Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1959-03-03 · 65 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 65 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1959:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
1
Mr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapiialbudgeten
för budgetåret 1959/60, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har
Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—11 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1959) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1958 års A-riksdag
uppskattades medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag
uppgå till ca 996 milj. kr. under budgetåret 1957/58. De sammanlagda
faktiska investeringsutgifterna stannade emellertid, som tabell 1
visar, vid ca 960 milj. kr. och underskred således de beräknade utgifterna
med ca 36 milj. kr.
Tabell 1
Budgetåret 1957/58
Medelsförbrukning
Ingående
Anvisade
beräknad
faktisk
Utgående
behållning
anslag
i prop.
behållning
A 1/1958
m i 1 j i
jner kronor
Rambegränsade investeringar
Postverket.........
......... 8,5
2,9
7,0
3,6
7,8
Televerket.........
......... 10,8
254,5
243,0
243,0
22,3
Statens järnvägar ...
......... 13,7
310,3
300,0
300,0
24,0
Vattenfallsverket . . .
......... 41,3
348,0
360,0
349,3
40,0
Luftfartsverket.....
......... 2,5
5,4
7,0
6,1
1,8
Förrådsfonden......
......... 8,7
22,3
28,0
27,9
3,1
Summa 85,5
943,4
945,0
929,9
99,0
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Övriga investeringar
Postverket.................. 0,3 — 0,3 0,3 —
Televerket.................. 0,1 14,4 14,4 14,4 0,1
Statens järnvägar............ 0,1 7,0 7,1 6,9 0,2
Vattenfallsverket............ 1,9 12,0 9,0 1,5 12,4
Luftfartsverket.............. — 20,0 20,0 7,0 13,0
Summa 2,4 53,4 50,8 30,1 25,7
Totalsumma 87,9 996,8 995,8 960,0 124,7
I den till 1958 års A-riksdag framlagda investeringsplanen framhölls, att
den restriktiva ekonomiska politiken med hänsyn till de expansiva tendenser,
som trots en skönjbar avmattning i högkonjunkturen förefanns inom
vissa delar av samhällsekonomien, alltjämt finge vara normgivande för de
offentliga utgifterna för budgetåret 1958/59. Det vore därför nödvändigt att
i görligaste mån söka begränsa den statliga upplåningen, vilket måste få
återverkningar på kommunikationsverkens investeringar. Mot bakgrunden
härav hade en icke obetydlig nedskärning av affärsverkens äskanden bedömts
som nödvändig. En uppräkning av investeringarna i förhållande till
budgetåret 1957/58 ansågs emellertid ofrånkomlig för att möjliggöra för
affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot allmänheten och för att
i görligaste mån eliminera inträdda kostnadsstegringar. I enlighet härmed
förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen skulle få utgöra
högst 1 040,5 milj. kr. För övriga investeringar beräknades en medelsförbrukning
av 58,3 milj. kr., varav 18,4 milj. kr. för ljud- och televisionsradioanläggningar
samt anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete, 14,9
milj. kr. för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad och 25 milj. kr. för
storflygplats.
Under år 1958 har läget på arbetsmarknaden utvecklats i sådan riktning,
att speciella åtgärder i sysselsättningsstödjande syfte ansetts påkallade. Vad
affärsverken beträffar, har Kungl. Maj :t genom utnyttjande av reservationsmedelsbehållningar
och å dispositionsanslagen tillgängliga medel vidgat investeringsramarna
för vissa verk för att därigenom möjliggöra åtgärder i
nämnda syfte. Vid valet av åtgärder har förutom den arbetsmarknadspolitiska
effekten även företagsekonomiska synpunkter beaktats. Sålunda har
i regel endast ifrågakommit sådana arbeten och anskaffningar, som vederbörande
verk ansett kunna ge skälig förräntning av nedlagt kapital. I allmänhet
har detta inneburit en tidigareläggning av objekt, som ingår i verkens
investeringsplaner för de närmast följande budgetåren. De av Kungl.
Maj :t vidtagna ramökningarna har avsett televerkets och statens järnvägars
fonder samt förrådsfonden. Sålunda ökades genom beslut den 30 maj 1958
televerkets ram med 6,0 till 254,0 milj. kr. och den 7 november 1958 med
ytterligare 12,9 milj. kr. till 266,9 milj. kr. För statens järnvägar höjdes
rambeloppet genom beslut den 7 och den 21 november 1958 med 2,3 resp.
7,3 milj. kr. till 312,3 resp. 319,6 milj. kr. Förrådsfondens ram ökades ge
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
3
nom beslut den 28 juli 1958 med 2,3 till 30,3 milj. kr. Kungl. Maj:t har
dessutom medgivit, att vissa anläggningsbidrag, som televerket debiterar
abonnenter av automatiska telefonväxlar o. d., får bokföras såsom inkomst
på investeringsanslag såvitt avser belopp överstigande 5 milj. kr. för hela
budgetåret 1958/59. Härigenom har en ytterligare reell investeringsökning
om ca 2 milj. kr. för televerket möjliggjorts.
I tabell 2 redovisas de beräkningar rörande medelsförbrukningen, som
verkställdes våren 1958, verkens förslag i petita hösten 1958 och vidare de
belopp, som departementschefen förordar.
Tabell 2
Ramreglerade investeringar
Postverket.............
Televerket.............
Statens järnvägar .......
Vattenfallsverket.......
Luftfartsverket.........
Förrådsfonden..........
Medelsförbrukning budgetåret 1958/59
Beräknat Verkens Förordat
våren 1958 beräkningar av dep.ch.
hösten 1958
miljoner kronor
........ 6,0 6,0 6,0
........ 248,0 254,0 268,0
........ 310,0 310,0 319,6
........ 440,0 440,0 440,0
........ 8,5 8,5 8,5
........ 28,0_30/3_30,3
Summa 1 040,5 1 048,8 1 072,4
Övriga investeringar
Televerket........
Statens järnvägar .
Vattenfallsverket . .
Luftfartsverket ....
............ 18,4 18,4 18,4
............ — 0,1 0,1
............ 14,9 8,3 8,3
............ 25,0_38/1_38,0
Summa 58,3 64,8 64,8
Totalsumma 1 098,8 1 113,6 1 137,2
För postverket, vattenfallsverket och luftfartsverket har sålunda de ram
reglerade investeringarna för innevarande budgetår upptagits till oförändrade
belopp i förhållande till beräkningarna våren 1958. I fråga om statens
järnvägar och förrådsfonden räknas med de belopp, till vilka ramarna
höjts genom nyssnämnda Kungl. Maj :ts beslut. För televerket förordar
departementschefen en ytterligare ökning av investeringsramen med 1,1
milj. kr. i förhållande till det av Kungl. Maj:t den 7 november 1958 fastställda
rambeloppet om 266,9 milj. kr. Härigenom kommer en utvidgning
av beställningar och arbeten i sysselsättningsstödjande syfte att möjliggöras.
Det för denna ramökning erforderliga beloppet rymmes inom de tillgängliga
anslagsmedlen men kan inte disponeras för ändamålet utan överföring
av medel mellan olika sakanslag. Departementschefen gör därför i
annat sammanhang hemställan om eu ytterligare medelsanvisning å 1,1
milj. kr. på lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. Väg- och
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
vattenbyggnadsstyrelsen har i petita förutsatt, att ett tilläggsanslag om 0,3
milj. kr. anvisas för att möjliggöra erforderlig valfrihet mellan investeringsobjekten
under förrådsfonden vid gällande ram av 30,3 milj. kr. Då det är
mindre sannolikt, att det faktiska investeringsutfallet kommer att kräva en
sådan förstärkning och då under alla omständigheter en förstärkning kommer
att uppgå till ett obetydligt belopp, torde en medelsöverflyttning i detta
fall lämpligen kunna ske.
De rambegränsade investeringarna för innevarande budgetår upptages sålunda
till ett belopp av totalt 1 072,4 milj. kr. Beträffande de icke ramreglerade
investeringarna har vissa förskjutningar ägt rum, sedan beräkningarna
förra året verkställdes. Sålunda upptages nu investeringarna för vattenfallsverket
med ett 6,6 milj. kr. lägre belopp än föregående år och investeringarna
i luftfartsverket med ett 13,0 milj. kr. högre belopp. Vidare har
för statens järnvägar tillkommit 0,1 milj. kr., avseende inlösen av återstående
aktier i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag och markförvärv. På
grund av dessa justeringar uppräknas posten övriga investeringar med 6,5
milj. kr. och uppföres totalt med 64,8 milj. kr. Totalt för kommunikationsverken
upptages alltså (1 072,4 + 64,8) 1 137,2 milj. kr., vilken summa
överstiger det för ett år sedan beräknade beloppet med 38,4 milj. kr. Av ökningen
hänför sig 31,9 milj. kr. till de ramreglerade investeringarna och
6,5 milj. kr. till övriga investeringar.
För budgetåret 1959/60 innebär verksstyrelsernas förslag investeringar
till ett sammanlagt belopp av ca 1 391 milj. kr., vilket i jämförelse med de
nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en stegring
med icke mindre än ca 254 milj. kr. Av ökningen hänför sig ca 158
milj. kr. till de nu ramreglerade anslagen och ca 96 milj. kr. till övriga anslag.
Göres jämförelsen i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition
blir ökningen ca 292 milj. kr., varav ca 190 milj. kr. på
rambegränsade anslag. Av sistnämnda belopp faller i runda tal 2 milj. kr.
på postverket, 57 milj. kr. på televerket, 51 milj. kr. på statens järnvägar,
64 milj. kr. på vattenfallsverket, 4 milj. kr. på luftfartsverket och 12 milj.
kr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag om totalt 102 milj. kr.
i förhållande till beräkningarna för ett år sedan belöper 20 milj. kr. på
televerket, 63 milj. kr. på statens järnvägar, 2 milj. kr. på vattenfallsverket,
15 milj. kr på luftfartsverket och 2 milj. kr. på förrådsfonden. —- Vattenfallsstyrelsen
har dessutom i petita hemställt om utökning av den rörliga
krediten hos riksgäldskontoret med 25 milj. kr. eller alternativt lika stort
anslag till inventarier m. m. utanför de ramreglerade investeringarna.
Efter att ha konstaterat att behov föreligger av en ökning av kommunikationsverkens
investeringar under nästa budgetår anför departementschefen
bl. a. följande.
Vid bedömningen av kommunikationsverkens investeringar har — i enlighet
med vad som förut sagts — en icke obetydlig uppräkning av de rambegränsade
investeringarna för nästa budgetår ansetts böra ske. Som totalt
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
5
rambelopp för budgetåret 1959/60 föreslår jag en summa av 1 142,3 milj.
kr. Häri ingår dock inte investeringar för radioanläggningar för luftfarten.
Medelsförbrukningen härför har nämligen ansetts höra fr. o. m. nästa budgetår
föras utanför de ramreglerade investeringarna under televerkets fond.
Den av mig förordade totalramen för innevarande budgetår exkl. radioanläggningar
för luftfarten uppgår till 1 070 milj. kr. Ökningen av rambeloppen
för nästa budgetår i förhållande till nyssnämnda summa uppgår sålunda
i runt tal till 72 milj. kr. Av detta belopp hänför sig ca 6 milj. kr. till
en sjökabel mellan Sverige och England, vilket belopp telestyrelsen äskat
utanför investeringsramen. En jämförelse med beräkningarna för budgetåret
1958/59 i fjolårets statsverksproposition visar en ökning om ca 104 milj. kr.
Om därtill lägges en möjlig investeringsökning på grund av en i det följande
berörd omläggning av bokföringen av vissa anläggningsbidrag vid televerket,
blir den reella ökningen av de ramreglerade investeringarna av
storleken 114 milj. kr.
Vid avvägningen av det totala rambeloppet mellan de skilda verken har
vatten fallsverket ansetts böra tilldelas en investeringsram, som
medger ett fortsatt genomförande av styrelsens utbyggnadsprogram för
kraftstationerna. Ökningen föreslås till 42 milj. kr. I fråga om televerket
har önskvärdheten att med hänsyn bl. a. till trafikökningen påskynda
automatiseringen och utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet ansetts motivera
en relativt stor ökning som föreslås till 27,4 milj. kr. (exklusive radioanläggningar
till luftfarten) i förhållande till beräkningarna i förra årets
statsverksproposition. Jag vill här också meddela, att jag under televerkets
fond kommer att föreslå, att av abonnenter lämnade direkta bidrag till vissa
anläggningsarbeten, främst installation av automatiska telefonväxlar,
fr. o. in. nästa budgetår i sin helhet får bokföras såsom inkomst på det anslag,
från vilket bär ifrågavarande anläggningsverksamhet bestrides. Detta innebär
en ytterligare möjlighet till investeringsökning, som för nästa budgetår
kan uppskattas till storleken 10 milj. kr. Investeringsramarna för statens
järnvägar, förrådsfonden och 1 uftfartsverket föreslås
höjda med 25 resp. 7,5 och 2,3 milj. kr., allt i förhållande till beräkningarna
i förra årets statsverksproposition. För postverket föreslås en oförändrad
investeringsram.
Vad beträffar övriga investeringar har, förutom 3,3 milj. kr.
iill radioanläggningar för luftfarten, tagits upp anslag Lill ljudradioanläggningar
om 10,5 milj. kr., till televisionsradioanläggningar om 13,2 milj.
kr., till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete om 8,5 milj. kr., till
lörvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen om 5 milj. kr., till storflygplats
om 40 milj. kr. och till grustag om 1 milj. kr. Genom anslaget till förvaltningsbyggnaden
möjliggöres en medelsförbrukning för detta ändamål
om 17 milj. kr. Vattenfallsstyrelsens framställning om en med 25 milj. kr.
ökad rörlig kredit tillstyrker jag.
Såsom närmare utvecklas under luftfarlsfonden föreslår jag, att investeringarna
i radioanläggningar för luftfarten, ehuru uppförda under televerkets
fond, får tillföras rambeloppet för luftfartsverket för att därigenom
möj liggöra valfrihet för luftfartsstyrelsen mellan samtliga investeringsobjekt
rörande luftfarten.
Den för budgetåret 1959/60 förordade investeringsverksamheten framgår
av tabell 3. Som jämförelse har i tabellen även redovisats siffrorna för den
förnyade medelsberäkningen för budgetåret 1958/59.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Tabell 3 Medelsförbrukning budgetåret 1959/60
1958/59 1959/60 1959/60
Förordat av Verkens Förordat av
dep.ch. förslag dep.ch.
miljoner kronor
Ramreglerade investeringar
Postverket.............................. 6,0 7,7 6,0
Televerket.............................. 268,0 302,4 273,0
Statens järnvägar........................ 319,6 360,6 335,0
Vattenfallsverket........................ 440,0 504,0 482,0
Luftfartsverket.......................... 8,5 12,6 10,8
Förrådsfonden........................... 30,3_39,8_35,5
Summa 1 072,4 1 227,1 1 142,3
Övriga investeringar
Televerket.............................. 18,4 41,5 35,5
Statens järnvägar........................ 0,1 63,6 —-
Vattenfallsverket........................ 8,3 17,0 17,0
Luftfartsverket.......................... 38,0 40,0 40,0
Förrådsfonden........................... — 2,0 1,0
Summa 64,8 164,1 93,5
Totalsumma 1 137,2 1 391,2 1 235,8
Det i kolumnen för verkens förslag under övriga investeringar upptagna
beloppet för statens järnvägar om 63,6 milj. kr. avser dels en framställning
den 5 november 1957 angående ökning av statens järnvägars förlag med
54,3 milj. kr., dels en framställning den 26 november 1958 angående införlivande
i statsbanenätet av Stockholm—Roslagens järnvägar, för vilket ändamål
styrelsen äskat ett belopp om 9,3 milj. kr. Järnvägsstyrelsens äskande
om medel till ökat förlag är departementschefen icke beredd tillstyrka.
Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 235,8 milj. kr. att jämföras med nu beräknade 1 137,2
milj. kr. för innevarande budgetår. I jämförelse med den i fjolårets statsverksproposition
beräknade totala omslutningen för budgetåret 1958/59 om
1 098,8 milj. kr. innebär förslagen en ökning av medelsförbrukningen med
nominellt 137,0 milj. kr. eller, om hänsyn tages till den ändrade bokföringen
av anläggningsbidragen vid televerket, en reell ökning med ca 147 milj. kr.
Av budgettekniska skäl förordas en sammanslagning av f. n. 13 anslag
under televerkets fond till 9.
I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda
budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande
erforderliga anslagsbeloppen.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
7
Inves-
terings-
utgifter
Av verken
planerade in- vesteringsut- gifter
Av departe- mentschefen
beräknade
investerings- utgifter
Reser- vatio- ner den
30/6
1958
Anslag
Förslag
Beräk- nade
reser- vatio- ner den
30/6
1960
1957/58
1958/59
1959/60
1958/59
1959/60
1958/59
1959/60
Ramreglerade
investeringar
Postverket...........
3,6
6,0
7,7
6,0
6,0
7,8
3,0
3,2
2,0
Televerket...........
243,0
254,0
302,4
268,0
273,0
22,3
245,9
280,4
7,6
Statens järnvägar.....
300,0
310,0
360,6
319,6
335,0
24,0
300,5
349,5
19,4
Vattenfallsverket.....
349,3
440,0
504,0
440,0
482,0
40,0
430,2
462,6
10,8
Luftfartsverket.......
6,1
8,5
12,6
8,5
10,8
1,8
8,0
9.8
0,3
Förrådsfonden.......
27,9
30,3
39,8
30,3
35,5
3,1
27,5
37,2
2,0
929,9
1 048,8
1 227,1
1 072,4
1 142,3
99,0
1 015,1
1 142,7
42,1
Övriga investeringar
Postverket...........
0,3
—
—
—
—
—
—
—
—
Televerket...........
14,4
18,4
41,5
18,4
35,5
0,1
18,4
35,5
—
Statens järnvägar.....
6,9
0,1
63,6
0,1
—
0,2
—
—
—
Vattenfallsverket.....
1,5
8,3
17,0
8,3
17,0
12,4
10,0
5,0
—
Luftfartsverket.......
7,0
38,0
40,0
38,0
40,0
13,0
25,0
40,0
—
Förrådsfonden.......
—
2,0
—
1,0
—
—
1,0
—
30,1
64,8
164,1
64,8
93,5
25,7
53,4
81,5
—
Totalsumma
960,0
1 113,6
1 391,2
1 137,2
1 235,8
124,7
1 068,5
1 224,2
42,1
Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för kommunikationsverken
beräknades den ramreglerade medelsförbrukningen under
innevarande budgetår uppgå till högst 1 040,5 milj. kr., medan för övriga
investeringar förutsattes en medelsförbrukning om 58,3 milj. kr. I syfte
att motverka den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har sedermera
vissa utökningar av medelsförbrukningen befunnits önskvärda. Med
anlitande av befintliga reservationsmedel å skilda anslag jämte medel å dispositionsanslagen
har därför höjningar vidtagits av tidigare fastställda ramar
för televerket, statens järnvägar och förrådsfonden med resp. 18,9, 9,6
och 2,3 milj. kr. För möjliggörande av en ytterligare höjning av investeringsverksamheten
för televerkets del har departementschefen föreslagit en medelsanvisning
om 1,1 milj. kr. på tilläggsstat. Även för den ej ramreglerade
medelsförbrukningen beräknas en ökning ske, nämligen från 58,3 till 64,8
milj. kr., huvudsakligen beroende på en förskjutning mellan olika budgetår
av ianspråktagandet av tidigare beviljade medel, bl. a. för utbyggnad av storflygplatsen
Arlanda. Nämnda förskjutningar är dock icke betingade av sysselsättningsskäl.
Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter under innevarande
budgetår skulle sålunda enligt nu föreliggande beräkningar komma att uppgå
till (1 072,4 -j- 64,8) 1 137,2 milj. kr., innebärande en ökning med 38,4
milj. kr. i förhållande till det i början av år 1958 beräknade beloppet.
Mot vad deparlemenlschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat
bar utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
18 (p. 2) tillstyrkt anvisande på tilläggsstat av 1,1 milj. kr. under televerkets
fond, icke funnit anledning till erinran.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har verksstyrelserna räknat
med en ökning i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition
av ca 292 milj. kr., varav ca 190 milj. kr. på de rambegränsade anslagen.
Dessutom har vattenfallsstyrelsen hemställt om en utökning med
25 milj. kr. av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret eller alternativt ett
lika stort anslag till inventarier in. m.
Vid den inom kommunikationsdepartementet verkställda prövningen av
verksstyrelsernas äskanden har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,
en ökning under nästa budgetår av de totala investeringarna framstått
som angelägen. Som motiv härför nämnes särskilt önskemålet om en
avveckling av återstående kapacitetsbrister samt nödvändigheten av en fortsatt
rationalisering, syftande till en sänkning av driftkostnaderna. Departementschefen
erinrar i anslutning härtill om de senaste årens ökning av telefontrafiken
och de till följd av det ökade bostadsbyggandet växande kraven
på nya telefoninstallationer. Härtill kommer önskvärdheten av en ökad takt
i automatiseringen samt utbyggnad av fjärrförbindelserna. För statens järnvägars
del kräves rationaliseringsåtgärder i form av utbyggnad av de trafikstarka
huvudlinjerna och av rangerbangårdar m. in. samt utökning och
modernisering av rullande materiel. För tillgodoseende av den på längre
sikt växande efterfrågan på elektrisk kraft framstår vidare investeringar
i kraftverksutbyggnader lika aktuella som tidigare. Den växande lufttrafiken
kräver ökade investeringar i flygfält och säkerhetsanordningar m. m.
Då slutligen ersättningsanskaffningarna av motorfordon och vägmaskiner
inom förrådsfonden länge legat på en låg nivå, kräves nu en vidgad investeringsomslutning
även på detta område.
De överväganden som sålunda skett har resulterat i en uppräkning av de
ramreglerade investeringarna till ett belopp av 1 142,3 milj. kr., i vilket belopp
dock icke — såsom tidigare varit fallet — investeringar för radioanläggningar
för luftfarten ingår, då dessa ansetts böra fr. o. m. nästa budgetår
läggas utanför televerkets ram. I jämförelse med beräkningarna för
innevarande budgetår i fjolårets statsverksproposition innebär detta en ökning
med ca 104 milj. kr. — eller ca 114 milj. kr. om till först angivna belopp
lägges en möjlig investeringsökning om ca 10 milj. kr. genom den ändrade
bokföring av vissa anläggningsbidrag som föreslås för televerkets del.
För vattenfallsverket, televerket, statens järnvägar, förrådsfonden och luftfartsverket
blir ökningarna resp. 42,0, 27,4, 25,0, 7,5 och 2,3 milj. kr., medan
för postverket en oförändrad investeringsram föreslås. De ej ramreglerade
investeringarna upptages med 3,3 milj. kr. till radioanläggningar för luftfarten,
10,5 milj. kr. till ljudradioanläggningar, 13,2 milj. kr. till televisionsradioanläggningar,
8,5 milj. kr. till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete,
5 milj. kr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen, 40
milj. kr. till storflygplats och 1 milj. kr. till grustag. Den sammanlagda medelsförbrukningen
under kommunikationsverkens fonder skulle därmed upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
9
gå till 1 235,8 milj. kr. att jämföras med nu beräknade 1 137,2 milj. kr. för
innevarande budgetår.
För finansiering av detta program bar av Kungl. Maj:t äskats anslag
med sådana belopp att de jämte förutsedda behållningar motsvarar den för
respektive ntgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen. Erforderlig anslagsreserv
för beredande av viss valfrihet för verken mellan olika investeringsobjekt
har lagts på dispositionsanslagen.
Under en följd av år har utskottet — med hänvisning till konstaterade
eftersläpningar och brister — understrukit vikten av att ökade investeringar
kommer till stånd för kommunikationsverkens del. Utskottet finner det
därför och med hänsyn jämväl till det aktuella samhällsekonomiska läget
tillfredsställande att så nu ansetts kunna ske samt anser sig följaktligen
kunna godtaga Kungl. Maj :ts förevarande förslag rörande investeringarnas
omfattning. Den avvägning inom den totala ramen som skett, med tyngdpunkten
på de för industriproduktionen och ur allmän servicesynpunkt viktiga
investeringarna i kraftverksbyggnader och järnvägar samt telefon- och
telegrafanläggningar m. in., finner utskottet också välmotiverad.
Då utskottet i sitt utlåtande nr 9 (p. 1) till fjolårets A-riksdag bl. a. uttalade
sig för en ytterligare förenkling av anslagsredovisningen finner utskottet
ej heller anledning till erinran mot den av departementschefen
föreslagna anslagskoncentrationen under televerkets fond.
Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande
av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under respektive
punkter i det följande.
Utskottet får slutligen hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 12—20) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1959/60 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 3 203 000 kr.
I skrivelse den 28 augusti 1958 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1959/60. I skrivelsen redovisas följande sammanställning
av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1956/
57—1958/59 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
1956/57
1957/58
1958/59
Äskanden
1959/60
tusental
kronor
Posthus m. m................
....... 1
500
1
1 700
Förvärv av fastigheter........
....... 300
1
200
100
Anskaffning av automobiler m.
Postverkets diligenstrafik
m..... 1 100
700
900
900
Garagebyggnader m. m......
....... 200
500
800
500
Anskaffning av bilmateriel . .
....... 1 100
1 200
1 100
1 000
Förvärv av billinjer........
....... 900
1
1
—
Postverkets dispositionsanslag .
....... 1 000
1
1
1
Summa 4 601
2 903
3 003
4 201
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 13—18).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 82
och 83).
Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen
för kommunikationsverken räknat med en medelstörbrukning av 6 milj.
kr. under nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp
på de olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 19 i propositionen
intagen tabell. I övrigt anför departementschefen följande.
Beträffande de planerade arbetena vid postverkets industrianläggningar i
Ulvsunda har jag icke något emot att uppförande av ett kallförråd påbörjas,
vilket torde kunna ske redan under innevarande år. Däremot synes den
egentliga tillbyggnaden böra anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens
och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets industrirörelse.
Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar
gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer
i egen regi, torde det nämligen vara svårt att överblicka postverkets behov
av lokaler i Ulvsunda. Angivna förhållanden medför, att ett påbörjande
av ifrågavarande byggnadsarbeten icke torde bli aktuellt under nästa budgetår.
Jag har därför icke ansett mig böra räkna med någon medelsförbrukning
för detta ändamål under budgetåret 1959/60.
Frågan om ett nytt posthus i Hudiksvall har under den gångna hösten
kommit i ett annat läge, sedan det visat sig att möjlighet numera torde föreligga
för postverket att hyra lokaler i en planerad nybyggnad. Postverkets
lokalfrågor i Hudiksvall synes härigenom kunna lösas på ett tillfredsställande
sätt. Det av postverket föreslagna posthuset torde därför icke böra tagas
upp i investeringsplanen för posthusbyggnader.
Uppförandet av ett posthus i Stenungsund bör enligt styrelsen anstå tills
vidare, enär man under ytterligare några år kan hyra de nuvarande postlokalerna.
Enligt min mening vore det fördelaktigt, om även postverkets
framtida behov av lokaler på denna ort kunde tillgodoses genom förhyrning.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
11
.lag förordar därför, att styrelsen planerar i enlighet härmed. Under sådana
förhållanden kan även ifrågavarande byggnadsföretag utgå ur investeringsplanen.
Vid bifall till vad jag nu anfört kan medelsförbrukningen under anslaget
till Posthus m. in. under nästa budgetår beräknas till ett belopp som är ca
900 000 kr. lägre än vad styrelsen upptagit.
De övriga begränsningar, som befunnits nödvändiga för att postverkets
investeringar skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,
har ansetts böra vidtagas genom att medelsförbrukningen reduceras
med 100 000 kr. på anslaget till Inköp av fastigheter, 500 000 kr. på anslaget
till Förvärv av billinjer samt 200 000 kr. på dispositionsanslaget.
Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden räknat med
en medelsförbrukning för nästa budgetår av 7,7 milj. kr. Enligt departementschefens
mening bör emellertid investeringsramen för postverkets del
begränsas till 6,0 milj. kr., d. v. s. oförändrad omslutning i förhållande till
innevarande budgetår. Detta förutsätter anvisande av anslag om 3,2 milj. kr.
Den av departementschefen förordade medelsramen förutsättes ernås
främst genom begränsningar av posthusbyggandet och förvärvandet av nya
billinjer. En planerad tillbyggnad vid postverkets industrianläggningar i
Ulvsunda synes sålunda böra anstå i avvaktan på postutredningens och lokaliseringsutredningens
resultat, medan postens lokalfråga i Hudiksvall enligt
departementschefens mening bör lösas genom förhyrning.
Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.
Maj:t förordade ramen för postverkets medelsförbrukning. Ej heller har
utskottet funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av
investeringarna på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen. Vad särskilt
postverkets lokalfrågor beträffar förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t
överväger uppkommande byggande- och förhyrningsalternativ med hänsyn
till kostnadsförhållandena på längre sikt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under postverkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Posthus m. ni......................... 800 000 kr.
2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 »
3. Anskaffning av automobiler m. in....... 900 000 »
4. Garagebyggnader m. m................. 500 000 »
5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
................................ 1 000 000 »
6. Förvärv av billinjer .................... 1 000 »
7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 21—62) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1959/60 under televerkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 315 900 000 kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
I skrivelser den 30 augusti 1958 och i samband därmed lämnade uppgifter
bär telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1959/60.
Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1958 äskat anslag för
budgetåret 1959/60 till Radioanläggningar för luftfarten.
Inledningsvis har i propositionen lämnats vissa uppgifter om utvecklingen
av televerkets rörelse under budgetåret 1957/58.
Beträffande den närmare innebörden av redogörelsen torde få hänvisas
till propositionen (s. 21—23).
De på televerkets fond anvisade investeringsanslagen är f. n. normalt uppdelade
på tolv olika anslagsrubriker. För budgetåret 1958/59 har dessutom
tillkommit ett särskilt anslag till Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete
m. m.
Uppdelningen av anslagen medför med nuvarande snäva anslagsramar
vissa svårigheter, vilka i huvudsak beror på att behovet av investeringsmedel
måste bestämmas jämförelsevis lång tid före ingången av det budgetår,
under vilket anslagen skall användas. Under mellantiden framtvingas ofta
ändringar i de uppgjorda investeringsplanerna bl. a. till följd av att nya,
mera brådskande behov måste ges företräde framför andra tidigare planerade.
Dessa svårigheter skulle, i varje fall i viss utsträckning, kunna undgås,
om anslagen kunde sammanföras till ett mindre antal. Samtidigt skulle
härigenom antalet av de fall, då dispositionsanslaget måste tas i anspråk för
täckande av anslagsöverskridanden, kunna minskas.
Styrelsen föreslår därför, att anslagen Telefonstationsbyggnader in. in.,
Förrådsbyggnader m. m. och Inköp av fastigheter sammanslås till ett anslag,
benämnt Inköp och byggande av fastigheter, samt att anslagen Fjärrförbindelseanläggningar
m. m., Telefon- och telegrafstationer och Nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar sammanslås
till ett anslag, benämnt Telefon- och telegrafanläggningar.
Liksom hittills förutsättes därvid (prop. 1944: 155, s. 22), alt anslaget till
Inköp och byggande av fastigheter ■— förutom till tomtinköp -— användes
endast för större byggnader, under det att kostnaderna för övriga byggnader,
exempelvis sådana, som allenast utgör ett hölje kring automatiska växelstationer,
bestrides från anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar.
De olika anslagen till radioanläggningar är enligt styrelsens mening däremot
icke lämpade att sammanföra.
Anslaget till försvarsberedskap vid televerket bör fortfarande anvisas separat,
eftersom anslaget skall indirekt avskrivas. Även dispositionsanslaget
bör av naturliga skäl anvisas för sig. Detsamma gäller även det nya anslaget
till Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m., vilket anslag anvisas
utanför investeringsramen.
Även efter ett sammanförande av de anslag, styrelsen föreslagit, kommer
styrelsen givetvis i sina anslagspetita att redovisa den planerade användningen
av anslagen på olika investeringsobjekt eller grupper av sådana.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
13
En sammanställning av de för budgetåren 1957/58—1958/59 anvisade
samt de för nästa budgetår av telestyrelsen äskade investeringsanslagen visar
följande.
1957/58
1958/59
1959/60
äskanden
tusental krono
r
Inköp och byggande av fastigheter . ...
10 200
9 500
13 400
Telefon- och telegrafanläggningar......
. . 225 900
228 500
277 600
Radioanläggningar för televerket......
. . 15 9001
18 900
26 000
Radioanläggningar för luftfarten.......
2 100
2 400
3 300
Försvarsberedskap vid televerket......
3 500
3 500
7 050
Televerkets dispositionsanslag.........
11300
1
5 000
Övrigt..............................
. .
1 5002
14 5003
1 Härutöver har bemyndigande lämnats telestyrelsen att av televisionslicensinkomster taga
anspråk 6,8 milj. kr. för televisionsradioanläggningar.
2 Avser televerkets byggnad i Farsta.
3 Härav 8,5 milj. kr. för televerkets byggnad i Farsta och 6,0 milj. kr. för sjökabel mellan
Sverige och England.
Beträffande petitamyndigheternas närmare redogörelser för investeringsönskemålen
m. m. för nästa budgetår får utskottet, i den mån frågorna icke
närmare redovisas i det följande, liänvisa till propositionen (s. 25—52).
En redovisning av de med ljudradion och televisionen sammanhängande
frågorna lämnas å s. 35--49 i propositionen.
I följande sammanställning redovisas den för 1958/59 fastställda budgeten,
budgetförslag för 1959/60 samt den beräknade utvecklingen av ljudradiobudgeten
för budgetåren 1960/61—1963/64.
1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64
Milj. kr.
Investeringar
Telestyrelsen...... 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5
Byggnadsstyrelsen . 6,2 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0
Driftkostnader
Sveriges Radio .... 39,7 41,3 37,5 44,6 46,3 48,1
Telestyrelsen...... 16,7 17,3 18,0 18,7 19,6 20,6
Summa kostnader 73,1 81,1 78,0 85,8 88,4 91,2
Licensintäkter....... 79,5 81,0 82,2 82,8 83,1 83,4
Över- resp. underskott -j- 6,4 — 0,1 + 4,2 — 3,0 — 5,3 — 7,8
Ackumulerat resultat + 16,4 + 16,3 -f 20,5 + 17,5 + 12,2 + 4,4
Telestyrelsen har i samråd med Sveriges Radio i sina petita framlagt förslag
till reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad. Härav framgår i
huvudsak följande.
Styrelsen erinrar till en början om att förutsättningarna för distribution
av ljudradioprogrammen väsentligt förändrats genom den forcering av ut
-
14
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959
byggnaden av televisionsnätet, som föreslagits i statsverkspropositionen B
1958 (bil. 28) och som godkänts av riksdagen. Forceringen skapar nämligen
förutsättningar för en snabb vidareutbyggnad även av FM-nätet. Om en med
televisionen samordnad utbyggnad av FM-nätet beslutas, erhålles inom stora
delar av de områden, som nu har dålig mottagning av program 1, relativt
snabbt trådlösa mottagningsmöjligheter för såväl program 1 som 2.
I fråga om den fortsatta utbyggnaden av trådradion framlägger telestyrelsen
fyra olika alternativ.
Alternativ 1 innebär att ingen trådradioutbyggnad utföres fr. o. m. budgetåret
1959/60 och att distributionen över befintliga trådradionät upphör
allteftersom FM-nätet utbygges.
Alternativ 2 skiljer sig därigenom från alternativ 1 att distributionen
upprätthålles över befintliga trådradionät.
Alternativ 3 innefattar en successiv utbyggnad av trådradio inom redan
etablerade områden. Därmed avses anslutning av nytillkommande abonnenter
i hus, dit ledning för telefon är eller blir framdragen.
Alternativ 4 innebär successiv utbyggnad inom redan etablerade trådradioområden
enligt alternativ 3 samt dessutom etapp 1 — utbyggnad av nya områden,
som enligt nuvarande planering står närmast i tur.
Alternativen 1—3 innebär ett mer eller mindre abrupt avbrytande av trådradionätets
utbyggnad. Alternativ 4 däremot medger en successiv avveckling
av utbyggnadsverksamheten, varvid beståndet av FM-mottagare kommer
att bli utslagsgivande. Telestyrelsen förordar att alternativ 4 lägges
till grnnd för distributionsnätets utbyggnad fr. o. in. budgetåret 1959/60.
Som framgår av den lämnade tablån över ljudradiobudgeten beräknar telestyrelsen
ett investeringsbehov under nästa budgetår av sammanlagt 10,5
milj. kr. Härav belöper sig 2,9 milj. kr. på trådradioanläggningar enligt det
förordade alternativet 4, 4,0 milj. kr. på FM-anläggningar och 3,6 milj. kr.
på övriga ljudradioanläggningar.
Byggnadstijrelsen har i skrivelse den 19 augusti 1958 äskat ett anslag av
9,5 milj. kr. under budgetåret 1959/60 för det nya radiohuset i Stockholm.
Kostnaderna för detta skall enligt principen om radioverksamhetens självfinansiering
bestridas med licensinkomster. Under perioden 1959/60—1963/
64 förutses för radiohuset en medelsförbrukning av 12 milj. kr. per budgetår.
För anslaget lämnas i propositionen en redogörelse vid anmälan av anslagen
under statens allmänna fastighetsfond. I
I fråga om driftkostnaderna för ljudradioverksamheten har Sveriges Radio
i skrivelse den 28 augusti 1958 beräknat kostnaderna för programproduktionen
till 41,3 milj. kr.
Telestyrelsen uppskattar sina driftkostnader till 17,3 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
15
Med utgångspunkt i en föreslagen självfinansiering av televisionen fr. o. m.
1959/60 har telestyrelsen efter samråd med Sveriges Radio framlagt en
prognos för televisionsverksamheten för femårsperioden 1959/60—1963/64.
Det ackumulerade underskottet från 1958/59 uppgår till 26,73 milj. kr. men
har i följande sammanställning beräknats till 24,0 milj. kr., emedan dels räntekostnaderna
för budgetåren 1959/60—1961/62 om sammanlagt 0,82 milj.
kr. för överskådlighetens skull påförts denna post, dels i Sveriges Radios
driftkostnader för 1958/59 medräknats ett belopp av 3,6 milj. kr. för återbetalning
av omförmälda lån. Några räntekostnader efter budgetåret 1981/62
beräknas icke uppstå, enär samtliga icke tidigare avskrivna anläggningar då
beräknas vara slutligt avskrivna.
1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64
milj. kr.
Investeringar
Telestyrelsen..... (6.4)1 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2
Byggnadsstyrelsen — 1,5 10,0 10,0 10,0 8,5
Driftkostnader
Sveriges Radio ... 17,8 28,3* 1 2 40,3 44,0 53,5 65,0
Telestyrelsen..... 11,337/9 11,0 14,0 16,0 19,0
Summa kostnader 29,1 50,9 74,5 81,2 92,7 105,7
Licensintäkter...... 26,5 55,0 80,0 100,0 120,0 130,0
Över- resp. underskott
............ — 2,6 + 4,1 + 5,5 + 18,8 + 27,3 + 24,3
Ackumulerat resultat —24,0 — 19,9 — 14,4 + 4,4 + 31,7 + 56,0
1 Ej medräknat i kostnadssumman.
2 Inkl. 3,6 milj. kr. för återbetalning av lån.
3 Härav 6,8 milj. kr. till utbyggnad av distributionsnätet att finansieras av licensmedel.
Med här beräknade inkomster och utgifter under femårsperioden skulle
totalbalansering av televisionens budget kunna uppnås redan under budgetåret
1959/60. Samtliga skulder beräknas kunna betalas under femårsperioden
och televisionsverksamheten kunna lämna ett sammanlagt överskott
vid periodens slut på ca 55 milj. kr. Telestyrelsen framhåller emellertid,
att då televisionsverksamheten ännu befinner sig i sitt begynnelseskede
med många osäkra faktorer beträffande såväl inkomst- som utgiftsutveckling,
bör icke några mera vittgående slutsatser dragas beträffande televisionens
ekonomiska utveckling med ledning av de gjorda beräkningarna.
Enligt den av telestyrelsen i enlighet med 1958 års riksdagsbeslut framlagda
nya femårsplanen för televisionsnätets utbyggnad framgår, att samtliga
de i stockholmsplanen nämnda 50 TV-stationerna beräknas vara i drift
vid utgången av budgetåret 1961/62, ungefär hälften dock med begränsad
räckvidd. Vid slutet av budgetåret 1963/64 beräknas ca 35 stationer ha full
räckvidd. Återstående ca 15 stationer skulle alltså utbyggas till full räckvidd
tidigast budgetåret 1964/65.
16 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Utbyggnadsplanens genomförande förutsätter en medelanvisning av 13,2
milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1959/60—1963/64, d. v. s. lika
mycket som de faktiska investeringarna beräknas till under innevarande
budgetår.
Av det för investeringar under budgetåret 1959/60 upptagna beloppet avser
8,6 milj. kr. televisionsstationer och 4,6 milj. kr. programförbindelser.
Sistnämnda belopp är avsett att användas i huvudsak för dubblering av befintlig
radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö, för en halvpermanent
radiolänklinje Skövde—Örebro—Karlstad och för en likaledes halvpermanent
radiolänklinje Sundsvall—Östersund.
Byggnadstyrelsen har i skrivelse den 26 augusti 1958 äskat ett begynnelseanslag
av 1,5 milj. kr. under budgetåret 1959/60 för uppförande av en
TV-byggnad i Stockholm. Kostnaderna för denna skall enligt den föreslagna
principen om televisionsverksamhetens självfinansiering bestridas med licensinkomster.
För anslaget lämnas en redogörelse i det följande vid anmälan
av anslagen under statens allmänna fastighetsfond.
I skrivelse den 27 augusti 1958 har Sveriges Radio framlagt en redogörelse
för programproduktionens medelsbehov. Kostnaderna härför uppskattas
till 28,3 milj. kr. under nästa budgetår, vilket även inkluderar erforderligt
belopp för återbetalning av ett lån å 3,6 milj. kr.
Telestyrelsens kostnader för televisionsnätets drift beräknas till 7,9 milj.
kr. för nästa budgetår.
Vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande kommunikationsverkens investeringar
redovisas i propositionen under statens järnvägars fond (s. 82
och 83).
Riksräkenskapsverket, som avgivit utlåtande över telestyrelsens petita i
vad avser de anslagstekniska frågorna, har meddelat, att det av telestyrelsen
framlagda förslaget till ändrad anslagsuppställning för investeringarna
i televerket fr. o. in. budgetåret 1959/60 icke givit riksräkenskapsverket anledning
till någon erinran.
Departementschefen redogör inledningsvis för frågan om anslagssammanslagningen.
Vid sitt förordande av telestyrelsens förslag att sammanföra
likartade objektgrupper till större kollektiva anslag utgår departementschefen
från att telestyrelsen även framdeles i sina petita framlägger specificerade
investeringsplaner, så att de i de nya anslagen ingående delprojekten
även i fortsättningen lätt kan särskiljas.
I fortsättningen anför departementschefen.
I förra årets statsverksproposition förordades för televerket en investeringsram
av 248,0 milj. kr. för budgetåret 1958/59. Såsom jag redan i investeringsplanen
för kommunikationsverken berört, har investeringsramen
för innevarande budgetår vid två tillfällen ökats med sammanlagt 18,9 milj.
kr. till 266,9 milj. kr. De ökade investeringarna har avsett arbeten och an
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
17
skaffningar i sysselsättningsstödjande syfte. För att möjliggöra ytterligare
sådana arbeten och anskaffningar har jag, såsom likaledes framgått av det
tidigare, förordat en ram för innevarande budgetår om 268,0 milj. kr.,
d. v. s. en ökning med 1,1 milj. kr. i förhållande till den av Kungl. Maj :t
senast fastställda ramen. De ökade investeringarna kommer huvudsakligen
att belasta anslagen till Telefon- och telegrafstationer och Nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Jag har därför
ansett mig böra räkna med att ökningen av medelsförbrukningen i dess helhet
lägges på dessa anslag. Det faktiska investeringsutfallet kan dock senare
komma att nödvändiggöra viss justering av dessa beräkningar. Med hänsyn
till medelstillgången på de nämnda anslagen kommer vid den av mig
förordade medelsförbrukningen anslagsöverskridanden om sammanlagt ca
19,5 milj. kr. att uppstå. Tillsammans med förutsedda auslagsöverskridanden
i övrigt om ca 1,9 milj. kr. skulle alltså totalt ca 21,4 milj. kr. få täckas
genom anslagsförstärkningar via dispositionsanslaget. Vid den av mig
förordade direkta medelsförbrukningen på detta anslag står emellertid endast
ca 20,3 milj. kr. till förfogande för anslagsförstärkningar av sakanslagen.
Det återstående beloppet om 1,1 milj. kr. skulle sålunda få täckas
antingen genom överföring mellan olika sakanslag eller genom ett tilläggsanslag.
Som jag närmare motiverat i investeringsplanen, har jag ansett mig
böra föreslå, att ett belopp om 1,1 milj. kr. anvisas på tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår. Tilläggsanvisningen föreslås avse anslaget
till Telefon- och telegrafstationer, överföringarna från dispositionsanslaget
förutsättes bli av permanent karaktär.
För budgetåret 1959/60 har telestyrelsen föreslagit en medelsförbrukningsrain
om 302,4 milj. kr. och därvid förutsatt, att anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten och erforderliga medel för en sjökabel till England
anvisas utanför ramregleringen. Som framgått av investeringsplanen för
kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 273 milj.
kr. Härvid har jag räknat med att de för sjökabeln erforderliga medlen får
rymmas inom rambeloppet men att anslaget till Radioanläggningar för luftfarten
får anvisas utanför ramregleringen. Vid min anmälan av anslagen
under luftfartsfonden kommer jag att närmare ange motiven för den senare
åtgärden. Ramen för nästa budgetår skulle exkl. den beräknade medelsförbrukningen
under anslaget till Radioanläggningar för luftfarten komma att
öka med 7,4 milj. kr. i förhållande till den nu förordade ramen för innevarande
budgetår. Ökningen i förhållande till den i föregående års statsverksproposition
föreslagna medelsförbrukningen kommer att uppgå till 27,4
milj. kr.
Fördelningen å olika objekt av de av departementschefen förordade investeringsramarna
för innevarande och nästa budgetår framgår av eu i propositionen
lämnad tabell (s. 54).
I förhållande till den i föregående års statsverksproposition beräknade
rnedelsförbrukningsramen för innevarande budgetår innebär förslaget för
nästa budgetår en ökning av investeringarna i telefon- och telegrafanläggningar
av ca 18 milj. kr. Genom beslut den 30 maj 1958 bär Kungl. Maj:t
medgivit, att vad som för budgetåret 1958/59 debiteras abonnenter i direkta
bidrag till anläggningsarbeten utöver normal inträdesavgift för fortlöpande
huvudabonnemang finge — såvitt avsåge belopp överstigande inalles 5 milj.
kr. för hela budgetåret — bokföras såsom uppbördsmedel under investe2
liilumg till riksdagens protokoll 1959. (i samt. Nr!)
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
ringsanslaget till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka inellanortsledningar.
Telestyrelsen har nu hemställt, att dessa extraordinära
anläggningsbidrag fr. o. in. nästa budgetår i sin helhet måtte få bokföras
som uppbördsmedel på det föreslagna nya anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar.
Departementschefen tillstyrker att telestyrelsen beredes
möjlighet att genomföra den föreslagna bokföringsåtgärden. Den för innevarande
budgetår vidtagna och den för nästa budgetår förutsatta ändringen
av bokföringen innebär, att investeringarna för innevarande och nästa budgetår
i telefon- och telegrafanläggningar i verkligheten kommer att ligga
ca 2 resp. ca 10—11 milj. kr. högre än vad de nyssnämnda beloppen anger.
Departementschefen finner sig i princip kunna tillstyrka det av styrelsen
för budgetåret 1959/60 framlagda investeringsprogrammet för telefon- och
telegrafanläggningar. En något minskad takt av anläggningsarbetena i förhållande
till den i äskandena förutsatta blir dock nödvändig.
Vid sidan av ramregleringen har under televerkets fond anslag begärts
till —- förutom den tidigare berörda sjökabeln — radioanläggningar för
luftfarten, anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete samt ljudradiooch
televisionsradioanläggningar.
Med hänsyn till lufttrafikens krav på ökad säkerhet tillstyrkes det upptagna
beloppet om 3,3 milj. kr. för Radioanläggningar för luftfarten.
I fortsättningen anför departementschefen.
Då förra året beslut fattades om uppförande av en anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete i Farsta beräknades kostnaderna härför till 16,5
milj. kr., exkl. tomtkostnaden. Hittills har anvisats 1,5 milj. kr. för ändamålet.
För nästa budgetår har medelsbehovet beräknats till 7,5 milj. kr. Telestyrelsen
har nu hemställt, att i anslutning till den redan beslutade anläggningen
måtte få uppföras en hallbyggnad, främst avsedd att inrymma lokaler
för en hålkortscentral. Hallbyggnaden har kostnadsberäknats till totalt
2,5 milj. kr., och för nästa budgetår hemställer styrelsen om ett anslag av
1 milj. kr. för påbörjande av anläggningen. Hålkortsanläggningen är redan
i drift i viss omfattning, men verksamheten saknar utvecklingsmöjligheter
på grund av lokalbrist. Verkställda undersökningar har visat, att lokalfrågan
icke kan lösas på annat sätt än genom nybyggnad. Då en ökad användning
av hålkortsmaskiner medför väsentliga kostnadsbesparingar i kontorsarbetet,
synes det mig angeläget, att telestyrelsen beredes möjlighet att utveckla
hålkortsanläggningen genom att nödiga lokaler ställes till förfogande.
Jag tillstyrker därför det föreslagna projektet. För fortsatta arbeten med
anläggningen för teletekniskt utvecklingsarbete och för påbörjande av hallbyggnaden
för liålkortscentralen tager jag i enlighet med telestyrelsens förslag
upp ett anslag för nästa budgetår av 8,5 milj. kr.
Departementschefen övergår därefter till att behandla de frågor, som rör
ljudradion.
Enligt gällande principer för ljudradiorörelsens finansiering skall av licensmedel
bestridas såväl de löpande kostnaderna för produktion och distribution
av programmen som utgifter för avskrivning till 100 % av investeringarna
i ljudradioanläggningar och radiohus. överskott, som kan uppstå
vissa år, reserveras för ljudradiorörelsens behov under andra år, då de löpande
inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.
Statsutskottets utlåtande nr !) ur 1959
19
Till en början vill jag något uppehålla mig vid frågan om distributionsnätets
utbyggnad för ljudradion. I sina petita hösten 1957 framlade telestyrelsen
en reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad under de närmaste
åren. Denna plan avsåg utbyggnad av trådradio till större delen av ljudradioabonnenterna
inom trådradioområdena, alltså även till abonnenter i bus,
där telefon saknas och dit sålunda ledning måste framdragas (etapp 2).
I förra årets statsverksproposition A förutsatte jag beträffande trådradioanläggningarna,
alt tillgängliga medel i första hand borde reserveras för installationer
i de trakter, som ur befolkningsmässiga synpunkter kunde betecknas
som glesbygder. I övrigt fann jag mig ej beredd att ta ställning till
den framlagda planen vare sig i fråga om totalbeloppen eller fördelningen
mellan de olika delposterna. I samråd med Sveriges Radio har telestyrelsen
nu framlagt ett nytt förslag till reviderad plan för distributionsnätets utbyggnad,
omfattande perioden 1959/60—1963/64.
I förslaget framhålles, att förutsättningarna för distributionen av ljudradioprogrammen
väsentligt förändrats genom den forcering av utbyggnaden
av televisionsnätet, som föreslogs i statsverkspropositionen B föregående
år och som godkändes av riksdagen. Genom denna forcering skapas nämligen
förutsättningar för en snabb vidareutbyggnad av FM-nätet. Inom stora
delar av de områden, som nu har dålig mottagning av program 1, skapas relativt
snabbt möjligheter till trådlös mottagning för såväl program 1 som
program 2, om eu med televisionen samordnad utbyggnad av FM-nätet
beslutas.
För att lyssnarna skall kunna utnyttja möjligheterna att mottaga trådlös
programsändning kräves dock, att de har eller anskaffar mottagningsanordningar
för FM. Beståndet av FM-mottagare i landet beräknades till 750 000
st. den 1 juli 1958, och ökningen av detta bestånd uppskattas till ca 200 000
om året. Antalet radiolyssnare, vilka enligt tidigare gällande förutsättningar
skulle vara hänvisade till trådradio såsom enda möjlighet att ta emot håda
programmen, väntas därför komma att minska. Förutsättningar för en ökad
mottagning av ljudradioprogram genom FM-distribution föreligger sålunda.
Med hänsyn härtill och till alt en komplettering av samtliga i stockholmsplanen
upptagna 20 televisionsstationer inom planerade trådradioområden
med FM-sändare innebär en relativt låg investering anser telestyrelsen, att
en sådan komplettering under alla förhållanden bör komma till stånd. Telestyrelsen
redovisar i anslutning härtill fyra olika alternativ rörande de allmänna
principer efter vilka trådradionäten bör vidareutbyggas. Styrelsen
förordar för sin del det alternativ som innebär, att trådradion successivt bygges
ut inom redan etablerade trådradioområden för etapp 1-abonnenter,
d. v. s. sådana som bor i hus med telefon, och att dessutom etapp 1-ulbyggnad
sker av nya områden, enligt nuvarande planering står närmast i tur.
Sistnämnda områden är dels elt i sydvästra Jämtland och angränsande delar
av Ångermanland (Hammarstrandsområdet), dels ett i meliersta Lappland
(Arjeplogsområdet). Fortsatt utbyggnad inom övriga planerade trådradioområden
göres beroende av beståndet av FM-mottagare inom dessa områden,
då trådradioutbyggnaden där blir aktuell.
Fn närmare presentation av de planerade utbyggnaderna av distributionsnätet
enligt den föreslagna femårsplanen har lämnats i det föregående. Jag
torde i detta sammanhang få hänvisa härtill.
Investeringskostnaderna för eu utbyggnad enligt planen skulle uppgå till
10,5 milj. kr. per budgetår för perioden 1959/60—1963/64. Fullföljandet av
arbetena med den nya ljudradiostationen i Motala har därvid beräknats draga
eu kostnad för nästa budgetår av 2,4 milj. kr. och för de därpå följande
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
två budgetåren av 1,2 resp. 0,3 milj. kr. Investeringarna i trådradioanläggningar
skulle nästa budgetår uppgå till 2,9 milj. kr., i FM-anläggningar till
4,0 milj. kr. och i övriga ljudradioanläggningar till 1,2 milj. kr. För de därpå
följande budgetåren göres den inbördes fördelningen av investeringsmedlen
för de tre nyssnämnda investeringsgrupperna beroende på liur hastigt FMnätets
utbvggnad kommer att påverka anskaffningen av FM-mottagare.
Full enighet råder mellan telestyrelsen och Sveriges Radio rörande den
nu framlagda utbyggnadsplanen.
För egen del kan jag helt ansluta mig till de framförda synpunkterna i förslaget
till utbyggnad av ljudradiodistributionen. Jag förordar sålunda, att
planen lägges till grund för investeringsberäkningarna för det närmaste budgetåret
och att den även får vara vägledande för kommande års investeringsöverväganden.
Planen bör dock framdeles fortlöpande överses i samband
med anslagsäskandena.
Jag tillstyrker sålunda ett belopp av 10,5 milj. kr. till ljudradioanläggningar
för nästa budgetår. Beloppet torde böra anvisas utanför televerkets
investeringsram. Vad FM-stationsutbyggnaderna angår avses i enlighet med
planen för nästa budgetår dels full utbyggnad ske av stationerna i Bäckefors,
Mora, Sunne, Visby, Vännäs och Örebro och dels följande provisoriska stationer
uppföras, nämligen i Arvidsjaur, Bollnäs, Emmaboda, Gällivare, Sollefteå
och Stensele. Trådradioutbyggnaderna avses omfatta anslutning av
ca 10 000 etapp 1-abonnenter inom redan etablerade trådradioområden och
ny utbyggnad för ca 5 000 etapp 1-abonnenter inom Hammarstrands- och
År j eplogsoinrådena.
Vad angår utgifterna i övrigt under ljudradiobudgeten för nästa budgetår
har medelsbehovet för Sveriges Radios och televerkets driftkostnader angivits
till 41,3 resp. 17,3 milj. kr. För investeringar (avskrivningar) i radiohuset
i Stockholm har beräknats en medelsförbrukning av 12,0 milj. kr. De
totala utgifterna skulle således uppgå till 81,1 milj. kr., vilken summa är 8,0
milj. kr. högre än motsvarande utgifter för innevarande budgetår. Inkomsterna
av ljudradiolicenser har av telestyrelsen beräknats till 81,0 milj. kr.
Rörelsen skulle därmed uppvisa ett underskott av 0,1 milj. kr.
Mot dessa beräkningar har jag intet att erinra. Jag har därvid utgått från
att av Sveriges Radio planerade arkivinspelningar får påbörjas fr. o. in.
nästa budgetår. Det torde som vanligt få ankomma på Kungi. Maj:t att slutligt
fastställa storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader.
Det för nästa budgetår beräknade underskottet om 0,1 milj. kr. torde få bestridas
av hos televerket balanserade överskottsmedel, som vid budgetårets
ingång kan beräknas uppgå till ca 13,8 milj. kr.
I fråga om televisionsverksamheten erinrar departementschefen till en
början om de riktlinjer som uppdragits genom 1956 års riksdagsbeslut. Departementschefen
anför därefter följande.
I de tidigare till grund för televisionsnätets utbyggnad liggande planerna
hade en relativt långsam tillväxt av apparalinnehavet och därmed av licensinkomsterna
ansetts som sannolik. Med hänsyn till att antalet registrerade
televisionsapparater vida överträffat de äldre prognosernas antaganden har
emellertid dessa fått successivt uppräknas i väsentlig mån. I föreliggande
petita har en ytterligare uppräkning av prognossiffrorna ansetts motiverad.
För nästa budgetår har inkomsterna sålunda uppskattats till 55 milj. kr.,
vilket innebär att innevarande budgetårs beräknade inkomst skulle mer än
fördubblas. För de därpå följande fyra åren, d. v. s. 1960/61—1963/64 uppskattar
telestyrelsen och Sveriges Radio inkomsterna till resp. 80, 100, 120
och 130 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959
21
I föregående års statsverksproposition bedömdes såsom sannolikt att
något bidragsanslag för budgetåret 1959/60 icke skulle erfordras. Jag förutsatte
därför, att telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket och
Sveriges Radio skulle framlägga förslag till ändringar i det anslagstekniska
förfarandet i samband med anslagsäskandena hösten 1958. Ett sådant förslag
har nu avgivits. Häri föreslås att — i analogi med vad som gäller för
ljudradion — inkomster och utgifter för televisionsverksamheten fr. o. m.
ingången av budgetåret 1959/60, efter vilken tidpunkt något bidragsanslag
till televisionsverksamhetens drift icke erfordras, särredovisas på televerkets
fond. Licensinkomsterna bör enligt förslaget i första hand tas i anspråk
för att täcka Sveriges Radios och televerkets behov av driftmedel,
inkl. avskrivning av Sveriges Radios inventarier, samt avskrivning till 100 %
av byggnadsstyrelsens och televerkets investeringar, och i andra hand disponeras
för bl. a. återbetalning av t. o. m. budgetåret 1958/59 förbrukade
anslag till televisionsverksamheten. Därefter eventuellt uppkommande överskott
föreslås balanseras å televerkets fond för televisionens framtida behov.
Även om de av telestyrelsen totalt uppskattade inkomstbeloppen för den
framförliggande femårsperioden med hänsyn till prognosernas osäkerhet
endast kan sägas utgöra riktvärden för storleken av licensintäkterna, pekar
dock utvecklingen mot en avsevärd intäktsökning, så att televisionsverksamheten
fr. o. in. nästa budgetår synes i stånd att finansiera sina kostnader
helt och hållet. En sådan självfinansiering, innebärande bl. a. omedelbar
avskrivning av anläggningskostnaderna allteftersom de uppkommer, synes
mig nödvändig för att utbyggnaden av televisionens distributionsnät i landet
skall kunna genomföras utan större tidsutdräkt i konkurrens med andra
statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad. Jag tillstyrker alltså,
att självfinansieringsprincipen för televisionsverksamheten införes fr. o. in.
nästa budgetår. Mot det av telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket
och Sveriges Radio angivna förfaringssättet för budgetens uppläggning
har jag intet att erinra. Jag förordar därför, att budgeten utformas efter
detta förslag, som för övrigt står i full överensstämmelse med det system
som redan tillämpas för ljudradioverksamheten. Uppkommande överskott
ä rörelsen synes därvid i första hand böra användas för återbetalning av
televisionsverksamhetens skuldbörda, som vid utgången av innevarande budgetår
beräknas uppgå till ca 26,7 milj. kr., varav 24,2 milj. kr. till statskassan
och 2,5 milj. kr. till ljudradiorörelsen.
Efter en redogörelse för innebörden av medelsäskandena för televisionsverksamheten
under nästa budgetår fortsätter departementschefen.
För egen del har jag ej något att erinra mot de belopp, som upptagits för
televerkets investerings- och driflutgifter om 18,2 resp. 7,9 milj. kr. Förstnämnda
belopp medger, alt under nästa budgetår sändarstationer kan färdigställas
icke blott på de i förra årets statsverksproposition R nämnda orterna,
d. v. s. Räckefors, Mora, Sollefteå (provisorisk), Sunne, Visby, Vännäs,
Örebro och Östersund, utan även i Lycksele, Skellefteå, Änge och Örnsköldsvik
(provisoriska) samt Uppsala. Därmed kommer vid slutet av budgetåret
1959/60 att finnas i drift 42 tclevisionssändare, av vilka 15 med full
räckvidd. Sändarna väntas ge tillfredsställande mottagningsförhållanden i
områden med eu befolkning av inalles ca 5,6 mil j. invånare. Av investeringsbeloppet
beräknas 8,(i milj. kr. komma att las i anspråk för sändarstationer.
Återstående 4,6 milj. kr. erfordras för utbyggnad av programlorbindelserna.
Arbetena härmed avser i huvudsak dubblering av befintlig radiolänklinje
Stockholm—Göteborg—Malmö, upprättande av en halvperinancnt radiolänklinje
Skövde - Örebro Karlstad och eu likaledes halvpcrmanent radio!
än k linje Sundsvall—Östersund.
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
I samband med beräkningarna av medelsbehovet för nästa budgetår har
telestyrelsen lagt fram en femårsplan för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet.
Om denna plan genomföres, kommer samtliga i den internationella
våglängdsplanen angivna 50 televisionsstationer att vara i drift vid utgången
av budgetåret 1961/62. Ungefär halva antalet av dessa stationer kommer
dock vid denna tid icke att ha slutgiltig räckvidd. Vid slutet av budgetåret
1963/64 beräknas 37 av stationerna ha full räckvidd. För ett genomförande
av planen erfordras en investering av 13,2 milj. kr. årligen, d. v. s. samma
belopp som jag förordat för nästa budgetår och som förutsatts för budgetåret
1960/61 genom meddelat beställningsbemyndigande vid 1958 års B-riksdag.
Jag tillstyrker att denna plan får läggas till grund för televerkets åtgöranden.
I enlighet härmed bör styrelsen erhålla beställningsbemyndigande
för en investeringsomslutning av 13,2 milj. kr. för budgetåren 1961/62—
1963/64.
Televisionens programproduktion i Stockholm äger f. n. rum huvudsakligen
i provisoriska lokaler, som Sveriges Radio disponerar i Svea artilleriregementes
f. d. kasernbyggnader vid Valhallavägen. Möjligheterna att inom
området ställa i ordning ytterligare utrymmen för den expanderande televisionsverksamheten
är begränsade. För att televisionens lokalfrågor skall
kunna få en ändamålsenlig och långsiktig lösning anser jag nödvändigt att
beslut nu fattas om uppförande av en särskild byggnad för ändamålet. Plats
finnes reserverad härför på den tomt, där radiohuset är under byggnad. Enligt
vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen innebär planeringen och projekteringen
av detta hus, som i högsta grad har karaktären av en specialbyggnad,
ett komplicerat och tidsödande arbete. De egentliga byggnadsarbetena
synes därför inte hinna sättas i gång under nästa budgetår. Med hänsyn
härtill räknar jag för nästa budgetår endast med kostnader för planering
och andra förberedelsearbeten. Jag tillstyrker 0,5 milj. kr. för ändamålet.
Byggnaden har preliminärt kostnadsuppskattats till 40 milj. kr. En
närmare redogörelse för byggnadsprojektet kommer att lämnas i det följande
vid anmälan av investeringsanslag för ändamålet under statens allmänna
fastighetsfond.
Enligt vad som uttalades i propositionen 1957: 134 skulle programtiden
under den närmaste framtiden årligen öka med två timmar räknat per vecka,
så att den under budgetåret 1961/62 skulle uppgå till 18 timmar i veckan.
I enlighet härmed har Sveriges Radio också i sina medelsberäkningar
utgått från att sändningstiden skall öka från nuvarande 12 till 14 timmars
bärande program per vecka för nästa budgetår. I eu i samband med petita
framlagd prognos bär emellertid för de följande åren kalkylerats med en betydligt
snabbare ökning av sändningstiden än enligt gällande planer. För
budgetåret 1960/61 upptas sålunda 20 timmar mot tidigare 16, och för de tre
därpå kommande åren räknas med 25 resp. 30 och 35 timmar.
Såsom jag förut omnämnt blir det nya televisionshuset en specialbyggnad
och man måste räkna med att planeringen och projekteringen av detsamma
blir ett komplicerat och tidsödande arbete. Det är av samma skäl vanskligt
att redan nu förutse, när den nya anläggningen blir färdig för att tagas i
bruk. Eftersom programtid och lokalresurser intimt sammanhänger med
varandra, anser jag det oklokt att i dagens läge ta definitiv ställning till
den nu framlagda reviderade programplanen. I den mån för televisionens
del förutsättningarna för lokalförsörjningen bättre kan överblickas till budgetarbetet
hösten 1959, torde frågan om en revision av f. n. gällande programplan
då få prövas på nytt. Jag vill vidare framhålla, att jag inte räknar
med andra provisoriska lösningar av lokalanskaffningen än sådana som betingas
av nu gällande programplan.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
23
Kostnaderna för 14 timmars program per vecka jämte vissa utfyllnadsprogram
ingår i Sveriges Radios medelsberäkningar för nästa budgetår med
13,8 milj. kr. Jag bär ej något att erinra mot detta belopp. Därutöver har
bolaget tagit upp eu post om 2 milj. kr. för att genom anställning av personal
m. in. kunna förbereda den kalkylerade ökningen av sändningstiden under
budgetåret 1960/61 till 20 timmar. Som jag framhållit i det föregående
bör ställningstagandet till den reviderade programplanen uppskjutas till
nästa år. I konsekvens härmed anser jag, att det av bolaget beräknade beloppet
av 2 milj. kr. till förberedelseåtgärder för övergång till längre sändningstid
under budgetåret 1960/61 bör begränsas till 0,5 milj. kr. Sveriges
Radio har vidare beräknat 5,5 milj. kr. till inredningar och inventarier, 2,2
milj. kr. till täckningsbidrag till ljudradion för televisionens andel i gemensamma
administrationskostnader in. in., 1,2 milj. kr. till avskrivning av restvärde
på inventarier samt 3,6 milj. kr. till avskrivning och återbetalning av
de från staten erhållna lånen för inköp av televisionsutrustning. Jag tillstyrker
de båda förstnämnda beloppen men anser att med sagda avskrivningar
och återbetalningar kan anstå ytterligare ett år och att de därför avsedda
medlen i stället bör användas för delåterbetalning av de under tidigare budgetår
beviljade statsbidragsmedlen. I enlighet härmed upptager jag Sveriges
Radios programkostnader för nästa budgetår till (13,8 -f- 0,5 + 5,5 -f- 2,2)
22,0 milj. kr., vilket belopp med 4,2 milj. kr. överstiger de medel, som för
innevarande budgetår står till bolagets disposition. Jag vill understryka, att
de av mig gjorda begränsningarna i medelstilldelningen åt bolaget icke innebär
någon reducering av de reella programresurserna för nästa budgetår.
De av mig beräknade utgifterna för televisionsverksamheten för nästa
budgetår skulle sålunda uppgå till (13,2 + 7,9 + 0,5 + 22,0) 43,6 milj. kr.,
vilket innebär en ökning med 8,5 milj. kr. i jämförelse med en motsvarande
utgiftsberäkning för innevarande budgetår.
Med tillämpning av den i det föregående redovisade licens- och inkomstprognosen
skulle överskottet bli (55 — 43,6) 11,4 milj. kr. Licensutvecklingen
hittills under innevarande budgetår utvisar emellertid ett icke fullt så
gynnsamt resultat som det i prognosen förutsatta. En viss överskattning i
beräkningen kan därmed föreligga. Med understrykande av inkomstkalkylens
osäkerhet uppskattar jag överskottet till storleken 7 milj. kr. Såsom
jag nyss antytt bör överskottsmedlen i första hand användas för återbetalning
av tidigare beviljade statsbidrag. Överskottet synes böra bokföras på
driftbudgetens inkomstsida under titeln Övriga diverse inkomster. 1
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft dels två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz
(1:228) och den andra inom andra kammaren av herr Darlin (II:
288), i vilka hemställts, att riksdagen för nästa budgetår under televerkets
fond måtte anvisa el t investeringsanslag till Ljudradioanläggningar av
7 600 000 kr.;
dels ock eu inom andra kammaren av herr Lindahl väckt motion (II: 33),
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig
för att möjligheterna att finna formerna för cn aktivare bevakning av de
aktuellaste och mera kostnadskrävande evenemangen blir föremål för en
utredning, och att därvid särskilt prövas det i motionen upptagna förslaget
om inrättande av eu särskild fond för ändamålet att bättre tillmötesgå licensinnehavarnas
berättigade krav på referat från större sporttävlingar
in. in.
24
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionerna I: 228 och II: 33.
Utskottet. Såsom av punkten 1 i det föregående framgår har riksdagen
numera anvisat erforderliga medel om 1,1 milj. kr. å tilläggsstat för möjliggörande
i enlighet med departementschefens förslag av höjning av televerkets
investeringsram för innevarande budgetår till 268,0 milj. kr. Under
förenämnda punkt har utskottet vidare förklarat sig intet ha att erinra mot
den föreslagna anslagskoncentrationen fr. o. in. nästa budgetår under televerkets
fond, varigenom den övervägande delen av verkets anskaffningsoch
anläggningsverksamhet kan koncentreras till två anslag, benämnda Inköp
och byggande av fastigheter och Telefon- och telegrafanläggningar.
Den av utskottet ävenledes i det föregående godkända ramen om 273,0
milj. kr. för verkets investeringar under nästa budgetår innebär bl. a. eu
ökning i förhållande till beräkningarna i fjolårets statsverksproposition med
ca 18 milj. kr. av investeringarna i telefon- och telegrafanläggningar. I
nämnda belopp ingår visserligen ca 6 milj. kr. för en sjökabel till England.
Å andra sidan beräknas ca 10 milj. kr. tillkomma genom att vissa anläggningsbidrag
för automatiska växlar in. m. i fortsättningen i form av uppbördsmedel
tillföres vederbörande investeringsanslag.
Eu väsentlig ökning av investeringsomslutningen för här ifrågavarande
ändamål möjliggöres därigenom, vilket utskottet — som senast i sitt utlåtande
nr 9 (p. 3) vid fjolårets riksdag erinrat om de svårigheter investeringsbegränsningarna
medfört för verkets del — finner mycket tillfredsställande.
Anslaget till Radioanläggningar för luftfarten synes i enlighet med departementschefens
förslag böra anvisas vid sidan av televerkets ram och
upptagas med ett belopp av 3,3 milj. kr. Vidare bör för anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete beräknas ett anslag om 8,5 milj. kr., inklusive
medel för vissa lokaler för hålkortsanläggning.
Vid sin behandling av ljudradiorörelsen framlägger departementschefen
ett av telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio utarbetat förslag till reviderad
plan för distributionsnätets utbyggnad under perioden 1959/60—
1963/64. I fråga om trådradionätets vidare utbyggnad har därvid av fyra
olika alternativ förordats det (alt. 4) som innebär att trådradion successivt
bygges ut inom redan etablerade trådradioområden för etapp 1-abonnenter,
dvs. sådana som bor i hus med telefon, och att dessutom etapp 1-utbyggnad
sker av nya områden, som enligt nuvarande planering står närmast i tur.
Till sistnämnda områden hänföres dels ett i sydvästra Jämtland och angränsande
delar av Ångermanland (Hammarstrandsområdet), dels ett i mellersta
Lappland (Arjeplogsområdet). Fortsatt utbyggnad inom övriga planerade
trådradioområden göres beroende av beståndet av FM-mottagare inom
dessa områden, då trådradioutbyggnaden där blir aktuell.
I enlighet med planen upptages för nästa budgetår till ljudradioanläggningar
ett anslag om 10,5 milj. kr., varav 2,4 milj. kr. för fortsatta arbeten å
den nya ljudradiostationen i Motala, 2,9 milj. kr. till trådradioanläggningar,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
25
4,0 milj. kr. till FM-anläggningar och 1,2 milj. kr. till övriga ljudradioanläggningar.
Full utbyggnad avses härvid ske av FM-stationerna i Bäckefors
Mora, Sunne, Visby, Vännäs och Örebro varjämte provisoriska stationer tillkommer
i Arvidsjaur, Bollnäs, Emmaboda, Gällivare, Sollefteå och Stensele.
Härtill kommer trådradioanslutning av ca 10 000 etapp 1-abonnenter inom
redan etablerade trådradioområden och ny utbyggnad för ca 5 000 etapp 1- abonnenter inom Hammarstrands- och Arjeplogsområdena. Medelsbehovet
för Sveriges Radios och televerkets driftkostnader upptages med 41,3 resp.
17,3 milj. kr. samt investeringar i radiohuset i Stockholm med 12,0 milj. kr.
Underskottet, eller skillnaden mellan sålunda beräknade totala utgifter, 81,1
milj. kr., och beräknade inkomster av licensmedel, 81,0 milj. kr., förutsattes
få bestridas av bos televerket balanserade överskottsmedel, vilka per den
30 juni 1959 beräknas uppgå till ca 13,8 milj. kr. Slutligen förutsättes som
tidigare få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa storleken av
Sveriges Radios och televerkets driftkostnader.
I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna
1:228 och 11:288 yrkats avslag på äskandet avseende trådradion. Som
skäl härför har åberopats det i takt med det hastigt ökande antalet FMsändare
och -mottagare minskade behovet av trådradio. På lång sikt framstår
det därför enligt motionärerna som en felinvestering att ytterligare utbygga
nätet härför.
Delade meningar kan givetvis råda rörande lämpligheten av fortsatta investeringar
i trådradion. Med hänsyn till av statsmakterna tidigare gjorda
utfästelser ävensom det förhållandet att telestyrelsen och Sveriges Radio
varit ense om utbyggnaden för nästa budgetår har utskottet dock funnit sig
böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Utskottet vill dock kraftigt
understryka departementschefens uttalande, att planen bör ägnas fortlöpande
översyn, och förutsätter också att en noggrann omprövning kommer
till stånd redan i samband med äskandena för ljudradion i nästkommande
års statsverksproposition. Med biträdande i övriga delar av Kungl. Maj :ts
förslag avstyrker utskottet i enlighet med det anförda bifall till nu nämnda
motioner.
I fråga om teleuisionsverksamheten förordar departementschefen i överensstämmelse
med ett av telestyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket
och Sveriges Radio framlagt förslag att inkomster och utgifter för nämnda
verksamhet — i analogi med vad som nu gäller för ljudradion — fr. o. in. ingången
av nästa budgetår särredovisas på televerkets fond. Licensinkomsterna
förutsätts härvid i första hand tas i anspråk för att täcka Sveriges
Radios och televerkets behov av driftmedel, inklusive avskrivning av Sveriges
Radios inventarier samt avskrivning till 100 procent av byggnadsstyrelsens
och telestyrelsens investeringar, och i andra hand disponeras för
bl. a. återbetalning av verksamhetens skulder, som vid utgången av innevarande
budgetår beräknas uppgå till ca 26,7 milj. kr.
För televerkets investerings- och driftutgifter föreslås 13,2 resp. 7,9 milj.
kr. Sändarstationer beräknas därvid kunna färdigställas icke blott å vissa
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
redan tidigare förutsatta orter utan även på ytterligare fem platser. Detta
innebär att vid slutet av budgetåret 42 televisionssändare, varav 15 med
full räckvidd, kommer att finnas i drift, vilket väntas ge tillfredsställande
inottagningsförhållanden i områden med en befolkning av inalles ca 5,6
milj. invånare. Arbetena med utbyggnad av programförbindelserna avser
främst dubblering av befintlig radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö,
upprättande av en halvpermanent radiolänklinje Skövde—Örebro—Karlstad
och en likaledes halvpermanent radiolänklinje Sundsvall—Östersund.
Enligt den femårsplan för distributionsnätet som nu framlagts av telestyrelsen
kräves även för återstående år i planen investeringar av samma storleksordning.
Departementschefen som anser planen böra läggas till grund
för den fortsatta utbyggnaden förordar därför att styrelsen erhåller motsvarande
investeringsbemyndigande för budgetåren 1961/62—1963/64. Vidare
tillstyrkes ett belopp om 0,5 milj. kr. för planerings- och andra förberedelsearbeten
för ett televisionshus i Stockholm, preliminärt kostnadsberäknat
till 40 milj. kr. Till Sveriges Radios kostnader om 13,8 milj. kr. för produktion
av 14 timmars program per vecka kommer 0,5 milj. kr. för vissa
förberedelseåtgärder för längre sändningstid, 5,5 milj. kr., till inredningar
och inventarier och 2,2 milj. kr. till täckningsbidrag till ljudradion för televisionens
andel i vissa gemensamma kostnader, varigenom programkostnaderna
skulle uppgå till 22,0 milj. kr. Då de totala utgifterna för televisionsverksamheten
för nästa budgetår beräknas uppgå till (13,2 -f- 7,9
0,5 -f- 22,0) 43,6 milj. kr. och inkomsterna till 55 milj. kr. skulle överskottet
bli 11,4 milj. kr. Departementschefen anser sig dock av försiktighetsskäl
icke böra räkna med ett större överskott än ca 7 milj. kr.
Utskottet, som finner det tillfredsställande att verksamheten nu nått eu
sådan utveckling att den beräknas bli självbärande, finner för sin del de
föreslagna principerna för dess finansiering och vidareutbyggnad ändamålsenliga.
De framlagda anslagsberäkningarna har icke givit utskottet anledning
till erinran liksom ej heller vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat. Till frågan om anvisande av medel
för de nya radio- och televisionshusen i Stockholm återkommer utskottet
under punkterna 8 och 9 i det följande.
Vidkommande slutligen den i motionen II: 33 aktualiserade frågan rörande
inrättande av en särskild fond — avsedd att ge Sveriges Radio bättre
resurser för inköp av sändningsrätt för speciella arrangemang av idrottslig
eller annan natur -— finner utskottet för sin del någon utredning härom
på sätt motionären föreslagit i vart fall icke f. n. vara av behovet påkallad.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen i fråga.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
Statsutskottets utlåtande nr !) ur 1959 27
1. Inköp och byggande av fastigheter .... 12 900 000 kr.
2. Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete
m. m......................... 8 500 000 »
3. Telefon- och telegrafanläggningar...... 249 200 000 »
4. Televisionsradioanläggningar .......... 13 200 000 »
5. Radioanläggningar för kommersiell
trafik............................... 2 300 000 »
6. Radioanläggningar för luftfarten ...... 3 300 000 »
7. Försvarsberedskap vid televerket ...... 6 000 000 »
8. Televerkets dispositionsanslag ........ 10 000 000 »;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 228 och II: 288, för budgetåret
1959/60 under televerkets fond till Ljudrad ^anläggningar
anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.;
III. att motionen 11:33 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 63—87)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
349 500 000 kr.
I skrivelse den 27 september 1958 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår.
Inledningsvis lämnar järnvägsstyrelsen en redogörelse för statsbaneförelagels
ekonomiska läge (s. 63-—65) samt konstaterar därvid, att utvecklingen
under 1950-talet successivt lett till ett starkt försämrat driftresultat.
För budgetåret 1956/57 skulle ett underskott av ca 61 milj. kr. ha uppkommit,
om avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen hade verkställts.
Medräknas även räntan på det bokförda statskapitalet, vilken för detta budgetår
beräknades till ca 60 milj. kr., blev underskottet totalt ca 121 milj. kr.
För budgetåret 1957/58 beräknades hösten 1957 vid avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen
ett underskott av ca 100 milj. kr. uppkomma. För
täckning av detta underskott anvisades ett anslag av 100 milj. kr. på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58. Av detta anslag har sedermera
75 milj. kr. tagits i anspråk för täckning av statens järnvägars underskott
budgetåret 1957/58. Om hänsyn tages jämväl till statens ränteutgifter
blir underskottet sammanlagt 144 milj. kr.
I belysning av järnvägarnas nuvarande ekonomiska situation framhåller
styrelsen nödvändigheten av att — förutom intäktshöjande åtgärder —-
28
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
verkställa investeringar för att genom rationaliseringar nedbringa kostnaderna.
Inte minst ur samhällsekonomisk synpunkt är det av största vikt att
medel för räntabilitetsförbättrande investeringar kan disponeras i sådan
takt, att effektivitetsutvecklingen vid statens järnvägar icke behöver släpa
efter i förhållande till andra transportmedel.
I propositionen lämnas därefter en översikt över faktisk och beräknad
medelsförbrukning för investeringsändamål under budgetåren 1957/58—
1959/60 (s. 65 och 66).
För genomförande av det reguljära investeringsprogrammet under budgetåret
1959/60 har styrelsen räknat med en medelsförbrukning av 360,6
milj. kr. Detta belopp överstiger med 50,6 milj. kr. den för innevarande
budgetår fastställda investeringsramen. Utanför rambeloppet förutsätter
styrelsen, att investeringsanslag anvisas för ökning av statens järnvägars
rörelsekapital med 54,3 milj. kr. och för övertagande av Stockholm—Roslagens
järnvägars långfristiga lån med 9,3 milj. kr. eller sammanlagt 63,6
milj. kr.
En sammanställning av de för budgetåren 1956/57—1958/59 anvisade
samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen, fördelade på hu
-
vudgrupper, visar följande.
1956/57
1957/58
1958/59
Äskanden
1959/60
Byggnader och anläggningar......
106 400
tusental
122 200
kronor
140 500
176 550
Rullande materiel och sjöfarts- mateiiel......................
104 900
147 700
142 000
152 350
Biltrafik........................
9 100
8 401
2 500
6 950
Övrigt.........................
13 900
39 000
15 500
96 607
Summa
234 300
317 301
300 500
432 457
Beträffande en detaljerad redogörelse för de olika investeringsäskandena
torde få hänvisas till propositionen (s. 66—82).
Arbetsmarknadsstyrelsen har i ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och Iuftfartsstyrelsens
framställningar om investeringsanslag samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning angående investeringsanslag under verkets
förrådsfond i stort sett funnit sig böra tillstyrka de gjorda anslagsäskandena
(s. 82 och 83).
Riksräkenskapsverket har tillstyrkt järnvägsstyrelsens framställning om
ökade rörelsemedel för statens järnvägar.
Departementschefen berör inledningsvis den genom Ivungl. Maj :ts beslut
ökade investeringsramen för statens järnvägar under innevarande budgetår.
Därvid konstateras att ökningen om 9,6 milj. kr., avseende arbeten och
anskaffningar i sysselsättningsstödjande syfte, huvudsakligen kommer att
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
29
belasta anslagen till Bana och byggnader samt Rullande materiel och sjöfartsmateriel.
Med hänsyn till medelstillgången på det förstnämnda anslaget
kommer vid den numera förordade medelsförbrukningen ett anslagsöverskridande
om ca 12,7 milj. kr. att uppstå. Detta förutsättes få täckas genom
en tillfällig anslagsförstärkning med anlitande av på dispsitionsanslaget
tillgängliga medel. För fullföljande i övrigt av de planerade investeringarna
kräves tillfälliga anslagsförstärkningar via dispositionsanslaget om ca 2,3
milj. kr. Sammanlagt uppgår anslagsförstärkningarna sålunda till ca 15,0
milj. kr. Vid den förordade direkta medelsförbrukningen på dispositionsanslaget
kommer härvid de på detta anslag tillgängliga medlen praktiskt
taget i sin helhet att tagas i anspråk under innevarande budgetår. Då det
faktiska investeringsutfallet på de olika anslagen erfarenhetsmässigt visat
sig avvika från det beräknade, kan behov av ytterligare rörlighet mellan
sakanslagen komma att visa sig erforderlig, därest en investeringsomslutning
av 319,6 milj. kr. skall kunna uppnås. I sådant fall torde en medelsomföring
få ske från den vid ingången av budgetåret 1958/59 å anslaget till Biltrafik
förefintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt utnyttjas under
detta budgetår — till motsvarande behållning på anslaget till Bana och
byggnader. Härigenom minskar nämligen belastningen på dispositionsanslaget
och ger därmed utrymme för ytterligare förskjutningar i investeringsutfallet.
Fn dylik omföring synes böra få vidtagas, om behov därav
uppstår.
Departementschefen övergår därefter till investeringarna under budgetåret
1959/60. Den av departementschefen förordade medelsförbrukningen
uppgår för detta budgetår till 335,0 milj. kr., vilket innebär en ökning med
15,4 milj. kr. i förhållande till den ram som nu förordas för innevarande
budgetår och 25,0 milj. kr. i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen
i januari 1958.
Fördelningen av den angivna investeringsramen på olika ändamål framgår
av en i propositionen (s. 84) intagen tablå.
Om de olika investeringsändamålen anför departementschefen därefter.
Förslaget innebär sålunda, att ökningar om 6,6 resp. 6,0 milj. kr. lagts
på anslagen till Bana och byggnader samt Elektriska anläggningar. Vad
dessa anslag angår, har fr. o. m. budgetåret 1957/58 en successivt vidgad
investeringsomslutning måst genomföras för att i ökad omfattning möjliggöra
arbeten och anskaffningar av grundläggande betydelse för järnvägsdriftens
rationalisering. Den förordade medelsförbrukningen på dessa anslag
innebär, att investeringarna närmar sig en omfattning, som i stort sett
torde svara mot företagets nuvarande tekniska och andra resurser. — Vid
bedömningen av medelsförbrukningen å anslaget till Bana och byggnader
har jag utgått från att planeringen av det av styrelsen under anslaget aktualiserade
projektet angående omläggning av järnvägslinjerna i Filipstadsområdet
bedrives i sådan takt, att projektet kan igångsättas under nästa
vinter, därest arbetsmarknadsstyrelsen då skulle anse påbörjandet av detta
angeläget ur sysselsättningssynpunkt. — Min beräkning av medelsförbrukningen
å anslaget till Elektriska anläggningar innebär, att jag nu tillstyrker
järnvägsstyrelsens förslag om påbörjande av elektrifieringen av järn
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
vägslinjen Borås—Alvesta. Den reducering av medelsförbrukningen, soin
skett i förhållande till järnvägsstyrelsens i petita framlagda förslag, förutsätter
jag dock huvudsakligen få gå ut över nämnda projekt med viss senareläggning
av arbetena som följd. Vid den förordade medelsförbrukningen
har jag bl. a. räknat med investeringar i vägskyddsanläggningar om K
milj. kr. eller 2 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Behovet av ökade
investeringar i vägskyddsanläggningar får ses mot bakgrunden av bilismens
expansion. Jag får i detta sammanhang meddela, att jag har för avsikt
att föreslå utfärdandet av nya bestämmelser angående kryssmärken och säkerhetsanordningar
vid plankorsningar mellan järnväg och väg i syfte att
avsevärt höja säkerheten vid plankorsningar genom att öka antalet sådana
anordningar och förbättra dem i tekniskt hänseende. De av de nya bestämmelserna
föranledda åtgärderna avses skola genomföras under en tio-årsperiod
och kostnaderna för dessa åtgärder beräknas med nuvarande trafiksituation
komma att uppgå till omkring 26 milj. kr. För att statens järnvägar
liksom hittills skall erhålla bidrag med 90 % av bilskattemedel för sådana
vägskyddsanläggningar, som ur vägtrafiksynpunkt bedömes erforderliga,
måste även 1 § kungörelsen den 5 december 1941 (nr 919) angående
statsbidrag till bestridande av kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar ändras. I denna paragraf bör hänvisas till den nya kungörelsen
angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar
mellan järnväg och väg i stället för till den äldre kungörelsen i
ämnet.
Medelsförbrukningen på anslaget till Rullande materiel blir av ungefär
samma storleksordning som för innevarande budgetår. Om hänsyn tages till
att någon medelsförbrukning icke längre erfordras för sjöfartsmateriel, ökar
medelsförbrukningen med ca 5 milj. kr. Upprustningen av den rullande materielen
kan därmed fortgå i stort sett i planerad omfattning.
På anslaget till Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer upptages
medelsförbrukningen i enlighet med äskandet. Jag tillstyrker sålunda, att
de under anslaget anmälda nya objekten, nämligen ombyggnad till normalspår
av linjen Hästholmen—ödeshög och anläggande av treskensspår
på sträckan Kimstad—Skärblacka/Ljusfors, får utföras. Jag har heller icke
något att erinra mot att arbetena med det förstnämnda projektet igångsättes
redan under innevarande budgetår.
Investeringarna under anslaget till Biltrafik kommer enligt det förordade
förslaget att öka med 1,5 milj. kr. gentemot innevarande budgetår. Ökningen
är främst motiverad av att den tidigare beslutade nybyggnaden för
garage och verkstad i Solna igångsättes under innevarande budgetår och
därmed delvis kommer att kostnadsmässigt belasta nästa budgetårs ram.
Beträffande gruppen Övriga anslag förordas i förhållande till innevarande
budgetår en minskning av medelsförbrukningen på inventarieanslaget med
0,7 milj. kr. och ökningar å försvarsberedskapsanslaget och dispositionsanslaget
med resp. 0,7 och 0,6 milj. kr. Totalt förordas sålunda en ökning
med 0,6 milj. kr. på denna anslagsgrupp.
Vid sidan om ramregleringen har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag
till ytterligare rörelsemedel för statens järnvägar och till förvärv av Stockholm—Roslagens
järnvägar. Departementschefen finner det i princip vara
riktigt, att statens järnvägars långvariga kapitalbehov i första hand finansieras
genom investeringsmedel i stället för genom rörlig kredit men anser
sig icke böra tillstyrka järnvägsstyrelsens äskande i denna del i avbidan på
ytterligare utredning rörande verkets behov av långvariga krediter. Frågan
Statsutskottets utlåtande nr i) år 195!)
31
om förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar kommer att tagas upp till
prövning sedan pågående remissbehandling avslutats.
Departementschefen anför i fortsättningen.
De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1959/60, har under hänsynstagande
dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret
och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats
på grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna
och uppgår sammanlagt till 349,5 milj. kr. För att ge järnvägsstyrelsen
ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid
räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med 10 milj. kr.
För breddning av blekingejärnvägarna beräknas kostnaderna för de utförda
eller t. o. in. innevarande budgetår planerade arbetena komma att överstiga
de för ändamålet anvisade beloppen med ca 1 000 000 kr. Detta belopp
avses tillfälligt överföras från dispositionsanslaget. Medel har upptagits för
nästa budgetår för definitiv täckning härav. För försvarsberedskap har upptagits
anslag med 3 500 000 kr. I enlighet med av riksdagen godkända grunder
bör nämnda investeringar i breddning av blekingejärnvägarna och försvarsberedskap
omedelbart avskrivas. Härjämte bör ett belopp av 1 000 000
kr. avseende merkostnader för vissa tidigare utförda försvarsberedskapsarbeten
på enahanda grunder avskrivas. Chefen för finansdepartementet har
tidigare denna dag tillstyrkt härför erforderliga anslag å driftbudgeten.
Slutligen anmäler departementschefen en med investeringsreserven för
statens järnvägar sammanhängande fråga samt anför därvid följande.
Vid av arbetsmarknadsstyrelsen under år 1958 företagen inventering avlämpliga
arbeten, som för statens järnvägars del syntes böra intagas i en
investeringsreserv för budgetåret 1958/59, har järnvägsstyrelsen upptagit
tvenne arbeten, avseende ombyggnad till normalspår av bandelarna Forshem—Gårdsjö
och Åtvidaberg—Västervik. I skrivelser den 25 augusti 1956
och den 22 november 1958 har länsstyrelsen i Skaraborgs län hemställt om
breddning av bl. a. bandelen Forshem—Gårdsjö. De nämnda ombyggnadsarbetena
har icke tidigare anmälts för riksdagen. Dessa arbeten synes enligt
min mening böra finnas att tillgå i statens järnvägars investeringsreserv
och alltså få påbörjas om så bedömes lämpligt ur sysselsättningssynpunkt.
Kostnaderna för arbetenas utförande förutsättes därvid få bestridas av anslag
avsedda för sysselsättning av arbetslösa, dock alt kostnaderna för breddning
av statens järnvägar icke tillhöriga spåranläggningar i huvudsak torde
höra bestridas av respektive intressenter. Slutligen förutsättes, att erforderlig
mark för breddningarna av nämnda smalspår ställes till förfogande
utan kostnad för statsverket av'' vederbörande landsting samt eventuellt
även av kommunerna. I
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nils Theodor
Larsson in. fl. (I: 119) och den andra inom andra kammaren av herr
Hrrblom m. fl. (II: 145), vari hemställts alt i investeringsreserven för budgetåret
1958/59 jämväl upptages ombyggnad till normalspår av järnvägen
Kalmar—Berga med sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat som skäl för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 145.
32
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Utskottet. Den investeringsram för nästa budgetår om 335,0 milj. kr. som
departementschefen förordat för statens järnvägar innebär en ökning med
25,0 milj. kr. i förhållande till den ram som i 1958 års tidigare statsverksproposition
beräknades för innevarande budgetår och med 15,4 milj. kr. i
förhållande till vad som nu beräknas för detta budgetår. På anslagen Bana
och byggnader samt Elektriska anläggningar kan medelsförbrukningen för
nästa budgetår, 105,0 resp. 52,0 milj. kr., beräknas ligga på en nivå som
i stort sett svarar mot statsbaneföretagets nuvarande resurser. Beträffande
nya projekt som anmälts under det förra anslaget inärkes omläggning av
järnvägslinjerna i Filipstadsområdet. Medelsberäkningen å det senare anslaget
är bl. a. avsedd att möjliggöra påbörjandet av elektrifiering av järnvägslinjen
Borås—Alvesta. Beträffande anslaget till Rullande materiel beräknas
en reell höjning av storleksordningen 5 milj. kr., vilket medger en
fortsatt planenlig upprustning på detta område. Anslaget till Nybyggnad
och ombyggnad av järnvägslinjer medger bl. a. att ombyggnad till normalspår
av linjen Hästholmen—ödeshög och anläggande av treskensspår på
sträckan Kimstad—Skärblacka/Ljusfors kan igångsättas. Departementschefen
har slutligen tillstyrkt, att ett par arbeten, nämligen ombyggnad till
normalspår av linjerna Forshem—Gårdsjö och Åtvidaberg—Västervik, som
enligt järnvägsstyrelsens mening bör intagas i investeringsreserven för budgetåret
1958/59, skall få påbörjas, om så bedömes lämpligt ur sysselsättningssynpunkt.
Enligt vad utskottet erfarit har frågan om breddningarna av linjerna
Forshem—Gårdsjö och Åtvidaberg—Västervik, för vilka projekt arbetsplaner
finnes färdiga, genom den aktuella situationen på arbetsmarknaden
kommit i ett sådant läge att igångsättning har bedömts lämplig redan under
början av 1959. Huvuddelen av de med arbetenas genomförande förenade
kostnaderna faller på statsverket och förutsättes fördelas på arbetsmarknadsstyrelsen
och statens järnvägar. Utskottet har med hänsyn till det beräknade
ekonomiska resultatet av ifrågavarande investeringar och övriga på frågans
bedömning inverkande omständigheter inte funnit något att erinra mot att
de angivna breddningsarbetena kommer till stånd med igångsättning redan
innevarande budgetår.
I de båda likalydande motionerna I: 119 och II: 145 har hemställts, att i
investeringsreserven för budgetåret 1958/59 jämväl upptages ombyggnad
till normalspår av järnvägen Kalmar—Berga med sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.
Utskottet har under hand erfarit, att en undersökning
pågår inom järnvägsstyrelsen rörande en breddning av nämnda linjer.
Innan denna utredning avslutats anser sig utskottet icke kunna bedöma
huruvida arbetsprojekten bör intagas i statens järnvägars investeringsreserv
och får följaktligen förorda avslag på motionerna i fråga. Utskottet finner
det emellertid vara angeläget icke minst med hänsyn till sysselsättningsläget
att utredningen inom järnvägsstyrelsen bedrives med all möjlig skyndsamhet,
så att definitiv ställning till frågan kan tagas redan innevarande år.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
33
Utskottet, som för sin del finner det angeläget att erforderliga investeringsmedel
ställes till statsbaneföretagets förfogande för möjliggörande av
en ur transportekonomisk synpunkt lämplig anpassning av järnvägsdriften
till de förändrade konkurrensförhållandena och den samhälleliga strukturomvandlingen
i övrigt, har såsom av punkten 1 i det föregående framgår
ansett sig kunna godtaga den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade
investeringsramen om 335,0 milj. kr. Ej heller har utskottet funnit anledning
till erinran mot den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål
eller vad departementschefen i övrigt anfört och förordat.
Utskottet får slutligen hemställa,
I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under statens
järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Bana och byggnader.................. 117 800 000 kr.
2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
............................... 3 300 000 »
3. Elektriska anläggningar .............. 53 300 000 »
4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 149 000 000 »
5. Biltrafik ............................ 3 400 000 »
6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 500 000 »
7. Inventarier m. m..................... 9 200 000 »
8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 10 000 000 » ;
II. att motionerna I: 119 och II: 145 icke må av riksdagen
bifallas.
Statens v åt t e nf all s v e r k
5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.
88—121) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under statens vattenfallsverks
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 467 602 000 kr.
I skrivelse den 30 augusti 1958 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag
till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1959/60. Styrelsen har
därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 15 september 1958
och den 30 augusti 1958 hemställt om anslag till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om anslag
av finansiell och speciell natur. I
I propositionen redovisas till en början eu översikt över kraftförsörjningsläget
(s. 88—90).
Därefter redogöres för situationen beträffande pågående och beslutade
kraftstationsulbyggnader (s. 90).
:t Ilihang till riksdagens protokoll 6 samt. Nr 0
34
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Vattenfallsstyrelsen anser icke att den hittillsvarande konjunkturavmattningen
bör ändra 1957 års bedömning av den fortsatta belastningsutvecklingen.
Utbyggnadsprogrammet bör därför enligt styrelsen fullföljas i enlighet
med tidigare planer, med vissa mindre förändringar. Styrelsen föreslår,
att beslut nu skall fattas om utbyggande av Gallejaure i Skellefteälven
och Letsi i Lilla Lule älv. Gallejaure, som planeras för en genomsnittlig
energiproduktion av 630 MkWh/år, beräknas kunna tagas i drift hösten
1964. Letsi blir den första utbyggnaden i Lilla Lule älv. En fallhöjd av 136
m omedelbart före sammanflödet med Stora Lule älv skall utnyttjas. Genomsnittliga
energiproduktionen beräknas till 1 300 MkWh/år i en första
etapp och 1 700 MkWh/år sedan planerade regleringar genomförts. Idrifttagandet
beräknas kunna ske under hösten 1965. Byggnadskostnaderna beräknas
för Gallejaure uppgå till 130 milj. kr. och för Letsi till 200 milj. kr.
totalt.
Vattenfallsstyrelsen har i programmet för den närmaste tiden vidare medtagit
ett par smärre nya arbeten, nämligen ombyggnad av Storå kraftstation
i Arbogaåns bivattendrag Storån och utförandet av en tredje avloppstunnel
vid Porjus kraftstation.
På grundval av angivna belastningsprognoser och utbyggnadsprogram beräknas
torrårsbalansen för budgetåren 1960/61—1963/64 enligt följande
sammanställning. Vid jämförelse med motsvarande tidigare lämnade uppgifter
bör observeras, att balanserna fram till budgetåret 1963/64 beror så
gott som helt på redan beslutade åtgärder.
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
Milj. kilowattimmar
Belastning
prima belastning....................
16 100
17 150
18 300
19 450
oundvikliga överskottsleveranser......
500
600
800
800
Summa belastning
16 600
17 750
19 100
20 250
Krafttillgång
från befintliga och beslutade anlägg-
ningar
vattenkraft.....................
13 100
14 350
16 400
17 350
värmekraft.....................
1 800
1 950
1 650
1 700
möjligt kraftinköp från andra företag
inkl. import......................
850
1 000
1 050
1 100
Summa tillgång
15 750
17 300
19 100
20 150
Brist...............................
850
450
—
100
Utbyggnadsgrad, procent1............
95
98
106
105
1 Utbyggnadsgrad avser förhållandet mellan vattenkrafttillgången under ett normalår i kilowattimmar
och belastningen i kilowattimmar per år på grund av obligatoriska leveranser.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
35
Den för de ramreglerade investeringarna under budgetåret 1957/58 föreskrivna
gränsen om 360 milj. kr. underskreds med 10,7 milj. kr. Avvikelsen
berodde väsentligen på förseningar och något minskad omfattning för
arbetena på distributionsanläggningar. Vid sidan om ramen låg atomenergianläggningarna,
för vilka emellertid inga medel förbrukades, och den nya
förvaltningsbyggnaden för vattenfallsstyrelsen, för vilken åtgick 1,5 milj. kr.
För budgetåret 1958/59 är ramgränsen inklusive atomenergianläggningar
440 milj. kr. Styrelsen räknar med att investeringarna skall hålla sig
inom denna ram. Däremot beräknas anslaget till Kraftverksbyggnader m. m.
bli otillräckligt, varför det kan behöva förstärkas med högst 15 milj. kr.
från dispositionsanslaget eller eventuellt från annat anslag. Utanför ramen
beräknas 8,3 milj. kr. åtgå för den nya förvaltningsbyggnaden. Styrelsen
gör vidare framställning om utökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret
med 25 milj. kr. eller alternativt lika stort anslag till inventarier
m. m. utanför de ramreglerade investeringarna. Styrelsen anser det önskvärt
att detta tillskott oberoende av formen blir tillgängligt redan under
innevarande budgetår.
För budgetåret 1959/60 beräknas medelsförbrukningen till 504 milj. kr.
för de ramreglerade investeringarna och 17 milj. kr. för förvaltningsbyggnaden.
Det förstnämnda beloppet överstiger den för innevarande budgetår
gällande ramen med 64 milj. kr. Höjningen kan väsentligen betraktas som
en anpassning av utbyggnadsprogrammet till belastningsprognosen men
även tidigare gjorda nedskärningar i investeringarna motiverar en utvidgad
ram. Under budgetåret 1960/61 beräknas medelsförbrukningen bli ungefär
densamma som under budgetåret 1959/60.
Styrelsen har lämnat följande sammanställning av de för budgetåren
1956/57—1958/59 anvisade anslagen och de för nästa budgetår äskade. I
Ramreglerade anslag
1956/57
1957/58
Milj.
1958/59
k r.
1959/60
Kraftstationsbyggnader m. m.....
171,5
207,0
270,0
316,0
Atomenergianläggningar..........
—
2,0
15,0
25,0
Regleringsföretag................
13,0
30,0
40,0
29,5
Distributionsanläggningar.........
97,0
92,0
105,0
106,5
Diverse anslag..................
14,5
19,0
0,2
5,3
Summa
Övriga anslag
296,0
350,0
430,2
482,3
Inventarier m. m................
—
■-
—
(25,0)
Förvaltningsbyggnad i Stockholm .
2,0
10,0
10,0
5,0
I propositionen lämnas därefter (s. 95—112) en närmare redogörelse för
de olika investeringsändamål som vattenfallsstyrelsen begärt medel för under
budgetåret 1959/60. Utskottet får hänvisa härtill.
36
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Följande yttranden har avgivits över vattenfallsstyrelsens petita eller delar
därav, nämligen av arbetsmarknadsstyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret,
riksräkenskapsverket och delegationen för atomenergifrågor (s.
112 och 113).
Departementschefen uppehåller sig inledningsvis vid den av centrala
driftledningen år 1957 utarbetade prognosen över elkraftförbrukningen.
Även om det förefaller sannolikt, att -—• till följd av konjunkturavmattningen
och den redan konstaterade avvikelsen från 1957 års prognos -—
elkonsumtionen i landet under de allra närmaste åren kan bli lägre än
enligt prognosen, anser departementschefen likväl, att densamma bör läggas
till grund för den bedömning av elproduktionsapparatens utbyggnad på
längre sikt, som nu bör göras. Det förtjänar enligt departementschefens mening
understrykas, att investeringsåtgärderna för nästa budgetår är avgörande
för möjligheterna att tillgodose elkraftbehovet fram till mitten av
1960-talet.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
Vattenfallsstyrelsen har tidigare såsom målsättning för sin utbyggnadspolitik
angivit en utbyggnadsgrad av 110 %, innebärande en marginal mellan
vattenkraftproduktion och belastning av 10 % vid normal vattentillgång.
En sådan utbyggnadsgrad anses nämligen vara den, som i genomsnitt
ger det ur driftekonomisk synpunkt bästa resultatet. Till följd av bl. a. oväntat
liög belastningsökning och företagna investeringsbegränsningar har emellertid
nämnda målsättning icke kunnat förverkligas. Det har även framstått
som tveksamt om tillgängliga personella och materiella resurser medger,
att en optimal utbyggnadsgrad skulle kunna förverkligas inom den närmaste
framtiden.
F. n. föreligger icke någon betryggande marginal vid torrår vare sig för
landet i dess helhet eller inom vattenfallsverkets försäljningsområden. Det
av styrelsen nu framlagda utbyggnadsprogrammet tar sikte på att uppnå
torrårssäkerhet inom verkets sektor vid första möjliga tidpunkt, vilket beräknas
kunna ske under budgetåret 1962/63. Vid ett genomförande av styrelsens
förslag kommer utbyggnadsgraden för budgetåren 1960/61—1963/64
att uppgå till 95, 98, 106 resp. 105 %.
Liksom under tidigare år bar styrelsen utgått från att de enskilda och
kommunala kraftföretagen skall kunna tillgodose alla nya kraftbehov inom
sina distributionsområden. Då vissa svårigheter med kapitalanskaffning för
denna sektor föreligger, anser styrelsen det ovisst, om de privata och kommunala
krafIföretagen verkligen skall kunna fullfölja föreliggande utbyggnadsplaner.
Vattenfallsstyrelsen har under band lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen
kan komma att getalta sig fram t. o. m. 1963/64 vid
den belastningsutveckling, som förutses i 1957 års prognos, och med de utbyggnader,
som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar att genomföra
under denna period. Dessa uppgifter, som således gäller den totala
produktionen och belastningen i landet, har sammanställts i en i propositionen
(s. 115) redovisad tabell.
Statsutskottets utlåtande nr i) år 1959
37
Departementschefen fortsätter.
Av tabellen framgår, alt man vid normalår räknar med att vattenkraftproduktionen
under budgetåren 1958/59—1960/61 kommer att understiga
primabelastningen med 350, 250 resp. 700 MkWh. Under budgetåren 1961/62
—1963/64 beräknas däremot en positiv marginal om 350, 2 200 resp. 2 050
MkWh. Om däremot vattentillgången skulle bli exceptionellt ringa under
budgetåren 1958/59—1963/64 har man emellertid ■— om hänsyn tages till å
ena sidan oundvikliga överskottsleveranser och å andra sidan till möjlig värmekraftsproduktion
och elimport — räknat med ett årligt produktionsunderskott
inom hela landet av 2 800, 2 750, 2 650, 1 850, 750 resp. 900 MkWh.
Vid bedömningen av de redovisade siffrorna för underskotten under normalår
och exceptionellt torrår bör noteras, att eu viss överskattning sannolikt
har skett beträffande primabelastningen under den första delen av perioden
och att för periodens båda sista år ytterligare krafttillskott inom den
enskilda sektorn möjligen kan vara att påräkna.
Gjorda uppskattningar av belastningsutvecklingen och kraftproduktionen
inom vattenfallsverket visar en utveckling, som liknar den i tabellen redovisade.
För budgetåren 1958/59—1961/62 beräknas vattenkraftproduktionen
vid normalår understiga primabelastningen med resp. 250, 100, 850 och 250
MkWh. För budgetåren 1962/63 och 1963/64 kan en positiv marginal beräknas,
uppgående till 1 000 MkWh. Angivna siffror för budgetåren 1958/59
—1960/61 torde dock med hänsyn till vad jag tidigare anfört få betecknas
som alltför pessimistiska.
Därest elförbrukningen icke i någon högre grad avviker från de gjorda
uppskattningarna erfordras icke obetydliga tillskott av värmekraft under
de närmaste åren även vid normal vattentillgång. Genom utbyggnaden av
värmekraftstationerna ökar också möjligheten härtill. Likväl skulle enligt
styrelsens beräkningar vid exceptionellt torrår ett produktionsunderskott
inom vattenfallsverkets sektor om 850 resp. 450 MkWh uppkomma under
budgetåren 1960/61 och 1961/62 även vid ett maximalt utnyttjande av värmekraftresurserna.
För sådant fall finge en häremot svarande konsumtionshegränsning
genomföras i första hand genom konlraktsenliga avkopplingar
eller frivilligt sparande av elektrisk kraft. Under budgetåret 1962/63 räknar
man med att ha uppnått torrårssäkerhet.
För innevarande budgetår har vattenfallsstyrelsen icke ifrågasatt någon
ändring av den till 440 milj. kr. fastställda investeringsramen. Emellertid
beräknas anslaget till Kraftverksbyggnader in. in. bli otillräckligt. Anslaget
kan därför komma att behöva förstärkas, vilket jag anser lämpligen höra ske
genom anlitande av dispositionsanslaget. För arbeten utanför ramen beräknas
8,3 milj. kr. åtgå till styrelsens förvaltningsbyggnad.
För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet samt för
bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar
och vissa finansiella utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår en mcdelsförbrukningsrani
av 504 milj. kr.
För budgetåret 1960/61 räknar styrelsen med eu medelsförbrukning av
ungefär samma omfattning som för budgetåret 1959/60.
Enligt departementschefens uppfattning bör man på lång sikt sträva efter
att åstadkomma eu sådan utbyggnadsgrad för vattenkraften, alt ångkraftsinsatsen
kan hållas på eu relativt låg nivå. Härigenom skulle man
kunna få en samhällsekonomiskt sett optimal avkastning av de gjorda investeringarna.
Om konsumtionsökningen utvecklar sig enligt föreliggande
38
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
prognoser torde emellertid tillgängliga resurser icke medge en sådan utbyggnad
under de närmaste åren. Programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna
får därför liksom under tidigare år i första hand inriktas på
att så snart som möjligt uppnå en sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna
även vid besvärliga torrår elimineras. Departementschefen föreslår
därför en utbyggnad i ungefär den takt och omfattning, som vattenfallsstyrelsen
förordat. En viss nedskärning av föreslagen medelsförbrukning
har emellertid befunnits möjlig på de olika anslagen utan att någon eftergift
behöver göras i fråga om det primära målet att uppnå torrårssäkerliet
till budgetåret 1962/63.
Som framgår av den under punkten 1 redovisade investeringsplanen för
kommunikationsverken har departementschefen för det kommande budgetåret
förordat en investeringsram om 482 milj. kr. Förslaget innebär en ökning
i förhållande till innevarande budgetår med 42 milj. kr. och i förhållande
till det faktiska investeringsutfallet budgetåret 1957/58 med 133
milj. kr. Av en i propositionen (s. 117) lämnad tabell framgår hur medelsförbrukningen
lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
Styrelsen föreslår, att utbyggnadsprogrammet kompletteras med två nya
kraftstationer, vilka avses att påbörjas under nästa budgetår, nämligen
Gallejaure i Skellefteälven och Letsi i Lilla Lule älv. Produktionsförmågan
vid fullt utnyttjande hos dessa anläggningar beräknas till 630 resp. 1 700
MkWh per år. Gallejaure beräknas kunna tas i drift hösten 1964 och Letsi
ett år senare. Därutöver föreslås en ombyggnad av Storå kraftstation i Arbogaåns
biflöde Storån samt utförande av en tredje avloppstunnel vid Porjus
kraftstation, vilka arbeten är av relativt liten omfattning. Beträffande Stenungsunds
ångkraftverk föreslår styrelsen den ändringen i tidigare godkända
planer, att anskaffningen av ett tredje aggregat tills vidare inställes. Aggregatet
anses nämligen icke få någon större betydelse för torrårssäkerheten
i början av 1960-talet. Slutligen avser styrelsen att färdigställa Messaure
med reducerad dämning hösten 1962 i stället för, som tidigare planerats,
hösten 1963.
I anledning av vattenfallsstyrelsens förslag om uppförandet av en kraftstation
vid Letsi, vilket arbete beräknas komma att påbörjas under budgetåret
1959/60, har kammarkollegiet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och
fiskeristyrelsen gemensamt hemställt, att statsmakterna icke måtte besluta
om genomförande av kraftstationsbyggnads- eller sjöregleringsföretag berörande
Lille Lule älvs vattenområde innan ställning tagits till den allmänna
frågan om vilka sjöar och vattendrag som skall undantagas från vattenexploatering.
Ämbetsverken hänvisar därvid bl. a. till det förhållandet, att den
förteckning som den s. k. naturvårdsdelegationen år 1954 utarbetat över
sjöar och vattendrag att skyddas mot exploatering för kraftverk sändamål är
föremål för revision, vilken kan väntas bli klar i vad avser Lilla Lule älv
vid årsskiftet 1958/59. Kungl. Maj :ts beslut bör enligt de fyra ämbetsverken
jämväl föregås av en utredning beträffande Lille Lule älvsområdet av de
sannolika samlade verkningarna för bygden för tiden efter det avslutade
byggnadsarbetet.
Med utgångspunkt från kraflkonsumtionens ständiga ökning och den
framtida efterfrågan på elkraft samt kraftproduktionens stora betydelse för
hela vår folkförsörjning torde enighet föreligga om nödvändigheten av eu
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
39
forisatt utbyggnad av kraftverk. Då atomkraften av alla hittills tillgängliga
data att döma med all sannolikhet icke under den närmaste tioårstiden kommer
att kunna lämna något tillskott av betydelse för landets kraftförsörjning
måste kraftutbyggnadsplaneringen fortsätta än så länge med konventionella
lösningar, d. v. s. vatten- och ångkraftsanläggningar. Enligt vad
vattenfallsstyrelsen uppgivit finns det med hänsyn till projekteringsläget
för närvarande icke andra krafstationsprojekt i Stora Lule älv eller i landets
övriga älvar, vilka tidsmässigt skulle kunna insättas i stället för nu
ifrågavarande anläggning. Följden blir därför att om utbyggnaden av Letsianläggningen
icke skulle få företagas det blir nödvändigt att ersätta denna
med utbyggnad av ångkraft, vilket ur samhällsekonomisk synpunkt skulle
vara mycket ofördelaktigt samt skapa problem ur beredskapssynpunkt. Därest
vattendomstols tillstånd till uppförande av Letsi kraftverk skulle kunna
erhållas måste det därför ur samhällsekonomisk synpunkt anses såsom
orealistiskt att icke uppföra detsamma. Vidare må framhållas att enligt vattenfallsstyrelsen
ett uppförande av en kraftstation vid Letsi är ekonomiskt
motiverat även om vidare utbyggnader eller regleringar i Lilla Lule älv på
grundval av nya ansökningar från styrelsen inte skulle medges.
Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag — dock utan att på något
sätt vilja föregripa prövningen av företagets tillåtlighet enligt vattenlagen
— det i förevarande sammanhang, där det gäller anslagstilldelning till vattenfallsstyrelscen,
vara nödvändigt att preliminärt räkna med uppförandet
av den nu aktuella anläggningen. Denna slutsats bygger således allenast på
en prövning av behovet och angelägenheten av denna anläggning i och för
sig och i förhållade till andra statliga investeringsprojekt samt av möjligheten
att förverkliga densamma mot bakgrunden av den aktuella statsfinansiella
och samhällsekonomiska situationen. Då det icke bedömts vara
uteslutet att vattendomstol hinner taga ställning till frågan om tillåtligheten
av företaget redan under nästa budgetår, finner jag det angeläget att, därest
sådant tillstånd då erhålles, anläggningen icke skall fördröjas genom att
beslut i investeringsfrågan ej föreligger. Jag har därför i enlighet med vattenfallsstyrelsens
förslag beräknat eu medelsförbrukning för nästa budgetår
av 1 milj. kronor för det nu aktuella byggnadsföretaget. Därvid förutsättes
att inga som helst förberedande arbeten på anläggningen vare sig i
vatten eller på land kommer att vidtagas innan verkställbart tillstånd till
densamma föreligger liv vattendomstol.
Vad beträffar kravet på ytterligare utredning av verkningarna i framtiden
för bygden vid Lilla Lule älv vid ett förverkligande av del aktuella byggnadsprojektet
kommer vattenfallsstyrelsen att förebringa det ytterligare material
som i detta hänseende eller i övrigt kan komma alt begäras vid domstol.
I fråga om det fortsatta utbyggandet av Lilla Lule älv avser vattenfallsstyrelsen
att undersöka möjligheten att från utbyggnad undantaga delar
av älven till en tidpunkt längre fram, då bättre kan bedömas i vilken omfattning
atomkraft kan införas. En dylik undersökning, som hör ske i samarbete
med företrädare för naturskyddet, finner jag väl motiverad och snarast
höra företagas.
Vattenfallsstyrelsen hör enligt min mening för nästa budgetår erhålla
bemyndigande att påbörja Gallejaure kraftstation i Skellefteälven och Letsi
kraftstation i Lilla Lule älv samt att utföra ombyggnad av Storå kraftstation
och anläggning av eu tredje avloppslunnel vid Porjus kraftstation.
Styrelsen har vidare beträffande anslaget till Kraftverksbyggnader in. in.
föreslagit, alt dess användning icke skall begränsas till arbeten, som beslu
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
tats av statsmakterna före resp. budgetår. Enligt min mening skulle det ofta
kunna vara önskvärt att påbörja ett arbete redan under det budgetår beslut
därom fattas. Då vid sådant fall utvägen att anlita dispositionsanslaget synes
vara en onödig omgång, förordar jag, att Kugl. Maj :t får bemyndigande
att, så snart arbeten beslutats av riksdagen, medge igångsättning av sådana
med anlitande av det löpande budgetårets anslag till Kraftverksbyggnader
in. m. Härigenom får självfallet gällande rambelopp ej överskridas. Däremot
är jag inte beredd att tillstyrka, att ifrågavarande anslag får användas för
markköp m. m. för framtida utbyggnader, vilket styrelsen ifrågasatt.
Mot styrelsens program för regleringsföretag och distributionsanläggningar
har jag icke i princip något att erinra.
Beträffande vattenfallsverkets atomenergianläggningar har under hösten
1958 efter riksdagens medgivande den ändringen vidtagits att den planerade
atomvärmestationen Adam sammanförts med atomkraftvärmestationen R 3
till ett objekt med förläggning till Ågesta. Kostnaderna för den gemensamma
anläggningen skall i den mån de ej belöper på Stockholms stads elverk,
i princip delas lika mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Atomenergi.
De investeringsmedel, som hittills anvisats för Adam-projektet, får
i enlighet härmed disponeras för vattenfallsstyrelsens andel i den sammanslagna
anläggningen. Atomstationen R 3/Adam avses utbyggas i en första
etapp för 65 000 kW värmeeffekt, vilken effekt senare skall utökas till ca
125 000 kW. Kostnaderna för första etappen har beräknats till 100 milj. kr.
exklusive bränsleelement. Under innevarande budgetår beräknas hela det
på anslaget till Atomenergianläggningar tillgängliga beloppet 17 milj. kr.
åtgå för R 3/Adam och för nästa budgetår beräknas för styrelsens del i anläggningen
15 milj. kr. För igångsättning av atomkraftverket Eva beräknar
styrelsen för nästa budgetår 10 milj. kr.
I annat sammanhang har statsrådet och chefen för handelsdepartementet
denna dag anmält de frågor, som rör atomenergiprogrammet, och därvid
tillstyrkt ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för vattenfallsstyrelsens andel
i den fortsatta utbyggnaden av atomkraftvärmeverket R 3/Adam och
för påbörjande av atomkraftstationen Eva. Med biträdande härav förordar
jag, att ett anslag om 15 milj. kr. anvisas till Atomenergianläggningar under
vattenfallsverkets fond.
Departementschefen övergår därefter till de icke ramreglerade investeringarna.
För fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden i Råcksta har styrelsen
lör nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning av 17 milj. kr. Då en
reservation om 12 milj. kr. beräknas föreligga vid utgången av innevarande
budgetår av de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen, äskar styrelsen
för budgetåret 1959/60 ett anslag om 5 milj. kr. Departementschefen anför
härom.
För förvaltningsbyggnaden beräknas de totala kostnaderna, vilka tidigare
angivits till ca 35 milj. kr., numera komma att uppgå till ca 69 milj. kr.
exkl. markinköp. Orsaken till kostnadsstegringen uppges vara dels att man
nu planerar att i byggnadskomplexet inrymma 25 å 30 % fler kontorsplatser
än som från början avsetts, dels att den tidigare redovisade byggnadskostnaden
baserades på en orealistiskt låg medelkostnad per m3.
Enligt min mening måste det anses som anmärkningsvärt, att de av vattenfallsstyrelsen
i samband med förslaget om uppförandet av förvaltningsbyg§naden
lämnade uppgifterna angående lokalbehov och byggnadskostna
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
41
der — som det visat sig — grundats på ofullständiga utredningar och orealistiska
förutsättningar. Med hänsyn till föreliggande lokalbehov och till att
de nu beräknade byggnadskostnaderna icke kan betraktas som anmärkningsvärt
höga har jag emellertid funnit mig kunna godtaga att arbetena inriktas
på ett byggnadskomplex av föreslagen omfattning. Jag upptager därför
ett anslag om 5 milj. kr. för detta ändamål.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
I detta sammanhang får jag anmäla, att den av Kungl. Maj :t tillkallade
utredningen rörande lämplig förläggningsort för förvaltningen för Älvkarleby
kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna i mars
1958 redovisat resultatet av sitt arbete. Utredningen har kommit till den
slutsatsen, att såväl huvudkontoret för förvaltningen för Älvkarleby kraftverk
liksom ett distriktskontor bör vara förlagda till Stockholm. I fråga om
stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna anses den inom
dessa bedrivna verksamheten ha sådant nära samband med de arbetsuppgifter,
som handlägges inom vattenfallsstyrelsen, att dessa båda avdelningar
bör vara förlagda på samma ort som styrelsen. Jag har icke funnit anledning
till erinran mot utredningens motiv och slutsatser rörande ifrågavarande
avdelningars förläggning.
Vattenfallsstyrelsens hemställan om ytterligare rörelsemedel för utökning
av bl. a. verkets materiel- och oljelager har jag funnit väl motiverad. I avvaktan
på ytterligare utredning rörande fördelningen av verkets kreditbehov
på långfristiga och kortfristiga krediter förordar jag, att verkets nu
aktuella behov tills vidare tillgodoses genom en ökning av styrelsens rörliga
kredit hos riksgäldskonloret från 75 milj. kr. till 100 milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Elmgren m. fl. (I: 224) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Kårby m. fl. (II: 283), i vilka hemställts, att noggranna undersökningsresultat
angående föroreningsriskerna i insjöar och vattendrag
må föreligga innan arbetet med atomkraftverket Eva får påbörjas samt
att riksdagen i avvaktan på nämnda undersökning måtte besluta avslå
Kungl. Maj:ts förslag i den del det avser investeringsanslag för budgetårel
1959/60 till nämnda atomkraftverk,
dels ock en inom första kammaren av herrar Osvald och Ollén väckt motion
(I: 73), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå yrkandet om anslag
till Kraftverksbyggnader in. m. i vad det avser 1 milj. kr. för uppförande av
ett kraftverk vid Letsi i Lilla Lule älv.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 11:283 och 1:73.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår beräknas enligt
den av centrala driftledningen (CDL) under 1957 uppgjorda prognosen
över förbrukningen av elektrisk kraft belastningsökningen för hela landet
under liden 1956—61 uppgå till i genomsnitt ca 2 000 MkWh per år och
för tiden 1962—1965 till ca 2 400 MkWh per år. För de senaste åren ligger
42
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
siffrorna för den verkliga ökningen något under dessa beräkningar men
i stort sett över 1955 års prognos, enligt vilken ökningen under samma tid
beräknades till ca 1 700 MkWh per år. Med hänsyn till resultatet av viss
ytterligare utredning anser emellertid varken driftledningen eller vattenfallsstyrelsen
de konstaterade avvikelserna böra — vid bedömningen av utbyggnadsbehovet
på längre sikt — föranleda ett frångående av 1957 års
prognos. Departementschefen som ansluter sig till denna uppfattning anser
vidare i likhet med vattenfallsstyrelsen programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna
i första hand böra inriktas på att så snart som
möjligt uppnå eu sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även
vid besvärliga torrår elimineras, vilket beräknas kunna ske under budgetåret
1962/63.
Den av vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår äskade medelsförbrukningen
om 504,0 milj. kr. anses av departementschefen kunna reduceras
till 482,0 milj. kr. utan att därför möjligheterna att uppnå torrårssäkerhet
inom förut angiven tid äventyras. Den föreslagna nedskärningen fördelas
med 2,0 milj. kr. på kraftstationsbyggnader, 6,0 milj. kr. på distributionsanläggningar
och 10,0 milj. kr. på atomenergianläggningar samt 4,0 milj.
kr. på övriga anslagsändamål.
Det föreslagna utbyggnadsprogrammet avser huvudsakligen påbörjande
under nästa budgetår av två nya kraftstationer, nämligen Gallejaure
i Skellefteälven och Letsi i Lilla Lule älv, ombyggnad av Storå kraftstation
och utförande av en tredje avloppstunnel vid Porjus. Vidare föreslås viss
forcering av arbetena i Messaure. Anskaffandet av ett tredje aggregat vid
ångkraftverket i Stenungsund anses däremot kunna anstå tills vidare. I
fråga om atomenergianläggningar erinras om det under hösten 1958 beslutade
sammanförandet av atomvärmestationen Adam med atomkraftvärmestationen
R3 i Ågesta. För nämnda företag och det planerade atomkraftverket
Eva föreslås en gemensam anslagsanvisning om 15 milj. kr.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har motionsledes vissa yrkanden
framställts. Sålunda har i motionen I: 73 hemställts om avslag å anslagsäskandet
för planerad kraftstation vid Letsi. Exploatering av Lilla Lule älv
bör nämligen enligt motionärerna ur naturskyddssynpunkt m. m. i varje
fall inte tills vidare få komma i fråga. Vidare bär i de båda likalydande
motionerna I: 224 och II: 283 hemställts dels att riksdagen vid sin behandling
av frågan om anläggande av atomkraftverket Eva måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t ge till känna att noggranna undersökningsresultat angående
föroreningsriskerna i insjöar och vattendrag bör föreligga innan arbetet
med kraftverket får påbörjas, dels ock att i avvaktan på dessa undersökningar
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts anslagsäskande i vad avser
nämnda kraftverk.
I fråga om den föreslagna kraftstationen vid Letsi vill utskottet till en
början erinra om departementschefens uttalanden rörande nödvändigheten
av en fortsatt utbyggnad av kraftverk samt att man för planeringen härav
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
43
än så länge inom vårt land huvudsakligen är hänvisad till konventionella
lösningar, d. v. s. vatten- och ångkraftanläggningar. Med hänsyn till projekteringsläget
funnes vidare f. n. icke andra kraftstationsobjekt i Stora Lule
älv eller i landets övriga älvar, vilka tidsmässigt skulle kunna insättas i
stället för nämnda anläggning. Den alternativa lösningen med ångkraftverk
vore ur såväl samhällsekonomiska synpunkter som av beredskapsskäl
mycket ofördelaktig. Ett uppförande av kraftstationen vid Letsi, vars tillåtlighet
för övrigt måste prövas enligt vattenlagens bestämmelser, skulle slutligen
vara ekonomiskt motiverat, även om vidare utbyggnad eller regleringar
i Lilla Lule älv sedermera inte skulle medges.
Utskottet finner det för sin del vara angeläget att vid uppkommande frågor
om planerade vattenkraftutbyggnader all rimlig hänsyn tages till naturskyddssynpunkter.
Under beaktande av det förut anförda ävensom önskvärdheten av ett
omedelbart beslut i investeringsfrågan har dock utskottet i förevarande fall
funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet som således avstyrker
bifall till motionerna förutsätter emellertid i likhet med Kungl. Maj :t
att inga som helst förberedande arbeten på anläggningen vare sig i vatten
eller på land kommer att vidtagas innan verkställbart tillstånd till densamma
föreligger av vattendomstol. Vidare förutsätter utskottet, att den av
vattenfallsstyrelsen planerade undersökningen av möjligheterna att från
fortsatt utbyggnad undantaga delar av Lilla Lule älv — till en tidpunkt
då bättre kan bedömas i vilken omfattning atomkraft kan införas — kommer
till stånd samt utföres i samarbete med företrädare för naturskyddet.
Vidkommande motionerna I: 224 och II: 283, angående det planerade
atomkraftverket Eva, har utskottet i anslagsfrågan funnit sig böra biträda
Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning för vissa förberedelse- och projekteringsarbeten.
Dess prövning har därvid — i likhet med vad som gäller
för kraftstationen vid Letsi — främst avsett investeringsutrymme och investeringsavvägning
ur samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkter
men icke innefattat något avgörande i fråga om tillåtligheten av företaget
i övrigt. Sistnämnda prövning åvilar de myndigheter, som författningsenligt
anförtrotts ansvaret härför, såsom Kungl. Maj:t och vattendomstol
m. fl.
Vad åter angår förläggningsfrågan vill utskottet erinra om att något
beslut härom ännu inte föreligger och kommer att fattas först i samband
med beviljandet av koncession för företaget. Sådan beviljas av Kungl. Maj: t
efter eu ingående prövning av ett mycket omfattande material. Prövningen
sker främst inom delegationen för atomenergifrågor och dess reaktorförläggningskommitté
och efter hörande av en rad skilda myndigheter och expertorgan.
Noggranna säkerhetsföreskrifter meddelas också beträffande
såväl konstruktion och uppförande som drift av anläggningar av här ifrågavarande
slag.
Även om det sålunda synes vara tämligen väl sörjt för ett tillvaratagande
av säkerhetssynpunkterna ligger det dock i sakens natur att betryggande
44
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
garantier icke kan lämnas för uppkomsten av ogynnsamma verkningar i av
motionärerna berörda hänseenden. Med hänsyn härtill finner utskottet det
vara ytterst angeläget att efter verkställandet av erforderliga utredningar
en noggrann prövning av olika på frågan inverkande omständigheter kommer
till stånd innan beslut i anläggningsfrågan fattas och att därvid all
rimlig hänsyn tages till skydds- och säkerhetssynpunkterna, såsom t. ex. det
av motionärerna särskilt framhävda kravet på skydd mot förorening i insjöar
och vattendrag. Ett eftersättande härav på grund av eventuellt uppkommande
tidsnöd i fråga om anläggningens färdigställande får ej heller ske.
Utskottet förutsätter slutligen att vattenfallsstyrelsen i förevarande fall
— ävensom i fråga om atomkraftanläggningar i övrigt — icke gör några
som helst investeringar som binder en anläggning till en viss plats innan
tillståndsfrågorna definitivt avgjorts.
Utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes i allt väsentligt innebära
ett tillgodoseende av de i motionerna anförda synpunkterna. I vad avser anslagsfrågan
avstyrker utskottet dock bifall till motionerna.
Den av Kungl. Maj :t för vattenfallsverkets investeringar under nästa
budgetår förordade ramen har utskottet, såsom av punkten 1 i det föregående
framgår, funnit sig kunna godtaga. Utskottet som jämväl biträder
de framlagda anslagsberäkningarna har ej heller funnit anledning till
erinran mot vad Kungl. Maj:t i förevarande sammanhang i övrigt anfört
och förordat.
Vid sidan av de ramreglerade investeringarna bör såsom Kungl. Maj:t föreslagit
ett anslag om 5 milj. kr. beräknas för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden
i Råcksta, som numera exklusive markinköp, beräknas
draga en kostnad av ca 69 milj. kr. mot tidigare angivna 35 milj. kr. I anslutning
härtill vill utskottet kraftigt understryka departementschefens uttalande
rörande det anmärkningsvärda i att de av styrelsen i samband med
förslaget om uppförandet av byggnaden lämnade uppgifterna angående
lokalbehov och byggnadskostnader — som det numera visat sig — grundats
på ofullständiga utredningar och orealistiska förutsättningar.
Den av departementschefen i enlighet med förslag av särskilt tillkallad
utredning förordade lokaliseringen till Stockholm av förvaltningen för
Älvkarleby kraftverk, stationsmontageavdelningen och stamlinjebyggnaderna
har utskottet funnit sig kunna biträda. Ej heller har utskottet något att
erinra mot en ökning av vattenfallsstyrelsens rörliga kredit hos riksgäldskon
toret från 75 till 100 milj. kr.
Utskottet hemställer slutligen,
I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under statens
vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
1. Regleringsföretag .................... 28 100 000 kr.
2. Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk ............................ 100 500 000 »
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959 45
3. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 1 000 kr.
4. Förvärv av enskilda företag för elektrisk
distributionsverksamhet .............. 1 000 »
5. Förvaltninqsbqqqnad för vattenfallsstq
relsen
............................... 5 000 000 »
6. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag
................................ 5 000 000 » ;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen I: 73, för budgetåret 1959/60 under
statens vattenfallsverks fond till Kraftverksbgggnader
m. 777. anvisa ett investeringsanslag av 314 000 000 kr.;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:224 och 11:283, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1959/60 under
statens vattenfallsverks fond till Atomenergianläggningar
anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.;
IV. att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt
statens vattenfallsverk tillhandahålla en från 75 000 000 till
100 000 000 kr. ökad rörlig kredit;
V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 224
och II: 283, såvitt de icke behandlats under III., i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört i fråga om
förläggningen av atomkraftverket Eva m. m.
Luftfartsfonden
6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.
122—136 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1959/60 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
49 800 000 kr. I
I skrivelse den 25 augusti 1958 och i samband därmed lämnade uppgifter
har luftfartsstgrelsen framlagt sina äskanden om investeringsanslag för
nästa budgetår.
Inledningsvis framhåller styrelsen, att inom den hittillsvarande investeringsramen
har i stort sett kunnat inrymmas endast sådana objekt, som bedömts
oundgängligen nödvändiga för att vidmakthålla och upprusta nuvarande
flygplatser. För investeringar i nya flygplatser är en höjning av ramen
ofrånkomlig. Investeringsramen bör emellertid också höjas av det skälet,
46
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
att anslaget på televerkets fond till Radioanläggningar för luftfarten av
praktiska skäl i fortsättningen icke bör inräknas i televerkets ramreglerade
investeringar utan överföras till luftfartsverkets ram. Den sistnämnda bör
sålunda ökas minst med det anslagsbelopp, som för anslagets ändamål kan
komma att anvisas av statsmakterna. En närmare motivering för detta
förslag har lämnats i det föregående under punkten 3.
Under innevarande budgetår har för luftfartsverket fastställts en investeringsram
om 8,5 milj. kr. Vid sidan av de ramreglerade anslagen har anvisats
25,0 milj. kr. för utbyggnad av storflygplatsen. Under televerkets
fond har anvisats 2,4 milj. kr. för radioanläggningar för luftfarten. För
nästa budgetår föreslår styrelsen en investeringsram, inklusive radioanläggningar
för luftfarten, om sammanlagt 15,9 milj. kr., vilken höjning anses
nödvändig för att hindra ytterligare eftersläpningar av markorganisationens
utveckling i förhållande till flygtrafiken.
I propositionen redovisas därefter i detalj fördelningen på olika projekt
av den för nästa budgetår av luftfartsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.
122—133).
Luftfartsstyrelsen föreslår bland annat (s. 126), att en ny flygplats skall
anläggas i Jönköping. Vidare redovisas i propositionen ett efter utredning
av särskilda sakkunniga framlagt förslag till ny flygplats i Västerbotten
(s. 126—128). Den nya flygplatsen föreslås bli förlagd till Umeå.
Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar luftfartsstyrelsen ett
anslagsbehov av 40 milj. kr. för nästa budgetår för fortsatt utbyggnad av
storflygplatsen.
Över luftfartsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB (s. 133).
Departementschefen anför följande.
Luftfartsstyrelsen har räknat med att den för innevarande budgetår gällande
investeringsramen om 8,5 milj. kr. i stort sett kommer att utnyttjas.
Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar styrelsen en medelsförbrukning
om ca 38 milj. kr. för storflygplatsen.
Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har
styrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 12,6 milj.
kr. och i nya anslag äskat 11,0 milj. kr. Såsom framgår av investeringsplanen
för kommunikationsverken har jag ansett mig kunna förorda en investeringsram
av 10,8 milj. kr. för luftfartsfonden. Härav torde 10,5 milj.
kr. böra hänföras till flygplatsanslaget, 0,2 milj. kr. till försvarsberedskapsanslaget
samt 0,1 milj. kr. till dispositionsanslaget.
Såsom anförts under televerkets fond tillstyrker jag, att anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten fr. o. m. nästa budgetår lägges utanför televerkets
ramreglerade investeringar. I enlighet med luftfartsstyrelsens och
telestyrelsens förslag bör luftfartsstyrelsen i fortsättningen med anlitande
av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram samt anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten under televerkets fond få avväga behoven
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
47
av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar. Härvid förntsättes,
att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets ram utökad med
ett belopp motsvarande anslaget till Radioanläggningar för luftfarten. Erforderliga
anslagsförstärkningar i anledning härav torde få ske genom anlitande
av dispositionsanslagen under berörda fonder.
I fråga om de föreslagna nya flygplatserna i Jönköping och Umeå har
departementschefen anfört följande.
Luftfartsstyrelsen har i sin petitaskrivelse föreslagit anläggande av ett
nytt flygfält vid Jönköping. Det nuvarande fältet där har en för kort landningsbana
och frånvaron av permanentbelagd rullbana medför också olägenheter,
särskilt vid tjällossningen. Då fältets utvecklingsmöjligheter är begränsade
föreslås en ny flygplats vid Västersjön ca 7 km sydväst om staden.
Kostnaderna för den nya flygplatsen, frånsett kostnader för markens
anskaffande och iordningställande, har beräknats till 8 milj. kr. Enligt ett
preliminärt avtal mellan kronan och Jönköpings stad har staden åtagit sig
att iordningställa och tillhandahålla marken för det nya fältet. Vidare har
staden förbundit sig att till övriga anläggningskostnader bidra med 50 % av
kostnaderna, dock högst 4 milj. kr. Statsverkets kostnader kan således beräknas
uppgå till ca 4 milj. kr. Med hänsyn till behovet av en ny flygplats
vid Jönköping förordar jag, att avtalet med Jönköpings stad godkännes och
utt en ny flygplats anlägges. Med hänsyn till övriga angelägna investeringar
i luftfartsanläggningar synes emellertid luftfartsverkets kostnader
under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål böra begränsas till ca
100 000 kr. Jag har emellertid inte något att erinra mot attvissa arbeten i
samband med anläggandet av den nya flygplatsen påbörjas redan under innevarande
budgetår med anlitande av kommunala medel. Detta kan vara
angeläget bl. a. från arbetsmarknadssynpnnkt.
År 1946 beslöt riksdagen, att en flygplats skulle anläggas vid Umeå. Påföljande
år träffades mellan staten och Umeå stad ett avtal rörande flygplatsen,
innebärande bl. a. att staten snarast möjligt skulle påbörja anlägggandet
av flygplatsen. Arbetena har emellertid icke igångsatts, främst på
grund av att andra projekt ansetts böra få företräde inom det begränsade investeringsutrymme,
som stått till buds. Under senare år har civil flygtrafik
börjat bedrivas på ett i Nordmalings kommun befintligt flygfält vid
Olofsfors ungefär mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik.
Som meddelades i föregående års statsverksproposition tillkallade jag
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 tre sakkunniga
för att utreda frågan, huruvida en permanent civil flygplats borde
anläggas och upprätthållas vid Umeå eller Nordmaling. Sedan''ifrågavarande
utredning förordat, att flygplatsen förläggs till Umeå, har Skellefteå och
Örnsköldsviks släder m. fl. hemställt om ytterligare undersökningar i flygplatsfrågan
innan beslut fattas, över utredningens betänkande och skrivelsen
från Skellefteå och örnsköldsviks städer in. fl. har ett flertal myndigheter
yttrat sig, vilka samtliga, utom länsstyrelsen i Västernorrlands län, ”tillstyrkt
utredningens förslag eller lämnat detsamma utan erinran.
Jag anser starka skäl föreligga för all det norrländska flygplatssystemel
kompletteras med en flygplats i Västerbotten. Beträffande val av förläggningsorl
för den nya flygplatsen bär verkställda utredningar klarlagt, att
Umeå ur skilda synpunkter bör ges företräde framför andra aktuella alternativ.
EU nytt flygfält vid Umeå ingår för övrigt i den tioårsplan för utbyggnad
av civila flygplatser, som luftfartsstyrelsen framlade i sina pelita
hösten 1956. Jag förordar därför, alt staten nu fullgör sin avlalsenliga
förpliktelse att anlägga eu flygplats vid Alvik i Umeå landskommun. Kostna
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
den för en flygplats där kan enligt vad jag inhämtat från lnftfartsstyrelsen
beräknas uppgå till ca 8,0 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. för huvudbana om
1 600 in, förbindelsebana och stationsplattform, 1,2 milj. kr. för stations- och
driftbyggnader, 1,2 milj. kr. för belysningsanläggningar samt 1,1 milj. kr.
för radioanläggningar. Härtill kommer kostnader för markförvärv, tillfartsväg
till stationsområdet, vatten-, avlopps- och elledningar samt eventuellt
en hangar.
I enlighet med vad som tillämpats bl. a. i samband med anläggning av ny
flygplats vid Kiruna bör berörda kommuner i viss utsträckning bidraga till
anläggningskostnaderna. Vid överläggningar mellan representanter för å
ena sidan kommunikationsdepartementet och luftfartsstyrelsen samt å andra
sidan Umeå stad och Umeå landskommun har träffats en preliminär överenskommelse
i fråga om finansieringen av en ny flygplats, därest beslut
om anläggande därav skulle fattas. Uppgörelsen innebär i huvudsak följande.
Umeå stad åtager sig att bekosta och tillhandahålla i stort sett all erforderlig
mark för flygplatsen, vilken prestation i dagens läge uppskattas till
2,1 milj. kr. Såsom bidrag till övriga kostnader erlägger staden 1,4 milj.
kr. och Umeå landskommun 0,5 milj. kr. Härutöver skall staden till stationsbyggnaden
framdraga och bekosta permanentbelagd väg och ledningar
för vatten och avlopp samt elektricitet. Staden förpliktar sig att anlägga och
bekosta erforderliga parkeringsplatser vid stationsbyggnaden. Staden åtar
sig även att med av luftfartsverket tillhandahållen materiel på flygplatsen
ombesörja viss katastrofberedskap. Vidare förbinder sig staden, att under
exceptionella väderleksförhållanden biträda vid snöröjningstjänsten på flygplatsen.
De förpliktelser, som åvilar staden enligt 1946 års avtal, skall -—
i den mån de icke berörts i förevarande sammanhang — alltjämt gälla.
Arbetena med anläggning av flygplatsen skall påbörjas i så stor omfattning
som möjligt under hösten 1959, därvid arbetsmarknadspolitiska skäl
bör beaktas, samt bedrivas i en sådan takt, att flygfältet kan tas i bruk
före utgången av år 1961. Förevarande överenskommelse skall läggas till
grund för ett formligt avtal mellan parterna.
Jag har icke något att erinra mot den träffade preliminära uppgörelsen,
vilken, om hänsyn tages till att Umeå stad bekostar marken för flygplatsen,
kan anses likvärdig med avtalet angående flygplatsen vid Kiruna, där
kronan tillhandahåller marken. Under förutsättning att Umeå stad och
landskommun definitivt binder sig för de åtaganden, som innefattas i den
preliminära överenskommelsen, förordar jag, att medel tas upp för påbörjande
av anläggningsarbetena under nästa budgetår. Jag avser sålunda
att, om riksdagen icke har någon erinran häremot, sedermera föreslå Kungl.
Maj :t alt godkänna ett slutligt avtal angående finansieringen av flygplatsen
i huvudsaklig överensstämmelse med den preliminära överenskommelsen.
För budgetåret 1959/60 räknar jag med en medelsförbrukning för luftfartsverkets
del av 0,9 milj. kr.
Vad angår den bl. a. i remissyttrandena över förenämnda utredning berörda
frågan om hela norrlandskustens förseende med flygfält förutsätter
jag, att luftfartsstyrelsen i samband med sin allmänna planering av flygplatsorganisationen
inom landet överväger denna fråga och därvid närmare
undersöker förutsättningarna att förlägga flygplatser vid Skellefteå och
Örnsköldsvik. Förslaget om anläggande av en provisorisk rullbana i Nordmaling
kan jag i likhet med luftfartsstyrelsen inte biträda.
Mot styrelsens förslag rörande investeringar under nästa år på Bulltofta,
Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser för 3,1, 1,0 resp. 3,3 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
49
har departementschefen icke något att erinra. Däremot tillstyrkes ej förslag
om ny driftbyggnad på Torslanda flygplats. Departementschefen fortsätter.
Beträffande Bromma flygplats har styrelsen i sina hösten 1958 framlagda
beräkningar rörande underskottet å luftfartsfonden för budgetåret 1959/
60 äskat medel för nybeläggning av varmkörningsplatserna inom hangarområdet
på Bromma flygplats. Då jag funnit detta arbete, vilket kostnadsberäknats
till 300 000 kr., vara av investeringskaraktär, har jag emellertid
icke ansett mig böra förorda, att medel härför anvisas på luftfartsverkets
driftkostnadsstat. Med hänsyn till projektets angelägenhetsgrad föreslår jag,
för att möjliggöra utförandet av ifrågavarande projekt under nästa budgetår,
att kostnaderna bestrides av luftfartsverkets investeringsmedel.
Mot styrelsens förslag i övrigt i fråga om anslaget till Flygplatser m. m.
bär jag icke i princip något att erinra, men vissa arbeten och anskaffningar
torde dock behöva senareläggas, eftersom jag icke helt kunnat tillstyrka
den utökning av investeringsramen, som styrelsen förordat.
Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet
synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har
därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag
anvisas på driftbudgeten.
Slutligen tillstyrkes styrelsens förslag om ett anslag om 40,0 milj. kr. för
fortsatt utbyggnad av storflygplatsen. I likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår bör detta belopp anvisas vid sidan om luftfartsverkets investeringsram.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr Sundelin
m. fl. (II: 76), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande
fråga måtte beakta vissa av motionärerna anförda synpunkter angående
flygplats i Örnsköldsvik m. in.,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Johannes Andersson (I: 112) och den andra inom andra kammaren
av herr Anderson i Sundsvall (11:290), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om byggande av flygfält i
Umeå och nedläggande av flygfältet i Nordmaling, besluta att hos Kungl.
Maj:t begära en utredning om det aktuella behovet av flygplatser i Norrland.
Beträffande de skäl motionärerna anfört som stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 76 och I: 112.
Utskottet. Den av luftfartsstyrelsen för nästa budgetår förutsatta investeiingsramen
om 12,6 milj. kr. har av departementschefen ansells kunna reduceras
till 10,8 milj. kr., varav för flygplatser in. m. beräknats 10,5 milj. kr.,
lör försvarsberedskap 0,2 milj. kr. och för dispositionsanslaget 0,1 milj. kr.
Härför erforderlig anslagsanvisning har beräknats till 9,8 milj. kr.
Under flygplatsanslaget beräknas medel för fortsatta arbeten vid Bulllofta,
Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser samt för påbörjande av ar4
Bihcmg till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr ,9
50
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
betena å nya flygplatser i Jönköping och Umeå, kostnadsberäknade till vartdera
ca 8 milj. kr., exklusive utgifter för anskaffande och iordningställande
av mark. I förstnämnda fall skall Jönköpings stad enligt preliminärt avtal
förutom markkostnaderna bestrida 50 procent av anläggningskostnaderna,
dock högst 4 milj. kr. I senare fallet har Umeå stad åtagit sig att förutom
tillhandahållande av mark, kostnadsberäknad till ca 2,1 milj. kr., erlägga
bidrag till övriga kostnader med 1,4 milj. kr. samt att ombesörja och bekosta
vissa lednings- och vägarbeten in. m. Vidare skall Umeå landskommun
bidraga med ett belopp om 0,5 milj. kr.
För fortsatt utbyggnad av storflygplatsen Arlanda föreslås vid sidan av
investeringsramen medelsanvisning för nästa budgetår om 40,0 milj. kr.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i de båda likalydande motionerna
I: 112 och II: 290 hemställts att riksdagen måtte, med avslag å förslaget om
byggande av flygfält i Umeå och nedläggande av flygfältet i Nordmaling,
hos Kungl. Maj :t begära en utredning om det aktuella behovet av flygplatser
i Norrland. Vidare har i motionerna I: 49 och II: 76 hemställts att
riksdagen vid sin behandling av förenämnda flygplatsfråga måtte beakta
vad i motionerna anförts, innebärande främst ett understrykande av departementschefens
uttalande, att han förutsätter att luftfartsstyrelsen i samband
med sin allmänna planering av flygplatsorganisationen i landet överväger
även frågan om norrlandskustens förseende med flygfält och därvid
undersöker förutsättningarna för att förlägga flygplatser vid Skellefteå och
Örnsköldsvik.
Enligt utskottets mening kan frågan om tidpunkten för anläggandet av
flygfältet i Umeå bedömas från olika synpunkter, bl. a. med avseende å det
besvärliga läge flygplatsfrågan för örnsköldsviks del kommer i genom nedläggande
av nordmalingsfältet. Med hänsyn till utformningen av 1947 års
avtal mellan staten och Umeå stad in. fl. ävensom till vad i statsverkspropositionen
i frågan anförts har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottet har därvid ansett sig kunna förutsätta att den av
departementschefen berörda frågan om hela norrlandskustens förseende
med flygfält såsom departementschefen föreslagit blir föremål för prövning.
Då Kungl. Maj :t numera — genom beslut den 27 februari innevarande år
— uppdragit å luftfartsstyrelsen att utreda möjligheterna att förlägga flygplatser
vid Skellefteå och Örnsköldsvik torde så också bliva fallet. Utskottet
vill för sin del understryka angelägenheten av att den beslutade utredningen
genomföres med största skyndsamhet och att den erforderliga planeringen
in. m. bedrives i sådan takt, att ifrågavarande anläggningsobjekt
kan stå till förfogande som beredskapsföretag, därest syssclsättningssvårigheterna
inom berörda landsdelar skulle kvardröja. Utskottet förutsätter att
de förslag vartill utredningen kan föranleda utan dröjsmål underställes
riksdagen.
Motionärernas önskemål synes med det anförda i allt väsentligt tillgodosedda.
Att från riksdagens sida begära en särskild utredning som i motionerna
I: 112 och 11:290 föreslagits torde sålunda ej vara av behovet på
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959 51
kallat varför utskottet avstyrker bifall till motionerna i denna del. I enlighet
med utskottets ställningstagande i det föregående avstyrker utskottet
även bifall till nämnda motioner i vad de avse anslagsfrågan.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig godtaga den
av Kungl. Maj:t för nästa budgetår för luftfartsverket förordade investeringsramen.
Utskottet biträder jämväl förslaget om fördelningen på skilda
utgiftsändamål ävensom den förordade anslagsanvisningen, inklusive medelsanvisningen
för storflygplatsen. Ej heller har utskottet funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört och förordat.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag nämligen
1. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .. 100 000 kr.
2. Utbyggnad av storflygplats m. m....... 40 000 000 »
3. Luftfartsverkets dispositionsanslag ..... 100 000 »;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 112 och II: 290, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1959/60 under
luftfartsfonden till Flygplatser m. in. anvisa ett investeringsanslag
av 9 600 000 kr.;
III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 49 och
11:76 samt 1:112 och 11:290, sistnämnda båda motioner
såvitt de icke behandlats under II., i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande utbyggande
av flygplats i Umeå in. in.
Statens allmänna fastighetsfond
7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 137), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.
8:o) Kadiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 8, s. 137—141) föreslagit riksdagen
att till Radiohus för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 9 500 000 kr. I
I skrivelse den 19 augusti 1958 har byggnadsstyrelsen äskat fortsatt medelsanvisning
för radiohusbygget i Stockholm.
52
Statsutskottets utlåtande nv 9 år 1959
Departementschefen liar anfört.
Enligt principbeslut vid 1957 års riksdag om förläggning av radiohuset
till kvarteret Förrådsbacken skall i en första byggnadsetapp uppföras en
kontorsbyggnad. För denna anläggning, vilken kostnadsberäknats till 21,5
milj. kr., har hittills anvisats 9,5 milj. kr. Då de egentliga byggnadsarbetena
avses skola påbörjas vid årsskiftet 1958—1959, kommer ett väsentligt medelsbehov
att föreligga för nästa budgetår. Jag har därför intet att erinra
mot byggnadsstyrelsens beräkning av en medelsförbrukning om 9,5 milj.
kr. för detta ändamål under budgetåret 1959/60.
Den andra byggnadsetappen förutsattes i 1957 års statsverksproposition
få upptagas till prövning till ett kommande budgetår och därvid avgöras efter
den avvägning, som då kunde göras mellan olika anspråk på utrymme
inom ramen för radiolicensinkomsterna. Byggnadsstyrelsen föreslår nu, att
den andra etappen, som i huvudsak avser utrymmen för studiolokaler, verkstäder,
garage och entréhall, får påbörjas nästa budgetår. Kostnaderna för
denna etapp uppskattas preliminärt till 28 milj. kr., varav för nästa budgetår
erfordras 1,5 milj. kr. 1 anslutning härtill vill jag meddela, att telestyrelsen
och Sveriges Radio i samråd föreslagit, att för televerket erforderliga lokaler
för de centrala distribntionsuppgifterna för ljudradio och television
måtte få sammanföras i en särskild byggnad på eller i anslutning till radiohustomten
inom kvarteret Förrådsbacken. Enligt vad jag inhämtat från
byggnadsstyrelsen beräknas en förläggning av dessa lokaler till en sådan
fristående byggnad icke nämnvärt komma att påverka totalkostnaden för
andra etappen.
Byggnadsstyrelsen har vidare föreslagit, att inom nämnda kvarter en
för ljudradions och televisionens personal gemensam restauranganläggning
förlägges till det s. k. stenskjulet och att en för ljudradiorörelsen erforderlig
beredskapsanläggning i bergrum får påbörjas. Kostnaderna har för
restaurangen beräknats till 2,4 milj. kr. och för bergrumsanläggningen till
1,8 milj. kr. För nästa budgetår räknar styrelsen med ett medelsbehov av
0,5 milj. kr. för envar av dessa anläggningar.
Enligt föreliggande kostnadsuppskattningar kommer sålunda de redan beslutade
och de nu av styrelsen förordade byggnadsåtgärderna totalt att draga
en kostnad av 53,7 milj. kr. Det totala medelsbehovet för nästa budgetår
beräknas av styrelsen till 12 milj. kr. och det erforderliga anslaget till 9,5
milj. kr.
Statsmakternas ställningstagande till uppförandet av ett nytt radiohus i
Stockholm betingades av önskemålet om att genom koncentration av ljudradioverksamheten
eliminera olägenheterna av den nuvarande splittringen
av verksamheten på ett stort antal lokaler i skilda delar av Stockholm.
Därest den andra byggnadsetappen nu icke påbörjas, kommer dessa olägenheter
i huvudsak att bestå, även sedan den administrativa personalen koncentrerats
till den beslutade kontorsbyggnaden. Den administrativa verksamheten
kommer nämligen därvid i sin helhet att skiljas från studioverksamheten.
För Sveriges Radio skulle detta innebära, att arbetet inom företaget
alltjämt skulle bli tungrott och kräva betydligt större årskostnader än om
lokalerna vore sammanförda till en enhet. Det framstår därför nu som, eu
synnerligen angelägen uppgift att bereda Sveriges Radio möjlighet att koncentrera
även studioverksamheten till nya lokaler inom kvarteret Förrådsbacken.
Jag förordar därför, att den andra etappen av radiohuset får påbörjas
under nästa budgetår. Emot förslaget att förlägga de för televerkets
distributionsuppgifter erforderliga lokalerna till eu fristående byggnad i anslutning
till radiohuset har jag ej något alt erinra.
Statsutskottets ,utlåtande nr 9 år 1959
53
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag tager jag upp ett belopp av
1,5 milj. kr. för nästa budgetår för fortsatt projektering och för påbörjande
av arbetena. Jag förutsätter därvid, att byggnadsstyrelsen framdeles efter
samråd med televerket och Sveriges Radio framlägger en närmare utformad
plan för lösning av lokalfrågan för ljudradions och televisionens distributionsuppgifter
och vidare att en förnyad beräkning av kostnaderna för
andra etappen presenteras.
Vad byggnadsstyrelsen anfört och förordat rörande restaurang- och bergrumsanläggningarna
har icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker
därför de äskade beloppen om 0,5 milj. kr. för ettvart av dessa projekt
för nästa budgetår.
Den av mig sålunda förordade totala medelsförbrukningen å anslaget uppgår
till 12,0 milj. kr. Då en reservation av 2,5 milj. kr. beräknas föreligga på
anslaget vid utgången av innevarande budgetår erfordras i nytt anslag 9,5
milj. kr. I enlighet med vad jag anfört under televerkets fond vid anmälan
av ljudradions budgetfrågor torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras
med detta belopp.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär ett planenligt fortsättande
av radiohusbyggets första etapp, kontorsbyggnaden, och ett påbörjande
av den andra etappen, som huvudsakligen avser studiolokaler. I samband
härmed har även förordats, att en för ljudradio- och televisionspersonalen
gemensam restaurang skall anordnas samt att en beredskapsanläggning
i bergrum skall byggas. De redan beslutade och av Kungl. Maj :t nu
förordade byggnadsåtgärderna beräknas totalt draga en kostnad av 53,7
milj. kr. Av detta belopp har hittills 9,5 milj. kr. anvisats och äskas nu ett
belopp å likaledes 9,5 milj. kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det framlagda förslaget.
Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande byggnadsprojekt vill
utskottet likväl särskilt betona, att alla möjligheter till kostnadsbesparingar
iaktlages såväl vid projektering som utförande. Vad departementschefen anfört
härom vid sin anmälan under nästkommande punkt om anslag till televisionshus
får utskottet således kraftigt understryka. Den omständigheten
att det för radiohusbyggena föreligger en särskild finansieringsform rubbar
givetvis inte sparsamhetskravet. Utskottet förutsätter, att en noggrann prövning
av lokalbehov och önskemål om övriga anordningar verkställes innan
definitiv ställning tages till utförandet av de av Kungl. Maj:t nu anmälda
byggnadsföretagen.
Under åberopande av det anförda och under hänvisning jämväl till vad
utskottet förordat under punkten 3 i det föregående hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radiolms för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 9 500 000 kr.
9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 141—145) föreslagit
riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kr. 1
1 skrivelse den 26 augusti 1958 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag
till uppförande av eu byggnad för tclevisionsverksamhctcn.
54
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse torde få hänvisas
till propositionen (s. 141—143).
Över byggnadsstyrelsens skrivelse har djurgårdsnämnden avgivit utlåtande
( s. 143).
Departementschefen har anfört följande.
Televisionsverksamhetens lokaler är i likhet med ljudradions f. n. splittrade
på flera platser i Stockholm. Behovet av lokaler för den snabbt växande
verksamheten har måst lösas genom mer eller mindre provisoriska åtgärder,
allteftersom behoven anmält sig. Huvuddelen av verksamheten är
förlagd till Svea Artilleriregementes förutvarande kasernbyggnader med tillhörande
stallar, ridhus in. in.
För att icke för framtiden tvingas till oekonomiska dispositioner för provisoriska
lokaler för programproduktionen föreslår byggnadsstyrelsen efter
samråd med Sveriges Radio, att beslut nu fattas om uppförande av ett lelevisionshus
i Stockholm. Byggnaden föreslås skola uppföras i omedelbar anslutning
till radiohuset inom kvarteret Förrådsbacken, där lämplig mark
finns reserverad för ändamålet och där de framtida kontorslokalerna för
televisionen enligt redan fattat beslut skall uppföras.
För televisionens programproduktion kommer nästa budgetår fem studior
att stå till förfogande för Sveriges Radio. Av dessa är tre belägna i Stockholm
och en i vardera Göteborg och Malmö. De i anslutning till dessa studior
tillgängliga biutrymmena för förråd och verkstäder är delvis bristfälliga. Ett
trängande behov av ytterligare lokaler för programproduktionen föreligger
redan nu. Med hänsyn till televisionens snabba expansion kommer behovet
av större lokalutrymmen att inom få år bli än mer accentuerat. Med hänsyn
till att televisionsverksamheten om något år kommer att erhålla sina kontorslokaler
inom kvarteret Förrådsbacken, och Sveriges Radios övriga anläggningar
vid bifall till mina förslag under föregående punkt konnner att
koncentreras till denna plats, synes det mig synnerligen lämpligt alt även
televisionens lokaler för programproduktionen uppföres i anslutning till de
nämnda anläggningarna. För egen del vill jag sålunda förorda, att beslut
nu fattas om uppförandet av en televisionsbyggnad inom kvarteret Förrådsbacken.
Jag vill erinra om att jag vid anmälan under televerkets fond av
de frågor, som sammanhänger med televisionsverksamhetens finansiering,
utgått från att medel fr. o. in. nästa budgetår inom ramen för televisionslicensinkomsterna
anvisas för uppförande av en televisionsbyggnad.
Då produktionen av televisionsprogram är mycket utrymmeskrävande,
kommer den närmare utformningen av en televisionsbyggnad att i hög grad
bestämmas av det program för sändningstidens längd, som lägges till grund
för projekteringen. Byggnadsstyrelsen har undersökt tvenne alternativa möjligheter
att utnyttja den till förfogande stående tomten. Dessa alternativ baserar
sig på en sändningstid av 30 och 50 timmar per vecka.
Byggnadsstyrelsen har därvid ställt sig tveksam till uppförandet på nämnda
plats av så stora byggnadsmassor, som erfordras för en sändning av 50
timmars program per vecka. Styrelsen har i stället förordat en byggnadsvolym,
som medger sändningar icke väsentligt överstigande 30 timmars program
per vecka. En sådan begränsning av byggnadsvolymen skulle enligt
styrelsen icke behöva innebära nämnvärda olägenheter för televisionsverksamheten.
Det förutsättes nämligen att en viss del av verksamheten, t. ex.
filminspelning, skall kunna ske på annat håll inom stockholmsområdet och
att vid ytterligare utökad verksamhet en förläggning av ökad andel av programproduktionen
till andra av rikets större städer kan diskuteras. Bygg
-
55
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
nadsstyrelsen har i det sist nämnda alternativet uppskattat totalkostnaden
för televisionsbyggnaden till 40 milj. kr. vid prisläget den 1 juli 1958.
För den fortsatta utredningen inkl. upprättandet av ritningar samt för
byggnadskostnader under budgetåret 1959/60 bar styrelsen beräknat en medelsförbrukning
av 1,5 milj. kr. och i anslutning därtill hemställt om motsvarande
investeringsanslag. För de därpå följande två budgetåren har styrelsen
beräknat en medelsförbrukning av ca 10 milj. kr. per budgetår.
Enligt vad jag erfarit från byggnadsstyrelsen, räknar man numera icke
med att kunna igångsätta de egentliga byggnadsarbetena under nästa budgetår.
Med hänsyn härtill kan anslaget begränsas till att omfatta kostnaderna
för projektering och andra förberedelsearbeten. Ett belopp av 0,5 milj.
kr. torde vara tillräckligt för detta ändamål. I enlighet härmed tager jag
upp ett anslag till Televisionshus med nämnda belopp för nästa budgetår.
Jag förutsätter härvid att omfattningen av byggnaden begränsas i enlighet
med vad byggnadsstyrelsen förordat. Jag vill kraftigt understryka vikten av
att detta byggnadsföretag, liksom även radiohuset, planeras och utföres så
att alla möjligheter till kostnadsbesparingar iakttages. Standarden bör således
inte göras högre än vad som är absolut nödvändigt.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till projektering och
andra förberedelsearbeten för en byggnad för televisionsverksamheten har
inte givit utskottet anledning till erinran. Liksom under föregående punkt
får utskottet understryka vad departementschefen uttalat i fråga om vikten
av kostnadsbesparingar. Samtidigt som utskottet finner det angeläget, att
en totalkostnadsram för ifrågavarande byggnadsföretag snarast fastställes,
vill utskottet ge uttryck för den uppfattningen, att utformningen av televisionshuset
bör ske så att möjlighet lämnas öppen för kompletteringar eller
förändringar med hänsyn till den framtida tekniska utvecklingen.
Utskottet har under punkten 3 i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj :ts
förslag om självfinansiering av televisionsverksamheten. I enlighet härmed
bär förutsatts, att förevarande byggnadsföretag, i analogi med vad som gäller
beträffande radiohusbyggena, skall finansieras med licensmedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Telemsionshus för budgetåret 1959/
60 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.
10 :o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 145) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret
Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.
11 :o) Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm. Kungl. Maj:l
bär (punkt 11, s. 145—148) föreslagit riksdagen att till Ämbetsbyggnad i
kvarteret Murmästaren i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.
Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 19 augusti 1958 gjord framställning (s. 146 och 147).
56
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Departementschefen har anfört följande.
Den civila statliga förvaltningen i Stockholm har sedan föregående år icke
kunnat tillföras några mera betydande förhyrningar i fria inarkaden. Lokalproblemen
kvarstår därför i stort sett oförändrade. För att avhjälpa en
del av lokalbristen föreslår byggnadsstyrelsen nu, att ett nytt ämbetshus
uppföres på tomterna nr 2 och 6 i kvarteret Murmästaren i omedelbar anslutning
till det befintliga ämbetshuset å tomten nr 3 i samma kvarter.
Kronan är ägare till de nämnda tomterna. Bebyggelsen på dessa är starkt
nedsliten och i sitt nuvarande skick helt otjänlig för statsförvaltningens lokalbehov.
En nybyggnad skulle ge ett lokaltillskott om ca 400 rum. En sådan
större enhet skulle avsevärt underlätta omdisponeringar i samband
med förändringar i lokalbehovet. Byggnaden föreslås skola uppföras i två
etapper. Kostnaderna har beräknats till 10,3 milj. kr., varav för första etappen
5,6 milj. kr. och för den andra 4,7 milj. kr. För nästa budgetår hemställer
styrelsen om ett anslag av 100 000 kr. för projektering och förberedande
arbeten för första etappen.
Byggnadsstyrelsen har i frågan tagit kontakt med lokaliseringsutredningen,
som icke haft något att erinra mot en föi valtningsbyggnad inom stockholmsområdet
av den föreslagna storleken, förutsatt att lokalerna kan användas
för förvaltningsändamål i allmänhet.
Jag förordar, att en ämbetsbyggnad uppföres i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag och tillstyrker det för ändamålet äskade beloppet för nästa
budgetår. Med hänsyn till att lokaliseringsutredningen ännu icke tagit
ställning till lokaliseringsfrågan för ett flertal myndigheter, synes nu icke
höra definitivt fastställas till vilka myndigheter lokalerna i den nya förvaltningsbyggnaden
skall upplåtas. Jag förutsätter därför i likhet med lokaliseringsutredningen,
att lokalerna utformas för förvaltningsändamål i allmänhet.
Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att alla ansträngningar
göres för att hålla nere kostnaderna för statliga och andra med statsmedel
finansierade byggnadsföretag. Jag utgår därför ifrån att möjligheterna till
kostnadsbesparingar noggrant beaktas vid såväl planeringen som utförandet
av nu ifrågavarande byggnad.
Den närmare undersökning rörande möjligheterna att lösa de kvarstående
lokalfrågorna i enlighet med de riktlinjer, jag i föregående års statsverksproposition
A angav vid min anmälan av frågan om en ämbetsbyggnad
för central förvaltning (bil. 27, p. 10), synes utan hinder av den nu förordade
byggnadsåtgärden böra fullföljas. Det torde sålunda få ankomma på
byggnadsstyrelsen att i samband med sina medelsäskanden till ett kommande
budgetår framlägga en närmare redogörelse för det verkställda undersökningsarbetet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmustaren
i Stockholm för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.
12 ro) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj :t har (punkt
12, s. 148—150) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för statens
bilinspektion för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av
400 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959
57
Till grund för Kungl. Maj:ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 19 augusti 1958 gjord framställning, varöver statens organisationsnämnd
avgvit yttrande (s. 148—150).
Departementschefen har anfört följande.
En upprustning av bil inspektionens lokalbestånd synes mig nödvändig. I
första hand bör därvid i enlighet med byggnadsstyrelsens och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag nya lokaler uppföras för bilinspektionen i
Norrköping, Luleå och Sundsvall. För upprättande av ritningar och vidtagande
av övriga förberedande åtgärder för arbetenas igångsättning har
byggnadsstyrelsen äskat ett belopp av 450 000 kr. för nästa budgetår. Jag
tager upp 400 000 kr. för ändamålet och räknar därvid med att av nämnda
belopp skall bestridas även kostnaderna för inköp av tomter för de nya byggnaderna.
Utskottet bar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer således,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilim
spektion för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kr.
13:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 13,
s. 150—154) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av
2 500 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,
som ligger till grund lör användningen av anslaget.
Anslaget är avsett att läcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med
förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall rnerkostnadsanslaget
fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse
byggnadsarbeten för länsstyrelserna.
Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 26 augusti 1958 gjord framställning (s. 150—153).
Departementschefen bar anfört följande.
Mellan sommaren 1957 och sommaren 1958 bar någon ökning av byggnadskostnaderna
icke inträffat. För de företag, som nu finns intagna i den
till grund för merkostnadsanslagets användning upprättade förteckningen,
upptages sålunda merkostnaderna till oförändrade belopp. Ett i förteckningen
intaget förelag, för vilket merkostnaden beräknats till 403 000 kr., föreslås
utgå ur förteckningen, varför den totala merkostnaden för i förteck
-
58
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
ningen ingående byggnadsföretag minskar med motsvarande belopp. Styrelsen
föreslår nu att i förteckningen skall intagas ytterligare ett antal byggnadsföretag,
för vilka riksdagen anvisat medel för hela den ursprungligen
beräknade byggnadskostnaden, men vilka företag icke påbörjats eller påbörjats
så sent, att de helt eller delvis drabbas av kostnadsstegringarna intill
sommaren 1957. På grundval av kostnadsnivån sommaren 1957 räknar
styrelsen med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag med 4 257 600
kr. Detta belopp skall täckas från merkostnadsanslaget. Det totala medelsbehovet,
som föregående år uppskattades till 29 906 500 kr., skulle med avdrag
av merkostnaden för det byggnadsföretag, som föreslås utgå ur förteckningen,
och med tillägg av merkostnaden för de byggnadsföretag, som
föreslås intagas i densamma, komma att uppgå till 33 761 100 kr., varav
hittills 28 000 000 kr. anvisats.
Med hänsyn till att det uppskattade sammanlagda medelsbehovet baserar
sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande av framräknade
kostnadsstegringstal, har sedan något år tillbaka en viss överskattning
av det faktiska medelsbehovet på anslaget ansetts föreligga. Föregående
år angav byggnadsstyrelsen denna överskattning till ca 400 000 kr. för redan
avslutade byggnadsföretag. Från byggnadsstyrelsen har jag inhämtat,
att denna överskattning av det faktiska medelsbehovet nu kan anges till mellan
300 000 och 400 000 kr.
Då jag finner det angeläget, att det sammanlagda beräknade medelsbehovet
så nära som möjligt ansluter sig till det faktiska, bör det beräknade
medelsbehovet reduceras med ett belopp, som i storlek motsvarar sagda överskattning.
En reducering med ett belopp av 361 100 kr. synes därför kunna
ske. Jag uppskattar sålunda den sammanlagda merkostnaden till 33 400 000
kr., vilket belopp bör läggas till grund för anslagsberäkningarna för framtiden.
Mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för innevarande och
nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker sålunda styrelsens anslagsäskande
om 2 500 000 kr. för nästa budgetår.
Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet icke funnit
anledning till erinran och hemställer följaktligen,
att riksdagen må
I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.;
II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1959 föreslagna kompletteringarna
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.
Statens utlåningsfonder
14:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 155—157) föreslagit
riksdagen att till Luftsfartslånefonden för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.
Såsom investeringsanslag till luftfartslånefonden har senast för budgetåret
1953/54 anvisats 1 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1959
59
Medelstillgången å fonden uppgick den 30 juni 1958 till ca 46 829 000
kr. varav ca It 170 000 kr. i kontanta medel och 35 659 000 kr. i anslagsbehållning.
Under tiden 1 juli—30 oktober 1958 utbetalades ca 826 000 kr.
från fonden medan kapitalåterbetalningarna under samma tid uppgick till
ca 270 000 kr. Sedan hänsyn tagits till av Kungl. Maj:t beviljade men ännu
ej utbetalda lån om sammanlagt ca 13 925 000 kr. fanns å fonden den 1 november
1958 disponibelt ca 32 348 000 kr.
Till grund för Kungl. Maj:ts förslag ligger en av luftfartsstyrelsen i skrivelse
den 25 augusti 1958 gjord framställning, varöver yttranden avgivits
av statskontoret och kommerskollegium (s. 155—157).
Departementschefen har anfört följande.
Enligt en överenskommelse i samband med beslutet om utbyggnad av
storflygplatsen skall staten för att underlätta finansieringen av utbyggnad
av hangarer samt jetmotor- och apparatverkstäder bevilja Aktiebolaget
Aerotransport (ABA) ett lån om 65 milj. kr. Av lånet har 17 milj. kr. utbetalts
från luftfartslånefonden under år 1958. Återstoden av lånet skall
stå till ABA:s förfogande med 16 milj. kr. per år från den 1 januari under
vart och ett av åren 1959—1961. I nämnda överenskommelse ingick även,
att ifrågavarande lån icke skall begränsa möjligheterna för AB A att på normala
villkor erhålla lån ur luftfartslånefonden.
Förutom nu angivna lån har för nästa budgetår AB A anmält ett preliminärt
lånebehov av ca 15 milj. kr. för huvudsakligen inköp av ny flygmateriel.
För inlösen av förhyrd flygmateriel har Linjeflyg aktiebolag räknat
med att behöva ta upp ett lån av 7—8 milj. kr. Härutöver har luftfartsstyrelsen
ansett ett lånebehov av ca 9 milj. kr. föreligga för övriga flygbolag
och för kommuner. Sammanlagda behovet av nya lån under innevarande
och nästa budgetår skulle sålunda uppgå till ca 64 milj. kr.
Enligt min mening är det viktigt, att såväl linjeföretagen som andra flygföretag
ges möjlighet att genom lån ur luftfartslånefonden anskaffa kapital
för sin fortsatta utveckling. Å luftfartslånefonden återstår f. n. ett disponibelt
belopp av ca 32 milj. kr. Denna summa räcker endast för utbetalningarna
till ABA under 1959 och 1960 å det redan beslutade lånet. För att kunna
tillgodose de mest angelägna investeringsbehoven i övrigt förordar jag,
att fonden tillföres ett kapitaltillskott av 15 milj. kr.
t tskoitet. Huvudsakligen i anledning av de lån, som i samband med statsmakternas
beslut om utbyggnad av storflygplatsen förutsatts skola lämnas
till ABA, erfordras en förstärkning av luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har
därför för nästa budgetår föreslagit eu nyinvestering i fonden om 15 milj.
kr., varigenom övriga lånebehov i viss utsträckning kan tillgodoses.
Utskottet är för sin del fullt medvetet om behovet av nyinvestering i luft1
artslånefonden. Storleken av den för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen
anser sig utskottet kunna godtaga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Luft fartslånefonden för budgetåret
1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.
60
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Fonden för låneunderstöd
15 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1958/59. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 158), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1958/59 för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
16 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 159), innebärande oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.
Diverse kapitalfonder
Väg- och vatten byggnadsverkets förråd sfond
17 :o) Väg- och vattenbygfrnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 17, s. 160—168) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1959/60 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 38 200 000 kr.
I skrivelse den 25 augusti 1958 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.
lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats
för budgetåren 1957/58—1958/59. I sammanställningen redovisas även styrelsens
äskanden för budgetåret 1959/60.
1957/58
1958/59
Äskanden
1959/60
tusental kronor
Garage- och förrådsbyggnader in. m...........
Maskincentralförråd
4 300
5 400
7 200
Motorfordon och vägmaskiner in. in..........
13 400
16 200
28 000
Flytande materiel..........................
3 600
3 900
2 600
Grustag m. m................................
—
—
2 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag
1 0011
2 3002
2 000
Summa
22 301
27 800
41 800
1 Härav 1 000 000 kr. på tilläggsstat.
* Beräknat 300 000 kr. på tilläggsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
61
Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1961/62 intill ett belopp av 18 milj. kr.
Med anledning av departementschefens uttalande i 1958 års statsverksproposition
angående en förenklad redovisning av förrådsfondens investeringsbehov
bar styrelsen nu framlagt konkreta investeringsplaner för arbeten
under de olika anslagen. Styrelsen förutsätter att den, då omständigheterna
föranleder härtill, skall äga frångå detaljerna i de framlagda planerna.
Styrelsen framhåller att de senaste årens starka ökning av vägtrafiken
ställt ökade krav på underhållet av vägarna. Medelstilldelningen för vägunderhållet
har ökat från 220 milj. kr. budgetåret 1953/54 till 320 milj.
kr. budgetåret 1958/59. För nästa budgetår har äskats 425 milj. kr. Då förrådsfonden
har att väsentligen tillgodose vägunderhållets behov av maskiner
och andra förnödenheter måste investeringarna ges en sådan storlek
att den för ett rationellt vägunderhåll erforderliga ny- och ersättningsanskaffningen
av maskiner ej äventyras. En utökning av investeringsramen är
därför nödvändig.
För en närmare redogörelse för styrelsens olika medelsäskanden får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 161—165).
Över väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen
avgivit yttrande (s. 165).
Departementschefen redogör inledningsvis för investeringsutvecklingen
under budgetåret 1958/59 och anför därvid.
I föregående års statsverksproposition upptogs förrådsfondens investeringsram
för innevarande budgetår till 28 milj. kr. Ramen har sedermera
ökats till 30,3 milj. kr. för att möjliggöra vissa beställningar hos Karlskrona
örlogsvarv. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har räknat med, att investeringarna
skall kunna hållas inom denna ram men förutsatt en förstärkning
av dispositionsanslaget med 300 000 kr. på tilläggsstat med hänsyn till sagda
beställningar. Då det är ovisst om det faktiska investeringsutfallet kommer
att kräva en anslagsförstärkning och då denna under alla omständigheter
blir av obetydlig omfattning, har jag — såsom framgår av avsnitt 1
— icke ansetl mig böra tillstyrka ett tilläggsstatsanslag. I stället synes erforderlig
rörlighet kunna uppnås genom omföring av ett mindre belopp från den
vid ingången av budgetåret 1958/59 å anslaget till Garage- och förrådsbyggnader
in. in. förefintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt
utnyttjas under detta budgetår -— till motsvarande behållning på disposiiionsanslaget.
Om behov därav uppstår, bör eu sådan omdisponering få ske.
Departementschefen berör därefter fråga om förrådsfondens kapitaltjänstkostnader.
Enligt de för förrådsfonden gällande bestämmelserna skall för de varor
och tjänster, som förrådsfonden tillhandahåller vägförvaltningarna, ersättning
utgå efter självkostnadspris. Hyrorna för maskincentralförrådets ma
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
skiner m. m. sättas så, att de skall täcka kostnaderna för den egentliga driften,
avskrivning och förräntning. Avskrivningarna grundar sig därvid på
kapitalföremålens historiska anskaffningspriser och syftar närmast till att
vidmakthålla anläggningskapitalet i kronor räknat, vilket vid oförändrade
priser på kapitalföremålen också motsvarar förslitningar av ett konstant realkapital.
Räntan på fondens kapital beräknas årligen efter 4 % av den å
fonden vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Avskrivningarnas funktion kan sägas vara att dels säkerställa, att disponibelt
kapital finns, när ett kapitalföremål på grund av förslitning eller
annan orsak skall ersättas — eller om man så vill, frigöra det i ett kapitalföremål
nedlagda kapitalet — dels åstadkomma ett riktigt underlag för prissättningen.
Genom den fortgående prisstegringen är med nuvarande metod
avskrivningarna på fondens maskiner in. m. icke tillräckliga för att täcka
de för ett vidmakthållande av realkapitalet nödvändiga förnyelsebehoven.
Som exempel kan nämnas, att det årliga medelsbehovet i dagens läge för
ersättningsanskaffningar, vilka är hänförliga till objektsgruppen motorfordon
och vägmaskiner m. m„ enligt gjorda uppskattningar uppgår till ca 25
milj. kr., medan avskrivningarna för hela fonden för nästa budgetår upptagits
till ca 18 milj. kr. Då man med nuvarande avskrivningsmetod icke får
fram det verkliga kostnadsläget blir dessutom självkostnadsberäkningen
icke korrekt. För att utan tillskott av nya kapitalmedel täcka fondens reinvesteringsbehov
erfordras, att avskrivningarna baseras på kapitalföremålens
nupriser. Sedan chefen för finansdepartementet tidigare denna dag (bil.
19) anmält, att statens förräntningskrav för nästa budgetår bör höjas till
4,25 %, synes även ifrågavarande räntekostnader böra beräknas efter nämnda
nivå.
Med hänsyn till vad jag har anfört synes avskrivnings- och förräntningsfrågorna
och därmed sammanhängande spörsmål böra bli föremål för en
närmare undersökning. Denna bör lämpligen verkställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Resultatet av utredningsarbetet torde om möjligt böra
redovisas vid en sådan tidpunkt, att det kan beaktas i samband med budgetarbetet
hösten 1959.
Departementschefen övergår därefter till investeringarna i förrådsfonden
under budgetåret 1959/60. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat
de under förrådsfonden erforderliga utgifterna i vad avser de ramreglerade
anslagen till sammanlagt 39,8 milj. kr. Härav hänför sig 7,2 milj. kr. till
anslaget Garage och förrådsbyggnader m. in., 28,0 milj. kr. till anslaget Motorfordon
och vägmaskiner m. in., 2,6 milj. kr. till anslaget Flytande materiel
samt 2,0 milj. kr. till dispositionsanslaget. Vid sidan av de ramreglerade
anslagen äskar styrelsen 2 milj. kr. för förvärv av grustag in. in. Anslagen
för nästa budgetår har beräknats med hänsyn till den föreslagna medelsförbrukningen
och uppgår enligt förslaget till sammanlagt 41,8 milj. kr.
Som framgår av den under punkten 1 redovisade investeringsplanen har
departementschefen ansett sig kunna tillstyrka en investeringsram om 35,o
milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till nu gällande investeringsram
för innevarande budgetår med 5,2 milj. kr. och i förhållande till beräkningarna
i förra årets statsverksproposition med 7,5 milj. kr. Vidare tillstyrker
departementschefen — vid sidan av de ramreglerade investeringarna
— ett anslag av 1 milj. kr. till Grustag in. m. Hur medelsförbrukningen be
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
63
räknas komina att ungefärligen fördela sig på de olika anslagen framgår av
en i propositionen, s. 167, intagen sammanställning.
Den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen har reducerats med 0,2
milj. kr. för garagebyggnader in. m., 2,0 milj. kr. för motorfordon och
vägnuaskiner m. in., 0,6 milj. kr. för flytande materiel, 1,5 milj. kr. för
dispositionsanslaget samt 1,0 milj. kr. för grustag m. m. I anledning av den
förordade minskningen i fråga om flytande materiel torde det föreslagna
gripskopeverket icke kunna komma till utförande.
Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de
beräknade reservationerna per den 30 juni 1959 har anslagen för nästa budgetår
beräknats till sammanlagt 38,2 milj. kr.
Departementschefen har icke något att erinra mot styrelsens hemställan om
ett beställningsbemyndigande om högst 18 milj. kr., gällande leveranser till
maskincentralförrådet under budgetåret 1961/62.
Utskottet. För investeringar i väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
beräknades ursprungligen en medelsförbrukningsram av 28 milj. kr. för
innevarande budgetår. Denna ram har senare höjts till 30,3 milj. kr. För
nästa budgetår har Kungl. Maj :t förordat en medelsförbrukningsram om
35,5 milj. kr. Vid sidan om investeringsramen föreslås vidare en medelsanvisning
av 1 milj. kr. för förvärv av grustag.
Utskottet har under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga
den föreslagna investeringsomfattningen. Ej heller mot den beräknade fördelningen
på olika utgiftsändamål har utskottet funnit anledning till erinran.
Utskottet finner i likhet med departementschefen en närmare undersökning
av förrådsfondens avskrivnings- och förräntningsfrågor vara angelägen.
Med stöd härav torde klarare riktlinjer för den framtida investeringsomfattningen
kunna uppdragas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1959/60 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-
ringsanslag, nämligen
1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 6 700 000 kr.
2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 26 000 000 »
3. Flytande materiel .................... 2 000 000 »
4. Grustag m. m......................... 1 000 000 »
5. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag
.......................... 2 500 000 »
Stockholm den 3 mars 1959
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
64
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Sundelin, Thun, Bergman,
Holinqvist, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Rikard Svensson, fri! Wallentheim
och herr Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i
Stockholm, Nilsson i Göingegården, Andreasson, Nihlfors, Gustafsson i
Skellefteå, Johansson i Norrköping och Gustafsson i Kårby.
Reservation
vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund
i Doverstorp och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet
hort tillstyrka bifall till motionerna I: 228 och II: 288 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »Delade
meningar» och slutar med »nämnda motioner», bort ha följande lydelse:
»Icke heller utskottet kan — efter den utbyggnad av televisions- och FMnäten
som under senare år kommit till stånd — finna investeringar i trådradio
ens i den begränsade omfattning som nu föreslås sakligt motiverade.
Såväl tekniska som ekonomiska skäl synes sålunda tala för att utbyggnadsarbetet,
i enlighet med telestyrelsens alternativ 2, ej fullföljes. Något medelsbehov
för ändamålet behöver följaktligen icke beräknas för nästa budgetår.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i övriga delar tillstyrker utskottet
därför bifall till nu nämnda motioner.»
dels och utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 228 och II: 288, för budgetåret
1959/60 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar
anvisa ett investeringsanslag av 7 600 000 kr.;»
Särskilt yttrande
vid punkten 6 (Luftfartens markorganisation m. in.) av herrar Näsström,
Axel Johannes Andersson och Gustafsson i Skellefteå, vilka anfört:
»De mycket betydande industrierna i såväl örnsköldsviks- som skellefteåområdet,
som i stor utsträckning arbetar för export, liksom den omfattande
affärsverksamheten i dessa områden gör det angeläget, att deras behov av
flygförbindelser tillgodoses. Från Örnsköldsvik har deklarerats, att man i
nordmalingsfältet har en fullt godtagbar möjlighet att utnyttja flyget. Skellefteå
är däremot helt ulan. I första rummet borde därför enligt vår mening
Skellefteå ha kommit i fråga vid byggandet av nya flygfält i Norrland. Då
emellertid nu en utredning redan tillsatts med uppgift att utreda frågan om
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1959
65
flygplatser vid Skellefteå och Örnsköldsvik, har vi icke ansett det lämpligt
att yrka avslag på Kungl. Maj :ts förslag om byggande av flygfält i Umeå,
men ett sådant ställningstagande förutsätter, att utredningen blir skyndsam
och snabbt leder till beslut om anläggande av flygplatser såväl i Skellefteå
som i Örnsköldsvik. Att betrakta dessa anläggningsobjekt som beredskapsföretag,
som skall komma till utförande endast om sysselsättningssvårigheterna
består, kan icke vara riktigt. Behovet av flygplatser i de båda
nämnda områdena är så stort att de under alla omständigheter måste komma
till utförande.»
5 Hihnng till riksdagens protokoll 19H!). G samt. Nr 9
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60, a1 i texten