Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.
1960-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1960:12, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960
1
Nr 12
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
257, vilken behandlats av andra lagutskottet, har fröken Elmén m. fl. hemställt,
»att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av arbetarskyddslagen,
att tillstånd av yrkesinspektör skall erfordras vid ny-, om- och
tillbyggnad av arbetslokaler och personalrum, samt att vederbörande utskott
utarbetar förslag till erforderlig lagtext».
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Gällande bestämmelser
Byggnadsstadgan den 30 juni 1947 innehåller bestämmelser om skyldighet
att söka byggnadslov eller annat därmed jämförbart tillstånd. Skilda regler
gäller för olika typer av administrativa områden och planområden. 1 huvuddrag
innebär reglerna följande. Nybyggnad, varmed jämställes väsentlig
ändring av befintlig byggnad, såsom till-, på- eller ombyggnad m. m., får
i stad, köping, municipalsamhälle samt sådant område på den egentliga
landsbygden, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser
fastställts, icke företagas utan byggnadsnämndens lov. Gäller nybyggnaden
hotell, sjukhus, fabrik eller annan industriell anläggning samt vissa
andra större byggnader, fordras inom sådant område på landsbygden, för
vilket varken stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser fastställts,
länsstyrelsens tillstånd. För vissa andra åtgärder med befintlig byggnad,
som icke är att betrakta som nybyggnad, fordras jämväl i stad, köping,
municipalsamhälle samt stadsplanelagt område på landet byggnadslov.
För samma områden samt område på landet, för vilket finns byggnadsplan
eller utomplansbestämmelser, kräves byggnadslov för inrättandet av vissa
upplag m. m. I kommunal byggnadsordning kan dessutom föreskrivas ytterligare
skyldighet att söka byggnadslov.
I stadgan föreskrives vidare, att byggnadsnämnd skall, då ansökan om
byggnadslov avser fabrik eller annan industriell anläggning, innan ärendet
avgöres, inhämta yrkesinspektörens yttrande, där ej sådant yttrande ingivits
av sökanden. Då länsstyrelsen är tillståndsmyndighet, har denna att i
Bibang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 12
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960
ärenden av motsvarande slag underrätta yrkesinspektören om ansökningen.
Genom dessa bestämmelser, som fick sin nuvarande utformning i samband
med tillkomsten av 1949 års arbetarskyddslag, skapas garantier för att dylika
byggnadsföretag blir föremål för yrkesinspektionens granskning. Samtidigt
medför de möjlighet för yrkesinspektören att redan på ritningsstadiet
lämna nödiga anvisningar ur arbetarskyddssynpunkt.
Tillkomsten av 1959 års byggnadsstadga samt bestämmelserna i
denna m. m.
År 1951 tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet särskilda
sakkunniga för att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla
byggnadslagstiftningen och dess tillämpning. De sakkunniga, som antog
benämningen 1951 års byggnadsutredning, avgav ett betänkande 1957. På
grundval av betänkandet framlade Kungl. Maj :t till 1 9 5 9 års riksdag
proposition nr 168 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen
samt förslag till ny byggnadsstadga. Huvudsyftet med propositionen var att
åvägabringa förenklingar och, förkortningar av förfarandet i planläggningsoch
byggnadsärenden samt minskning av författningsmaterialets omfattning.
Riksdagen antog i enlighet med tredje lagutskottets utlåtande nr 26
förslaget till lag om ändring i byggnadslagen med viss smärre ändring samt
lämnade förslaget till byggnadsstadga i den för förevarande motion aktuella
delen utan erinran.
Byggnadsstadgan träder i kraft den 1 juli 1960.
I 1959 års byggnadsstadga kvarstår med viss inskränkning skyldigheten
att söka byggnadslov. Således kräves byggnadsnämndens lov för att inom
planlagt område vidtaga åtgärd, som är att hänföra till nybyggnad samt för
att vidtaga dels vissa icke till nybyggnad hänförliga arbeten å befintlig
byggnad dels ock vissa andra byggnadsarbeten. Det nuvarande systemet
med prövning genom länsstyrelsen av vissa byggnadsföretag på landsbygden
har utgått och i stället åligger det byggnadsnämnd att inom icke planlagt
område pröva ansökan om uppförande av större byggnad samt fabrik
eller annan byggnad för industriell rörelse.
Den nya stadgan innehåller emellertid icke någon föreskrift om skyldighet
för byggnadsnämnd, att då ansökan om byggnadslov avser fabrik eller
annan industriell anläggning, innan ärendet avgöres, inhämta yrkesinspektörens
yttrande. I stadgan återfinnes endast en generell bestämmelse, att
om åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, enligt stadgande i lag eller författning
därjämte är beroende på tillstånd av annan myndighet än byggnadsnämnd,
nämnden skall hänvisa vederbörande att söka sådant tillstånd.
Att nämnda föreskrift icke medtagits i den nya stadgan får ses mot bak
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960
grunden av propositionens huvudsyfte att ur det nuvarande författningsmaterialet
utrensa detalj bestämmelser och bestämmelser av teknisk karaktär.
1947 års byggnadsstadga innehåller åtskilliga föreskrifter om skyldighet
för byggnadsnämnd att inhämta yttrande av annan myndighet. Förutom
yrkesinspektören har således byggnadsnämnden att för vissa särskilt angivna
fall höra byggnadsstyrelsen, riksantikvarien, brandchefen, militär
myndighet, luftfartsmyndighet eller tillsynsmyndigheten enligt atomenergilagen.
Byggnadsutredningen anförde i detta sammanhang:
Att belasta författningen med en utförlig uppräkning av myndigheter,
med vilka byggnadsnämnden skall samråda eller vilkas yttrande skall inhämtas,
är enligt utredningen olämpligt bl. a. av den anledningen, att uppräkningen
ganska ofta blir i behov av översyn och justering. I förslaget
har därför icke influtit några speciella föreskrifter sådana som de nyss omnämnda.
Det behov, som onekligen förefinnes av vissa anvisningar till ledning
för byggnadsnämnderna, torde kunna tillgodoses genom att byggnadsstyrelsen
utarbetar och tillhandahåller en lista över de författningar, som
byggnadsnämnden bör beakta, och de myndigheter, vilkas yttrande i skilda
fall bör inhämtas. — I själva stadgeförslaget har blott intagits en allmänt
hållen föreskrift om att byggnadsnämnden i fall, då den åtgärd för vilken
byggnadslov sökes enligt lag eller författning är beroende på tillstånd av
annan myndighet än nämnden, har att hänvisa vederbörande att söka
sådant tillstånd.
Departementschefen och riksdagen delade utredningens uppfattning.
Motionen
Motionärerna framhåller, att ifrågavarande bestämmelse haft stor betydelse
ur arbetarskyddssynpunkt, då yrkesinspektören därmed haft möjlighet
att lämna nödvändiga anvisningar redan på ritningsstadiet, samt fortsätter:
Vi beklagar, att bestämmelsen kommit bort i den nya stadgan. Även om
man kan förutsätta, att den praxis som utvecklats att inhämta yrkesinspektörens
yttrande i vissa fall kommer att fortsätta, kan man dock befara att
så inte blir förhållandet i många fall, och det anser vi vara ett stort steg
bakåt i fråga om arbetarskyddet. Vid ritningsgranskning har yrkesinspektörerna,
med all den samlade erfarenhet de har, kunnat utöva en konsulterande
verksamhet av utomordentligt stort värde.
Utskottet
Motionärerna yrkar införande i arbetarskyddslagen av en bestämmelse,
att tillstånd av yrkesinspektör skall erfordras vid ny-, om- och tillbyggnad
av arbetslokaler och personalrum.
I 1947 års byggnadsstadga föreskrives, att byggnadsnämnd, då ansökan
om byggnadslov avser fabrik eller annan industriell anläggning, skall,
innan ärendet avgöres, inhämta yrkesinspektörens yttrande. Vidare stad
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960
gas för de fall länsstyrelsen är tillståndsmyndighet skyldighet för denna
att underrätta yrkesinspektören om ansökningen. 1959 års byggnadsstadga,
som träder i kraft den 1 juli 1960, innehåller emellertid icke motsvarighet
till dessa bestämmelser. Anledningen härtill är att man icke velat belasta
den nya stadgan med en utförlig uppräkning av myndigheter, med
vilka byggnadsnämnden skall samråda, eller vilkas yttrande skall inhämtas,
bland annat enär en sådan uppräkning ganska ofta kan bli i behov
av översyn och justering. I enlighet härmed uttalade departementschefen
i propositionen med förslag till den nya stadgan, att de behov av vissa
anvisningar till ledning för byggnadsnämnderna som förefinnes, borde tillgodoses
genom att byggnadsstyrelsen utarbetade och tillhandahöll byggnadsnämnderna
en rådgivande förteckning över myndigheter, vilkas yttrande
i skilda fall borde inhämtas. Vid riksdagsbehandlingen gjordes ingen
erinran häremot. Utskottet har inhämtat, att byggnadsstyrelsen förbereder
arbetet på nämnda förteckning samt att byggnadsstyrelsen bland de myndigheter,
vilkas yttrande bör inhämtas, kommer att medtaga yrkesinspektören.
Under sådana förhållanden saknas enligt utskottets mening anledning
att i arbetarskyddslagen införa en bestämmelse av det innehåll motionärerna
föreslagit.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 257 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 17 mars 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Sunne, fru
Carlqvist, fru Svenson, fru Hamrin-Thorell, herrar Magnusson och Kaijser;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Wetterström*,
fröken Höjer, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herr Gustavsson
i Alvesta, fru Svensson* och herr Svensson i Kungälv*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM SO
003420
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.