Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statlig krigsförsäkring.

1960-02-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statlig krigsförsäkring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om statlig krigsförsäkring.

Genom en den 11 december 1959 dagtecknad proposition, nr 3 år 1960,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag om statlig krigsförsäkring

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2—4 §§ äga tillämpning.

Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den

riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke

vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna

alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt

andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna att nämnda bestämmelser

skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det

eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en

månad från början av nästkommande session underställas riksdagen för

dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet

icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen

gillat, är detsamma förfallet.

2 §•

Staten äger meddela transportförsäkring mot krigsrisk samt mot risk

att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik

åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller

söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana

bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket

förmäles, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

Med avseende å statlig försäkring, som avses i första stycket, skall lagen

om försäkringsavtal icke äga tillämpning.

3 §.

Riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring,

äga att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å

fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. År 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr t år 1960

till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest.

Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta avtal om försäkring

för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan tid eller träda i kraft

vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas.

4 §•

Staten må åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §, meddela

återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

5 §•

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 mars 1939 (nr &8) om statlig

krigsförsäkring m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande, som ersatts

genom bestämmelse i den nya lagen, skall hänvisningen i stället gälla den

bestämmelsen.

Inledning

I skrivelse den 15 december 1958 till Kungl. Maj:t har riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap anmält att nämnden verkställt översyn av

krigsförsäkringslagen och upprättat förslag till ny lag i ämnet. Förslaget

innefattar en i huvudsak redaktionell modernisering av gällande regler.

Över riksnämndens förslag har efter remiss yttranden avgivits av ett tiotal

myndigheter och organisationer. Förslaget har i allt väsentligt vunnit

anslutning från remissinstanserna.

Rörande det närmare innehållet i riksnämndens förslag och remissyttrandena

får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Lange, har i samband med

förslagets avlåtande till lagrådet anfört:

»Genom den gällande lagen om statlig krigsförsäkring har Kungl. Maj :t

givits befogenhet att under krigsförhållanden meddela vissa försäkringar

mot krigsrisker, i första hand i fråga om transportförsäkring och återförsäkring.

Lagen var i tillämpning under det andra världskriget och de närmaste

åren därefter. Erfarenheterna av den statliga krigsförsäkringsverksamheten

är omvittnat utomordentligt goda och det torde icke råda delade

meningar om att statens medverkan på detta område är nödvändig för att

trygga folkförsörjningen i en krigssituation som allvarligt berör vårt land.

1939 års lag är numera delvis föråldrad och det förslag till ny lagstiftning

som framlagts av riksnämnden syftar i första hand till en modernisering.

Förslaget har i stort sett godtagits vid remissbehandlingen, och jag anser

det nu böra läggas till grund för en ny lag i ämnet.----------

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

En förutsättning för att den statliga krigsförsäkringen i en krissituation

skall kunna effektivt träda in är att viktigt förberedelsearbete undangjorts.

Delvis är det fråga om att uppdraga gränserna för försäkringsområdet.

Även planläggningen för en samordning av den statliga krigsförsäkringen

med det krigsskadeskydd som åtnjutes enligt lagen den 5 december 1958

(nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom är en angelägen uppgift

som måste lösas på ett förberedande stadium. Till detta kommer bl. a. aktuella

spörsmål rörande statens övertagande av krigsriskansvaret i fråga om

annan transportförsäkring än sjöförsäkring. Ifrågavarande beredskapsuppgifter

är, såsom statskontoret påpekat, av speciellt försäkringsteknisk natur

och kan icke lämpligen uppdragas åt något redan förefintligt organ utan

torde få ankomma på den myndighet som anförtros tillämpningen av den

tillämnade lagen. Vägande skäl talar sålunda även enligt min mening för

att den nya krigsförsäkringsnämnden träder i verksamhet snarast möjligt.

Av det nyss sagda följer, att nämnden bör övertaga den funktion som kommerskollegium

för närvarande utövar såsom statens företrädare i frågor

rörande den statliga krigsförsäkringen.

Beträffande krigsförsäkringsnäinndens sammansättning föreslår riksnämnden

en mera begränsad representation i fredstid och att komplettering

sker om krigsförsäkringslagen skulle sättas i tillämpning. På beredskapsstadiet

skall krigsförsäkringsnämnden enligt förslaget bestå av ordförande

och fem ledamöter, vilka representerar kaskoförsäkrings- och varuförsäkringsintressena

samt sjöfarts-, export- och importintressena. Under

remissbehandlingen har önskemål framkommit att även en representant

för luftfarten får ingå i nämnden. För egen del vill jag understryka vikten

av att krigsförsäkringsnäinndens beredskapsorganisation icke utbygges

utöver vad som oundgängligen krävs för att nämnden skall kunna fullgöra

sina förberedande uppgifter. Vad riksnämnden härutinnan föreslagit

synes mig vara ett minimum och jag är medveten om att åtskilliga spörsmål

som kommer att möta krigsförsäkringsnämnden i dess arbete är av

den natur att de kan motivera representation i nämnden av andra intressen,

bl. a. luftfartsintressena. Till en början synes dock lämpligt att stanna

vid den sammansättning av krigsförsäkringsnämnden som riksnämnden

föreslagit. Några svårigheter att tillföra nämnden nödig sakkunskap från

icke representerade intresseområden synes icke behöva föreligga.

I det läge att krigsförsäkringslagen träder i tillämpning torde vara nödvändigt

att bredda representationen i krigsförsäkringsnämnden. Frågan om

hur nämnden då skall vara sammansatt för att kunna fungera på effektivast

möjliga sätt bör lösas bl. a. med ledning av den beredskapsplanläggning

av krigsförsäkringsverksamheten som utgör en av nämndens första

uppgifter. Först sedan denna planläggning slutförts torde det vara möjligt

att närmare bedöma nämndens sammansättning i ett tillämpningsskede.-;

1 specialmotiveringen till de olika stadgandena i förslaget har departementschefen

anfört:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

»1 §•

Gällande krigsförsäkringslag är av permanent natur. För att de materiella

bestämmelserna skall kunna tillämpas fordras särskilt förordnande av

Kungl. Maj :t. Sådant förordnande om tillämpning förutsätter att riket befinner

sig i krig eller krigsfara eller att eljest utomordentliga av krig föranledda

förhållanden råder. Är riksdagen samlad skall förordnande meddelas

först sedan riksdagens samtycke inhämtats. I annat fall äger Kungl.

Maj :t ensam förordna om tillämpning intill viss begränsad tid räknad från

det riksdagen sammanträtt. Kungl. Maj :ts befogenhet att ensam meddela

förordnande torde dock ha mist sin betydelse, enär riksdagen numera anses

samlad hela året (se särskilda utskottets utlåtande nr 1/1948 s. 24 och 27).

Riksnämndens förslag innefattar en modernisering av lagens fullmaktskonstruktion

i enlighet med vad som numera gäller för flera beredskapsIagar.

Sålunda skall enligt förslaget den tillämnade lagen automatiskt träda

i tillämpning när riket indrages i krig. Vid krigsfara eller eljest under utomordentliga

av krig föranledda förhållanden föreslås att Kungl. Maj :t skall

kunna förordna om tillämpning av lagens bestämmelser. Sådant förordnande

skall enligt vanligt mönster underställas riksdagen för godkännande.

Vad riksnämnden föreslagit angående förutsättningarna för lagens sättande

i tillämpning har allmänt godtagits av remissinstanserna.

Erfarenheten visar att även relativt avlägsna krigshändelser oväntat kan

utgöra ett allvarligt hot mot våra transportleder och därmed vår varuförsörjning.

I ett sådant plötsligt uppkommande krisläge måste den statliga

krigsförsäkringen snabbt kunna träda i funktion. Det är därför av vikt att

lagstiftningen utan dröjsmål kan utnyttjas icke blott vid krig eller krigsfara

som direkt berör vårt land utan även i andra lägen, där krigsförhållanden

ute i världen medför betydande krigsrisker för vår transportapparat.

Jag tillstyrker därför den utformning av lagens inledande bestämmelser

som riksnämnden föreslagit.

3 §•

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen innehåller 2 § nuvarande

krigsförsäkringslag bestämmelser om olycksfallsförsäkring avsedd att komplettera

den gängse obligatoriska försäkringen för skada till följd av olycksfall

i arbetet. I sistnämnda hänseende gäller numera lagen den 14 maj 1954

(nr 243) om yrkesskadeförsäkring vilken ersatt 1916 års olycksfallsförsäkringslag.

Med hänsyn till de risker för krigsolycksfall för vilka de som har

sitt arbete förlagt ombord på fartyg är utsatta, finns vidare sedan tiden före

det andra världskriget särskilda bestämmelser om krigsförsäkring för de

ombordanställda. Nu upptages reglerna härom i lagen den 14 maj 1954 (nr

246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl. Genom denna lag utvidgas det

försäkringsskydd, som yrkesskadeförsäkringslagen erbjuder, till att avse

krigsolycksfall icke blott i arbetet utan även utom arbetet. Vidare komplet
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

teras yrkesskadeförsäkringslagens ersättningsregler med särskilda bestämmelser,

som medför att försäkringsskyddet för den ombordanställde blir

mer omfattande.

Det är att märka, att varken yrkesskadeförsäkringslagen eller 1954 års

lag om krigsförsäkring för sjömän är tillämplig i fråga om skada som orsakats

av krigsåtgärd under krig vari Sverige befinner sig. Ytterligare må

nämnas, att man vid tillkomsten av 1939 års lag om statlig krigsförsäkring

framhöll att behov kunde tänkas uppkomma av särskild krigsolycksfallsförsäkring

även i fråga om andra transportmedel än fartyg.

Gentemot riksnämndens förslag att till den nya lagen överföra den nuvarande

befogenheten för Kungl. Maj :t att förordna om utvidgat försäkringsskydd

mot krigsolycksfall har riksförsäkringsanstalten riktat den anmärkningen

att befogenheten icke bör gälla i det läge att riket befinner sig i krig.

1 en sådan situation är enligt anstaltens mening riskerna även för annan

personal än sådan som tjänstgör på transportmedel så stora att någon särställning

i försäkringshänseende för transportmedlens personal icke är befogad.

För egen del kan jag icke helt dela anstaltens synpunkter. Det är

nämligen icke möjligt att på förhand med någon säkerhet bedöma hur förhållandena

kommer att gestalta sig vid ett krig, i vilket vårt land är indraget,

Man kan tänka sig ett läge, då personal ombord på fartyg och andra

transportmedel även när vårt land indragils i krig får anses avsevärt mer

utsatt för olycksrisker än andra jämförbara grupper medborgare. Som eu

beredskapsåtgärd synes därför böra bibehållas den möjlighet nuvarande

lagstiftning erbjuder att även vid ett krig i vilket vårt land blivit indraget

anordna ett rimligt krigsförsäkringsskydd för sjöfolket och likställda

grupper. Jag förordar således att riksnämndens förslag följes på denna

punkt.»

Rörande innehållet i departementschefens yttrande i övrigt får utskottet

hänvisa till propositionen.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om statlig krigsförsäkring

har inte givit utskottet anledning till erinran.

Vad föredragande departementschefen uttalat om att eu ny statens krigsförsäkringsnämnd

bör träda i verksamhet snarast möjligt vill utskottet ansluta

sig till. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har föreslagit,

alt krigsförsäkringsnämnden på beredskapsstadiet skall bestå av ordförande

och fem ledamöter, vilka skall representera kaskoförsäkrings- och varuförsäkringsintressena

samt sjöfarts-, export- och importintressena. Detta

förslag har departementschefen anslutit sig till, och ej heller utskottet har

någon erinran däremot. Såsom departementschefen framhållit, är den före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

slagna beredskapsorganisationen ett minimum, och man får tänka sig en

breddning av representationen i krigsförsäkringsnämnden, då lagen träder

i tillämpning. En sådan breddning bör enligt utskottets mening syfta till

att de ytterligare intressen, som blir föremål för försäkring enligt lagen,

får representation i nämnden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 3.

Stockholm den 9 februari 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Lundberg*, fru

Sandström*, herr Lothigius*, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje,

Wahrendorff och fru Eriksson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

600262 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre anslag. a1 i texten