Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av staten tilldömd ersättning för släckningslcostnad vid skogsbrand.

1959-05-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av staten tilldömd ersättning för släckningslcostnad vid skogsbrand.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 89—91

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1959

1

Nr 89

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

efterskänkande av staten tilldömd ersättning för släckningslcostnad

vid skogsbrand.

(3:e avd.)

I propositionen nr 140 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 april 1959, föreslagit

riksdagen medgiva att den staten genom Tveta, Vista och Mo domsagas häradsrätts

dom den 28 augusti 1951 tilldömda ersättningen för eldsläckningskostnad

om 3 306 kronor 40 öre efterskänkes.

Av utredningen i ärendet framgår, att två personer genom en av häradsrätt

meddelad dom ålagts att solidariskt ersätta staten kostnaderna för

släckning av en skogsbrand, till vilken de varit vållande. Dessa personer har

anhållit att bliva befriade från nämnda ersättningsskyldighet. Såsom skäl

för sin anhållan har de åberopat, att högsta domstolen genom dom den 19

december 1950 (NJA 1950 s. 610) befriat en jordbruksarbetare från honom

av underrätt ålagd skyldighet att ersätta kostnader för släckning av skogsbrand,

som han vållat. I sistnämnda dom uttalade högsta domstolen, att

statens och kommunernas skyldighet att ansvara för brandsläckning måste

anses vara av sådan natur, att kostnaden för dess fullgörande icke utan

stöd av lag kunde återkrävas av den som vållat branden. Sökandena har vidare

erinrat om den av riksdagen godkända propositionen nr 49/1952, i vilken

tre personer föreslagits erhålla befrielse från enahanda ersättningsskyldighet

under åberopande av högsta domstolens dom. Med hänsyn till

innehållet i denna dom och enär riksdagen år 1952 medgivit befrielse från

ersättningsskyldighet i ett med föreliggande ärende helt överensstämmande

fall, anser departementschefen i likhet med de hörda remissmyndigheterna,

att det ersättningsbelopp sökandena ålagts att utbetala till statsverket men

ännu icke till någon del erlagt bör efterskänkas.

Utskottet får, under erinran om riksdagens förenämnda beslut år 1952 i

elt likartat fall, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 6 saml. Nr 89—91

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1959

att riksdagen må medgiva att den staten genom Tveta,

Vista och Mo domsagas häradsrätts dom den 28 augusti 1951

tilldömda ersättningen för eldsläckningskostnad om 3 306

kronor 40 öre efterskänkes.

Stockholm den 5 maj 1959

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ivar Johansson,

Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Anders Johansson,

Kaijser och Nestrup; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,

Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson i Växjö,

Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herr Heckscher och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till seminarier för huslig utb a1 i texten