Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1959-03-03 · 65 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 65 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1959:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

1

Mr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten

för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—11 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1959) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1958 års A-riksdag

uppskattades medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag

uppgå till ca 996 milj. kr. under budgetåret 1957/58. De sammanlagda

faktiska investeringsutgifterna stannade emellertid, som tabell 1

visar, vid ca 960 milj. kr. och underskred således de beräknade utgifterna

med ca 36 milj. kr.

Tabell 1

Budgetåret 1957/58

Medelsförbrukning

Ingående

Anvisade

beräknad

faktisk

Utgående

behållning

anslag

i prop.

behållning

A 1/1958

m i 1 j i

jner kronor

Rambegränsade investeringar

Postverket.........

......... 8,5

2,9

7,0

3,6

7,8

Televerket.........

......... 10,8

254,5

243,0

243,0

22,3

Statens järnvägar ...

......... 13,7

310,3

300,0

300,0

24,0

Vattenfallsverket . . .

......... 41,3

348,0

360,0

349,3

40,0

Luftfartsverket.....

......... 2,5

5,4

7,0

6,1

1,8

Förrådsfonden......

......... 8,7

22,3

28,0

27,9

3,1

Summa 85,5

943,4

945,0

929,9

99,0

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Övriga investeringar

Postverket.................. 0,3 — 0,3 0,3 —

Televerket.................. 0,1 14,4 14,4 14,4 0,1

Statens järnvägar............ 0,1 7,0 7,1 6,9 0,2

Vattenfallsverket............ 1,9 12,0 9,0 1,5 12,4

Luftfartsverket.............. — 20,0 20,0 7,0 13,0

Summa 2,4 53,4 50,8 30,1 25,7

Totalsumma 87,9 996,8 995,8 960,0 124,7

I den till 1958 års A-riksdag framlagda investeringsplanen framhölls, att

den restriktiva ekonomiska politiken med hänsyn till de expansiva tendenser,

som trots en skönjbar avmattning i högkonjunkturen förefanns inom

vissa delar av samhällsekonomien, alltjämt finge vara normgivande för de

offentliga utgifterna för budgetåret 1958/59. Det vore därför nödvändigt att

i görligaste mån söka begränsa den statliga upplåningen, vilket måste få

återverkningar på kommunikationsverkens investeringar. Mot bakgrunden

härav hade en icke obetydlig nedskärning av affärsverkens äskanden bedömts

som nödvändig. En uppräkning av investeringarna i förhållande till

budgetåret 1957/58 ansågs emellertid ofrånkomlig för att möjliggöra för

affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot allmänheten och för att

i görligaste mån eliminera inträdda kostnadsstegringar. I enlighet härmed

förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen skulle få utgöra

högst 1 040,5 milj. kr. För övriga investeringar beräknades en medelsförbrukning

av 58,3 milj. kr., varav 18,4 milj. kr. för ljud- och televisionsradioanläggningar

samt anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete, 14,9

milj. kr. för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad och 25 milj. kr. för

storflygplats.

Under år 1958 har läget på arbetsmarknaden utvecklats i sådan riktning,

att speciella åtgärder i sysselsättningsstödjande syfte ansetts påkallade. Vad

affärsverken beträffar, har Kungl. Maj :t genom utnyttjande av reservationsmedelsbehållningar

och å dispositionsanslagen tillgängliga medel vidgat investeringsramarna

för vissa verk för att därigenom möjliggöra åtgärder i

nämnda syfte. Vid valet av åtgärder har förutom den arbetsmarknadspolitiska

effekten även företagsekonomiska synpunkter beaktats. Sålunda har

i regel endast ifrågakommit sådana arbeten och anskaffningar, som vederbörande

verk ansett kunna ge skälig förräntning av nedlagt kapital. I allmänhet

har detta inneburit en tidigareläggning av objekt, som ingår i verkens

investeringsplaner för de närmast följande budgetåren. De av Kungl.

Maj :t vidtagna ramökningarna har avsett televerkets och statens järnvägars

fonder samt förrådsfonden. Sålunda ökades genom beslut den 30 maj 1958

televerkets ram med 6,0 till 254,0 milj. kr. och den 7 november 1958 med

ytterligare 12,9 milj. kr. till 266,9 milj. kr. För statens järnvägar höjdes

rambeloppet genom beslut den 7 och den 21 november 1958 med 2,3 resp.

7,3 milj. kr. till 312,3 resp. 319,6 milj. kr. Förrådsfondens ram ökades ge
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

3

nom beslut den 28 juli 1958 med 2,3 till 30,3 milj. kr. Kungl. Maj:t har

dessutom medgivit, att vissa anläggningsbidrag, som televerket debiterar

abonnenter av automatiska telefonväxlar o. d., får bokföras såsom inkomst

på investeringsanslag såvitt avser belopp överstigande 5 milj. kr. för hela

budgetåret 1958/59. Härigenom har en ytterligare reell investeringsökning

om ca 2 milj. kr. för televerket möjliggjorts.

I tabell 2 redovisas de beräkningar rörande medelsförbrukningen, som

verkställdes våren 1958, verkens förslag i petita hösten 1958 och vidare de

belopp, som departementschefen förordar.

Tabell 2

Ramreglerade investeringar

Postverket.............

Televerket.............

Statens järnvägar .......

Vattenfallsverket.......

Luftfartsverket.........

Förrådsfonden..........

Medelsförbrukning budgetåret 1958/59

Beräknat Verkens Förordat

våren 1958 beräkningar av dep.ch.

hösten 1958

miljoner kronor

........ 6,0 6,0 6,0

........ 248,0 254,0 268,0

........ 310,0 310,0 319,6

........ 440,0 440,0 440,0

........ 8,5 8,5 8,5

........ 28,0_30/3_30,3

Summa 1 040,5 1 048,8 1 072,4

Övriga investeringar

Televerket........

Statens järnvägar .

Vattenfallsverket . .

Luftfartsverket ....

............ 18,4 18,4 18,4

............ — 0,1 0,1

............ 14,9 8,3 8,3

............ 25,0_38/1_38,0

Summa 58,3 64,8 64,8

Totalsumma 1 098,8 1 113,6 1 137,2

För postverket, vattenfallsverket och luftfartsverket har sålunda de ram

reglerade investeringarna för innevarande budgetår upptagits till oförändrade

belopp i förhållande till beräkningarna våren 1958. I fråga om statens

järnvägar och förrådsfonden räknas med de belopp, till vilka ramarna

höjts genom nyssnämnda Kungl. Maj :ts beslut. För televerket förordar

departementschefen en ytterligare ökning av investeringsramen med 1,1

milj. kr. i förhållande till det av Kungl. Maj:t den 7 november 1958 fastställda

rambeloppet om 266,9 milj. kr. Härigenom kommer en utvidgning

av beställningar och arbeten i sysselsättningsstödjande syfte att möjliggöras.

Det för denna ramökning erforderliga beloppet rymmes inom de tillgängliga

anslagsmedlen men kan inte disponeras för ändamålet utan överföring

av medel mellan olika sakanslag. Departementschefen gör därför i

annat sammanhang hemställan om eu ytterligare medelsanvisning å 1,1

milj. kr. på lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. Väg- och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

vattenbyggnadsstyrelsen har i petita förutsatt, att ett tilläggsanslag om 0,3

milj. kr. anvisas för att möjliggöra erforderlig valfrihet mellan investeringsobjekten

under förrådsfonden vid gällande ram av 30,3 milj. kr. Då det är

mindre sannolikt, att det faktiska investeringsutfallet kommer att kräva en

sådan förstärkning och då under alla omständigheter en förstärkning kommer

att uppgå till ett obetydligt belopp, torde en medelsöverflyttning i detta

fall lämpligen kunna ske.

De rambegränsade investeringarna för innevarande budgetår upptages sålunda

till ett belopp av totalt 1 072,4 milj. kr. Beträffande de icke ramreglerade

investeringarna har vissa förskjutningar ägt rum, sedan beräkningarna

förra året verkställdes. Sålunda upptages nu investeringarna för vattenfallsverket

med ett 6,6 milj. kr. lägre belopp än föregående år och investeringarna

i luftfartsverket med ett 13,0 milj. kr. högre belopp. Vidare har

för statens järnvägar tillkommit 0,1 milj. kr., avseende inlösen av återstående

aktier i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag och markförvärv. På

grund av dessa justeringar uppräknas posten övriga investeringar med 6,5

milj. kr. och uppföres totalt med 64,8 milj. kr. Totalt för kommunikationsverken

upptages alltså (1 072,4 + 64,8) 1 137,2 milj. kr., vilken summa

överstiger det för ett år sedan beräknade beloppet med 38,4 milj. kr. Av ökningen

hänför sig 31,9 milj. kr. till de ramreglerade investeringarna och

6,5 milj. kr. till övriga investeringar.

För budgetåret 1959/60 innebär verksstyrelsernas förslag investeringar

till ett sammanlagt belopp av ca 1 391 milj. kr., vilket i jämförelse med de

nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en stegring

med icke mindre än ca 254 milj. kr. Av ökningen hänför sig ca 158

milj. kr. till de nu ramreglerade anslagen och ca 96 milj. kr. till övriga anslag.

Göres jämförelsen i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition

blir ökningen ca 292 milj. kr., varav ca 190 milj. kr. på

rambegränsade anslag. Av sistnämnda belopp faller i runda tal 2 milj. kr.

på postverket, 57 milj. kr. på televerket, 51 milj. kr. på statens järnvägar,

64 milj. kr. på vattenfallsverket, 4 milj. kr. på luftfartsverket och 12 milj.

kr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag om totalt 102 milj. kr.

i förhållande till beräkningarna för ett år sedan belöper 20 milj. kr. på

televerket, 63 milj. kr. på statens järnvägar, 2 milj. kr. på vattenfallsverket,

15 milj. kr på luftfartsverket och 2 milj. kr. på förrådsfonden. —- Vattenfallsstyrelsen

har dessutom i petita hemställt om utökning av den rörliga

krediten hos riksgäldskontoret med 25 milj. kr. eller alternativt lika stort

anslag till inventarier m. m. utanför de ramreglerade investeringarna.

Efter att ha konstaterat att behov föreligger av en ökning av kommunikationsverkens

investeringar under nästa budgetår anför departementschefen

bl. a. följande.

Vid bedömningen av kommunikationsverkens investeringar har — i enlighet

med vad som förut sagts — en icke obetydlig uppräkning av de rambegränsade

investeringarna för nästa budgetår ansetts böra ske. Som totalt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

5

rambelopp för budgetåret 1959/60 föreslår jag en summa av 1 142,3 milj.

kr. Häri ingår dock inte investeringar för radioanläggningar för luftfarten.

Medelsförbrukningen härför har nämligen ansetts höra fr. o. m. nästa budgetår

föras utanför de ramreglerade investeringarna under televerkets fond.

Den av mig förordade totalramen för innevarande budgetår exkl. radioanläggningar

för luftfarten uppgår till 1 070 milj. kr. Ökningen av rambeloppen

för nästa budgetår i förhållande till nyssnämnda summa uppgår sålunda

i runt tal till 72 milj. kr. Av detta belopp hänför sig ca 6 milj. kr. till

en sjökabel mellan Sverige och England, vilket belopp telestyrelsen äskat

utanför investeringsramen. En jämförelse med beräkningarna för budgetåret

1958/59 i fjolårets statsverksproposition visar en ökning om ca 104 milj. kr.

Om därtill lägges en möjlig investeringsökning på grund av en i det följande

berörd omläggning av bokföringen av vissa anläggningsbidrag vid televerket,

blir den reella ökningen av de ramreglerade investeringarna av

storleken 114 milj. kr.

Vid avvägningen av det totala rambeloppet mellan de skilda verken har

vatten fallsverket ansetts böra tilldelas en investeringsram, som

medger ett fortsatt genomförande av styrelsens utbyggnadsprogram för

kraftstationerna. Ökningen föreslås till 42 milj. kr. I fråga om televerket

har önskvärdheten att med hänsyn bl. a. till trafikökningen påskynda

automatiseringen och utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet ansetts motivera

en relativt stor ökning som föreslås till 27,4 milj. kr. (exklusive radioanläggningar

till luftfarten) i förhållande till beräkningarna i förra årets

statsverksproposition. Jag vill här också meddela, att jag under televerkets

fond kommer att föreslå, att av abonnenter lämnade direkta bidrag till vissa

anläggningsarbeten, främst installation av automatiska telefonväxlar,

fr. o. in. nästa budgetår i sin helhet får bokföras såsom inkomst på det anslag,

från vilket bär ifrågavarande anläggningsverksamhet bestrides. Detta innebär

en ytterligare möjlighet till investeringsökning, som för nästa budgetår

kan uppskattas till storleken 10 milj. kr. Investeringsramarna för statens

järnvägar, förrådsfonden och 1 uftfartsverket föreslås

höjda med 25 resp. 7,5 och 2,3 milj. kr., allt i förhållande till beräkningarna

i förra årets statsverksproposition. För postverket föreslås en oförändrad

investeringsram.

Vad beträffar övriga investeringar har, förutom 3,3 milj. kr.

iill radioanläggningar för luftfarten, tagits upp anslag Lill ljudradioanläggningar

om 10,5 milj. kr., till televisionsradioanläggningar om 13,2 milj.

kr., till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete om 8,5 milj. kr., till

lörvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen om 5 milj. kr., till storflygplats

om 40 milj. kr. och till grustag om 1 milj. kr. Genom anslaget till förvaltningsbyggnaden

möjliggöres en medelsförbrukning för detta ändamål

om 17 milj. kr. Vattenfallsstyrelsens framställning om en med 25 milj. kr.

ökad rörlig kredit tillstyrker jag.

Såsom närmare utvecklas under luftfarlsfonden föreslår jag, att investeringarna

i radioanläggningar för luftfarten, ehuru uppförda under televerkets

fond, får tillföras rambeloppet för luftfartsverket för att därigenom

möj liggöra valfrihet för luftfartsstyrelsen mellan samtliga investeringsobjekt

rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1959/60 förordade investeringsverksamheten framgår

av tabell 3. Som jämförelse har i tabellen även redovisats siffrorna för den

förnyade medelsberäkningen för budgetåret 1958/59.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Tabell 3 Medelsförbrukning budgetåret 1959/60

1958/59 1959/60 1959/60

Förordat av Verkens Förordat av

dep.ch. förslag dep.ch.

miljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket.............................. 6,0 7,7 6,0

Televerket.............................. 268,0 302,4 273,0

Statens järnvägar........................ 319,6 360,6 335,0

Vattenfallsverket........................ 440,0 504,0 482,0

Luftfartsverket.......................... 8,5 12,6 10,8

Förrådsfonden........................... 30,3_39,8_35,5

Summa 1 072,4 1 227,1 1 142,3

Övriga investeringar

Televerket.............................. 18,4 41,5 35,5

Statens järnvägar........................ 0,1 63,6 —-

Vattenfallsverket........................ 8,3 17,0 17,0

Luftfartsverket.......................... 38,0 40,0 40,0

Förrådsfonden........................... — 2,0 1,0

Summa 64,8 164,1 93,5

Totalsumma 1 137,2 1 391,2 1 235,8

Det i kolumnen för verkens förslag under övriga investeringar upptagna

beloppet för statens järnvägar om 63,6 milj. kr. avser dels en framställning

den 5 november 1957 angående ökning av statens järnvägars förlag med

54,3 milj. kr., dels en framställning den 26 november 1958 angående införlivande

i statsbanenätet av Stockholm—Roslagens järnvägar, för vilket ändamål

styrelsen äskat ett belopp om 9,3 milj. kr. Järnvägsstyrelsens äskande

om medel till ökat förlag är departementschefen icke beredd tillstyrka.

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 235,8 milj. kr. att jämföras med nu beräknade 1 137,2

milj. kr. för innevarande budgetår. I jämförelse med den i fjolårets statsverksproposition

beräknade totala omslutningen för budgetåret 1958/59 om

1 098,8 milj. kr. innebär förslagen en ökning av medelsförbrukningen med

nominellt 137,0 milj. kr. eller, om hänsyn tages till den ändrade bokföringen

av anläggningsbidragen vid televerket, en reell ökning med ca 147 milj. kr.

Av budgettekniska skäl förordas en sammanslagning av f. n. 13 anslag

under televerkets fond till 9.

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda

budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande

erforderliga anslagsbeloppen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

7

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade in- vesteringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investerings- utgifter

Reser- vatio- ner den

30/6

1958

Anslag

Förslag

Beräk- nade

reser- vatio- ner den

30/6

1960

1957/58

1958/59

1959/60

1958/59

1959/60

1958/59

1959/60

Ramreglerade

investeringar

Postverket...........

3,6

6,0

7,7

6,0

6,0

7,8

3,0

3,2

2,0

Televerket...........

243,0

254,0

302,4

268,0

273,0

22,3

245,9

280,4

7,6

Statens järnvägar.....

300,0

310,0

360,6

319,6

335,0

24,0

300,5

349,5

19,4

Vattenfallsverket.....

349,3

440,0

504,0

440,0

482,0

40,0

430,2

462,6

10,8

Luftfartsverket.......

6,1

8,5

12,6

8,5

10,8

1,8

8,0

9.8

0,3

Förrådsfonden.......

27,9

30,3

39,8

30,3

35,5

3,1

27,5

37,2

2,0

929,9

1 048,8

1 227,1

1 072,4

1 142,3

99,0

1 015,1

1 142,7

42,1

Övriga investeringar

Postverket...........

0,3

—

—

—

—

—

—

—

—

Televerket...........

14,4

18,4

41,5

18,4

35,5

0,1

18,4

35,5

—

Statens järnvägar.....

6,9

0,1

63,6

0,1

—

0,2

—

—

—

Vattenfallsverket.....

1,5

8,3

17,0

8,3

17,0

12,4

10,0

5,0

—

Luftfartsverket.......

7,0

38,0

40,0

38,0

40,0

13,0

25,0

40,0

—

Förrådsfonden.......

—

2,0

—

1,0

—

—

1,0

—

30,1

64,8

164,1

64,8

93,5

25,7

53,4

81,5

—

Totalsumma

960,0

1 113,6

1 391,2

1 137,2

1 235,8

124,7

1 068,5

1 224,2

42,1

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för kommunikationsverken

beräknades den ramreglerade medelsförbrukningen under

innevarande budgetår uppgå till högst 1 040,5 milj. kr., medan för övriga

investeringar förutsattes en medelsförbrukning om 58,3 milj. kr. I syfte

att motverka den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har sedermera

vissa utökningar av medelsförbrukningen befunnits önskvärda. Med

anlitande av befintliga reservationsmedel å skilda anslag jämte medel å dispositionsanslagen

har därför höjningar vidtagits av tidigare fastställda ramar

för televerket, statens järnvägar och förrådsfonden med resp. 18,9, 9,6

och 2,3 milj. kr. För möjliggörande av en ytterligare höjning av investeringsverksamheten

för televerkets del har departementschefen föreslagit en medelsanvisning

om 1,1 milj. kr. på tilläggsstat. Även för den ej ramreglerade

medelsförbrukningen beräknas en ökning ske, nämligen från 58,3 till 64,8

milj. kr., huvudsakligen beroende på en förskjutning mellan olika budgetår

av ianspråktagandet av tidigare beviljade medel, bl. a. för utbyggnad av storflygplatsen

Arlanda. Nämnda förskjutningar är dock icke betingade av sysselsättningsskäl.

Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter under innevarande

budgetår skulle sålunda enligt nu föreliggande beräkningar komma att uppgå

till (1 072,4 -j- 64,8) 1 137,2 milj. kr., innebärande en ökning med 38,4

milj. kr. i förhållande till det i början av år 1958 beräknade beloppet.

Mot vad deparlemenlschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

bar utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

18 (p. 2) tillstyrkt anvisande på tilläggsstat av 1,1 milj. kr. under televerkets

fond, icke funnit anledning till erinran.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har verksstyrelserna räknat

med en ökning i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition

av ca 292 milj. kr., varav ca 190 milj. kr. på de rambegränsade anslagen.

Dessutom har vattenfallsstyrelsen hemställt om en utökning med

25 milj. kr. av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret eller alternativt ett

lika stort anslag till inventarier in. m.

Vid den inom kommunikationsdepartementet verkställda prövningen av

verksstyrelsernas äskanden har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,

en ökning under nästa budgetår av de totala investeringarna framstått

som angelägen. Som motiv härför nämnes särskilt önskemålet om en

avveckling av återstående kapacitetsbrister samt nödvändigheten av en fortsatt

rationalisering, syftande till en sänkning av driftkostnaderna. Departementschefen

erinrar i anslutning härtill om de senaste årens ökning av telefontrafiken

och de till följd av det ökade bostadsbyggandet växande kraven

på nya telefoninstallationer. Härtill kommer önskvärdheten av en ökad takt

i automatiseringen samt utbyggnad av fjärrförbindelserna. För statens järnvägars

del kräves rationaliseringsåtgärder i form av utbyggnad av de trafikstarka

huvudlinjerna och av rangerbangårdar m. in. samt utökning och

modernisering av rullande materiel. För tillgodoseende av den på längre

sikt växande efterfrågan på elektrisk kraft framstår vidare investeringar

i kraftverksutbyggnader lika aktuella som tidigare. Den växande lufttrafiken

kräver ökade investeringar i flygfält och säkerhetsanordningar m. m.

Då slutligen ersättningsanskaffningarna av motorfordon och vägmaskiner

inom förrådsfonden länge legat på en låg nivå, kräves nu en vidgad investeringsomslutning

även på detta område.

De överväganden som sålunda skett har resulterat i en uppräkning av de

ramreglerade investeringarna till ett belopp av 1 142,3 milj. kr., i vilket belopp

dock icke — såsom tidigare varit fallet — investeringar för radioanläggningar

för luftfarten ingår, då dessa ansetts böra fr. o. m. nästa budgetår

läggas utanför televerkets ram. I jämförelse med beräkningarna för

innevarande budgetår i fjolårets statsverksproposition innebär detta en ökning

med ca 104 milj. kr. — eller ca 114 milj. kr. om till först angivna belopp

lägges en möjlig investeringsökning om ca 10 milj. kr. genom den ändrade

bokföring av vissa anläggningsbidrag som föreslås för televerkets del.

För vattenfallsverket, televerket, statens järnvägar, förrådsfonden och luftfartsverket

blir ökningarna resp. 42,0, 27,4, 25,0, 7,5 och 2,3 milj. kr., medan

för postverket en oförändrad investeringsram föreslås. De ej ramreglerade

investeringarna upptages med 3,3 milj. kr. till radioanläggningar för luftfarten,

10,5 milj. kr. till ljudradioanläggningar, 13,2 milj. kr. till televisionsradioanläggningar,

8,5 milj. kr. till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete,

5 milj. kr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen, 40

milj. kr. till storflygplats och 1 milj. kr. till grustag. Den sammanlagda medelsförbrukningen

under kommunikationsverkens fonder skulle därmed upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

9

gå till 1 235,8 milj. kr. att jämföras med nu beräknade 1 137,2 milj. kr. för

innevarande budgetår.

För finansiering av detta program bar av Kungl. Maj:t äskats anslag

med sådana belopp att de jämte förutsedda behållningar motsvarar den för

respektive ntgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen. Erforderlig anslagsreserv

för beredande av viss valfrihet för verken mellan olika investeringsobjekt

har lagts på dispositionsanslagen.

Under en följd av år har utskottet — med hänvisning till konstaterade

eftersläpningar och brister — understrukit vikten av att ökade investeringar

kommer till stånd för kommunikationsverkens del. Utskottet finner det

därför och med hänsyn jämväl till det aktuella samhällsekonomiska läget

tillfredsställande att så nu ansetts kunna ske samt anser sig följaktligen

kunna godtaga Kungl. Maj :ts förevarande förslag rörande investeringarnas

omfattning. Den avvägning inom den totala ramen som skett, med tyngdpunkten

på de för industriproduktionen och ur allmän servicesynpunkt viktiga

investeringarna i kraftverksbyggnader och järnvägar samt telefon- och

telegrafanläggningar m. in., finner utskottet också välmotiverad.

Då utskottet i sitt utlåtande nr 9 (p. 1) till fjolårets A-riksdag bl. a. uttalade

sig för en ytterligare förenkling av anslagsredovisningen finner utskottet

ej heller anledning till erinran mot den av departementschefen

föreslagna anslagskoncentrationen under televerkets fond.

Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande

av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under respektive

punkter i det följande.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 12—20) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1959/60 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 3 203 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1958 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1959/60. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1956/

57—1958/59 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

1956/57

1957/58

1958/59

Äskanden

1959/60

tusental

kronor

Posthus m. m................

....... 1

500

1

1 700

Förvärv av fastigheter........

....... 300

1

200

100

Anskaffning av automobiler m.

Postverkets diligenstrafik

m..... 1 100

700

900

900

Garagebyggnader m. m......

....... 200

500

800

500

Anskaffning av bilmateriel . .

....... 1 100

1 200

1 100

1 000

Förvärv av billinjer........

....... 900

1

1

—

Postverkets dispositionsanslag .

....... 1 000

1

1

1

Summa 4 601

2 903

3 003

4 201

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 13—18).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 82

och 83).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen

för kommunikationsverken räknat med en medelstörbrukning av 6 milj.

kr. under nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp

på de olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 19 i propositionen

intagen tabell. I övrigt anför departementschefen följande.

Beträffande de planerade arbetena vid postverkets industrianläggningar i

Ulvsunda har jag icke något emot att uppförande av ett kallförråd påbörjas,

vilket torde kunna ske redan under innevarande år. Däremot synes den

egentliga tillbyggnaden böra anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens

och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets industrirörelse.

Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar

gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer

i egen regi, torde det nämligen vara svårt att överblicka postverkets behov

av lokaler i Ulvsunda. Angivna förhållanden medför, att ett påbörjande

av ifrågavarande byggnadsarbeten icke torde bli aktuellt under nästa budgetår.

Jag har därför icke ansett mig böra räkna med någon medelsförbrukning

för detta ändamål under budgetåret 1959/60.

Frågan om ett nytt posthus i Hudiksvall har under den gångna hösten

kommit i ett annat läge, sedan det visat sig att möjlighet numera torde föreligga

för postverket att hyra lokaler i en planerad nybyggnad. Postverkets

lokalfrågor i Hudiksvall synes härigenom kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt. Det av postverket föreslagna posthuset torde därför icke böra tagas

upp i investeringsplanen för posthusbyggnader.

Uppförandet av ett posthus i Stenungsund bör enligt styrelsen anstå tills

vidare, enär man under ytterligare några år kan hyra de nuvarande postlokalerna.

Enligt min mening vore det fördelaktigt, om även postverkets

framtida behov av lokaler på denna ort kunde tillgodoses genom förhyrning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

11

.lag förordar därför, att styrelsen planerar i enlighet härmed. Under sådana

förhållanden kan även ifrågavarande byggnadsföretag utgå ur investeringsplanen.

Vid bifall till vad jag nu anfört kan medelsförbrukningen under anslaget

till Posthus m. in. under nästa budgetår beräknas till ett belopp som är ca

900 000 kr. lägre än vad styrelsen upptagit.

De övriga begränsningar, som befunnits nödvändiga för att postverkets

investeringar skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,

har ansetts böra vidtagas genom att medelsförbrukningen reduceras

med 100 000 kr. på anslaget till Inköp av fastigheter, 500 000 kr. på anslaget

till Förvärv av billinjer samt 200 000 kr. på dispositionsanslaget.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden räknat med

en medelsförbrukning för nästa budgetår av 7,7 milj. kr. Enligt departementschefens

mening bör emellertid investeringsramen för postverkets del

begränsas till 6,0 milj. kr., d. v. s. oförändrad omslutning i förhållande till

innevarande budgetår. Detta förutsätter anvisande av anslag om 3,2 milj. kr.

Den av departementschefen förordade medelsramen förutsättes ernås

främst genom begränsningar av posthusbyggandet och förvärvandet av nya

billinjer. En planerad tillbyggnad vid postverkets industrianläggningar i

Ulvsunda synes sålunda böra anstå i avvaktan på postutredningens och lokaliseringsutredningens

resultat, medan postens lokalfråga i Hudiksvall enligt

departementschefens mening bör lösas genom förhyrning.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.

Maj:t förordade ramen för postverkets medelsförbrukning. Ej heller har

utskottet funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av

investeringarna på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen. Vad särskilt

postverkets lokalfrågor beträffar förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t

överväger uppkommande byggande- och förhyrningsalternativ med hänsyn

till kostnadsförhållandena på längre sikt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. ni......................... 800 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 »

3. Anskaffning av automobiler m. in....... 900 000 »

4. Garagebyggnader m. m................. 500 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

................................ 1 000 000 »

6. Förvärv av billinjer .................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 21—62) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1959/60 under televerkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 315 900 000 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

I skrivelser den 30 augusti 1958 och i samband därmed lämnade uppgifter

bär telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1959/60.

Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1958 äskat anslag för

budgetåret 1959/60 till Radioanläggningar för luftfarten.

Inledningsvis har i propositionen lämnats vissa uppgifter om utvecklingen

av televerkets rörelse under budgetåret 1957/58.

Beträffande den närmare innebörden av redogörelsen torde få hänvisas

till propositionen (s. 21—23).

De på televerkets fond anvisade investeringsanslagen är f. n. normalt uppdelade

på tolv olika anslagsrubriker. För budgetåret 1958/59 har dessutom

tillkommit ett särskilt anslag till Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m.

Uppdelningen av anslagen medför med nuvarande snäva anslagsramar

vissa svårigheter, vilka i huvudsak beror på att behovet av investeringsmedel

måste bestämmas jämförelsevis lång tid före ingången av det budgetår,

under vilket anslagen skall användas. Under mellantiden framtvingas ofta

ändringar i de uppgjorda investeringsplanerna bl. a. till följd av att nya,

mera brådskande behov måste ges företräde framför andra tidigare planerade.

Dessa svårigheter skulle, i varje fall i viss utsträckning, kunna undgås,

om anslagen kunde sammanföras till ett mindre antal. Samtidigt skulle

härigenom antalet av de fall, då dispositionsanslaget måste tas i anspråk för

täckande av anslagsöverskridanden, kunna minskas.

Styrelsen föreslår därför, att anslagen Telefonstationsbyggnader in. in.,

Förrådsbyggnader m. m. och Inköp av fastigheter sammanslås till ett anslag,

benämnt Inköp och byggande av fastigheter, samt att anslagen Fjärrförbindelseanläggningar

m. m., Telefon- och telegrafstationer och Nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar sammanslås

till ett anslag, benämnt Telefon- och telegrafanläggningar.

Liksom hittills förutsättes därvid (prop. 1944: 155, s. 22), alt anslaget till

Inköp och byggande av fastigheter ■— förutom till tomtinköp -— användes

endast för större byggnader, under det att kostnaderna för övriga byggnader,

exempelvis sådana, som allenast utgör ett hölje kring automatiska växelstationer,

bestrides från anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar.

De olika anslagen till radioanläggningar är enligt styrelsens mening däremot

icke lämpade att sammanföra.

Anslaget till försvarsberedskap vid televerket bör fortfarande anvisas separat,

eftersom anslaget skall indirekt avskrivas. Även dispositionsanslaget

bör av naturliga skäl anvisas för sig. Detsamma gäller även det nya anslaget

till Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m., vilket anslag anvisas

utanför investeringsramen.

Även efter ett sammanförande av de anslag, styrelsen föreslagit, kommer

styrelsen givetvis i sina anslagspetita att redovisa den planerade användningen

av anslagen på olika investeringsobjekt eller grupper av sådana.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

13

En sammanställning av de för budgetåren 1957/58—1958/59 anvisade

samt de för nästa budgetår av telestyrelsen äskade investeringsanslagen visar

följande.

1957/58

1958/59

1959/60

äskanden

tusental krono

r

Inköp och byggande av fastigheter . ...

10 200

9 500

13 400

Telefon- och telegrafanläggningar......

. . 225 900

228 500

277 600

Radioanläggningar för televerket......

. . 15 9001

18 900

26 000

Radioanläggningar för luftfarten.......

2 100

2 400

3 300

Försvarsberedskap vid televerket......

3 500

3 500

7 050

Televerkets dispositionsanslag.........

11300

1

5 000

Övrigt..............................

. .

1 5002

14 5003

1 Härutöver har bemyndigande lämnats telestyrelsen att av televisionslicensinkomster taga

anspråk 6,8 milj. kr. för televisionsradioanläggningar.

2 Avser televerkets byggnad i Farsta.

3 Härav 8,5 milj. kr. för televerkets byggnad i Farsta och 6,0 milj. kr. för sjökabel mellan

Sverige och England.

Beträffande petitamyndigheternas närmare redogörelser för investeringsönskemålen

m. m. för nästa budgetår får utskottet, i den mån frågorna icke

närmare redovisas i det följande, liänvisa till propositionen (s. 25—52).

En redovisning av de med ljudradion och televisionen sammanhängande

frågorna lämnas å s. 35--49 i propositionen.

I följande sammanställning redovisas den för 1958/59 fastställda budgeten,

budgetförslag för 1959/60 samt den beräknade utvecklingen av ljudradiobudgeten

för budgetåren 1960/61—1963/64.

1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

Milj. kr.

Investeringar

Telestyrelsen...... 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5

Byggnadsstyrelsen . 6,2 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0

Driftkostnader

Sveriges Radio .... 39,7 41,3 37,5 44,6 46,3 48,1

Telestyrelsen...... 16,7 17,3 18,0 18,7 19,6 20,6

Summa kostnader 73,1 81,1 78,0 85,8 88,4 91,2

Licensintäkter....... 79,5 81,0 82,2 82,8 83,1 83,4

Över- resp. underskott -j- 6,4 — 0,1 + 4,2 — 3,0 — 5,3 — 7,8

Ackumulerat resultat + 16,4 + 16,3 -f 20,5 + 17,5 + 12,2 + 4,4

Telestyrelsen har i samråd med Sveriges Radio i sina petita framlagt förslag

till reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad. Härav framgår i

huvudsak följande.

Styrelsen erinrar till en början om att förutsättningarna för distribution

av ljudradioprogrammen väsentligt förändrats genom den forcering av ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959

byggnaden av televisionsnätet, som föreslagits i statsverkspropositionen B

1958 (bil. 28) och som godkänts av riksdagen. Forceringen skapar nämligen

förutsättningar för en snabb vidareutbyggnad även av FM-nätet. Om en med

televisionen samordnad utbyggnad av FM-nätet beslutas, erhålles inom stora

delar av de områden, som nu har dålig mottagning av program 1, relativt

snabbt trådlösa mottagningsmöjligheter för såväl program 1 som 2.

I fråga om den fortsatta utbyggnaden av trådradion framlägger telestyrelsen

fyra olika alternativ.

Alternativ 1 innebär att ingen trådradioutbyggnad utföres fr. o. m. budgetåret

1959/60 och att distributionen över befintliga trådradionät upphör

allteftersom FM-nätet utbygges.

Alternativ 2 skiljer sig därigenom från alternativ 1 att distributionen

upprätthålles över befintliga trådradionät.

Alternativ 3 innefattar en successiv utbyggnad av trådradio inom redan

etablerade områden. Därmed avses anslutning av nytillkommande abonnenter

i hus, dit ledning för telefon är eller blir framdragen.

Alternativ 4 innebär successiv utbyggnad inom redan etablerade trådradioområden

enligt alternativ 3 samt dessutom etapp 1 — utbyggnad av nya områden,

som enligt nuvarande planering står närmast i tur.

Alternativen 1—3 innebär ett mer eller mindre abrupt avbrytande av trådradionätets

utbyggnad. Alternativ 4 däremot medger en successiv avveckling

av utbyggnadsverksamheten, varvid beståndet av FM-mottagare kommer

att bli utslagsgivande. Telestyrelsen förordar att alternativ 4 lägges

till grnnd för distributionsnätets utbyggnad fr. o. in. budgetåret 1959/60.

Som framgår av den lämnade tablån över ljudradiobudgeten beräknar telestyrelsen

ett investeringsbehov under nästa budgetår av sammanlagt 10,5

milj. kr. Härav belöper sig 2,9 milj. kr. på trådradioanläggningar enligt det

förordade alternativet 4, 4,0 milj. kr. på FM-anläggningar och 3,6 milj. kr.

på övriga ljudradioanläggningar.

Byggnadstijrelsen har i skrivelse den 19 augusti 1958 äskat ett anslag av

9,5 milj. kr. under budgetåret 1959/60 för det nya radiohuset i Stockholm.

Kostnaderna för detta skall enligt principen om radioverksamhetens självfinansiering

bestridas med licensinkomster. Under perioden 1959/60—1963/

64 förutses för radiohuset en medelsförbrukning av 12 milj. kr. per budgetår.

För anslaget lämnas i propositionen en redogörelse vid anmälan av anslagen

under statens allmänna fastighetsfond. I

I fråga om driftkostnaderna för ljudradioverksamheten har Sveriges Radio

i skrivelse den 28 augusti 1958 beräknat kostnaderna för programproduktionen

till 41,3 milj. kr.

Telestyrelsen uppskattar sina driftkostnader till 17,3 milj. kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

15

Med utgångspunkt i en föreslagen självfinansiering av televisionen fr. o. m.

1959/60 har telestyrelsen efter samråd med Sveriges Radio framlagt en

prognos för televisionsverksamheten för femårsperioden 1959/60—1963/64.

Det ackumulerade underskottet från 1958/59 uppgår till 26,73 milj. kr. men

har i följande sammanställning beräknats till 24,0 milj. kr., emedan dels räntekostnaderna

för budgetåren 1959/60—1961/62 om sammanlagt 0,82 milj.

kr. för överskådlighetens skull påförts denna post, dels i Sveriges Radios

driftkostnader för 1958/59 medräknats ett belopp av 3,6 milj. kr. för återbetalning

av omförmälda lån. Några räntekostnader efter budgetåret 1981/62

beräknas icke uppstå, enär samtliga icke tidigare avskrivna anläggningar då

beräknas vara slutligt avskrivna.

1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

milj. kr.

Investeringar

Telestyrelsen..... (6.4)1 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2

Byggnadsstyrelsen — 1,5 10,0 10,0 10,0 8,5

Driftkostnader

Sveriges Radio ... 17,8 28,3* 1 2 40,3 44,0 53,5 65,0

Telestyrelsen..... 11,337/9 11,0 14,0 16,0 19,0

Summa kostnader 29,1 50,9 74,5 81,2 92,7 105,7

Licensintäkter...... 26,5 55,0 80,0 100,0 120,0 130,0

Över- resp. underskott

............ — 2,6 + 4,1 + 5,5 + 18,8 + 27,3 + 24,3

Ackumulerat resultat —24,0 — 19,9 — 14,4 + 4,4 + 31,7 + 56,0

1 Ej medräknat i kostnadssumman.

2 Inkl. 3,6 milj. kr. för återbetalning av lån.

3 Härav 6,8 milj. kr. till utbyggnad av distributionsnätet att finansieras av licensmedel.

Med här beräknade inkomster och utgifter under femårsperioden skulle

totalbalansering av televisionens budget kunna uppnås redan under budgetåret

1959/60. Samtliga skulder beräknas kunna betalas under femårsperioden

och televisionsverksamheten kunna lämna ett sammanlagt överskott

vid periodens slut på ca 55 milj. kr. Telestyrelsen framhåller emellertid,

att då televisionsverksamheten ännu befinner sig i sitt begynnelseskede

med många osäkra faktorer beträffande såväl inkomst- som utgiftsutveckling,

bör icke några mera vittgående slutsatser dragas beträffande televisionens

ekonomiska utveckling med ledning av de gjorda beräkningarna.

Enligt den av telestyrelsen i enlighet med 1958 års riksdagsbeslut framlagda

nya femårsplanen för televisionsnätets utbyggnad framgår, att samtliga

de i stockholmsplanen nämnda 50 TV-stationerna beräknas vara i drift

vid utgången av budgetåret 1961/62, ungefär hälften dock med begränsad

räckvidd. Vid slutet av budgetåret 1963/64 beräknas ca 35 stationer ha full

räckvidd. Återstående ca 15 stationer skulle alltså utbyggas till full räckvidd

tidigast budgetåret 1964/65.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Utbyggnadsplanens genomförande förutsätter en medelanvisning av 13,2

milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1959/60—1963/64, d. v. s. lika

mycket som de faktiska investeringarna beräknas till under innevarande

budgetår.

Av det för investeringar under budgetåret 1959/60 upptagna beloppet avser

8,6 milj. kr. televisionsstationer och 4,6 milj. kr. programförbindelser.

Sistnämnda belopp är avsett att användas i huvudsak för dubblering av befintlig

radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö, för en halvpermanent

radiolänklinje Skövde—Örebro—Karlstad och för en likaledes halvpermanent

radiolänklinje Sundsvall—Östersund.

Byggnadstyrelsen har i skrivelse den 26 augusti 1958 äskat ett begynnelseanslag

av 1,5 milj. kr. under budgetåret 1959/60 för uppförande av en

TV-byggnad i Stockholm. Kostnaderna för denna skall enligt den föreslagna

principen om televisionsverksamhetens självfinansiering bestridas med licensinkomster.

För anslaget lämnas en redogörelse i det följande vid anmälan

av anslagen under statens allmänna fastighetsfond.

I skrivelse den 27 augusti 1958 har Sveriges Radio framlagt en redogörelse

för programproduktionens medelsbehov. Kostnaderna härför uppskattas

till 28,3 milj. kr. under nästa budgetår, vilket även inkluderar erforderligt

belopp för återbetalning av ett lån å 3,6 milj. kr.

Telestyrelsens kostnader för televisionsnätets drift beräknas till 7,9 milj.

kr. för nästa budgetår.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande kommunikationsverkens investeringar

redovisas i propositionen under statens järnvägars fond (s. 82

och 83).

Riksräkenskapsverket, som avgivit utlåtande över telestyrelsens petita i

vad avser de anslagstekniska frågorna, har meddelat, att det av telestyrelsen

framlagda förslaget till ändrad anslagsuppställning för investeringarna

i televerket fr. o. in. budgetåret 1959/60 icke givit riksräkenskapsverket anledning

till någon erinran.

Departementschefen redogör inledningsvis för frågan om anslagssammanslagningen.

Vid sitt förordande av telestyrelsens förslag att sammanföra

likartade objektgrupper till större kollektiva anslag utgår departementschefen

från att telestyrelsen även framdeles i sina petita framlägger specificerade

investeringsplaner, så att de i de nya anslagen ingående delprojekten

även i fortsättningen lätt kan särskiljas.

I fortsättningen anför departementschefen.

I förra årets statsverksproposition förordades för televerket en investeringsram

av 248,0 milj. kr. för budgetåret 1958/59. Såsom jag redan i investeringsplanen

för kommunikationsverken berört, har investeringsramen

för innevarande budgetår vid två tillfällen ökats med sammanlagt 18,9 milj.

kr. till 266,9 milj. kr. De ökade investeringarna har avsett arbeten och an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

17

skaffningar i sysselsättningsstödjande syfte. För att möjliggöra ytterligare

sådana arbeten och anskaffningar har jag, såsom likaledes framgått av det

tidigare, förordat en ram för innevarande budgetår om 268,0 milj. kr.,

d. v. s. en ökning med 1,1 milj. kr. i förhållande till den av Kungl. Maj :t

senast fastställda ramen. De ökade investeringarna kommer huvudsakligen

att belasta anslagen till Telefon- och telegrafstationer och Nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Jag har därför

ansett mig böra räkna med att ökningen av medelsförbrukningen i dess helhet

lägges på dessa anslag. Det faktiska investeringsutfallet kan dock senare

komma att nödvändiggöra viss justering av dessa beräkningar. Med hänsyn

till medelstillgången på de nämnda anslagen kommer vid den av mig

förordade medelsförbrukningen anslagsöverskridanden om sammanlagt ca

19,5 milj. kr. att uppstå. Tillsammans med förutsedda auslagsöverskridanden

i övrigt om ca 1,9 milj. kr. skulle alltså totalt ca 21,4 milj. kr. få täckas

genom anslagsförstärkningar via dispositionsanslaget. Vid den av mig

förordade direkta medelsförbrukningen på detta anslag står emellertid endast

ca 20,3 milj. kr. till förfogande för anslagsförstärkningar av sakanslagen.

Det återstående beloppet om 1,1 milj. kr. skulle sålunda få täckas

antingen genom överföring mellan olika sakanslag eller genom ett tilläggsanslag.

Som jag närmare motiverat i investeringsplanen, har jag ansett mig

böra föreslå, att ett belopp om 1,1 milj. kr. anvisas på tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår. Tilläggsanvisningen föreslås avse anslaget

till Telefon- och telegrafstationer, överföringarna från dispositionsanslaget

förutsättes bli av permanent karaktär.

För budgetåret 1959/60 har telestyrelsen föreslagit en medelsförbrukningsrain

om 302,4 milj. kr. och därvid förutsatt, att anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten och erforderliga medel för en sjökabel till England

anvisas utanför ramregleringen. Som framgått av investeringsplanen för

kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 273 milj.

kr. Härvid har jag räknat med att de för sjökabeln erforderliga medlen får

rymmas inom rambeloppet men att anslaget till Radioanläggningar för luftfarten

får anvisas utanför ramregleringen. Vid min anmälan av anslagen

under luftfartsfonden kommer jag att närmare ange motiven för den senare

åtgärden. Ramen för nästa budgetår skulle exkl. den beräknade medelsförbrukningen

under anslaget till Radioanläggningar för luftfarten komma att

öka med 7,4 milj. kr. i förhållande till den nu förordade ramen för innevarande

budgetår. Ökningen i förhållande till den i föregående års statsverksproposition

föreslagna medelsförbrukningen kommer att uppgå till 27,4

milj. kr.

Fördelningen å olika objekt av de av departementschefen förordade investeringsramarna

för innevarande och nästa budgetår framgår av eu i propositionen

lämnad tabell (s. 54).

I förhållande till den i föregående års statsverksproposition beräknade

rnedelsförbrukningsramen för innevarande budgetår innebär förslaget för

nästa budgetår en ökning av investeringarna i telefon- och telegrafanläggningar

av ca 18 milj. kr. Genom beslut den 30 maj 1958 bär Kungl. Maj:t

medgivit, att vad som för budgetåret 1958/59 debiteras abonnenter i direkta

bidrag till anläggningsarbeten utöver normal inträdesavgift för fortlöpande

huvudabonnemang finge — såvitt avsåge belopp överstigande inalles 5 milj.

kr. för hela budgetåret — bokföras såsom uppbördsmedel under investe2

liilumg till riksdagens protokoll 1959. (i samt. Nr!)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

ringsanslaget till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka inellanortsledningar.

Telestyrelsen har nu hemställt, att dessa extraordinära

anläggningsbidrag fr. o. in. nästa budgetår i sin helhet måtte få bokföras

som uppbördsmedel på det föreslagna nya anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar.

Departementschefen tillstyrker att telestyrelsen beredes

möjlighet att genomföra den föreslagna bokföringsåtgärden. Den för innevarande

budgetår vidtagna och den för nästa budgetår förutsatta ändringen

av bokföringen innebär, att investeringarna för innevarande och nästa budgetår

i telefon- och telegrafanläggningar i verkligheten kommer att ligga

ca 2 resp. ca 10—11 milj. kr. högre än vad de nyssnämnda beloppen anger.

Departementschefen finner sig i princip kunna tillstyrka det av styrelsen

för budgetåret 1959/60 framlagda investeringsprogrammet för telefon- och

telegrafanläggningar. En något minskad takt av anläggningsarbetena i förhållande

till den i äskandena förutsatta blir dock nödvändig.

Vid sidan av ramregleringen har under televerkets fond anslag begärts

till —- förutom den tidigare berörda sjökabeln — radioanläggningar för

luftfarten, anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete samt ljudradiooch

televisionsradioanläggningar.

Med hänsyn till lufttrafikens krav på ökad säkerhet tillstyrkes det upptagna

beloppet om 3,3 milj. kr. för Radioanläggningar för luftfarten.

I fortsättningen anför departementschefen.

Då förra året beslut fattades om uppförande av en anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete i Farsta beräknades kostnaderna härför till 16,5

milj. kr., exkl. tomtkostnaden. Hittills har anvisats 1,5 milj. kr. för ändamålet.

För nästa budgetår har medelsbehovet beräknats till 7,5 milj. kr. Telestyrelsen

har nu hemställt, att i anslutning till den redan beslutade anläggningen

måtte få uppföras en hallbyggnad, främst avsedd att inrymma lokaler

för en hålkortscentral. Hallbyggnaden har kostnadsberäknats till totalt

2,5 milj. kr., och för nästa budgetår hemställer styrelsen om ett anslag av

1 milj. kr. för påbörjande av anläggningen. Hålkortsanläggningen är redan

i drift i viss omfattning, men verksamheten saknar utvecklingsmöjligheter

på grund av lokalbrist. Verkställda undersökningar har visat, att lokalfrågan

icke kan lösas på annat sätt än genom nybyggnad. Då en ökad användning

av hålkortsmaskiner medför väsentliga kostnadsbesparingar i kontorsarbetet,

synes det mig angeläget, att telestyrelsen beredes möjlighet att utveckla

hålkortsanläggningen genom att nödiga lokaler ställes till förfogande.

Jag tillstyrker därför det föreslagna projektet. För fortsatta arbeten med

anläggningen för teletekniskt utvecklingsarbete och för påbörjande av hallbyggnaden

för liålkortscentralen tager jag i enlighet med telestyrelsens förslag

upp ett anslag för nästa budgetår av 8,5 milj. kr.

Departementschefen övergår därefter till att behandla de frågor, som rör

ljudradion.

Enligt gällande principer för ljudradiorörelsens finansiering skall av licensmedel

bestridas såväl de löpande kostnaderna för produktion och distribution

av programmen som utgifter för avskrivning till 100 % av investeringarna

i ljudradioanläggningar och radiohus. överskott, som kan uppstå

vissa år, reserveras för ljudradiorörelsens behov under andra år, då de löpande

inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) ur 1959

19

Till en början vill jag något uppehålla mig vid frågan om distributionsnätets

utbyggnad för ljudradion. I sina petita hösten 1957 framlade telestyrelsen

en reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad under de närmaste

åren. Denna plan avsåg utbyggnad av trådradio till större delen av ljudradioabonnenterna

inom trådradioområdena, alltså även till abonnenter i bus,

där telefon saknas och dit sålunda ledning måste framdragas (etapp 2).

I förra årets statsverksproposition A förutsatte jag beträffande trådradioanläggningarna,

alt tillgängliga medel i första hand borde reserveras för installationer

i de trakter, som ur befolkningsmässiga synpunkter kunde betecknas

som glesbygder. I övrigt fann jag mig ej beredd att ta ställning till

den framlagda planen vare sig i fråga om totalbeloppen eller fördelningen

mellan de olika delposterna. I samråd med Sveriges Radio har telestyrelsen

nu framlagt ett nytt förslag till reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad,

omfattande perioden 1959/60—1963/64.

I förslaget framhålles, att förutsättningarna för distributionen av ljudradioprogrammen

väsentligt förändrats genom den forcering av utbyggnaden

av televisionsnätet, som föreslogs i statsverkspropositionen B föregående

år och som godkändes av riksdagen. Genom denna forcering skapas nämligen

förutsättningar för en snabb vidareutbyggnad av FM-nätet. Inom stora

delar av de områden, som nu har dålig mottagning av program 1, skapas relativt

snabbt möjligheter till trådlös mottagning för såväl program 1 som

program 2, om eu med televisionen samordnad utbyggnad av FM-nätet

beslutas.

För att lyssnarna skall kunna utnyttja möjligheterna att mottaga trådlös

programsändning kräves dock, att de har eller anskaffar mottagningsanordningar

för FM. Beståndet av FM-mottagare i landet beräknades till 750 000

st. den 1 juli 1958, och ökningen av detta bestånd uppskattas till ca 200 000

om året. Antalet radiolyssnare, vilka enligt tidigare gällande förutsättningar

skulle vara hänvisade till trådradio såsom enda möjlighet att ta emot håda

programmen, väntas därför komma att minska. Förutsättningar för en ökad

mottagning av ljudradioprogram genom FM-distribution föreligger sålunda.

Med hänsyn härtill och till alt en komplettering av samtliga i stockholmsplanen

upptagna 20 televisionsstationer inom planerade trådradioområden

med FM-sändare innebär en relativt låg investering anser telestyrelsen, att

en sådan komplettering under alla förhållanden bör komma till stånd. Telestyrelsen

redovisar i anslutning härtill fyra olika alternativ rörande de allmänna

principer efter vilka trådradionäten bör vidareutbyggas. Styrelsen

förordar för sin del det alternativ som innebär, att trådradion successivt bygges

ut inom redan etablerade trådradioområden för etapp 1-abonnenter,

d. v. s. sådana som bor i hus med telefon, och att dessutom etapp 1-ulbyggnad

sker av nya områden, enligt nuvarande planering står närmast i tur.

Sistnämnda områden är dels elt i sydvästra Jämtland och angränsande delar

av Ångermanland (Hammarstrandsområdet), dels ett i meliersta Lappland

(Arjeplogsområdet). Fortsatt utbyggnad inom övriga planerade trådradioområden

göres beroende av beståndet av FM-mottagare inom dessa områden,

då trådradioutbyggnaden där blir aktuell.

Fn närmare presentation av de planerade utbyggnaderna av distributionsnätet

enligt den föreslagna femårsplanen har lämnats i det föregående. Jag

torde i detta sammanhang få hänvisa härtill.

Investeringskostnaderna för eu utbyggnad enligt planen skulle uppgå till

10,5 milj. kr. per budgetår för perioden 1959/60—1963/64. Fullföljandet av

arbetena med den nya ljudradiostationen i Motala har därvid beräknats draga

eu kostnad för nästa budgetår av 2,4 milj. kr. och för de därpå följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

två budgetåren av 1,2 resp. 0,3 milj. kr. Investeringarna i trådradioanläggningar

skulle nästa budgetår uppgå till 2,9 milj. kr., i FM-anläggningar till

4,0 milj. kr. och i övriga ljudradioanläggningar till 1,2 milj. kr. För de därpå

följande budgetåren göres den inbördes fördelningen av investeringsmedlen

för de tre nyssnämnda investeringsgrupperna beroende på liur hastigt FMnätets

utbvggnad kommer att påverka anskaffningen av FM-mottagare.

Full enighet råder mellan telestyrelsen och Sveriges Radio rörande den

nu framlagda utbyggnadsplanen.

För egen del kan jag helt ansluta mig till de framförda synpunkterna i förslaget

till utbyggnad av ljudradiodistributionen. Jag förordar sålunda, att

planen lägges till grund för investeringsberäkningarna för det närmaste budgetåret

och att den även får vara vägledande för kommande års investeringsöverväganden.

Planen bör dock framdeles fortlöpande överses i samband

med anslagsäskandena.

Jag tillstyrker sålunda ett belopp av 10,5 milj. kr. till ljudradioanläggningar

för nästa budgetår. Beloppet torde böra anvisas utanför televerkets

investeringsram. Vad FM-stationsutbyggnaderna angår avses i enlighet med

planen för nästa budgetår dels full utbyggnad ske av stationerna i Bäckefors,

Mora, Sunne, Visby, Vännäs och Örebro och dels följande provisoriska stationer

uppföras, nämligen i Arvidsjaur, Bollnäs, Emmaboda, Gällivare, Sollefteå

och Stensele. Trådradioutbyggnaderna avses omfatta anslutning av

ca 10 000 etapp 1-abonnenter inom redan etablerade trådradioområden och

ny utbyggnad för ca 5 000 etapp 1-abonnenter inom Hammarstrands- och

År j eplogsoinrådena.

Vad angår utgifterna i övrigt under ljudradiobudgeten för nästa budgetår

har medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftkostnader angivits

till 41,3 resp. 17,3 milj. kr. För investeringar (avskrivningar) i radiohuset

i Stockholm har beräknats en medelsförbrukning av 12,0 milj. kr. De

totala utgifterna skulle således uppgå till 81,1 milj. kr., vilken summa är 8,0

milj. kr. högre än motsvarande utgifter för innevarande budgetår. Inkomsterna

av ljudradiolicenser har av telestyrelsen beräknats till 81,0 milj. kr.

Rörelsen skulle därmed uppvisa ett underskott av 0,1 milj. kr.

Mot dessa beräkningar har jag intet att erinra. Jag har därvid utgått från

att av Sveriges Radio planerade arkivinspelningar får påbörjas fr. o. in.

nästa budgetår. Det torde som vanligt få ankomma på Kungi. Maj:t att slutligt

fastställa storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader.

Det för nästa budgetår beräknade underskottet om 0,1 milj. kr. torde få bestridas

av hos televerket balanserade överskottsmedel, som vid budgetårets

ingång kan beräknas uppgå till ca 13,8 milj. kr.

I fråga om televisionsverksamheten erinrar departementschefen till en

början om de riktlinjer som uppdragits genom 1956 års riksdagsbeslut. Departementschefen

anför därefter följande.

I de tidigare till grund för televisionsnätets utbyggnad liggande planerna

hade en relativt långsam tillväxt av apparalinnehavet och därmed av licensinkomsterna

ansetts som sannolik. Med hänsyn till att antalet registrerade

televisionsapparater vida överträffat de äldre prognosernas antaganden har

emellertid dessa fått successivt uppräknas i väsentlig mån. I föreliggande

petita har en ytterligare uppräkning av prognossiffrorna ansetts motiverad.

För nästa budgetår har inkomsterna sålunda uppskattats till 55 milj. kr.,

vilket innebär att innevarande budgetårs beräknade inkomst skulle mer än

fördubblas. För de därpå följande fyra åren, d. v. s. 1960/61—1963/64 uppskattar

telestyrelsen och Sveriges Radio inkomsterna till resp. 80, 100, 120

och 130 milj. kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959

21

I föregående års statsverksproposition bedömdes såsom sannolikt att

något bidragsanslag för budgetåret 1959/60 icke skulle erfordras. Jag förutsatte

därför, att telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket och

Sveriges Radio skulle framlägga förslag till ändringar i det anslagstekniska

förfarandet i samband med anslagsäskandena hösten 1958. Ett sådant förslag

har nu avgivits. Häri föreslås att — i analogi med vad som gäller för

ljudradion — inkomster och utgifter för televisionsverksamheten fr. o. m.

ingången av budgetåret 1959/60, efter vilken tidpunkt något bidragsanslag

till televisionsverksamhetens drift icke erfordras, särredovisas på televerkets

fond. Licensinkomsterna bör enligt förslaget i första hand tas i anspråk

för att täcka Sveriges Radios och televerkets behov av driftmedel,

inkl. avskrivning av Sveriges Radios inventarier, samt avskrivning till 100 %

av byggnadsstyrelsens och televerkets investeringar, och i andra hand disponeras

för bl. a. återbetalning av t. o. m. budgetåret 1958/59 förbrukade

anslag till televisionsverksamheten. Därefter eventuellt uppkommande överskott

föreslås balanseras å televerkets fond för televisionens framtida behov.

Även om de av telestyrelsen totalt uppskattade inkomstbeloppen för den

framförliggande femårsperioden med hänsyn till prognosernas osäkerhet

endast kan sägas utgöra riktvärden för storleken av licensintäkterna, pekar

dock utvecklingen mot en avsevärd intäktsökning, så att televisionsverksamheten

fr. o. in. nästa budgetår synes i stånd att finansiera sina kostnader

helt och hållet. En sådan självfinansiering, innebärande bl. a. omedelbar

avskrivning av anläggningskostnaderna allteftersom de uppkommer, synes

mig nödvändig för att utbyggnaden av televisionens distributionsnät i landet

skall kunna genomföras utan större tidsutdräkt i konkurrens med andra

statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad. Jag tillstyrker alltså,

att självfinansieringsprincipen för televisionsverksamheten införes fr. o. in.

nästa budgetår. Mot det av telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket

och Sveriges Radio angivna förfaringssättet för budgetens uppläggning

har jag intet att erinra. Jag förordar därför, att budgeten utformas efter

detta förslag, som för övrigt står i full överensstämmelse med det system

som redan tillämpas för ljudradioverksamheten. Uppkommande överskott

ä rörelsen synes därvid i första hand böra användas för återbetalning av

televisionsverksamhetens skuldbörda, som vid utgången av innevarande budgetår

beräknas uppgå till ca 26,7 milj. kr., varav 24,2 milj. kr. till statskassan

och 2,5 milj. kr. till ljudradiorörelsen.

Efter en redogörelse för innebörden av medelsäskandena för televisionsverksamheten

under nästa budgetår fortsätter departementschefen.

För egen del har jag ej något att erinra mot de belopp, som upptagits för

televerkets investerings- och driflutgifter om 18,2 resp. 7,9 milj. kr. Förstnämnda

belopp medger, alt under nästa budgetår sändarstationer kan färdigställas

icke blott på de i förra årets statsverksproposition R nämnda orterna,

d. v. s. Räckefors, Mora, Sollefteå (provisorisk), Sunne, Visby, Vännäs,

Örebro och Östersund, utan även i Lycksele, Skellefteå, Änge och Örnsköldsvik

(provisoriska) samt Uppsala. Därmed kommer vid slutet av budgetåret

1959/60 att finnas i drift 42 tclevisionssändare, av vilka 15 med full

räckvidd. Sändarna väntas ge tillfredsställande mottagningsförhållanden i

områden med eu befolkning av inalles ca 5,6 mil j. invånare. Av investeringsbeloppet

beräknas 8,(i milj. kr. komma att las i anspråk för sändarstationer.

Återstående 4,6 milj. kr. erfordras för utbyggnad av programlorbindelserna.

Arbetena härmed avser i huvudsak dubblering av befintlig radiolänklinje

Stockholm—Göteborg—Malmö, upprättande av en halvperinancnt radiolänklinje

Skövde - Örebro Karlstad och eu likaledes halvpcrmanent radio!

än k linje Sundsvall—Östersund.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

I samband med beräkningarna av medelsbehovet för nästa budgetår har

telestyrelsen lagt fram en femårsplan för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet.

Om denna plan genomföres, kommer samtliga i den internationella

våglängdsplanen angivna 50 televisionsstationer att vara i drift vid utgången

av budgetåret 1961/62. Ungefär halva antalet av dessa stationer kommer

dock vid denna tid icke att ha slutgiltig räckvidd. Vid slutet av budgetåret

1963/64 beräknas 37 av stationerna ha full räckvidd. För ett genomförande

av planen erfordras en investering av 13,2 milj. kr. årligen, d. v. s. samma

belopp som jag förordat för nästa budgetår och som förutsatts för budgetåret

1960/61 genom meddelat beställningsbemyndigande vid 1958 års B-riksdag.

Jag tillstyrker att denna plan får läggas till grund för televerkets åtgöranden.

I enlighet härmed bör styrelsen erhålla beställningsbemyndigande

för en investeringsomslutning av 13,2 milj. kr. för budgetåren 1961/62—

1963/64.

Televisionens programproduktion i Stockholm äger f. n. rum huvudsakligen

i provisoriska lokaler, som Sveriges Radio disponerar i Svea artilleriregementes

f. d. kasernbyggnader vid Valhallavägen. Möjligheterna att inom

området ställa i ordning ytterligare utrymmen för den expanderande televisionsverksamheten

är begränsade. För att televisionens lokalfrågor skall

kunna få en ändamålsenlig och långsiktig lösning anser jag nödvändigt att

beslut nu fattas om uppförande av en särskild byggnad för ändamålet. Plats

finnes reserverad härför på den tomt, där radiohuset är under byggnad. Enligt

vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen innebär planeringen och projekteringen

av detta hus, som i högsta grad har karaktären av en specialbyggnad,

ett komplicerat och tidsödande arbete. De egentliga byggnadsarbetena

synes därför inte hinna sättas i gång under nästa budgetår. Med hänsyn

härtill räknar jag för nästa budgetår endast med kostnader för planering

och andra förberedelsearbeten. Jag tillstyrker 0,5 milj. kr. för ändamålet.

Byggnaden har preliminärt kostnadsuppskattats till 40 milj. kr. En

närmare redogörelse för byggnadsprojektet kommer att lämnas i det följande

vid anmälan av investeringsanslag för ändamålet under statens allmänna

fastighetsfond.

Enligt vad som uttalades i propositionen 1957: 134 skulle programtiden

under den närmaste framtiden årligen öka med två timmar räknat per vecka,

så att den under budgetåret 1961/62 skulle uppgå till 18 timmar i veckan.

I enlighet härmed har Sveriges Radio också i sina medelsberäkningar

utgått från att sändningstiden skall öka från nuvarande 12 till 14 timmars

bärande program per vecka för nästa budgetår. I eu i samband med petita

framlagd prognos bär emellertid för de följande åren kalkylerats med en betydligt

snabbare ökning av sändningstiden än enligt gällande planer. För

budgetåret 1960/61 upptas sålunda 20 timmar mot tidigare 16, och för de tre

därpå kommande åren räknas med 25 resp. 30 och 35 timmar.

Såsom jag förut omnämnt blir det nya televisionshuset en specialbyggnad

och man måste räkna med att planeringen och projekteringen av detsamma

blir ett komplicerat och tidsödande arbete. Det är av samma skäl vanskligt

att redan nu förutse, när den nya anläggningen blir färdig för att tagas i

bruk. Eftersom programtid och lokalresurser intimt sammanhänger med

varandra, anser jag det oklokt att i dagens läge ta definitiv ställning till

den nu framlagda reviderade programplanen. I den mån för televisionens

del förutsättningarna för lokalförsörjningen bättre kan överblickas till budgetarbetet

hösten 1959, torde frågan om en revision av f. n. gällande programplan

då få prövas på nytt. Jag vill vidare framhålla, att jag inte räknar

med andra provisoriska lösningar av lokalanskaffningen än sådana som betingas

av nu gällande programplan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

23

Kostnaderna för 14 timmars program per vecka jämte vissa utfyllnadsprogram

ingår i Sveriges Radios medelsberäkningar för nästa budgetår med

13,8 milj. kr. Jag bär ej något att erinra mot detta belopp. Därutöver har

bolaget tagit upp eu post om 2 milj. kr. för att genom anställning av personal

m. in. kunna förbereda den kalkylerade ökningen av sändningstiden under

budgetåret 1960/61 till 20 timmar. Som jag framhållit i det föregående

bör ställningstagandet till den reviderade programplanen uppskjutas till

nästa år. I konsekvens härmed anser jag, att det av bolaget beräknade beloppet

av 2 milj. kr. till förberedelseåtgärder för övergång till längre sändningstid

under budgetåret 1960/61 bör begränsas till 0,5 milj. kr. Sveriges

Radio har vidare beräknat 5,5 milj. kr. till inredningar och inventarier, 2,2

milj. kr. till täckningsbidrag till ljudradion för televisionens andel i gemensamma

administrationskostnader in. in., 1,2 milj. kr. till avskrivning av restvärde

på inventarier samt 3,6 milj. kr. till avskrivning och återbetalning av

de från staten erhållna lånen för inköp av televisionsutrustning. Jag tillstyrker

de båda förstnämnda beloppen men anser att med sagda avskrivningar

och återbetalningar kan anstå ytterligare ett år och att de därför avsedda

medlen i stället bör användas för delåterbetalning av de under tidigare budgetår

beviljade statsbidragsmedlen. I enlighet härmed upptager jag Sveriges

Radios programkostnader för nästa budgetår till (13,8 -f- 0,5 + 5,5 -f- 2,2)

22,0 milj. kr., vilket belopp med 4,2 milj. kr. överstiger de medel, som för

innevarande budgetår står till bolagets disposition. Jag vill understryka, att

de av mig gjorda begränsningarna i medelstilldelningen åt bolaget icke innebär

någon reducering av de reella programresurserna för nästa budgetår.

De av mig beräknade utgifterna för televisionsverksamheten för nästa

budgetår skulle sålunda uppgå till (13,2 + 7,9 + 0,5 + 22,0) 43,6 milj. kr.,

vilket innebär en ökning med 8,5 milj. kr. i jämförelse med en motsvarande

utgiftsberäkning för innevarande budgetår.

Med tillämpning av den i det föregående redovisade licens- och inkomstprognosen

skulle överskottet bli (55 — 43,6) 11,4 milj. kr. Licensutvecklingen

hittills under innevarande budgetår utvisar emellertid ett icke fullt så

gynnsamt resultat som det i prognosen förutsatta. En viss överskattning i

beräkningen kan därmed föreligga. Med understrykande av inkomstkalkylens

osäkerhet uppskattar jag överskottet till storleken 7 milj. kr. Såsom

jag nyss antytt bör överskottsmedlen i första hand användas för återbetalning

av tidigare beviljade statsbidrag. Överskottet synes böra bokföras på

driftbudgetens inkomstsida under titeln Övriga diverse inkomster. 1

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft dels två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz

(1:228) och den andra inom andra kammaren av herr Darlin (II:

288), i vilka hemställts, att riksdagen för nästa budgetår under televerkets

fond måtte anvisa el t investeringsanslag till Ljudradioanläggningar av

7 600 000 kr.;

dels ock eu inom andra kammaren av herr Lindahl väckt motion (II: 33),

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig

för att möjligheterna att finna formerna för cn aktivare bevakning av de

aktuellaste och mera kostnadskrävande evenemangen blir föremål för en

utredning, och att därvid särskilt prövas det i motionen upptagna förslaget

om inrättande av eu särskild fond för ändamålet att bättre tillmötesgå licensinnehavarnas

berättigade krav på referat från större sporttävlingar

in. in.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionerna I: 228 och II: 33.

Utskottet. Såsom av punkten 1 i det föregående framgår har riksdagen

numera anvisat erforderliga medel om 1,1 milj. kr. å tilläggsstat för möjliggörande

i enlighet med departementschefens förslag av höjning av televerkets

investeringsram för innevarande budgetår till 268,0 milj. kr. Under

förenämnda punkt har utskottet vidare förklarat sig intet ha att erinra mot

den föreslagna anslagskoncentrationen fr. o. in. nästa budgetår under televerkets

fond, varigenom den övervägande delen av verkets anskaffningsoch

anläggningsverksamhet kan koncentreras till två anslag, benämnda Inköp

och byggande av fastigheter och Telefon- och telegrafanläggningar.

Den av utskottet ävenledes i det föregående godkända ramen om 273,0

milj. kr. för verkets investeringar under nästa budgetår innebär bl. a. eu

ökning i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition med

ca 18 milj. kr. av investeringarna i telefon- och telegrafanläggningar. I

nämnda belopp ingår visserligen ca 6 milj. kr. för en sjökabel till England.

Å andra sidan beräknas ca 10 milj. kr. tillkomma genom att vissa anläggningsbidrag

för automatiska växlar in. m. i fortsättningen i form av uppbördsmedel

tillföres vederbörande investeringsanslag.

Eu väsentlig ökning av investeringsomslutningen för här ifrågavarande

ändamål möjliggöres därigenom, vilket utskottet — som senast i sitt utlåtande

nr 9 (p. 3) vid fjolårets riksdag erinrat om de svårigheter investeringsbegränsningarna

medfört för verkets del — finner mycket tillfredsställande.

Anslaget till Radioanläggningar för luftfarten synes i enlighet med departementschefens

förslag böra anvisas vid sidan av televerkets ram och

upptagas med ett belopp av 3,3 milj. kr. Vidare bör för anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete beräknas ett anslag om 8,5 milj. kr., inklusive

medel för vissa lokaler för hålkortsanläggning.

Vid sin behandling av ljudradiorörelsen framlägger departementschefen

ett av telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio utarbetat förslag till reviderad

plan för distributionsnätets utbyggnad under perioden 1959/60—

1963/64. I fråga om trådradionätets vidare utbyggnad har därvid av fyra

olika alternativ förordats det (alt. 4) som innebär att trådradion successivt

bygges ut inom redan etablerade trådradioområden för etapp 1-abonnenter,

dvs. sådana som bor i hus med telefon, och att dessutom etapp 1-utbyggnad

sker av nya områden, som enligt nuvarande planering står närmast i tur.

Till sistnämnda områden hänföres dels ett i sydvästra Jämtland och angränsande

delar av Ångermanland (Hammarstrandsområdet), dels ett i mellersta

Lappland (Arjeplogsområdet). Fortsatt utbyggnad inom övriga planerade

trådradioområden göres beroende av beståndet av FM-mottagare inom

dessa områden, då trådradioutbyggnaden där blir aktuell.

I enlighet med planen upptages för nästa budgetår till ljudradioanläggningar

ett anslag om 10,5 milj. kr., varav 2,4 milj. kr. för fortsatta arbeten å

den nya ljudradiostationen i Motala, 2,9 milj. kr. till trådradioanläggningar,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

25

4,0 milj. kr. till FM-anläggningar och 1,2 milj. kr. till övriga ljudradioanläggningar.

Full utbyggnad avses härvid ske av FM-stationerna i Bäckefors

Mora, Sunne, Visby, Vännäs och Örebro varjämte provisoriska stationer tillkommer

i Arvidsjaur, Bollnäs, Emmaboda, Gällivare, Sollefteå och Stensele.

Härtill kommer trådradioanslutning av ca 10 000 etapp 1-abonnenter inom

redan etablerade trådradioområden och ny utbyggnad för ca 5 000 etapp 1- abonnenter inom Hammarstrands- och Arjeplogsområdena. Medelsbehovet

för Sveriges Radios och televerkets driftkostnader upptages med 41,3 resp.

17,3 milj. kr. samt investeringar i radiohuset i Stockholm med 12,0 milj. kr.

Underskottet, eller skillnaden mellan sålunda beräknade totala utgifter, 81,1

milj. kr., och beräknade inkomster av licensmedel, 81,0 milj. kr., förutsattes

få bestridas av bos televerket balanserade överskottsmedel, vilka per den

30 juni 1959 beräknas uppgå till ca 13,8 milj. kr. Slutligen förutsättes som

tidigare få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa storleken av

Sveriges Radios och televerkets driftkostnader.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna

1:228 och 11:288 yrkats avslag på äskandet avseende trådradion. Som

skäl härför har åberopats det i takt med det hastigt ökande antalet FMsändare

och -mottagare minskade behovet av trådradio. På lång sikt framstår

det därför enligt motionärerna som en felinvestering att ytterligare utbygga

nätet härför.

Delade meningar kan givetvis råda rörande lämpligheten av fortsatta investeringar

i trådradion. Med hänsyn till av statsmakterna tidigare gjorda

utfästelser ävensom det förhållandet att telestyrelsen och Sveriges Radio

varit ense om utbyggnaden för nästa budgetår har utskottet dock funnit sig

böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Utskottet vill dock kraftigt

understryka departementschefens uttalande, att planen bör ägnas fortlöpande

översyn, och förutsätter också att en noggrann omprövning kommer

till stånd redan i samband med äskandena för ljudradion i nästkommande

års statsverksproposition. Med biträdande i övriga delar av Kungl. Maj :ts

förslag avstyrker utskottet i enlighet med det anförda bifall till nu nämnda

motioner.

I fråga om teleuisionsverksamheten förordar departementschefen i överensstämmelse

med ett av telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket

och Sveriges Radio framlagt förslag att inkomster och utgifter för nämnda

verksamhet — i analogi med vad som nu gäller för ljudradion — fr. o. in. ingången

av nästa budgetår särredovisas på televerkets fond. Licensinkomsterna

förutsätts härvid i första hand tas i anspråk för att täcka Sveriges

Radios och televerkets behov av driftmedel, inklusive avskrivning av Sveriges

Radios inventarier samt avskrivning till 100 procent av byggnadsstyrelsens

och telestyrelsens investeringar, och i andra hand disponeras för

bl. a. återbetalning av verksamhetens skulder, som vid utgången av innevarande

budgetår beräknas uppgå till ca 26,7 milj. kr.

För televerkets investerings- och driftutgifter föreslås 13,2 resp. 7,9 milj.

kr. Sändarstationer beräknas därvid kunna färdigställas icke blott å vissa

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

redan tidigare förutsatta orter utan även på ytterligare fem platser. Detta

innebär att vid slutet av budgetåret 42 televisionssändare, varav 15 med

full räckvidd, kommer att finnas i drift, vilket väntas ge tillfredsställande

inottagningsförhållanden i områden med en befolkning av inalles ca 5,6

milj. invånare. Arbetena med utbyggnad av programförbindelserna avser

främst dubblering av befintlig radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö,

upprättande av en halvpermanent radiolänklinje Skövde—Örebro—Karlstad

och en likaledes halvpermanent radiolänklinje Sundsvall—Östersund.

Enligt den femårsplan för distributionsnätet som nu framlagts av telestyrelsen

kräves även för återstående år i planen investeringar av samma storleksordning.

Departementschefen som anser planen böra läggas till grund

för den fortsatta utbyggnaden förordar därför att styrelsen erhåller motsvarande

investeringsbemyndigande för budgetåren 1961/62—1963/64. Vidare

tillstyrkes ett belopp om 0,5 milj. kr. för planerings- och andra förberedelsearbeten

för ett televisionshus i Stockholm, preliminärt kostnadsberäknat

till 40 milj. kr. Till Sveriges Radios kostnader om 13,8 milj. kr. för produktion

av 14 timmars program per vecka kommer 0,5 milj. kr. för vissa

förberedelseåtgärder för längre sändningstid, 5,5 milj. kr., till inredningar

och inventarier och 2,2 milj. kr. till täckningsbidrag till ljudradion för televisionens

andel i vissa gemensamma kostnader, varigenom programkostnaderna

skulle uppgå till 22,0 milj. kr. Då de totala utgifterna för televisionsverksamheten

för nästa budgetår beräknas uppgå till (13,2 -f- 7,9

0,5 -f- 22,0) 43,6 milj. kr. och inkomsterna till 55 milj. kr. skulle överskottet

bli 11,4 milj. kr. Departementschefen anser sig dock av försiktighetsskäl

icke böra räkna med ett större överskott än ca 7 milj. kr.

Utskottet, som finner det tillfredsställande att verksamheten nu nått eu

sådan utveckling att den beräknas bli självbärande, finner för sin del de

föreslagna principerna för dess finansiering och vidareutbyggnad ändamålsenliga.

De framlagda anslagsberäkningarna har icke givit utskottet anledning

till erinran liksom ej heller vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat. Till frågan om anvisande av medel

för de nya radio- och televisionshusen i Stockholm återkommer utskottet

under punkterna 8 och 9 i det följande.

Vidkommande slutligen den i motionen II: 33 aktualiserade frågan rörande

inrättande av en särskild fond — avsedd att ge Sveriges Radio bättre

resurser för inköp av sändningsrätt för speciella arrangemang av idrottslig

eller annan natur -— finner utskottet för sin del någon utredning härom

på sätt motionären föreslagit i vart fall icke f. n. vara av behovet påkallad.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen i fråga.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) ur 1959 27

1. Inköp och byggande av fastigheter .... 12 900 000 kr.

2. Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m......................... 8 500 000 »

3. Telefon- och telegrafanläggningar...... 249 200 000 »

4. Televisionsradioanläggningar .......... 13 200 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell

trafik............................... 2 300 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten ...... 3 300 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket ...... 6 000 000 »

8. Televerkets dispositionsanslag ........ 10 000 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 228 och II: 288, för budgetåret

1959/60 under televerkets fond till Ljudrad ^anläggningar

anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.;

III. att motionen 11:33 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 63—87)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

349 500 000 kr.

I skrivelse den 27 september 1958 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår.

Inledningsvis lämnar järnvägsstyrelsen en redogörelse för statsbaneförelagels

ekonomiska läge (s. 63-—65) samt konstaterar därvid, att utvecklingen

under 1950-talet successivt lett till ett starkt försämrat driftresultat.

För budgetåret 1956/57 skulle ett underskott av ca 61 milj. kr. ha uppkommit,

om avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen hade verkställts.

Medräknas även räntan på det bokförda statskapitalet, vilken för detta budgetår

beräknades till ca 60 milj. kr., blev underskottet totalt ca 121 milj. kr.

För budgetåret 1957/58 beräknades hösten 1957 vid avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen

ett underskott av ca 100 milj. kr. uppkomma. För

täckning av detta underskott anvisades ett anslag av 100 milj. kr. på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58. Av detta anslag har sedermera

75 milj. kr. tagits i anspråk för täckning av statens järnvägars underskott

budgetåret 1957/58. Om hänsyn tages jämväl till statens ränteutgifter

blir underskottet sammanlagt 144 milj. kr.

I belysning av järnvägarnas nuvarande ekonomiska situation framhåller

styrelsen nödvändigheten av att — förutom intäktshöjande åtgärder —-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

verkställa investeringar för att genom rationaliseringar nedbringa kostnaderna.

Inte minst ur samhällsekonomisk synpunkt är det av största vikt att

medel för räntabilitetsförbättrande investeringar kan disponeras i sådan

takt, att effektivitetsutvecklingen vid statens järnvägar icke behöver släpa

efter i förhållande till andra transportmedel.

I propositionen lämnas därefter en översikt över faktisk och beräknad

medelsförbrukning för investeringsändamål under budgetåren 1957/58—

1959/60 (s. 65 och 66).

För genomförande av det reguljära investeringsprogrammet under budgetåret

1959/60 har styrelsen räknat med en medelsförbrukning av 360,6

milj. kr. Detta belopp överstiger med 50,6 milj. kr. den för innevarande

budgetår fastställda investeringsramen. Utanför rambeloppet förutsätter

styrelsen, att investeringsanslag anvisas för ökning av statens järnvägars

rörelsekapital med 54,3 milj. kr. och för övertagande av Stockholm—Roslagens

järnvägars långfristiga lån med 9,3 milj. kr. eller sammanlagt 63,6

milj. kr.

En sammanställning av de för budgetåren 1956/57—1958/59 anvisade

samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen, fördelade på hu
-

vudgrupper, visar följande.

1956/57

1957/58

1958/59

Äskanden

1959/60

Byggnader och anläggningar......

106 400

tusental

122 200

kronor

140 500

176 550

Rullande materiel och sjöfarts- mateiiel......................

104 900

147 700

142 000

152 350

Biltrafik........................

9 100

8 401

2 500

6 950

Övrigt.........................

13 900

39 000

15 500

96 607

Summa

234 300

317 301

300 500

432 457

Beträffande en detaljerad redogörelse för de olika investeringsäskandena

torde få hänvisas till propositionen (s. 66—82).

Arbetsmarknadsstyrelsen har i ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och Iuftfartsstyrelsens

framställningar om investeringsanslag samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning angående investeringsanslag under verkets

förrådsfond i stort sett funnit sig böra tillstyrka de gjorda anslagsäskandena

(s. 82 och 83).

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt järnvägsstyrelsens framställning om

ökade rörelsemedel för statens järnvägar.

Departementschefen berör inledningsvis den genom Ivungl. Maj :ts beslut

ökade investeringsramen för statens järnvägar under innevarande budgetår.

Därvid konstateras att ökningen om 9,6 milj. kr., avseende arbeten och

anskaffningar i sysselsättningsstödjande syfte, huvudsakligen kommer att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

29

belasta anslagen till Bana och byggnader samt Rullande materiel och sjöfartsmateriel.

Med hänsyn till medelstillgången på det förstnämnda anslaget

kommer vid den numera förordade medelsförbrukningen ett anslagsöverskridande

om ca 12,7 milj. kr. att uppstå. Detta förutsättes få täckas genom

en tillfällig anslagsförstärkning med anlitande av på dispsitionsanslaget

tillgängliga medel. För fullföljande i övrigt av de planerade investeringarna

kräves tillfälliga anslagsförstärkningar via dispositionsanslaget om ca 2,3

milj. kr. Sammanlagt uppgår anslagsförstärkningarna sålunda till ca 15,0

milj. kr. Vid den förordade direkta medelsförbrukningen på dispositionsanslaget

kommer härvid de på detta anslag tillgängliga medlen praktiskt

taget i sin helhet att tagas i anspråk under innevarande budgetår. Då det

faktiska investeringsutfallet på de olika anslagen erfarenhetsmässigt visat

sig avvika från det beräknade, kan behov av ytterligare rörlighet mellan

sakanslagen komma att visa sig erforderlig, därest en investeringsomslutning

av 319,6 milj. kr. skall kunna uppnås. I sådant fall torde en medelsomföring

få ske från den vid ingången av budgetåret 1958/59 å anslaget till Biltrafik

förefintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt utnyttjas under

detta budgetår — till motsvarande behållning på anslaget till Bana och

byggnader. Härigenom minskar nämligen belastningen på dispositionsanslaget

och ger därmed utrymme för ytterligare förskjutningar i investeringsutfallet.

Fn dylik omföring synes böra få vidtagas, om behov därav

uppstår.

Departementschefen övergår därefter till investeringarna under budgetåret

1959/60. Den av departementschefen förordade medelsförbrukningen

uppgår för detta budgetår till 335,0 milj. kr., vilket innebär en ökning med

15,4 milj. kr. i förhållande till den ram som nu förordas för innevarande

budgetår och 25,0 milj. kr. i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen

i januari 1958.

Fördelningen av den angivna investeringsramen på olika ändamål framgår

av en i propositionen (s. 84) intagen tablå.

Om de olika investeringsändamålen anför departementschefen därefter.

Förslaget innebär sålunda, att ökningar om 6,6 resp. 6,0 milj. kr. lagts

på anslagen till Bana och byggnader samt Elektriska anläggningar. Vad

dessa anslag angår, har fr. o. m. budgetåret 1957/58 en successivt vidgad

investeringsomslutning måst genomföras för att i ökad omfattning möjliggöra

arbeten och anskaffningar av grundläggande betydelse för järnvägsdriftens

rationalisering. Den förordade medelsförbrukningen på dessa anslag

innebär, att investeringarna närmar sig en omfattning, som i stort sett

torde svara mot företagets nuvarande tekniska och andra resurser. — Vid

bedömningen av medelsförbrukningen å anslaget till Bana och byggnader

har jag utgått från att planeringen av det av styrelsen under anslaget aktualiserade

projektet angående omläggning av järnvägslinjerna i Filipstadsområdet

bedrives i sådan takt, att projektet kan igångsättas under nästa

vinter, därest arbetsmarknadsstyrelsen då skulle anse påbörjandet av detta

angeläget ur sysselsättningssynpunkt. — Min beräkning av medelsförbrukningen

å anslaget till Elektriska anläggningar innebär, att jag nu tillstyrker

järnvägsstyrelsens förslag om påbörjande av elektrifieringen av järn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

vägslinjen Borås—Alvesta. Den reducering av medelsförbrukningen, soin

skett i förhållande till järnvägsstyrelsens i petita framlagda förslag, förutsätter

jag dock huvudsakligen få gå ut över nämnda projekt med viss senareläggning

av arbetena som följd. Vid den förordade medelsförbrukningen

har jag bl. a. räknat med investeringar i vägskyddsanläggningar om K

milj. kr. eller 2 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Behovet av ökade

investeringar i vägskyddsanläggningar får ses mot bakgrunden av bilismens

expansion. Jag får i detta sammanhang meddela, att jag har för avsikt

att föreslå utfärdandet av nya bestämmelser angående kryssmärken och säkerhetsanordningar

vid plankorsningar mellan järnväg och väg i syfte att

avsevärt höja säkerheten vid plankorsningar genom att öka antalet sådana

anordningar och förbättra dem i tekniskt hänseende. De av de nya bestämmelserna

föranledda åtgärderna avses skola genomföras under en tio-årsperiod

och kostnaderna för dessa åtgärder beräknas med nuvarande trafiksituation

komma att uppgå till omkring 26 milj. kr. För att statens järnvägar

liksom hittills skall erhålla bidrag med 90 % av bilskattemedel för sådana

vägskyddsanläggningar, som ur vägtrafiksynpunkt bedömes erforderliga,

måste även 1 § kungörelsen den 5 december 1941 (nr 919) angående

statsbidrag till bestridande av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar ändras. I denna paragraf bör hänvisas till den nya kungörelsen

angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar

mellan järnväg och väg i stället för till den äldre kungörelsen i

ämnet.

Medelsförbrukningen på anslaget till Rullande materiel blir av ungefär

samma storleksordning som för innevarande budgetår. Om hänsyn tages till

att någon medelsförbrukning icke längre erfordras för sjöfartsmateriel, ökar

medelsförbrukningen med ca 5 milj. kr. Upprustningen av den rullande materielen

kan därmed fortgå i stort sett i planerad omfattning.

På anslaget till Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer upptages

medelsförbrukningen i enlighet med äskandet. Jag tillstyrker sålunda, att

de under anslaget anmälda nya objekten, nämligen ombyggnad till normalspår

av linjen Hästholmen—ödeshög och anläggande av treskensspår

på sträckan Kimstad—Skärblacka/Ljusfors, får utföras. Jag har heller icke

något att erinra mot att arbetena med det förstnämnda projektet igångsättes

redan under innevarande budgetår.

Investeringarna under anslaget till Biltrafik kommer enligt det förordade

förslaget att öka med 1,5 milj. kr. gentemot innevarande budgetår. Ökningen

är främst motiverad av att den tidigare beslutade nybyggnaden för

garage och verkstad i Solna igångsättes under innevarande budgetår och

därmed delvis kommer att kostnadsmässigt belasta nästa budgetårs ram.

Beträffande gruppen Övriga anslag förordas i förhållande till innevarande

budgetår en minskning av medelsförbrukningen på inventarieanslaget med

0,7 milj. kr. och ökningar å försvarsberedskapsanslaget och dispositionsanslaget

med resp. 0,7 och 0,6 milj. kr. Totalt förordas sålunda en ökning

med 0,6 milj. kr. på denna anslagsgrupp.

Vid sidan om ramregleringen har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag

till ytterligare rörelsemedel för statens järnvägar och till förvärv av Stockholm—Roslagens

järnvägar. Departementschefen finner det i princip vara

riktigt, att statens järnvägars långvariga kapitalbehov i första hand finansieras

genom investeringsmedel i stället för genom rörlig kredit men anser

sig icke böra tillstyrka järnvägsstyrelsens äskande i denna del i avbidan på

ytterligare utredning rörande verkets behov av långvariga krediter. Frågan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i) år 195!)

31

om förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar kommer att tagas upp till

prövning sedan pågående remissbehandling avslutats.

Departementschefen anför i fortsättningen.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1959/60, har under hänsynstagande

dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret

och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats

på grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna

och uppgår sammanlagt till 349,5 milj. kr. För att ge järnvägsstyrelsen

ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid

räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med 10 milj. kr.

För breddning av blekingejärnvägarna beräknas kostnaderna för de utförda

eller t. o. in. innevarande budgetår planerade arbetena komma att överstiga

de för ändamålet anvisade beloppen med ca 1 000 000 kr. Detta belopp

avses tillfälligt överföras från dispositionsanslaget. Medel har upptagits för

nästa budgetår för definitiv täckning härav. För försvarsberedskap har upptagits

anslag med 3 500 000 kr. I enlighet med av riksdagen godkända grunder

bör nämnda investeringar i breddning av blekingejärnvägarna och försvarsberedskap

omedelbart avskrivas. Härjämte bör ett belopp av 1 000 000

kr. avseende merkostnader för vissa tidigare utförda försvarsberedskapsarbeten

på enahanda grunder avskrivas. Chefen för finansdepartementet har

tidigare denna dag tillstyrkt härför erforderliga anslag å driftbudgeten.

Slutligen anmäler departementschefen en med investeringsreserven för

statens järnvägar sammanhängande fråga samt anför därvid följande.

Vid av arbetsmarknadsstyrelsen under år 1958 företagen inventering avlämpliga

arbeten, som för statens järnvägars del syntes böra intagas i en

investeringsreserv för budgetåret 1958/59, har järnvägsstyrelsen upptagit

tvenne arbeten, avseende ombyggnad till normalspår av bandelarna Forshem—Gårdsjö

och Åtvidaberg—Västervik. I skrivelser den 25 augusti 1956

och den 22 november 1958 har länsstyrelsen i Skaraborgs län hemställt om

breddning av bl. a. bandelen Forshem—Gårdsjö. De nämnda ombyggnadsarbetena

har icke tidigare anmälts för riksdagen. Dessa arbeten synes enligt

min mening böra finnas att tillgå i statens järnvägars investeringsreserv

och alltså få påbörjas om så bedömes lämpligt ur sysselsättningssynpunkt.

Kostnaderna för arbetenas utförande förutsättes därvid få bestridas av anslag

avsedda för sysselsättning av arbetslösa, dock alt kostnaderna för breddning

av statens järnvägar icke tillhöriga spåranläggningar i huvudsak torde

höra bestridas av respektive intressenter. Slutligen förutsättes, att erforderlig

mark för breddningarna av nämnda smalspår ställes till förfogande

utan kostnad för statsverket av'' vederbörande landsting samt eventuellt

även av kommunerna. I

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nils Theodor

Larsson in. fl. (I: 119) och den andra inom andra kammaren av herr

Hrrblom m. fl. (II: 145), vari hemställts alt i investeringsreserven för budgetåret

1958/59 jämväl upptages ombyggnad till normalspår av järnvägen

Kalmar—Berga med sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat som skäl för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 145.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Utskottet. Den investeringsram för nästa budgetår om 335,0 milj. kr. som

departementschefen förordat för statens järnvägar innebär en ökning med

25,0 milj. kr. i förhållande till den ram som i 1958 års tidigare statsverksproposition

beräknades för innevarande budgetår och med 15,4 milj. kr. i

förhållande till vad som nu beräknas för detta budgetår. På anslagen Bana

och byggnader samt Elektriska anläggningar kan medelsförbrukningen för

nästa budgetår, 105,0 resp. 52,0 milj. kr., beräknas ligga på en nivå som

i stort sett svarar mot statsbaneföretagets nuvarande resurser. Beträffande

nya projekt som anmälts under det förra anslaget inärkes omläggning av

järnvägslinjerna i Filipstadsområdet. Medelsberäkningen å det senare anslaget

är bl. a. avsedd att möjliggöra påbörjandet av elektrifiering av järnvägslinjen

Borås—Alvesta. Beträffande anslaget till Rullande materiel beräknas

en reell höjning av storleksordningen 5 milj. kr., vilket medger en

fortsatt planenlig upprustning på detta område. Anslaget till Nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer medger bl. a. att ombyggnad till normalspår

av linjen Hästholmen—ödeshög och anläggande av treskensspår på

sträckan Kimstad—Skärblacka/Ljusfors kan igångsättas. Departementschefen

har slutligen tillstyrkt, att ett par arbeten, nämligen ombyggnad till

normalspår av linjerna Forshem—Gårdsjö och Åtvidaberg—Västervik, som

enligt järnvägsstyrelsens mening bör intagas i investeringsreserven för budgetåret

1958/59, skall få påbörjas, om så bedömes lämpligt ur sysselsättningssynpunkt.

Enligt vad utskottet erfarit har frågan om breddningarna av linjerna

Forshem—Gårdsjö och Åtvidaberg—Västervik, för vilka projekt arbetsplaner

finnes färdiga, genom den aktuella situationen på arbetsmarknaden

kommit i ett sådant läge att igångsättning har bedömts lämplig redan under

början av 1959. Huvuddelen av de med arbetenas genomförande förenade

kostnaderna faller på statsverket och förutsättes fördelas på arbetsmarknadsstyrelsen

och statens järnvägar. Utskottet har med hänsyn till det beräknade

ekonomiska resultatet av ifrågavarande investeringar och övriga på frågans

bedömning inverkande omständigheter inte funnit något att erinra mot att

de angivna breddningsarbetena kommer till stånd med igångsättning redan

innevarande budgetår.

I de båda likalydande motionerna I: 119 och II: 145 har hemställts, att i

investeringsreserven för budgetåret 1958/59 jämväl upptages ombyggnad

till normalspår av järnvägen Kalmar—Berga med sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.

Utskottet har under hand erfarit, att en undersökning

pågår inom järnvägsstyrelsen rörande en breddning av nämnda linjer.

Innan denna utredning avslutats anser sig utskottet icke kunna bedöma

huruvida arbetsprojekten bör intagas i statens järnvägars investeringsreserv

och får följaktligen förorda avslag på motionerna i fråga. Utskottet finner

det emellertid vara angeläget icke minst med hänsyn till sysselsättningsläget

att utredningen inom järnvägsstyrelsen bedrives med all möjlig skyndsamhet,

så att definitiv ställning till frågan kan tagas redan innevarande år.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

33

Utskottet, som för sin del finner det angeläget att erforderliga investeringsmedel

ställes till statsbaneföretagets förfogande för möjliggörande av

en ur transportekonomisk synpunkt lämplig anpassning av järnvägsdriften

till de förändrade konkurrensförhållandena och den samhälleliga strukturomvandlingen

i övrigt, har såsom av punkten 1 i det föregående framgår

ansett sig kunna godtaga den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade

investeringsramen om 335,0 milj. kr. Ej heller har utskottet funnit anledning

till erinran mot den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål

eller vad departementschefen i övrigt anfört och förordat.

Utskottet får slutligen hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under statens

järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Bana och byggnader.................. 117 800 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

............................... 3 300 000 »

3. Elektriska anläggningar .............. 53 300 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 149 000 000 »

5. Biltrafik ............................ 3 400 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 500 000 »

7. Inventarier m. m..................... 9 200 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 10 000 000 » ;

II. att motionerna I: 119 och II: 145 icke må av riksdagen

bifallas.

Statens v åt t e nf all s v e r k

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

88—121) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 467 602 000 kr.

I skrivelse den 30 augusti 1958 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1959/60. Styrelsen har

därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 15 september 1958

och den 30 augusti 1958 hemställt om anslag till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om anslag

av finansiell och speciell natur. I

I propositionen redovisas till en början eu översikt över kraftförsörjningsläget

(s. 88—90).

Därefter redogöres för situationen beträffande pågående och beslutade

kraftstationsulbyggnader (s. 90).

:t Ilihang till riksdagens protokoll 6 samt. Nr 0

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Vattenfallsstyrelsen anser icke att den hittillsvarande konjunkturavmattningen

bör ändra 1957 års bedömning av den fortsatta belastningsutvecklingen.

Utbyggnadsprogrammet bör därför enligt styrelsen fullföljas i enlighet

med tidigare planer, med vissa mindre förändringar. Styrelsen föreslår,

att beslut nu skall fattas om utbyggande av Gallejaure i Skellefteälven

och Letsi i Lilla Lule älv. Gallejaure, som planeras för en genomsnittlig

energiproduktion av 630 MkWh/år, beräknas kunna tagas i drift hösten

1964. Letsi blir den första utbyggnaden i Lilla Lule älv. En fallhöjd av 136

m omedelbart före sammanflödet med Stora Lule älv skall utnyttjas. Genomsnittliga

energiproduktionen beräknas till 1 300 MkWh/år i en första

etapp och 1 700 MkWh/år sedan planerade regleringar genomförts. Idrifttagandet

beräknas kunna ske under hösten 1965. Byggnadskostnaderna beräknas

för Gallejaure uppgå till 130 milj. kr. och för Letsi till 200 milj. kr.

totalt.

Vattenfallsstyrelsen har i programmet för den närmaste tiden vidare medtagit

ett par smärre nya arbeten, nämligen ombyggnad av Storå kraftstation

i Arbogaåns bivattendrag Storån och utförandet av en tredje avloppstunnel

vid Porjus kraftstation.

På grundval av angivna belastningsprognoser och utbyggnadsprogram beräknas

torrårsbalansen för budgetåren 1960/61—1963/64 enligt följande

sammanställning. Vid jämförelse med motsvarande tidigare lämnade uppgifter

bör observeras, att balanserna fram till budgetåret 1963/64 beror så

gott som helt på redan beslutade åtgärder.

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

Milj. kilowattimmar

Belastning

prima belastning....................

16 100

17 150

18 300

19 450

oundvikliga överskottsleveranser......

500

600

800

800

Summa belastning

16 600

17 750

19 100

20 250

Krafttillgång

från befintliga och beslutade anlägg-

ningar

vattenkraft.....................

13 100

14 350

16 400

17 350

värmekraft.....................

1 800

1 950

1 650

1 700

möjligt kraftinköp från andra företag

inkl. import......................

850

1 000

1 050

1 100

Summa tillgång

15 750

17 300

19 100

20 150

Brist...............................

850

450

—

100

Utbyggnadsgrad, procent1............

95

98

106

105

1 Utbyggnadsgrad avser förhållandet mellan vattenkrafttillgången under ett normalår i kilowattimmar

och belastningen i kilowattimmar per år på grund av obligatoriska leveranser.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

35

Den för de ramreglerade investeringarna under budgetåret 1957/58 föreskrivna

gränsen om 360 milj. kr. underskreds med 10,7 milj. kr. Avvikelsen

berodde väsentligen på förseningar och något minskad omfattning för

arbetena på distributionsanläggningar. Vid sidan om ramen låg atomenergianläggningarna,

för vilka emellertid inga medel förbrukades, och den nya

förvaltningsbyggnaden för vattenfallsstyrelsen, för vilken åtgick 1,5 milj. kr.

För budgetåret 1958/59 är ramgränsen inklusive atomenergianläggningar

440 milj. kr. Styrelsen räknar med att investeringarna skall hålla sig

inom denna ram. Däremot beräknas anslaget till Kraftverksbyggnader m. m.

bli otillräckligt, varför det kan behöva förstärkas med högst 15 milj. kr.

från dispositionsanslaget eller eventuellt från annat anslag. Utanför ramen

beräknas 8,3 milj. kr. åtgå för den nya förvaltningsbyggnaden. Styrelsen

gör vidare framställning om utökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret

med 25 milj. kr. eller alternativt lika stort anslag till inventarier

m. m. utanför de ramreglerade investeringarna. Styrelsen anser det önskvärt

att detta tillskott oberoende av formen blir tillgängligt redan under

innevarande budgetår.

För budgetåret 1959/60 beräknas medelsförbrukningen till 504 milj. kr.

för de ramreglerade investeringarna och 17 milj. kr. för förvaltningsbyggnaden.

Det förstnämnda beloppet överstiger den för innevarande budgetår

gällande ramen med 64 milj. kr. Höjningen kan väsentligen betraktas som

en anpassning av utbyggnadsprogrammet till belastningsprognosen men

även tidigare gjorda nedskärningar i investeringarna motiverar en utvidgad

ram. Under budgetåret 1960/61 beräknas medelsförbrukningen bli ungefär

densamma som under budgetåret 1959/60.

Styrelsen har lämnat följande sammanställning av de för budgetåren

1956/57—1958/59 anvisade anslagen och de för nästa budgetår äskade. I

Ramreglerade anslag

1956/57

1957/58

Milj.

1958/59

k r.

1959/60

Kraftstationsbyggnader m. m.....

171,5

207,0

270,0

316,0

Atomenergianläggningar..........

—

2,0

15,0

25,0

Regleringsföretag................

13,0

30,0

40,0

29,5

Distributionsanläggningar.........

97,0

92,0

105,0

106,5

Diverse anslag..................

14,5

19,0

0,2

5,3

Summa

Övriga anslag

296,0

350,0

430,2

482,3

Inventarier m. m................

—

■-

—

(25,0)

Förvaltningsbyggnad i Stockholm .

2,0

10,0

10,0

5,0

I propositionen lämnas därefter (s. 95—112) en närmare redogörelse för

de olika investeringsändamål som vattenfallsstyrelsen begärt medel för under

budgetåret 1959/60. Utskottet får hänvisa härtill.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Följande yttranden har avgivits över vattenfallsstyrelsens petita eller delar

därav, nämligen av arbetsmarknadsstyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret,

riksräkenskapsverket och delegationen för atomenergifrågor (s.

112 och 113).

Departementschefen uppehåller sig inledningsvis vid den av centrala

driftledningen år 1957 utarbetade prognosen över elkraftförbrukningen.

Även om det förefaller sannolikt, att -—• till följd av konjunkturavmattningen

och den redan konstaterade avvikelsen från 1957 års prognos -—

elkonsumtionen i landet under de allra närmaste åren kan bli lägre än

enligt prognosen, anser departementschefen likväl, att densamma bör läggas

till grund för den bedömning av elproduktionsapparatens utbyggnad på

längre sikt, som nu bör göras. Det förtjänar enligt departementschefens mening

understrykas, att investeringsåtgärderna för nästa budgetår är avgörande

för möjligheterna att tillgodose elkraftbehovet fram till mitten av

1960-talet.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Vattenfallsstyrelsen har tidigare såsom målsättning för sin utbyggnadspolitik

angivit en utbyggnadsgrad av 110 %, innebärande en marginal mellan

vattenkraftproduktion och belastning av 10 % vid normal vattentillgång.

En sådan utbyggnadsgrad anses nämligen vara den, som i genomsnitt

ger det ur driftekonomisk synpunkt bästa resultatet. Till följd av bl. a. oväntat

liög belastningsökning och företagna investeringsbegränsningar har emellertid

nämnda målsättning icke kunnat förverkligas. Det har även framstått

som tveksamt om tillgängliga personella och materiella resurser medger,

att en optimal utbyggnadsgrad skulle kunna förverkligas inom den närmaste

framtiden.

F. n. föreligger icke någon betryggande marginal vid torrår vare sig för

landet i dess helhet eller inom vattenfallsverkets försäljningsområden. Det

av styrelsen nu framlagda utbyggnadsprogrammet tar sikte på att uppnå

torrårssäkerhet inom verkets sektor vid första möjliga tidpunkt, vilket beräknas

kunna ske under budgetåret 1962/63. Vid ett genomförande av styrelsens

förslag kommer utbyggnadsgraden för budgetåren 1960/61—1963/64

att uppgå till 95, 98, 106 resp. 105 %.

Liksom under tidigare år bar styrelsen utgått från att de enskilda och

kommunala kraftföretagen skall kunna tillgodose alla nya kraftbehov inom

sina distributionsområden. Då vissa svårigheter med kapitalanskaffning för

denna sektor föreligger, anser styrelsen det ovisst, om de privata och kommunala

krafIföretagen verkligen skall kunna fullfölja föreliggande utbyggnadsplaner.

Vattenfallsstyrelsen har under band lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen

kan komma att getalta sig fram t. o. m. 1963/64 vid

den belastningsutveckling, som förutses i 1957 års prognos, och med de utbyggnader,

som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar att genomföra

under denna period. Dessa uppgifter, som således gäller den totala

produktionen och belastningen i landet, har sammanställts i en i propositionen

(s. 115) redovisad tabell.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i) år 1959

37

Departementschefen fortsätter.

Av tabellen framgår, alt man vid normalår räknar med att vattenkraftproduktionen

under budgetåren 1958/59—1960/61 kommer att understiga

primabelastningen med 350, 250 resp. 700 MkWh. Under budgetåren 1961/62

—1963/64 beräknas däremot en positiv marginal om 350, 2 200 resp. 2 050

MkWh. Om däremot vattentillgången skulle bli exceptionellt ringa under

budgetåren 1958/59—1963/64 har man emellertid ■— om hänsyn tages till å

ena sidan oundvikliga överskottsleveranser och å andra sidan till möjlig värmekraftsproduktion

och elimport — räknat med ett årligt produktionsunderskott

inom hela landet av 2 800, 2 750, 2 650, 1 850, 750 resp. 900 MkWh.

Vid bedömningen av de redovisade siffrorna för underskotten under normalår

och exceptionellt torrår bör noteras, att eu viss överskattning sannolikt

har skett beträffande primabelastningen under den första delen av perioden

och att för periodens båda sista år ytterligare krafttillskott inom den

enskilda sektorn möjligen kan vara att påräkna.

Gjorda uppskattningar av belastningsutvecklingen och kraftproduktionen

inom vattenfallsverket visar en utveckling, som liknar den i tabellen redovisade.

För budgetåren 1958/59—1961/62 beräknas vattenkraftproduktionen

vid normalår understiga primabelastningen med resp. 250, 100, 850 och 250

MkWh. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 kan en positiv marginal beräknas,

uppgående till 1 000 MkWh. Angivna siffror för budgetåren 1958/59

—1960/61 torde dock med hänsyn till vad jag tidigare anfört få betecknas

som alltför pessimistiska.

Därest elförbrukningen icke i någon högre grad avviker från de gjorda

uppskattningarna erfordras icke obetydliga tillskott av värmekraft under

de närmaste åren även vid normal vattentillgång. Genom utbyggnaden av

värmekraftstationerna ökar också möjligheten härtill. Likväl skulle enligt

styrelsens beräkningar vid exceptionellt torrår ett produktionsunderskott

inom vattenfallsverkets sektor om 850 resp. 450 MkWh uppkomma under

budgetåren 1960/61 och 1961/62 även vid ett maximalt utnyttjande av värmekraftresurserna.

För sådant fall finge en häremot svarande konsumtionshegränsning

genomföras i första hand genom konlraktsenliga avkopplingar

eller frivilligt sparande av elektrisk kraft. Under budgetåret 1962/63 räknar

man med att ha uppnått torrårssäkerhet.

För innevarande budgetår har vattenfallsstyrelsen icke ifrågasatt någon

ändring av den till 440 milj. kr. fastställda investeringsramen. Emellertid

beräknas anslaget till Kraftverksbyggnader in. in. bli otillräckligt. Anslaget

kan därför komma att behöva förstärkas, vilket jag anser lämpligen höra ske

genom anlitande av dispositionsanslaget. För arbeten utanför ramen beräknas

8,3 milj. kr. åtgå till styrelsens förvaltningsbyggnad.

För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet samt för

bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar

och vissa finansiella utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår en mcdelsförbrukningsrani

av 504 milj. kr.

För budgetåret 1960/61 räknar styrelsen med eu medelsförbrukning av

ungefär samma omfattning som för budgetåret 1959/60.

Enligt departementschefens uppfattning bör man på lång sikt sträva efter

att åstadkomma eu sådan utbyggnadsgrad för vattenkraften, alt ångkraftsinsatsen

kan hållas på eu relativt låg nivå. Härigenom skulle man

kunna få en samhällsekonomiskt sett optimal avkastning av de gjorda investeringarna.

Om konsumtionsökningen utvecklar sig enligt föreliggande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

prognoser torde emellertid tillgängliga resurser icke medge en sådan utbyggnad

under de närmaste åren. Programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

får därför liksom under tidigare år i första hand inriktas på

att så snart som möjligt uppnå en sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna

även vid besvärliga torrår elimineras. Departementschefen föreslår

därför en utbyggnad i ungefär den takt och omfattning, som vattenfallsstyrelsen

förordat. En viss nedskärning av föreslagen medelsförbrukning

har emellertid befunnits möjlig på de olika anslagen utan att någon eftergift

behöver göras i fråga om det primära målet att uppnå torrårssäkerliet

till budgetåret 1962/63.

Som framgår av den under punkten 1 redovisade investeringsplanen för

kommunikationsverken har departementschefen för det kommande budgetåret

förordat en investeringsram om 482 milj. kr. Förslaget innebär en ökning

i förhållande till innevarande budgetår med 42 milj. kr. och i förhållande

till det faktiska investeringsutfallet budgetåret 1957/58 med 133

milj. kr. Av en i propositionen (s. 117) lämnad tabell framgår hur medelsförbrukningen

lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Styrelsen föreslår, att utbyggnadsprogrammet kompletteras med två nya

kraftstationer, vilka avses att påbörjas under nästa budgetår, nämligen

Gallejaure i Skellefteälven och Letsi i Lilla Lule älv. Produktionsförmågan

vid fullt utnyttjande hos dessa anläggningar beräknas till 630 resp. 1 700

MkWh per år. Gallejaure beräknas kunna tas i drift hösten 1964 och Letsi

ett år senare. Därutöver föreslås en ombyggnad av Storå kraftstation i Arbogaåns

biflöde Storån samt utförande av en tredje avloppstunnel vid Porjus

kraftstation, vilka arbeten är av relativt liten omfattning. Beträffande Stenungsunds

ångkraftverk föreslår styrelsen den ändringen i tidigare godkända

planer, att anskaffningen av ett tredje aggregat tills vidare inställes. Aggregatet

anses nämligen icke få någon större betydelse för torrårssäkerheten

i början av 1960-talet. Slutligen avser styrelsen att färdigställa Messaure

med reducerad dämning hösten 1962 i stället för, som tidigare planerats,

hösten 1963.

I anledning av vattenfallsstyrelsens förslag om uppförandet av en kraftstation

vid Letsi, vilket arbete beräknas komma att påbörjas under budgetåret

1959/60, har kammarkollegiet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och

fiskeristyrelsen gemensamt hemställt, att statsmakterna icke måtte besluta

om genomförande av kraftstationsbyggnads- eller sjöregleringsföretag berörande

Lille Lule älvs vattenområde innan ställning tagits till den allmänna

frågan om vilka sjöar och vattendrag som skall undantagas från vattenexploatering.

Ämbetsverken hänvisar därvid bl. a. till det förhållandet, att den

förteckning som den s. k. naturvårdsdelegationen år 1954 utarbetat över

sjöar och vattendrag att skyddas mot exploatering för kraftverk sändamål är

föremål för revision, vilken kan väntas bli klar i vad avser Lilla Lule älv

vid årsskiftet 1958/59. Kungl. Maj :ts beslut bör enligt de fyra ämbetsverken

jämväl föregås av en utredning beträffande Lille Lule älvsområdet av de

sannolika samlade verkningarna för bygden för tiden efter det avslutade

byggnadsarbetet.

Med utgångspunkt från kraflkonsumtionens ständiga ökning och den

framtida efterfrågan på elkraft samt kraftproduktionens stora betydelse för

hela vår folkförsörjning torde enighet föreligga om nödvändigheten av eu

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

39

forisatt utbyggnad av kraftverk. Då atomkraften av alla hittills tillgängliga

data att döma med all sannolikhet icke under den närmaste tioårstiden kommer

att kunna lämna något tillskott av betydelse för landets kraftförsörjning

måste kraftutbyggnadsplaneringen fortsätta än så länge med konventionella

lösningar, d. v. s. vatten- och ångkraftsanläggningar. Enligt vad

vattenfallsstyrelsen uppgivit finns det med hänsyn till projekteringsläget

för närvarande icke andra krafstationsprojekt i Stora Lule älv eller i landets

övriga älvar, vilka tidsmässigt skulle kunna insättas i stället för nu

ifrågavarande anläggning. Följden blir därför att om utbyggnaden av Letsianläggningen

icke skulle få företagas det blir nödvändigt att ersätta denna

med utbyggnad av ångkraft, vilket ur samhällsekonomisk synpunkt skulle

vara mycket ofördelaktigt samt skapa problem ur beredskapssynpunkt. Därest

vattendomstols tillstånd till uppförande av Letsi kraftverk skulle kunna

erhållas måste det därför ur samhällsekonomisk synpunkt anses såsom

orealistiskt att icke uppföra detsamma. Vidare må framhållas att enligt vattenfallsstyrelsen

ett uppförande av en kraftstation vid Letsi är ekonomiskt

motiverat även om vidare utbyggnader eller regleringar i Lilla Lule älv på

grundval av nya ansökningar från styrelsen inte skulle medges.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag — dock utan att på något

sätt vilja föregripa prövningen av företagets tillåtlighet enligt vattenlagen

— det i förevarande sammanhang, där det gäller anslagstilldelning till vattenfallsstyrelscen,

vara nödvändigt att preliminärt räkna med uppförandet

av den nu aktuella anläggningen. Denna slutsats bygger således allenast på

en prövning av behovet och angelägenheten av denna anläggning i och för

sig och i förhållade till andra statliga investeringsprojekt samt av möjligheten

att förverkliga densamma mot bakgrunden av den aktuella statsfinansiella

och samhällsekonomiska situationen. Då det icke bedömts vara

uteslutet att vattendomstol hinner taga ställning till frågan om tillåtligheten

av företaget redan under nästa budgetår, finner jag det angeläget att, därest

sådant tillstånd då erhålles, anläggningen icke skall fördröjas genom att

beslut i investeringsfrågan ej föreligger. Jag har därför i enlighet med vattenfallsstyrelsens

förslag beräknat eu medelsförbrukning för nästa budgetår

av 1 milj. kronor för det nu aktuella byggnadsföretaget. Därvid förutsättes

att inga som helst förberedande arbeten på anläggningen vare sig i

vatten eller på land kommer att vidtagas innan verkställbart tillstånd till

densamma föreligger liv vattendomstol.

Vad beträffar kravet på ytterligare utredning av verkningarna i framtiden

för bygden vid Lilla Lule älv vid ett förverkligande av del aktuella byggnadsprojektet

kommer vattenfallsstyrelsen att förebringa det ytterligare material

som i detta hänseende eller i övrigt kan komma alt begäras vid domstol.

I fråga om det fortsatta utbyggandet av Lilla Lule älv avser vattenfallsstyrelsen

att undersöka möjligheten att från utbyggnad undantaga delar

av älven till en tidpunkt längre fram, då bättre kan bedömas i vilken omfattning

atomkraft kan införas. En dylik undersökning, som hör ske i samarbete

med företrädare för naturskyddet, finner jag väl motiverad och snarast

höra företagas.

Vattenfallsstyrelsen hör enligt min mening för nästa budgetår erhålla

bemyndigande att påbörja Gallejaure kraftstation i Skellefteälven och Letsi

kraftstation i Lilla Lule älv samt att utföra ombyggnad av Storå kraftstation

och anläggning av eu tredje avloppslunnel vid Porjus kraftstation.

Styrelsen har vidare beträffande anslaget till Kraftverksbyggnader in. in.

föreslagit, alt dess användning icke skall begränsas till arbeten, som beslu
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

tats av statsmakterna före resp. budgetår. Enligt min mening skulle det ofta

kunna vara önskvärt att påbörja ett arbete redan under det budgetår beslut

därom fattas. Då vid sådant fall utvägen att anlita dispositionsanslaget synes

vara en onödig omgång, förordar jag, att Kugl. Maj :t får bemyndigande

att, så snart arbeten beslutats av riksdagen, medge igångsättning av sådana

med anlitande av det löpande budgetårets anslag till Kraftverksbyggnader

in. m. Härigenom får självfallet gällande rambelopp ej överskridas. Däremot

är jag inte beredd att tillstyrka, att ifrågavarande anslag får användas för

markköp m. m. för framtida utbyggnader, vilket styrelsen ifrågasatt.

Mot styrelsens program för regleringsföretag och distributionsanläggningar

har jag icke i princip något att erinra.

Beträffande vattenfallsverkets atomenergianläggningar har under hösten

1958 efter riksdagens medgivande den ändringen vidtagits att den planerade

atomvärmestationen Adam sammanförts med atomkraftvärmestationen R 3

till ett objekt med förläggning till Ågesta. Kostnaderna för den gemensamma

anläggningen skall i den mån de ej belöper på Stockholms stads elverk,

i princip delas lika mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Atomenergi.

De investeringsmedel, som hittills anvisats för Adam-projektet, får

i enlighet härmed disponeras för vattenfallsstyrelsens andel i den sammanslagna

anläggningen. Atomstationen R 3/Adam avses utbyggas i en första

etapp för 65 000 kW värmeeffekt, vilken effekt senare skall utökas till ca

125 000 kW. Kostnaderna för första etappen har beräknats till 100 milj. kr.

exklusive bränsleelement. Under innevarande budgetår beräknas hela det

på anslaget till Atomenergianläggningar tillgängliga beloppet 17 milj. kr.

åtgå för R 3/Adam och för nästa budgetår beräknas för styrelsens del i anläggningen

15 milj. kr. För igångsättning av atomkraftverket Eva beräknar

styrelsen för nästa budgetår 10 milj. kr.

I annat sammanhang har statsrådet och chefen för handelsdepartementet

denna dag anmält de frågor, som rör atomenergiprogrammet, och därvid

tillstyrkt ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för vattenfallsstyrelsens andel

i den fortsatta utbyggnaden av atomkraftvärmeverket R 3/Adam och

för påbörjande av atomkraftstationen Eva. Med biträdande härav förordar

jag, att ett anslag om 15 milj. kr. anvisas till Atomenergianläggningar under

vattenfallsverkets fond.

Departementschefen övergår därefter till de icke ramreglerade investeringarna.

För fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden i Råcksta har styrelsen

lör nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning av 17 milj. kr. Då en

reservation om 12 milj. kr. beräknas föreligga vid utgången av innevarande

budgetår av de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen, äskar styrelsen

för budgetåret 1959/60 ett anslag om 5 milj. kr. Departementschefen anför

härom.

För förvaltningsbyggnaden beräknas de totala kostnaderna, vilka tidigare

angivits till ca 35 milj. kr., numera komma att uppgå till ca 69 milj. kr.

exkl. markinköp. Orsaken till kostnadsstegringen uppges vara dels att man

nu planerar att i byggnadskomplexet inrymma 25 å 30 % fler kontorsplatser

än som från början avsetts, dels att den tidigare redovisade byggnadskostnaden

baserades på en orealistiskt låg medelkostnad per m3.

Enligt min mening måste det anses som anmärkningsvärt, att de av vattenfallsstyrelsen

i samband med förslaget om uppförandet av förvaltningsbyg§naden

lämnade uppgifterna angående lokalbehov och byggnadskostna
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

41

der — som det visat sig — grundats på ofullständiga utredningar och orealistiska

förutsättningar. Med hänsyn till föreliggande lokalbehov och till att

de nu beräknade byggnadskostnaderna icke kan betraktas som anmärkningsvärt

höga har jag emellertid funnit mig kunna godtaga att arbetena inriktas

på ett byggnadskomplex av föreslagen omfattning. Jag upptager därför

ett anslag om 5 milj. kr. för detta ändamål.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

I detta sammanhang får jag anmäla, att den av Kungl. Maj :t tillkallade

utredningen rörande lämplig förläggningsort för förvaltningen för Älvkarleby

kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna i mars

1958 redovisat resultatet av sitt arbete. Utredningen har kommit till den

slutsatsen, att såväl huvudkontoret för förvaltningen för Älvkarleby kraftverk

liksom ett distriktskontor bör vara förlagda till Stockholm. I fråga om

stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna anses den inom

dessa bedrivna verksamheten ha sådant nära samband med de arbetsuppgifter,

som handlägges inom vattenfallsstyrelsen, att dessa båda avdelningar

bör vara förlagda på samma ort som styrelsen. Jag har icke funnit anledning

till erinran mot utredningens motiv och slutsatser rörande ifrågavarande

avdelningars förläggning.

Vattenfallsstyrelsens hemställan om ytterligare rörelsemedel för utökning

av bl. a. verkets materiel- och oljelager har jag funnit väl motiverad. I avvaktan

på ytterligare utredning rörande fördelningen av verkets kreditbehov

på långfristiga och kortfristiga krediter förordar jag, att verkets nu

aktuella behov tills vidare tillgodoses genom en ökning av styrelsens rörliga

kredit hos riksgäldskonloret från 75 milj. kr. till 100 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Elmgren m. fl. (I: 224) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Kårby m. fl. (II: 283), i vilka hemställts, att noggranna undersökningsresultat

angående föroreningsriskerna i insjöar och vattendrag

må föreligga innan arbetet med atomkraftverket Eva får påbörjas samt

att riksdagen i avvaktan på nämnda undersökning måtte besluta avslå

Kungl. Maj:ts förslag i den del det avser investeringsanslag för budgetårel

1959/60 till nämnda atomkraftverk,

dels ock en inom första kammaren av herrar Osvald och Ollén väckt motion

(I: 73), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå yrkandet om anslag

till Kraftverksbyggnader in. m. i vad det avser 1 milj. kr. för uppförande av

ett kraftverk vid Letsi i Lilla Lule älv.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:283 och 1:73.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår beräknas enligt

den av centrala driftledningen (CDL) under 1957 uppgjorda prognosen

över förbrukningen av elektrisk kraft belastningsökningen för hela landet

under liden 1956—61 uppgå till i genomsnitt ca 2 000 MkWh per år och

för tiden 1962—1965 till ca 2 400 MkWh per år. För de senaste åren ligger

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

siffrorna för den verkliga ökningen något under dessa beräkningar men

i stort sett över 1955 års prognos, enligt vilken ökningen under samma tid

beräknades till ca 1 700 MkWh per år. Med hänsyn till resultatet av viss

ytterligare utredning anser emellertid varken driftledningen eller vattenfallsstyrelsen

de konstaterade avvikelserna böra — vid bedömningen av utbyggnadsbehovet

på längre sikt — föranleda ett frångående av 1957 års

prognos. Departementschefen som ansluter sig till denna uppfattning anser

vidare i likhet med vattenfallsstyrelsen programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

i första hand böra inriktas på att så snart som

möjligt uppnå eu sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även

vid besvärliga torrår elimineras, vilket beräknas kunna ske under budgetåret

1962/63.

Den av vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår äskade medelsförbrukningen

om 504,0 milj. kr. anses av departementschefen kunna reduceras

till 482,0 milj. kr. utan att därför möjligheterna att uppnå torrårssäkerhet

inom förut angiven tid äventyras. Den föreslagna nedskärningen fördelas

med 2,0 milj. kr. på kraftstationsbyggnader, 6,0 milj. kr. på distributionsanläggningar

och 10,0 milj. kr. på atomenergianläggningar samt 4,0 milj.

kr. på övriga anslagsändamål.

Det föreslagna utbyggnadsprogrammet avser huvudsakligen påbörjande

under nästa budgetår av två nya kraftstationer, nämligen Gallejaure

i Skellefteälven och Letsi i Lilla Lule älv, ombyggnad av Storå kraftstation

och utförande av en tredje avloppstunnel vid Porjus. Vidare föreslås viss

forcering av arbetena i Messaure. Anskaffandet av ett tredje aggregat vid

ångkraftverket i Stenungsund anses däremot kunna anstå tills vidare. I

fråga om atomenergianläggningar erinras om det under hösten 1958 beslutade

sammanförandet av atomvärmestationen Adam med atomkraftvärmestationen

R3 i Ågesta. För nämnda företag och det planerade atomkraftverket

Eva föreslås en gemensam anslagsanvisning om 15 milj. kr.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har motionsledes vissa yrkanden

framställts. Sålunda har i motionen I: 73 hemställts om avslag å anslagsäskandet

för planerad kraftstation vid Letsi. Exploatering av Lilla Lule älv

bör nämligen enligt motionärerna ur naturskyddssynpunkt m. m. i varje

fall inte tills vidare få komma i fråga. Vidare bär i de båda likalydande

motionerna I: 224 och II: 283 hemställts dels att riksdagen vid sin behandling

av frågan om anläggande av atomkraftverket Eva måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t ge till känna att noggranna undersökningsresultat angående

föroreningsriskerna i insjöar och vattendrag bör föreligga innan arbetet

med kraftverket får påbörjas, dels ock att i avvaktan på dessa undersökningar

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts anslagsäskande i vad avser

nämnda kraftverk.

I fråga om den föreslagna kraftstationen vid Letsi vill utskottet till en

början erinra om departementschefens uttalanden rörande nödvändigheten

av en fortsatt utbyggnad av kraftverk samt att man för planeringen härav

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

43

än så länge inom vårt land huvudsakligen är hänvisad till konventionella

lösningar, d. v. s. vatten- och ångkraftanläggningar. Med hänsyn till projekteringsläget

funnes vidare f. n. icke andra kraftstationsobjekt i Stora Lule

älv eller i landets övriga älvar, vilka tidsmässigt skulle kunna insättas i

stället för nämnda anläggning. Den alternativa lösningen med ångkraftverk

vore ur såväl samhällsekonomiska synpunkter som av beredskapsskäl

mycket ofördelaktig. Ett uppförande av kraftstationen vid Letsi, vars tillåtlighet

för övrigt måste prövas enligt vattenlagens bestämmelser, skulle slutligen

vara ekonomiskt motiverat, även om vidare utbyggnad eller regleringar

i Lilla Lule älv sedermera inte skulle medges.

Utskottet finner det för sin del vara angeläget att vid uppkommande frågor

om planerade vattenkraftutbyggnader all rimlig hänsyn tages till naturskyddssynpunkter.

Under beaktande av det förut anförda ävensom önskvärdheten av ett

omedelbart beslut i investeringsfrågan har dock utskottet i förevarande fall

funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet som således avstyrker

bifall till motionerna förutsätter emellertid i likhet med Kungl. Maj :t

att inga som helst förberedande arbeten på anläggningen vare sig i vatten

eller på land kommer att vidtagas innan verkställbart tillstånd till densamma

föreligger av vattendomstol. Vidare förutsätter utskottet, att den av

vattenfallsstyrelsen planerade undersökningen av möjligheterna att från

fortsatt utbyggnad undantaga delar av Lilla Lule älv — till en tidpunkt

då bättre kan bedömas i vilken omfattning atomkraft kan införas — kommer

till stånd samt utföres i samarbete med företrädare för naturskyddet.

Vidkommande motionerna I: 224 och II: 283, angående det planerade

atomkraftverket Eva, har utskottet i anslagsfrågan funnit sig böra biträda

Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning för vissa förberedelse- och projekteringsarbeten.

Dess prövning har därvid — i likhet med vad som gäller

för kraftstationen vid Letsi — främst avsett investeringsutrymme och investeringsavvägning

ur samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkter

men icke innefattat något avgörande i fråga om tillåtligheten av företaget

i övrigt. Sistnämnda prövning åvilar de myndigheter, som författningsenligt

anförtrotts ansvaret härför, såsom Kungl. Maj:t och vattendomstol

m. fl.

Vad åter angår förläggningsfrågan vill utskottet erinra om att något

beslut härom ännu inte föreligger och kommer att fattas först i samband

med beviljandet av koncession för företaget. Sådan beviljas av Kungl. Maj: t

efter eu ingående prövning av ett mycket omfattande material. Prövningen

sker främst inom delegationen för atomenergifrågor och dess reaktorförläggningskommitté

och efter hörande av en rad skilda myndigheter och expertorgan.

Noggranna säkerhetsföreskrifter meddelas också beträffande

såväl konstruktion och uppförande som drift av anläggningar av här ifrågavarande

slag.

Även om det sålunda synes vara tämligen väl sörjt för ett tillvaratagande

av säkerhetssynpunkterna ligger det dock i sakens natur att betryggande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

garantier icke kan lämnas för uppkomsten av ogynnsamma verkningar i av

motionärerna berörda hänseenden. Med hänsyn härtill finner utskottet det

vara ytterst angeläget att efter verkställandet av erforderliga utredningar

en noggrann prövning av olika på frågan inverkande omständigheter kommer

till stånd innan beslut i anläggningsfrågan fattas och att därvid all

rimlig hänsyn tages till skydds- och säkerhetssynpunkterna, såsom t. ex. det

av motionärerna särskilt framhävda kravet på skydd mot förorening i insjöar

och vattendrag. Ett eftersättande härav på grund av eventuellt uppkommande

tidsnöd i fråga om anläggningens färdigställande får ej heller ske.

Utskottet förutsätter slutligen att vattenfallsstyrelsen i förevarande fall

— ävensom i fråga om atomkraftanläggningar i övrigt — icke gör några

som helst investeringar som binder en anläggning till en viss plats innan

tillståndsfrågorna definitivt avgjorts.

Utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes i allt väsentligt innebära

ett tillgodoseende av de i motionerna anförda synpunkterna. I vad avser anslagsfrågan

avstyrker utskottet dock bifall till motionerna.

Den av Kungl. Maj :t för vattenfallsverkets investeringar under nästa

budgetår förordade ramen har utskottet, såsom av punkten 1 i det föregående

framgår, funnit sig kunna godtaga. Utskottet som jämväl biträder

de framlagda anslagsberäkningarna har ej heller funnit anledning till

erinran mot vad Kungl. Maj:t i förevarande sammanhang i övrigt anfört

och förordat.

Vid sidan av de ramreglerade investeringarna bör såsom Kungl. Maj:t föreslagit

ett anslag om 5 milj. kr. beräknas för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden

i Råcksta, som numera exklusive markinköp, beräknas

draga en kostnad av ca 69 milj. kr. mot tidigare angivna 35 milj. kr. I anslutning

härtill vill utskottet kraftigt understryka departementschefens uttalande

rörande det anmärkningsvärda i att de av styrelsen i samband med

förslaget om uppförandet av byggnaden lämnade uppgifterna angående

lokalbehov och byggnadskostnader — som det numera visat sig — grundats

på ofullständiga utredningar och orealistiska förutsättningar.

Den av departementschefen i enlighet med förslag av särskilt tillkallad

utredning förordade lokaliseringen till Stockholm av förvaltningen för

Älvkarleby kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna

har utskottet funnit sig kunna biträda. Ej heller har utskottet något att

erinra mot en ökning av vattenfallsstyrelsens rörliga kredit hos riksgäldskon

toret från 75 till 100 milj. kr.

Utskottet hemställer slutligen,

I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under statens

vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Regleringsföretag .................... 28 100 000 kr.

2. Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ............................ 100 500 000 »

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959 45

3. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 1 000 kr.

4. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .............. 1 000 »

5. Förvaltninqsbqqqnad för vattenfallsstq
relsen

............................... 5 000 000 »

6. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag

................................ 5 000 000 » ;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen I: 73, för budgetåret 1959/60 under

statens vattenfallsverks fond till Kraftverksbgggnader

m. 777. anvisa ett investeringsanslag av 314 000 000 kr.;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:224 och 11:283, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1959/60 under

statens vattenfallsverks fond till Atomenergianläggningar

anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.;

IV. att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt

statens vattenfallsverk tillhandahålla en från 75 000 000 till

100 000 000 kr. ökad rörlig kredit;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 224

och II: 283, såvitt de icke behandlats under III., i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört i fråga om

förläggningen av atomkraftverket Eva m. m.

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.

122—136 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

49 800 000 kr. I

I skrivelse den 25 augusti 1958 och i samband därmed lämnade uppgifter

har luftfartsstgrelsen framlagt sina äskanden om investeringsanslag för

nästa budgetår.

Inledningsvis framhåller styrelsen, att inom den hittillsvarande investeringsramen

har i stort sett kunnat inrymmas endast sådana objekt, som bedömts

oundgängligen nödvändiga för att vidmakthålla och upprusta nuvarande

flygplatser. För investeringar i nya flygplatser är en höjning av ramen

ofrånkomlig. Investeringsramen bör emellertid också höjas av det skälet,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

att anslaget på televerkets fond till Radioanläggningar för luftfarten av

praktiska skäl i fortsättningen icke bör inräknas i televerkets ramreglerade

investeringar utan överföras till luftfartsverkets ram. Den sistnämnda bör

sålunda ökas minst med det anslagsbelopp, som för anslagets ändamål kan

komma att anvisas av statsmakterna. En närmare motivering för detta

förslag har lämnats i det föregående under punkten 3.

Under innevarande budgetår har för luftfartsverket fastställts en investeringsram

om 8,5 milj. kr. Vid sidan av de ramreglerade anslagen har anvisats

25,0 milj. kr. för utbyggnad av storflygplatsen. Under televerkets

fond har anvisats 2,4 milj. kr. för radioanläggningar för luftfarten. För

nästa budgetår föreslår styrelsen en investeringsram, inklusive radioanläggningar

för luftfarten, om sammanlagt 15,9 milj. kr., vilken höjning anses

nödvändig för att hindra ytterligare eftersläpningar av markorganisationens

utveckling i förhållande till flygtrafiken.

I propositionen redovisas därefter i detalj fördelningen på olika projekt

av den för nästa budgetår av luftfartsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.

122—133).

Luftfartsstyrelsen föreslår bland annat (s. 126), att en ny flygplats skall

anläggas i Jönköping. Vidare redovisas i propositionen ett efter utredning

av särskilda sakkunniga framlagt förslag till ny flygplats i Västerbotten

(s. 126—128). Den nya flygplatsen föreslås bli förlagd till Umeå.

Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar luftfartsstyrelsen ett

anslagsbehov av 40 milj. kr. för nästa budgetår för fortsatt utbyggnad av

storflygplatsen.

Över luftfartsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB (s. 133).

Departementschefen anför följande.

Luftfartsstyrelsen har räknat med att den för innevarande budgetår gällande

investeringsramen om 8,5 milj. kr. i stort sett kommer att utnyttjas.

Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar styrelsen en medelsförbrukning

om ca 38 milj. kr. för storflygplatsen.

Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har

styrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 12,6 milj.

kr. och i nya anslag äskat 11,0 milj. kr. Såsom framgår av investeringsplanen

för kommunikationsverken har jag ansett mig kunna förorda en investeringsram

av 10,8 milj. kr. för luftfartsfonden. Härav torde 10,5 milj.

kr. böra hänföras till flygplatsanslaget, 0,2 milj. kr. till försvarsberedskapsanslaget

samt 0,1 milj. kr. till dispositionsanslaget.

Såsom anförts under televerkets fond tillstyrker jag, att anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten fr. o. m. nästa budgetår lägges utanför televerkets

ramreglerade investeringar. I enlighet med luftfartsstyrelsens och

telestyrelsens förslag bör luftfartsstyrelsen i fortsättningen med anlitande

av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram samt anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten under televerkets fond få avväga behoven

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

47

av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar. Härvid förntsättes,

att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets ram utökad med

ett belopp motsvarande anslaget till Radioanläggningar för luftfarten. Erforderliga

anslagsförstärkningar i anledning härav torde få ske genom anlitande

av dispositionsanslagen under berörda fonder.

I fråga om de föreslagna nya flygplatserna i Jönköping och Umeå har

departementschefen anfört följande.

Luftfartsstyrelsen har i sin petitaskrivelse föreslagit anläggande av ett

nytt flygfält vid Jönköping. Det nuvarande fältet där har en för kort landningsbana

och frånvaron av permanentbelagd rullbana medför också olägenheter,

särskilt vid tjällossningen. Då fältets utvecklingsmöjligheter är begränsade

föreslås en ny flygplats vid Västersjön ca 7 km sydväst om staden.

Kostnaderna för den nya flygplatsen, frånsett kostnader för markens

anskaffande och iordningställande, har beräknats till 8 milj. kr. Enligt ett

preliminärt avtal mellan kronan och Jönköpings stad har staden åtagit sig

att iordningställa och tillhandahålla marken för det nya fältet. Vidare har

staden förbundit sig att till övriga anläggningskostnader bidra med 50 % av

kostnaderna, dock högst 4 milj. kr. Statsverkets kostnader kan således beräknas

uppgå till ca 4 milj. kr. Med hänsyn till behovet av en ny flygplats

vid Jönköping förordar jag, att avtalet med Jönköpings stad godkännes och

utt en ny flygplats anlägges. Med hänsyn till övriga angelägna investeringar

i luftfartsanläggningar synes emellertid luftfartsverkets kostnader

under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål böra begränsas till ca

100 000 kr. Jag har emellertid inte något att erinra mot attvissa arbeten i

samband med anläggandet av den nya flygplatsen påbörjas redan under innevarande

budgetår med anlitande av kommunala medel. Detta kan vara

angeläget bl. a. från arbetsmarknadssynpnnkt.

År 1946 beslöt riksdagen, att en flygplats skulle anläggas vid Umeå. Påföljande

år träffades mellan staten och Umeå stad ett avtal rörande flygplatsen,

innebärande bl. a. att staten snarast möjligt skulle påbörja anlägggandet

av flygplatsen. Arbetena har emellertid icke igångsatts, främst på

grund av att andra projekt ansetts böra få företräde inom det begränsade investeringsutrymme,

som stått till buds. Under senare år har civil flygtrafik

börjat bedrivas på ett i Nordmalings kommun befintligt flygfält vid

Olofsfors ungefär mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik.

Som meddelades i föregående års statsverksproposition tillkallade jag

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 tre sakkunniga

för att utreda frågan, huruvida en permanent civil flygplats borde

anläggas och upprätthållas vid Umeå eller Nordmaling. Sedan''ifrågavarande

utredning förordat, att flygplatsen förläggs till Umeå, har Skellefteå och

Örnsköldsviks släder m. fl. hemställt om ytterligare undersökningar i flygplatsfrågan

innan beslut fattas, över utredningens betänkande och skrivelsen

från Skellefteå och örnsköldsviks städer in. fl. har ett flertal myndigheter

yttrat sig, vilka samtliga, utom länsstyrelsen i Västernorrlands län, ”tillstyrkt

utredningens förslag eller lämnat detsamma utan erinran.

Jag anser starka skäl föreligga för all det norrländska flygplatssystemel

kompletteras med en flygplats i Västerbotten. Beträffande val av förläggningsorl

för den nya flygplatsen bär verkställda utredningar klarlagt, att

Umeå ur skilda synpunkter bör ges företräde framför andra aktuella alternativ.

EU nytt flygfält vid Umeå ingår för övrigt i den tioårsplan för utbyggnad

av civila flygplatser, som luftfartsstyrelsen framlade i sina pelita

hösten 1956. Jag förordar därför, alt staten nu fullgör sin avlalsenliga

förpliktelse att anlägga eu flygplats vid Alvik i Umeå landskommun. Kostna
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

den för en flygplats där kan enligt vad jag inhämtat från lnftfartsstyrelsen

beräknas uppgå till ca 8,0 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. för huvudbana om

1 600 in, förbindelsebana och stationsplattform, 1,2 milj. kr. för stations- och

driftbyggnader, 1,2 milj. kr. för belysningsanläggningar samt 1,1 milj. kr.

för radioanläggningar. Härtill kommer kostnader för markförvärv, tillfartsväg

till stationsområdet, vatten-, avlopps- och elledningar samt eventuellt

en hangar.

I enlighet med vad som tillämpats bl. a. i samband med anläggning av ny

flygplats vid Kiruna bör berörda kommuner i viss utsträckning bidraga till

anläggningskostnaderna. Vid överläggningar mellan representanter för å

ena sidan kommunikationsdepartementet och luftfartsstyrelsen samt å andra

sidan Umeå stad och Umeå landskommun har träffats en preliminär överenskommelse

i fråga om finansieringen av en ny flygplats, därest beslut

om anläggande därav skulle fattas. Uppgörelsen innebär i huvudsak följande.

Umeå stad åtager sig att bekosta och tillhandahålla i stort sett all erforderlig

mark för flygplatsen, vilken prestation i dagens läge uppskattas till

2,1 milj. kr. Såsom bidrag till övriga kostnader erlägger staden 1,4 milj.

kr. och Umeå landskommun 0,5 milj. kr. Härutöver skall staden till stationsbyggnaden

framdraga och bekosta permanentbelagd väg och ledningar

för vatten och avlopp samt elektricitet. Staden förpliktar sig att anlägga och

bekosta erforderliga parkeringsplatser vid stationsbyggnaden. Staden åtar

sig även att med av luftfartsverket tillhandahållen materiel på flygplatsen

ombesörja viss katastrofberedskap. Vidare förbinder sig staden, att under

exceptionella väderleksförhållanden biträda vid snöröjningstjänsten på flygplatsen.

De förpliktelser, som åvilar staden enligt 1946 års avtal, skall -—

i den mån de icke berörts i förevarande sammanhang — alltjämt gälla.

Arbetena med anläggning av flygplatsen skall påbörjas i så stor omfattning

som möjligt under hösten 1959, därvid arbetsmarknadspolitiska skäl

bör beaktas, samt bedrivas i en sådan takt, att flygfältet kan tas i bruk

före utgången av år 1961. Förevarande överenskommelse skall läggas till

grund för ett formligt avtal mellan parterna.

Jag har icke något att erinra mot den träffade preliminära uppgörelsen,

vilken, om hänsyn tages till att Umeå stad bekostar marken för flygplatsen,

kan anses likvärdig med avtalet angående flygplatsen vid Kiruna, där

kronan tillhandahåller marken. Under förutsättning att Umeå stad och

landskommun definitivt binder sig för de åtaganden, som innefattas i den

preliminära överenskommelsen, förordar jag, att medel tas upp för påbörjande

av anläggningsarbetena under nästa budgetår. Jag avser sålunda

att, om riksdagen icke har någon erinran häremot, sedermera föreslå Kungl.

Maj :t alt godkänna ett slutligt avtal angående finansieringen av flygplatsen

i huvudsaklig överensstämmelse med den preliminära överenskommelsen.

För budgetåret 1959/60 räknar jag med en medelsförbrukning för luftfartsverkets

del av 0,9 milj. kr.

Vad angår den bl. a. i remissyttrandena över förenämnda utredning berörda

frågan om hela norrlandskustens förseende med flygfält förutsätter

jag, att luftfartsstyrelsen i samband med sin allmänna planering av flygplatsorganisationen

inom landet överväger denna fråga och därvid närmare

undersöker förutsättningarna att förlägga flygplatser vid Skellefteå och

Örnsköldsvik. Förslaget om anläggande av en provisorisk rullbana i Nordmaling

kan jag i likhet med luftfartsstyrelsen inte biträda.

Mot styrelsens förslag rörande investeringar under nästa år på Bulltofta,

Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser för 3,1, 1,0 resp. 3,3 milj. kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

49

har departementschefen icke något att erinra. Däremot tillstyrkes ej förslag

om ny driftbyggnad på Torslanda flygplats. Departementschefen fortsätter.

Beträffande Bromma flygplats har styrelsen i sina hösten 1958 framlagda

beräkningar rörande underskottet å luftfartsfonden för budgetåret 1959/

60 äskat medel för nybeläggning av varmkörningsplatserna inom hangarområdet

på Bromma flygplats. Då jag funnit detta arbete, vilket kostnadsberäknats

till 300 000 kr., vara av investeringskaraktär, har jag emellertid

icke ansett mig böra förorda, att medel härför anvisas på luftfartsverkets

driftkostnadsstat. Med hänsyn till projektets angelägenhetsgrad föreslår jag,

för att möjliggöra utförandet av ifrågavarande projekt under nästa budgetår,

att kostnaderna bestrides av luftfartsverkets investeringsmedel.

Mot styrelsens förslag i övrigt i fråga om anslaget till Flygplatser m. m.

bär jag icke i princip något att erinra, men vissa arbeten och anskaffningar

torde dock behöva senareläggas, eftersom jag icke helt kunnat tillstyrka

den utökning av investeringsramen, som styrelsen förordat.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet

synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har

därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag

anvisas på driftbudgeten.

Slutligen tillstyrkes styrelsens förslag om ett anslag om 40,0 milj. kr. för

fortsatt utbyggnad av storflygplatsen. I likhet med vad som gäller för innevarande

budgetår bör detta belopp anvisas vid sidan om luftfartsverkets investeringsram.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr Sundelin

m. fl. (II: 76), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande

fråga måtte beakta vissa av motionärerna anförda synpunkter angående

flygplats i Örnsköldsvik m. in.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Johannes Andersson (I: 112) och den andra inom andra kammaren

av herr Anderson i Sundsvall (11:290), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om byggande av flygfält i

Umeå och nedläggande av flygfältet i Nordmaling, besluta att hos Kungl.

Maj:t begära en utredning om det aktuella behovet av flygplatser i Norrland.

Beträffande de skäl motionärerna anfört som stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 76 och I: 112.

Utskottet. Den av luftfartsstyrelsen för nästa budgetår förutsatta investeiingsramen

om 12,6 milj. kr. har av departementschefen ansells kunna reduceras

till 10,8 milj. kr., varav för flygplatser in. m. beräknats 10,5 milj. kr.,

lör försvarsberedskap 0,2 milj. kr. och för dispositionsanslaget 0,1 milj. kr.

Härför erforderlig anslagsanvisning har beräknats till 9,8 milj. kr.

Under flygplatsanslaget beräknas medel för fortsatta arbeten vid Bulllofta,

Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser samt för påbörjande av ar4

Bihcmg till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr ,9

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

betena å nya flygplatser i Jönköping och Umeå, kostnadsberäknade till vartdera

ca 8 milj. kr., exklusive utgifter för anskaffande och iordningställande

av mark. I förstnämnda fall skall Jönköpings stad enligt preliminärt avtal

förutom markkostnaderna bestrida 50 procent av anläggningskostnaderna,

dock högst 4 milj. kr. I senare fallet har Umeå stad åtagit sig att förutom

tillhandahållande av mark, kostnadsberäknad till ca 2,1 milj. kr., erlägga

bidrag till övriga kostnader med 1,4 milj. kr. samt att ombesörja och bekosta

vissa lednings- och vägarbeten in. m. Vidare skall Umeå landskommun

bidraga med ett belopp om 0,5 milj. kr.

För fortsatt utbyggnad av storflygplatsen Arlanda föreslås vid sidan av

investeringsramen medelsanvisning för nästa budgetår om 40,0 milj. kr.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i de båda likalydande motionerna

I: 112 och II: 290 hemställts att riksdagen måtte, med avslag å förslaget om

byggande av flygfält i Umeå och nedläggande av flygfältet i Nordmaling,

hos Kungl. Maj :t begära en utredning om det aktuella behovet av flygplatser

i Norrland. Vidare har i motionerna I: 49 och II: 76 hemställts att

riksdagen vid sin behandling av förenämnda flygplatsfråga måtte beakta

vad i motionerna anförts, innebärande främst ett understrykande av departementschefens

uttalande, att han förutsätter att luftfartsstyrelsen i samband

med sin allmänna planering av flygplatsorganisationen i landet överväger

även frågan om norrlandskustens förseende med flygfält och därvid

undersöker förutsättningarna för att förlägga flygplatser vid Skellefteå och

Örnsköldsvik.

Enligt utskottets mening kan frågan om tidpunkten för anläggandet av

flygfältet i Umeå bedömas från olika synpunkter, bl. a. med avseende å det

besvärliga läge flygplatsfrågan för örnsköldsviks del kommer i genom nedläggande

av nordmalingsfältet. Med hänsyn till utformningen av 1947 års

avtal mellan staten och Umeå stad in. fl. ävensom till vad i statsverkspropositionen

i frågan anförts har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet har därvid ansett sig kunna förutsätta att den av

departementschefen berörda frågan om hela norrlandskustens förseende

med flygfält såsom departementschefen föreslagit blir föremål för prövning.

Då Kungl. Maj :t numera — genom beslut den 27 februari innevarande år

— uppdragit å luftfartsstyrelsen att utreda möjligheterna att förlägga flygplatser

vid Skellefteå och Örnsköldsvik torde så också bliva fallet. Utskottet

vill för sin del understryka angelägenheten av att den beslutade utredningen

genomföres med största skyndsamhet och att den erforderliga planeringen

in. m. bedrives i sådan takt, att ifrågavarande anläggningsobjekt

kan stå till förfogande som beredskapsföretag, därest syssclsättningssvårigheterna

inom berörda landsdelar skulle kvardröja. Utskottet förutsätter att

de förslag vartill utredningen kan föranleda utan dröjsmål underställes

riksdagen.

Motionärernas önskemål synes med det anförda i allt väsentligt tillgodosedda.

Att från riksdagens sida begära en särskild utredning som i motionerna

I: 112 och 11:290 föreslagits torde sålunda ej vara av behovet på
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959 51

kallat varför utskottet avstyrker bifall till motionerna i denna del. I enlighet

med utskottets ställningstagande i det föregående avstyrker utskottet

även bifall till nämnda motioner i vad de avse anslagsfrågan.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig godtaga den

av Kungl. Maj:t för nästa budgetår för luftfartsverket förordade investeringsramen.

Utskottet biträder jämväl förslaget om fördelningen på skilda

utgiftsändamål ävensom den förordade anslagsanvisningen, inklusive medelsanvisningen

för storflygplatsen. Ej heller har utskottet funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört och förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag nämligen

1. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .. 100 000 kr.

2. Utbyggnad av storflygplats m. m....... 40 000 000 »

3. Luftfartsverkets dispositionsanslag ..... 100 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 112 och II: 290, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1959/60 under

luftfartsfonden till Flygplatser m. in. anvisa ett investeringsanslag

av 9 600 000 kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 49 och

11:76 samt 1:112 och 11:290, sistnämnda båda motioner

såvitt de icke behandlats under II., i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande utbyggande

av flygplats i Umeå in. in.

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 137), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Kadiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 8, s. 137—141) föreslagit riksdagen

att till Radiohus för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 9 500 000 kr. I

I skrivelse den 19 augusti 1958 har byggnadsstyrelsen äskat fortsatt medelsanvisning

för radiohusbygget i Stockholm.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nv 9 år 1959

Departementschefen liar anfört.

Enligt principbeslut vid 1957 års riksdag om förläggning av radiohuset

till kvarteret Förrådsbacken skall i en första byggnadsetapp uppföras en

kontorsbyggnad. För denna anläggning, vilken kostnadsberäknats till 21,5

milj. kr., har hittills anvisats 9,5 milj. kr. Då de egentliga byggnadsarbetena

avses skola påbörjas vid årsskiftet 1958—1959, kommer ett väsentligt medelsbehov

att föreligga för nästa budgetår. Jag har därför intet att erinra

mot byggnadsstyrelsens beräkning av en medelsförbrukning om 9,5 milj.

kr. för detta ändamål under budgetåret 1959/60.

Den andra byggnadsetappen förutsattes i 1957 års statsverksproposition

få upptagas till prövning till ett kommande budgetår och därvid avgöras efter

den avvägning, som då kunde göras mellan olika anspråk på utrymme

inom ramen för radiolicensinkomsterna. Byggnadsstyrelsen föreslår nu, att

den andra etappen, som i huvudsak avser utrymmen för studiolokaler, verkstäder,

garage och entréhall, får påbörjas nästa budgetår. Kostnaderna för

denna etapp uppskattas preliminärt till 28 milj. kr., varav för nästa budgetår

erfordras 1,5 milj. kr. 1 anslutning härtill vill jag meddela, att telestyrelsen

och Sveriges Radio i samråd föreslagit, att för televerket erforderliga lokaler

för de centrala distribntionsuppgifterna för ljudradio och television

måtte få sammanföras i en särskild byggnad på eller i anslutning till radiohustomten

inom kvarteret Förrådsbacken. Enligt vad jag inhämtat från

byggnadsstyrelsen beräknas en förläggning av dessa lokaler till en sådan

fristående byggnad icke nämnvärt komma att påverka totalkostnaden för

andra etappen.

Byggnadsstyrelsen har vidare föreslagit, att inom nämnda kvarter en

för ljudradions och televisionens personal gemensam restauranganläggning

förlägges till det s. k. stenskjulet och att en för ljudradiorörelsen erforderlig

beredskapsanläggning i bergrum får påbörjas. Kostnaderna har för

restaurangen beräknats till 2,4 milj. kr. och för bergrumsanläggningen till

1,8 milj. kr. För nästa budgetår räknar styrelsen med ett medelsbehov av

0,5 milj. kr. för envar av dessa anläggningar.

Enligt föreliggande kostnadsuppskattningar kommer sålunda de redan beslutade

och de nu av styrelsen förordade byggnadsåtgärderna totalt att draga

en kostnad av 53,7 milj. kr. Det totala medelsbehovet för nästa budgetår

beräknas av styrelsen till 12 milj. kr. och det erforderliga anslaget till 9,5

milj. kr.

Statsmakternas ställningstagande till uppförandet av ett nytt radiohus i

Stockholm betingades av önskemålet om att genom koncentration av ljudradioverksamheten

eliminera olägenheterna av den nuvarande splittringen

av verksamheten på ett stort antal lokaler i skilda delar av Stockholm.

Därest den andra byggnadsetappen nu icke påbörjas, kommer dessa olägenheter

i huvudsak att bestå, även sedan den administrativa personalen koncentrerats

till den beslutade kontorsbyggnaden. Den administrativa verksamheten

kommer nämligen därvid i sin helhet att skiljas från studioverksamheten.

För Sveriges Radio skulle detta innebära, att arbetet inom företaget

alltjämt skulle bli tungrott och kräva betydligt större årskostnader än om

lokalerna vore sammanförda till en enhet. Det framstår därför nu som, eu

synnerligen angelägen uppgift att bereda Sveriges Radio möjlighet att koncentrera

även studioverksamheten till nya lokaler inom kvarteret Förrådsbacken.

Jag förordar därför, att den andra etappen av radiohuset får påbörjas

under nästa budgetår. Emot förslaget att förlägga de för televerkets

distributionsuppgifter erforderliga lokalerna till eu fristående byggnad i anslutning

till radiohuset har jag ej något alt erinra.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ,utlåtande nr 9 år 1959

53

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tager jag upp ett belopp av

1,5 milj. kr. för nästa budgetår för fortsatt projektering och för påbörjande

av arbetena. Jag förutsätter därvid, att byggnadsstyrelsen framdeles efter

samråd med televerket och Sveriges Radio framlägger en närmare utformad

plan för lösning av lokalfrågan för ljudradions och televisionens distributionsuppgifter

och vidare att en förnyad beräkning av kostnaderna för

andra etappen presenteras.

Vad byggnadsstyrelsen anfört och förordat rörande restaurang- och bergrumsanläggningarna

har icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker

därför de äskade beloppen om 0,5 milj. kr. för ettvart av dessa projekt

för nästa budgetår.

Den av mig sålunda förordade totala medelsförbrukningen å anslaget uppgår

till 12,0 milj. kr. Då en reservation av 2,5 milj. kr. beräknas föreligga på

anslaget vid utgången av innevarande budgetår erfordras i nytt anslag 9,5

milj. kr. I enlighet med vad jag anfört under televerkets fond vid anmälan

av ljudradions budgetfrågor torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras

med detta belopp.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär ett planenligt fortsättande

av radiohusbyggets första etapp, kontorsbyggnaden, och ett påbörjande

av den andra etappen, som huvudsakligen avser studiolokaler. I samband

härmed har även förordats, att en för ljudradio- och televisionspersonalen

gemensam restaurang skall anordnas samt att en beredskapsanläggning

i bergrum skall byggas. De redan beslutade och av Kungl. Maj :t nu

förordade byggnadsåtgärderna beräknas totalt draga en kostnad av 53,7

milj. kr. Av detta belopp har hittills 9,5 milj. kr. anvisats och äskas nu ett

belopp å likaledes 9,5 milj. kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det framlagda förslaget.

Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsprojekt vill

utskottet likväl särskilt betona, att alla möjligheter till kostnadsbesparingar

iaktlages såväl vid projektering som utförande. Vad departementschefen anfört

härom vid sin anmälan under nästkommande punkt om anslag till televisionshus

får utskottet således kraftigt understryka. Den omständigheten

att det för radiohusbyggena föreligger en särskild finansieringsform rubbar

givetvis inte sparsamhetskravet. Utskottet förutsätter, att en noggrann prövning

av lokalbehov och önskemål om övriga anordningar verkställes innan

definitiv ställning tages till utförandet av de av Kungl. Maj:t nu anmälda

byggnadsföretagen.

Under åberopande av det anförda och under hänvisning jämväl till vad

utskottet förordat under punkten 3 i det föregående hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiolms för budgetåret 1959/60 anvisa

ett investeringsanslag av 9 500 000 kr.

9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 141—145) föreslagit

riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kr. 1

1 skrivelse den 26 augusti 1958 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag

till uppförande av eu byggnad för tclevisionsverksamhctcn.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse torde få hänvisas

till propositionen (s. 141—143).

Över byggnadsstyrelsens skrivelse har djurgårdsnämnden avgivit utlåtande

( s. 143).

Departementschefen har anfört följande.

Televisionsverksamhetens lokaler är i likhet med ljudradions f. n. splittrade

på flera platser i Stockholm. Behovet av lokaler för den snabbt växande

verksamheten har måst lösas genom mer eller mindre provisoriska åtgärder,

allteftersom behoven anmält sig. Huvuddelen av verksamheten är

förlagd till Svea Artilleriregementes förutvarande kasernbyggnader med tillhörande

stallar, ridhus in. in.

För att icke för framtiden tvingas till oekonomiska dispositioner för provisoriska

lokaler för programproduktionen föreslår byggnadsstyrelsen efter

samråd med Sveriges Radio, att beslut nu fattas om uppförande av ett lelevisionshus

i Stockholm. Byggnaden föreslås skola uppföras i omedelbar anslutning

till radiohuset inom kvarteret Förrådsbacken, där lämplig mark

finns reserverad för ändamålet och där de framtida kontorslokalerna för

televisionen enligt redan fattat beslut skall uppföras.

För televisionens programproduktion kommer nästa budgetår fem studior

att stå till förfogande för Sveriges Radio. Av dessa är tre belägna i Stockholm

och en i vardera Göteborg och Malmö. De i anslutning till dessa studior

tillgängliga biutrymmena för förråd och verkstäder är delvis bristfälliga. Ett

trängande behov av ytterligare lokaler för programproduktionen föreligger

redan nu. Med hänsyn till televisionens snabba expansion kommer behovet

av större lokalutrymmen att inom få år bli än mer accentuerat. Med hänsyn

till att televisionsverksamheten om något år kommer att erhålla sina kontorslokaler

inom kvarteret Förrådsbacken, och Sveriges Radios övriga anläggningar

vid bifall till mina förslag under föregående punkt konnner att

koncentreras till denna plats, synes det mig synnerligen lämpligt alt även

televisionens lokaler för programproduktionen uppföres i anslutning till de

nämnda anläggningarna. För egen del vill jag sålunda förorda, att beslut

nu fattas om uppförandet av en televisionsbyggnad inom kvarteret Förrådsbacken.

Jag vill erinra om att jag vid anmälan under televerkets fond av

de frågor, som sammanhänger med televisionsverksamhetens finansiering,

utgått från att medel fr. o. in. nästa budgetår inom ramen för televisionslicensinkomsterna

anvisas för uppförande av en televisionsbyggnad.

Då produktionen av televisionsprogram är mycket utrymmeskrävande,

kommer den närmare utformningen av en televisionsbyggnad att i hög grad

bestämmas av det program för sändningstidens längd, som lägges till grund

för projekteringen. Byggnadsstyrelsen har undersökt tvenne alternativa möjligheter

att utnyttja den till förfogande stående tomten. Dessa alternativ baserar

sig på en sändningstid av 30 och 50 timmar per vecka.

Byggnadsstyrelsen har därvid ställt sig tveksam till uppförandet på nämnda

plats av så stora byggnadsmassor, som erfordras för en sändning av 50

timmars program per vecka. Styrelsen har i stället förordat en byggnadsvolym,

som medger sändningar icke väsentligt överstigande 30 timmars program

per vecka. En sådan begränsning av byggnadsvolymen skulle enligt

styrelsen icke behöva innebära nämnvärda olägenheter för televisionsverksamheten.

Det förutsättes nämligen att en viss del av verksamheten, t. ex.

filminspelning, skall kunna ske på annat håll inom stockholmsområdet och

att vid ytterligare utökad verksamhet en förläggning av ökad andel av programproduktionen

till andra av rikets större städer kan diskuteras. Bygg
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

nadsstyrelsen har i det sist nämnda alternativet uppskattat totalkostnaden

för televisionsbyggnaden till 40 milj. kr. vid prisläget den 1 juli 1958.

För den fortsatta utredningen inkl. upprättandet av ritningar samt för

byggnadskostnader under budgetåret 1959/60 bar styrelsen beräknat en medelsförbrukning

av 1,5 milj. kr. och i anslutning därtill hemställt om motsvarande

investeringsanslag. För de därpå följande två budgetåren har styrelsen

beräknat en medelsförbrukning av ca 10 milj. kr. per budgetår.

Enligt vad jag erfarit från byggnadsstyrelsen, räknar man numera icke

med att kunna igångsätta de egentliga byggnadsarbetena under nästa budgetår.

Med hänsyn härtill kan anslaget begränsas till att omfatta kostnaderna

för projektering och andra förberedelsearbeten. Ett belopp av 0,5 milj.

kr. torde vara tillräckligt för detta ändamål. I enlighet härmed tager jag

upp ett anslag till Televisionshus med nämnda belopp för nästa budgetår.

Jag förutsätter härvid att omfattningen av byggnaden begränsas i enlighet

med vad byggnadsstyrelsen förordat. Jag vill kraftigt understryka vikten av

att detta byggnadsföretag, liksom även radiohuset, planeras och utföres så

att alla möjligheter till kostnadsbesparingar iakttages. Standarden bör således

inte göras högre än vad som är absolut nödvändigt.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till projektering och

andra förberedelsearbeten för en byggnad för televisionsverksamheten har

inte givit utskottet anledning till erinran. Liksom under föregående punkt

får utskottet understryka vad departementschefen uttalat i fråga om vikten

av kostnadsbesparingar. Samtidigt som utskottet finner det angeläget, att

en totalkostnadsram för ifrågavarande byggnadsföretag snarast fastställes,

vill utskottet ge uttryck för den uppfattningen, att utformningen av televisionshuset

bör ske så att möjlighet lämnas öppen för kompletteringar eller

förändringar med hänsyn till den framtida tekniska utvecklingen.

Utskottet har under punkten 3 i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj :ts

förslag om självfinansiering av televisionsverksamheten. I enlighet härmed

bär förutsatts, att förevarande byggnadsföretag, i analogi med vad som gäller

beträffande radiohusbyggena, skall finansieras med licensmedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telemsionshus för budgetåret 1959/

60 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

10 :o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret

Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa

ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

11 :o) Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm. Kungl. Maj:l

bär (punkt 11, s. 145—148) föreslagit riksdagen att till Ämbetsbyggnad i

kvarteret Murmästaren i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 19 augusti 1958 gjord framställning (s. 146 och 147).

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Departementschefen har anfört följande.

Den civila statliga förvaltningen i Stockholm har sedan föregående år icke

kunnat tillföras några mera betydande förhyrningar i fria inarkaden. Lokalproblemen

kvarstår därför i stort sett oförändrade. För att avhjälpa en

del av lokalbristen föreslår byggnadsstyrelsen nu, att ett nytt ämbetshus

uppföres på tomterna nr 2 och 6 i kvarteret Murmästaren i omedelbar anslutning

till det befintliga ämbetshuset å tomten nr 3 i samma kvarter.

Kronan är ägare till de nämnda tomterna. Bebyggelsen på dessa är starkt

nedsliten och i sitt nuvarande skick helt otjänlig för statsförvaltningens lokalbehov.

En nybyggnad skulle ge ett lokaltillskott om ca 400 rum. En sådan

större enhet skulle avsevärt underlätta omdisponeringar i samband

med förändringar i lokalbehovet. Byggnaden föreslås skola uppföras i två

etapper. Kostnaderna har beräknats till 10,3 milj. kr., varav för första etappen

5,6 milj. kr. och för den andra 4,7 milj. kr. För nästa budgetår hemställer

styrelsen om ett anslag av 100 000 kr. för projektering och förberedande

arbeten för första etappen.

Byggnadsstyrelsen har i frågan tagit kontakt med lokaliseringsutredningen,

som icke haft något att erinra mot en föi valtningsbyggnad inom stockholmsområdet

av den föreslagna storleken, förutsatt att lokalerna kan användas

för förvaltningsändamål i allmänhet.

Jag förordar, att en ämbetsbyggnad uppföres i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag och tillstyrker det för ändamålet äskade beloppet för nästa

budgetår. Med hänsyn till att lokaliseringsutredningen ännu icke tagit

ställning till lokaliseringsfrågan för ett flertal myndigheter, synes nu icke

höra definitivt fastställas till vilka myndigheter lokalerna i den nya förvaltningsbyggnaden

skall upplåtas. Jag förutsätter därför i likhet med lokaliseringsutredningen,

att lokalerna utformas för förvaltningsändamål i allmänhet.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att alla ansträngningar

göres för att hålla nere kostnaderna för statliga och andra med statsmedel

finansierade byggnadsföretag. Jag utgår därför ifrån att möjligheterna till

kostnadsbesparingar noggrant beaktas vid såväl planeringen som utförandet

av nu ifrågavarande byggnad.

Den närmare undersökning rörande möjligheterna att lösa de kvarstående

lokalfrågorna i enlighet med de riktlinjer, jag i föregående års statsverksproposition

A angav vid min anmälan av frågan om en ämbetsbyggnad

för central förvaltning (bil. 27, p. 10), synes utan hinder av den nu förordade

byggnadsåtgärden böra fullföljas. Det torde sålunda få ankomma på

byggnadsstyrelsen att i samband med sina medelsäskanden till ett kommande

budgetår framlägga en närmare redogörelse för det verkställda undersökningsarbetet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmustaren

i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

12 ro) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj :t har (punkt

12, s. 148—150) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för statens

bilinspektion för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av

400 000 kr.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959

57

Till grund för Kungl. Maj:ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 19 augusti 1958 gjord framställning, varöver statens organisationsnämnd

avgvit yttrande (s. 148—150).

Departementschefen har anfört följande.

En upprustning av bil inspektionens lokalbestånd synes mig nödvändig. I

första hand bör därvid i enlighet med byggnadsstyrelsens och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag nya lokaler uppföras för bilinspektionen i

Norrköping, Luleå och Sundsvall. För upprättande av ritningar och vidtagande

av övriga förberedande åtgärder för arbetenas igångsättning har

byggnadsstyrelsen äskat ett belopp av 450 000 kr. för nästa budgetår. Jag

tager upp 400 000 kr. för ändamålet och räknar därvid med att av nämnda

belopp skall bestridas även kostnaderna för inköp av tomter för de nya byggnaderna.

Utskottet bar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer således,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilim

spektion för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kr.

13:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 13,

s. 150—154) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av

2 500 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,

som ligger till grund lör användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att läcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med

förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall rnerkostnadsanslaget

fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse

byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 26 augusti 1958 gjord framställning (s. 150—153).

Departementschefen bar anfört följande.

Mellan sommaren 1957 och sommaren 1958 bar någon ökning av byggnadskostnaderna

icke inträffat. För de företag, som nu finns intagna i den

till grund för merkostnadsanslagets användning upprättade förteckningen,

upptages sålunda merkostnaderna till oförändrade belopp. Ett i förteckningen

intaget förelag, för vilket merkostnaden beräknats till 403 000 kr., föreslås

utgå ur förteckningen, varför den totala merkostnaden för i förteck
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

ningen ingående byggnadsföretag minskar med motsvarande belopp. Styrelsen

föreslår nu att i förteckningen skall intagas ytterligare ett antal byggnadsföretag,

för vilka riksdagen anvisat medel för hela den ursprungligen

beräknade byggnadskostnaden, men vilka företag icke påbörjats eller påbörjats

så sent, att de helt eller delvis drabbas av kostnadsstegringarna intill

sommaren 1957. På grundval av kostnadsnivån sommaren 1957 räknar

styrelsen med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag med 4 257 600

kr. Detta belopp skall täckas från merkostnadsanslaget. Det totala medelsbehovet,

som föregående år uppskattades till 29 906 500 kr., skulle med avdrag

av merkostnaden för det byggnadsföretag, som föreslås utgå ur förteckningen,

och med tillägg av merkostnaden för de byggnadsföretag, som

föreslås intagas i densamma, komma att uppgå till 33 761 100 kr., varav

hittills 28 000 000 kr. anvisats.

Med hänsyn till att det uppskattade sammanlagda medelsbehovet baserar

sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande av framräknade

kostnadsstegringstal, har sedan något år tillbaka en viss överskattning

av det faktiska medelsbehovet på anslaget ansetts föreligga. Föregående

år angav byggnadsstyrelsen denna överskattning till ca 400 000 kr. för redan

avslutade byggnadsföretag. Från byggnadsstyrelsen har jag inhämtat,

att denna överskattning av det faktiska medelsbehovet nu kan anges till mellan

300 000 och 400 000 kr.

Då jag finner det angeläget, att det sammanlagda beräknade medelsbehovet

så nära som möjligt ansluter sig till det faktiska, bör det beräknade

medelsbehovet reduceras med ett belopp, som i storlek motsvarar sagda överskattning.

En reducering med ett belopp av 361 100 kr. synes därför kunna

ske. Jag uppskattar sålunda den sammanlagda merkostnaden till 33 400 000

kr., vilket belopp bör läggas till grund för anslagsberäkningarna för framtiden.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för innevarande och

nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker sålunda styrelsens anslagsäskande

om 2 500 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet icke funnit

anledning till erinran och hemställer följaktligen,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1959 föreslagna kompletteringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Statens utlåningsfonder

14:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 155—157) föreslagit

riksdagen att till Luftsfartslånefonden för budgetåret 1959/60 anvisa

ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Såsom investeringsanslag till luftfartslånefonden har senast för budgetåret

1953/54 anvisats 1 000 kr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959

59

Medelstillgången å fonden uppgick den 30 juni 1958 till ca 46 829 000

kr. varav ca It 170 000 kr. i kontanta medel och 35 659 000 kr. i anslagsbehållning.

Under tiden 1 juli—30 oktober 1958 utbetalades ca 826 000 kr.

från fonden medan kapitalåterbetalningarna under samma tid uppgick till

ca 270 000 kr. Sedan hänsyn tagits till av Kungl. Maj:t beviljade men ännu

ej utbetalda lån om sammanlagt ca 13 925 000 kr. fanns å fonden den 1 november

1958 disponibelt ca 32 348 000 kr.

Till grund för Kungl. Maj:ts förslag ligger en av luftfartsstyrelsen i skrivelse

den 25 augusti 1958 gjord framställning, varöver yttranden avgivits

av statskontoret och kommerskollegium (s. 155—157).

Departementschefen har anfört följande.

Enligt en överenskommelse i samband med beslutet om utbyggnad av

storflygplatsen skall staten för att underlätta finansieringen av utbyggnad

av hangarer samt jetmotor- och apparatverkstäder bevilja Aktiebolaget

Aerotransport (ABA) ett lån om 65 milj. kr. Av lånet har 17 milj. kr. utbetalts

från luftfartslånefonden under år 1958. Återstoden av lånet skall

stå till ABA:s förfogande med 16 milj. kr. per år från den 1 januari under

vart och ett av åren 1959—1961. I nämnda överenskommelse ingick även,

att ifrågavarande lån icke skall begränsa möjligheterna för AB A att på normala

villkor erhålla lån ur luftfartslånefonden.

Förutom nu angivna lån har för nästa budgetår AB A anmält ett preliminärt

lånebehov av ca 15 milj. kr. för huvudsakligen inköp av ny flygmateriel.

För inlösen av förhyrd flygmateriel har Linjeflyg aktiebolag räknat

med att behöva ta upp ett lån av 7—8 milj. kr. Härutöver har luftfartsstyrelsen

ansett ett lånebehov av ca 9 milj. kr. föreligga för övriga flygbolag

och för kommuner. Sammanlagda behovet av nya lån under innevarande

och nästa budgetår skulle sålunda uppgå till ca 64 milj. kr.

Enligt min mening är det viktigt, att såväl linjeföretagen som andra flygföretag

ges möjlighet att genom lån ur luftfartslånefonden anskaffa kapital

för sin fortsatta utveckling. Å luftfartslånefonden återstår f. n. ett disponibelt

belopp av ca 32 milj. kr. Denna summa räcker endast för utbetalningarna

till ABA under 1959 och 1960 å det redan beslutade lånet. För att kunna

tillgodose de mest angelägna investeringsbehoven i övrigt förordar jag,

att fonden tillföres ett kapitaltillskott av 15 milj. kr.

t tskoitet. Huvudsakligen i anledning av de lån, som i samband med statsmakternas

beslut om utbyggnad av storflygplatsen förutsatts skola lämnas

till ABA, erfordras en förstärkning av luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har

därför för nästa budgetår föreslagit eu nyinvestering i fonden om 15 milj.

kr., varigenom övriga lånebehov i viss utsträckning kan tillgodoses.

Utskottet är för sin del fullt medvetet om behovet av nyinvestering i luft1

artslånefonden. Storleken av den för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen

anser sig utskottet kunna godtaga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Luft fartslånefonden för budgetåret

1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Fonden för låneunderstöd

15 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1958/59. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 158), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1958/59 för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

16 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 159), innebärande oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vatten byggnadsverkets förråd sfond

17 :o) Väg- och vattenbygfrnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 17, s. 160—168) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1959/60 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 38 200 000 kr.

I skrivelse den 25 augusti 1958 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.

lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1957/58—1958/59. I sammanställningen redovisas även styrelsens

äskanden för budgetåret 1959/60.

1957/58

1958/59

Äskanden

1959/60

tusental kronor

Garage- och förrådsbyggnader in. m...........

Maskincentralförråd

4 300

5 400

7 200

Motorfordon och vägmaskiner in. in..........

13 400

16 200

28 000

Flytande materiel..........................

3 600

3 900

2 600

Grustag m. m................................

—

—

2 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag

1 0011

2 3002

2 000

Summa

22 301

27 800

41 800

1 Härav 1 000 000 kr. på tilläggsstat.

* Beräknat 300 000 kr. på tilläggsstat.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

61

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1961/62 intill ett belopp av 18 milj. kr.

Med anledning av departementschefens uttalande i 1958 års statsverksproposition

angående en förenklad redovisning av förrådsfondens investeringsbehov

bar styrelsen nu framlagt konkreta investeringsplaner för arbeten

under de olika anslagen. Styrelsen förutsätter att den, då omständigheterna

föranleder härtill, skall äga frångå detaljerna i de framlagda planerna.

Styrelsen framhåller att de senaste årens starka ökning av vägtrafiken

ställt ökade krav på underhållet av vägarna. Medelstilldelningen för vägunderhållet

har ökat från 220 milj. kr. budgetåret 1953/54 till 320 milj.

kr. budgetåret 1958/59. För nästa budgetår har äskats 425 milj. kr. Då förrådsfonden

har att väsentligen tillgodose vägunderhållets behov av maskiner

och andra förnödenheter måste investeringarna ges en sådan storlek

att den för ett rationellt vägunderhåll erforderliga ny- och ersättningsanskaffningen

av maskiner ej äventyras. En utökning av investeringsramen är

därför nödvändig.

För en närmare redogörelse för styrelsens olika medelsäskanden får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 161—165).

Över väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen

avgivit yttrande (s. 165).

Departementschefen redogör inledningsvis för investeringsutvecklingen

under budgetåret 1958/59 och anför därvid.

I föregående års statsverksproposition upptogs förrådsfondens investeringsram

för innevarande budgetår till 28 milj. kr. Ramen har sedermera

ökats till 30,3 milj. kr. för att möjliggöra vissa beställningar hos Karlskrona

örlogsvarv. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har räknat med, att investeringarna

skall kunna hållas inom denna ram men förutsatt en förstärkning

av dispositionsanslaget med 300 000 kr. på tilläggsstat med hänsyn till sagda

beställningar. Då det är ovisst om det faktiska investeringsutfallet kommer

att kräva en anslagsförstärkning och då denna under alla omständigheter

blir av obetydlig omfattning, har jag — såsom framgår av avsnitt 1

— icke ansetl mig böra tillstyrka ett tilläggsstatsanslag. I stället synes erforderlig

rörlighet kunna uppnås genom omföring av ett mindre belopp från den

vid ingången av budgetåret 1958/59 å anslaget till Garage- och förrådsbyggnader

in. in. förefintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt

utnyttjas under detta budgetår -— till motsvarande behållning på disposiiionsanslaget.

Om behov därav uppstår, bör eu sådan omdisponering få ske.

Departementschefen berör därefter fråga om förrådsfondens kapitaltjänstkostnader.

Enligt de för förrådsfonden gällande bestämmelserna skall för de varor

och tjänster, som förrådsfonden tillhandahåller vägförvaltningarna, ersättning

utgå efter självkostnadspris. Hyrorna för maskincentralförrådets ma
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

skiner m. m. sättas så, att de skall täcka kostnaderna för den egentliga driften,

avskrivning och förräntning. Avskrivningarna grundar sig därvid på

kapitalföremålens historiska anskaffningspriser och syftar närmast till att

vidmakthålla anläggningskapitalet i kronor räknat, vilket vid oförändrade

priser på kapitalföremålen också motsvarar förslitningar av ett konstant realkapital.

Räntan på fondens kapital beräknas årligen efter 4 % av den å

fonden vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.

Avskrivningarnas funktion kan sägas vara att dels säkerställa, att disponibelt

kapital finns, när ett kapitalföremål på grund av förslitning eller

annan orsak skall ersättas — eller om man så vill, frigöra det i ett kapitalföremål

nedlagda kapitalet — dels åstadkomma ett riktigt underlag för prissättningen.

Genom den fortgående prisstegringen är med nuvarande metod

avskrivningarna på fondens maskiner in. m. icke tillräckliga för att täcka

de för ett vidmakthållande av realkapitalet nödvändiga förnyelsebehoven.

Som exempel kan nämnas, att det årliga medelsbehovet i dagens läge för

ersättningsanskaffningar, vilka är hänförliga till objektsgruppen motorfordon

och vägmaskiner m. m„ enligt gjorda uppskattningar uppgår till ca 25

milj. kr., medan avskrivningarna för hela fonden för nästa budgetår upptagits

till ca 18 milj. kr. Då man med nuvarande avskrivningsmetod icke får

fram det verkliga kostnadsläget blir dessutom självkostnadsberäkningen

icke korrekt. För att utan tillskott av nya kapitalmedel täcka fondens reinvesteringsbehov

erfordras, att avskrivningarna baseras på kapitalföremålens

nupriser. Sedan chefen för finansdepartementet tidigare denna dag (bil.

19) anmält, att statens förräntningskrav för nästa budgetår bör höjas till

4,25 %, synes även ifrågavarande räntekostnader böra beräknas efter nämnda

nivå.

Med hänsyn till vad jag har anfört synes avskrivnings- och förräntningsfrågorna

och därmed sammanhängande spörsmål böra bli föremål för en

närmare undersökning. Denna bör lämpligen verkställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Resultatet av utredningsarbetet torde om möjligt böra

redovisas vid en sådan tidpunkt, att det kan beaktas i samband med budgetarbetet

hösten 1959.

Departementschefen övergår därefter till investeringarna i förrådsfonden

under budgetåret 1959/60. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat

de under förrådsfonden erforderliga utgifterna i vad avser de ramreglerade

anslagen till sammanlagt 39,8 milj. kr. Härav hänför sig 7,2 milj. kr. till

anslaget Garage och förrådsbyggnader m. in., 28,0 milj. kr. till anslaget Motorfordon

och vägmaskiner m. in., 2,6 milj. kr. till anslaget Flytande materiel

samt 2,0 milj. kr. till dispositionsanslaget. Vid sidan av de ramreglerade

anslagen äskar styrelsen 2 milj. kr. för förvärv av grustag in. in. Anslagen

för nästa budgetår har beräknats med hänsyn till den föreslagna medelsförbrukningen

och uppgår enligt förslaget till sammanlagt 41,8 milj. kr.

Som framgår av den under punkten 1 redovisade investeringsplanen har

departementschefen ansett sig kunna tillstyrka en investeringsram om 35,o

milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till nu gällande investeringsram

för innevarande budgetår med 5,2 milj. kr. och i förhållande till beräkningarna

i förra årets statsverksproposition med 7,5 milj. kr. Vidare tillstyrker

departementschefen — vid sidan av de ramreglerade investeringarna

— ett anslag av 1 milj. kr. till Grustag in. m. Hur medelsförbrukningen be
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

63

räknas komina att ungefärligen fördela sig på de olika anslagen framgår av

en i propositionen, s. 167, intagen sammanställning.

Den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen har reducerats med 0,2

milj. kr. för garagebyggnader in. m., 2,0 milj. kr. för motorfordon och

vägnuaskiner m. in., 0,6 milj. kr. för flytande materiel, 1,5 milj. kr. för

dispositionsanslaget samt 1,0 milj. kr. för grustag m. m. I anledning av den

förordade minskningen i fråga om flytande materiel torde det föreslagna

gripskopeverket icke kunna komma till utförande.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de

beräknade reservationerna per den 30 juni 1959 har anslagen för nästa budgetår

beräknats till sammanlagt 38,2 milj. kr.

Departementschefen har icke något att erinra mot styrelsens hemställan om

ett beställningsbemyndigande om högst 18 milj. kr., gällande leveranser till

maskincentralförrådet under budgetåret 1961/62.

Utskottet. För investeringar i väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

beräknades ursprungligen en medelsförbrukningsram av 28 milj. kr. för

innevarande budgetår. Denna ram har senare höjts till 30,3 milj. kr. För

nästa budgetår har Kungl. Maj :t förordat en medelsförbrukningsram om

35,5 milj. kr. Vid sidan om investeringsramen föreslås vidare en medelsanvisning

av 1 milj. kr. för förvärv av grustag.

Utskottet har under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga

den föreslagna investeringsomfattningen. Ej heller mot den beräknade fördelningen

på olika utgiftsändamål har utskottet funnit anledning till erinran.

Utskottet finner i likhet med departementschefen en närmare undersökning

av förrådsfondens avskrivnings- och förräntningsfrågor vara angelägen.

Med stöd härav torde klarare riktlinjer för den framtida investeringsomfattningen

kunna uppdragas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 6 700 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 26 000 000 »

3. Flytande materiel .................... 2 000 000 »

4. Grustag m. m......................... 1 000 000 »

5. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag

.......................... 2 500 000 »

Stockholm den 3 mars 1959

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman,

Holinqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, fri! Wallentheim

och herr Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i

Stockholm, Nilsson i Göingegården, Andreasson, Nihlfors, Gustafsson i

Skellefteå, Johansson i Norrköping och Gustafsson i Kårby.

Reservation

vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund

i Doverstorp och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet

hort tillstyrka bifall till motionerna I: 228 och II: 288 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »Delade

meningar» och slutar med »nämnda motioner», bort ha följande lydelse:

»Icke heller utskottet kan — efter den utbyggnad av televisions- och FMnäten

som under senare år kommit till stånd — finna investeringar i trådradio

ens i den begränsade omfattning som nu föreslås sakligt motiverade.

Såväl tekniska som ekonomiska skäl synes sålunda tala för att utbyggnadsarbetet,

i enlighet med telestyrelsens alternativ 2, ej fullföljes. Något medelsbehov

för ändamålet behöver följaktligen icke beräknas för nästa budgetår.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i övriga delar tillstyrker utskottet

därför bifall till nu nämnda motioner.»

dels och utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 228 och II: 288, för budgetåret

1959/60 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar

anvisa ett investeringsanslag av 7 600 000 kr.;»

Särskilt yttrande

vid punkten 6 (Luftfartens markorganisation m. in.) av herrar Näsström,

Axel Johannes Andersson och Gustafsson i Skellefteå, vilka anfört:

»De mycket betydande industrierna i såväl örnsköldsviks- som skellefteåområdet,

som i stor utsträckning arbetar för export, liksom den omfattande

affärsverksamheten i dessa områden gör det angeläget, att deras behov av

flygförbindelser tillgodoses. Från Örnsköldsvik har deklarerats, att man i

nordmalingsfältet har en fullt godtagbar möjlighet att utnyttja flyget. Skellefteå

är däremot helt ulan. I första rummet borde därför enligt vår mening

Skellefteå ha kommit i fråga vid byggandet av nya flygfält i Norrland. Då

emellertid nu en utredning redan tillsatts med uppgift att utreda frågan om

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959

65

flygplatser vid Skellefteå och Örnsköldsvik, har vi icke ansett det lämpligt

att yrka avslag på Kungl. Maj :ts förslag om byggande av flygfält i Umeå,

men ett sådant ställningstagande förutsätter, att utredningen blir skyndsam

och snabbt leder till beslut om anläggande av flygplatser såväl i Skellefteå

som i Örnsköldsvik. Att betrakta dessa anläggningsobjekt som beredskapsföretag,

som skall komma till utförande endast om sysselsättningssvårigheterna

består, kan icke vara riktigt. Behovet av flygplatser i de båda

nämnda områdena är så stort att de under alla omständigheter måste komma

till utförande.»

5 Hihnng till riksdagens protokoll 19H!). G samt. Nr 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60, a1 i texten