Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1960

1960-03-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:11, Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1960

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av sjukförsäkringslagens

bestämmelser rörande ersättning för

resa.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Mattsson

in. fl. samt nr 16 i andra kammaren av herrar Jansson i Benestad och Gustavsson

i Alvesta.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att ersättning för resa enligt lagen om allmän sjukförsäkring ej

skall utgå om ersättningsbeloppet ej överskrider en krona, samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga författningsändringar».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 9.

Nugot om gällande bestämmelser angående ersättning för sjukresa

Bestämmelserna om ersättning för sjukresor finns i 16 och 17 §§ lagen

om allmän sjukförsäkring samt med stöd därav utfärdade bestämmelser.

1 16 § ges regler om ersättning för resor i anledning av läkarvård och i 17 §

regler om ersättning för resor i anledning av sjukhusvård.

Läkarvårdsresor ersättes endast i den mån resekostnaden överstiger ett

karensbelopp om i regel fyra kronor. Rätten till ersättning är därjämte begränsad

av ett flertal regler. Bland dessa må nämnas, att reseersättningen i

allmänhet inte får beräknas till högre belopp än som skulle ha utgått vid

besök hos den provinsial- eller stadsläkare, inom vilkens distrikt den försäkrade

vistas.

I fråga om resor i anledning av sjukhusvård gäller i princip, att kostnaden

för intagningsresa ersättes helt och återresa endast i den mån resekostnaden

överstiger ett karensbelopp om fyra kronor. Även här gäller viktiga

begränsningar i ersättningsrätten; bland annat får ersättning i allmänhet

inte utges med högre belopp än som skulle ha utgått om vården

åtnjutits vid närmaste allmänna sjukhus, där erforderlig vård kunnat

beredas.

Bihung till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr It är 1960

Motionerna

Motionärerna anser, att rimliga proportioner mellan erhållen ersättning

och administrativ kostnad inte föreligger, då ersättningsbeloppet inte överstiger

en krona. De nämner därvid att expeditionskostnaderna för ett kassaärende

i bank uppgår till 60 öre. Avslutningsvis anföres i motionerna:

Här nämnda smärre ersättningsbelopp kan inte sägas vara motiverade

av trängande sociala eller ekonomiska skäl. Om en nedre gräns för ersättningsbeloppens

storlek fastställes, skulle vissa besparingar uppnås såväl

genom minskade administrativa kostnader som genom minskad utbetalning

av ersättning. De sålunda gjorda besparingarna skulle av sjukkassorna

kunna användas för s. k. merprestation, d. v. s. för täckande av kostnader

för efterbehandling och konvalescentvård. Täckandet av sådana kostnader

torde genomgående vara mera socialt och ekonomiskt motiverat än nämnda

smärre ersättningsbelopp.

Tidigare behandling av förevarande fråga

Bestämmelserna om sjukreseersättning undergick eu genomgripande översyn

vid höstsessionen under 1959 års riksdag. Ändringarna trädde i kraft

den 1 januari 1960. Såväl i sjukreseutredningen, som låg till grund för

propositionen i ämnet (nr 161), som i denna avvisades tanken på att införa

en regel av nu föreslagen innebörd. I riksdagen behandlades frågan bl. a.

i anledning av motionsyrkanden (motionerna I: 522 och II: 626). Riksdagen

avslog, i enlighet med andra lagutskottets (utlåtande nr 45) hemställan,

motionsyrkandena. Utskottet anförde i utlåtandet:

Utredningen har motiverat sin avvisande hållning till en regel av den av

motionärerna föreslagna innebörden med att en sådan regel troligen skulle

uppfattas som ett slags dubbel självrisk och därigenom vålla onödig irritation

bland de försäkrade. Departementschefen bar anslutit sig till utredningens

uppfattning.

Även utskottet delar den mening som utredningen sålunda gjort sig till

tolk för. Därjämte vill utskottet tillägga, att det ytterst sällan torde förekomma,

att en försäkrad har anledning att göra sig ärende till sjukkassan

för att utfå enbart reseersättning. Utbetalning av reseersättning torde således

i de allra flesta fall ske i samband med utbetalande av annan ersättning

enligt sjukförsäkringslagen. Vid sådant förhållande kan någon nämnvärd

minskning av sjukkassornas arbete med utbetalningen av reseersättningar

icke uppnås genom den i motionerna föreslagna regeln. Ej heller kan man

tänka sig att regeln skulle kunna medföra någon nämnvärd minskning i

sjukkassornas arbete med uträkning av reseersättningsbelopp, då ju i alla

fall en beräkning måste ske för att fastställa, huruvida ersättning skall utgå

eller ej. Utskottet anser således att tillräckliga skäl icke föreligger för bifall

till det i motionerna framställda yrkandet.

Utskottet

Såsom framgår av det ovanstående har riksdagen under höstsessionen i

fjol behandlat den i föreliggande motioner väckta frågan och därvid avslagit

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr it år 1960

motionsförslag av samma innehåll. Enligt utskottets mening har därefter

intet inträffat som ger anledning till ett ändrat ställningstagande. Utskottet

får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 9 och II: 16, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowson, Sunne, fru Carlqvist,

fru Svenson, fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson och Kaijser;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, fröken Wetterström,

fröken Höjer, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herr Gustavsson

i Alvesta, fru Svensson* och herr Svensson i Kungälv*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Gustavsson i Alvesta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.