Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.

1960-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:12, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetarskyddslagen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

257, vilken behandlats av andra lagutskottet, har fröken Elmén m. fl. hemställt,

»att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av arbetarskyddslagen,

att tillstånd av yrkesinspektör skall erfordras vid ny-, om- och

tillbyggnad av arbetslokaler och personalrum, samt att vederbörande utskott

utarbetar förslag till erforderlig lagtext».

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser

Byggnadsstadgan den 30 juni 1947 innehåller bestämmelser om skyldighet

att söka byggnadslov eller annat därmed jämförbart tillstånd. Skilda regler

gäller för olika typer av administrativa områden och planområden. 1 huvuddrag

innebär reglerna följande. Nybyggnad, varmed jämställes väsentlig

ändring av befintlig byggnad, såsom till-, på- eller ombyggnad m. m., får

i stad, köping, municipalsamhälle samt sådant område på den egentliga

landsbygden, för vilket stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser

fastställts, icke företagas utan byggnadsnämndens lov. Gäller nybyggnaden

hotell, sjukhus, fabrik eller annan industriell anläggning samt vissa

andra större byggnader, fordras inom sådant område på landsbygden, för

vilket varken stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser fastställts,

länsstyrelsens tillstånd. För vissa andra åtgärder med befintlig byggnad,

som icke är att betrakta som nybyggnad, fordras jämväl i stad, köping,

municipalsamhälle samt stadsplanelagt område på landet byggnadslov.

För samma områden samt område på landet, för vilket finns byggnadsplan

eller utomplansbestämmelser, kräves byggnadslov för inrättandet av vissa

upplag m. m. I kommunal byggnadsordning kan dessutom föreskrivas ytterligare

skyldighet att söka byggnadslov.

I stadgan föreskrives vidare, att byggnadsnämnd skall, då ansökan om

byggnadslov avser fabrik eller annan industriell anläggning, innan ärendet

avgöres, inhämta yrkesinspektörens yttrande, där ej sådant yttrande ingivits

av sökanden. Då länsstyrelsen är tillståndsmyndighet, har denna att i

Bibang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960

ärenden av motsvarande slag underrätta yrkesinspektören om ansökningen.

Genom dessa bestämmelser, som fick sin nuvarande utformning i samband

med tillkomsten av 1949 års arbetarskyddslag, skapas garantier för att dylika

byggnadsföretag blir föremål för yrkesinspektionens granskning. Samtidigt

medför de möjlighet för yrkesinspektören att redan på ritningsstadiet

lämna nödiga anvisningar ur arbetarskyddssynpunkt.

Tillkomsten av 1959 års byggnadsstadga samt bestämmelserna i

denna m. m.

År 1951 tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet särskilda

sakkunniga för att verkställa utredning angående möjligheterna att förenkla

byggnadslagstiftningen och dess tillämpning. De sakkunniga, som antog

benämningen 1951 års byggnadsutredning, avgav ett betänkande 1957. På

grundval av betänkandet framlade Kungl. Maj :t till 1 9 5 9 års riksdag

proposition nr 168 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen

samt förslag till ny byggnadsstadga. Huvudsyftet med propositionen var att

åvägabringa förenklingar och, förkortningar av förfarandet i planläggningsoch

byggnadsärenden samt minskning av författningsmaterialets omfattning.

Riksdagen antog i enlighet med tredje lagutskottets utlåtande nr 26

förslaget till lag om ändring i byggnadslagen med viss smärre ändring samt

lämnade förslaget till byggnadsstadga i den för förevarande motion aktuella

delen utan erinran.

Byggnadsstadgan träder i kraft den 1 juli 1960.

I 1959 års byggnadsstadga kvarstår med viss inskränkning skyldigheten

att söka byggnadslov. Således kräves byggnadsnämndens lov för att inom

planlagt område vidtaga åtgärd, som är att hänföra till nybyggnad samt för

att vidtaga dels vissa icke till nybyggnad hänförliga arbeten å befintlig

byggnad dels ock vissa andra byggnadsarbeten. Det nuvarande systemet

med prövning genom länsstyrelsen av vissa byggnadsföretag på landsbygden

har utgått och i stället åligger det byggnadsnämnd att inom icke planlagt

område pröva ansökan om uppförande av större byggnad samt fabrik

eller annan byggnad för industriell rörelse.

Den nya stadgan innehåller emellertid icke någon föreskrift om skyldighet

för byggnadsnämnd, att då ansökan om byggnadslov avser fabrik eller

annan industriell anläggning, innan ärendet avgöres, inhämta yrkesinspektörens

yttrande. I stadgan återfinnes endast en generell bestämmelse, att

om åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, enligt stadgande i lag eller författning

därjämte är beroende på tillstånd av annan myndighet än byggnadsnämnd,

nämnden skall hänvisa vederbörande att söka sådant tillstånd.

Att nämnda föreskrift icke medtagits i den nya stadgan får ses mot bak
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960

grunden av propositionens huvudsyfte att ur det nuvarande författningsmaterialet

utrensa detalj bestämmelser och bestämmelser av teknisk karaktär.

1947 års byggnadsstadga innehåller åtskilliga föreskrifter om skyldighet

för byggnadsnämnd att inhämta yttrande av annan myndighet. Förutom

yrkesinspektören har således byggnadsnämnden att för vissa särskilt angivna

fall höra byggnadsstyrelsen, riksantikvarien, brandchefen, militär

myndighet, luftfartsmyndighet eller tillsynsmyndigheten enligt atomenergilagen.

Byggnadsutredningen anförde i detta sammanhang:

Att belasta författningen med en utförlig uppräkning av myndigheter,

med vilka byggnadsnämnden skall samråda eller vilkas yttrande skall inhämtas,

är enligt utredningen olämpligt bl. a. av den anledningen, att uppräkningen

ganska ofta blir i behov av översyn och justering. I förslaget

har därför icke influtit några speciella föreskrifter sådana som de nyss omnämnda.

Det behov, som onekligen förefinnes av vissa anvisningar till ledning

för byggnadsnämnderna, torde kunna tillgodoses genom att byggnadsstyrelsen

utarbetar och tillhandahåller en lista över de författningar, som

byggnadsnämnden bör beakta, och de myndigheter, vilkas yttrande i skilda

fall bör inhämtas. — I själva stadgeförslaget har blott intagits en allmänt

hållen föreskrift om att byggnadsnämnden i fall, då den åtgärd för vilken

byggnadslov sökes enligt lag eller författning är beroende på tillstånd av

annan myndighet än nämnden, har att hänvisa vederbörande att söka

sådant tillstånd.

Departementschefen och riksdagen delade utredningens uppfattning.

Motionen

Motionärerna framhåller, att ifrågavarande bestämmelse haft stor betydelse

ur arbetarskyddssynpunkt, då yrkesinspektören därmed haft möjlighet

att lämna nödvändiga anvisningar redan på ritningsstadiet, samt fortsätter:

Vi beklagar, att bestämmelsen kommit bort i den nya stadgan. Även om

man kan förutsätta, att den praxis som utvecklats att inhämta yrkesinspektörens

yttrande i vissa fall kommer att fortsätta, kan man dock befara att

så inte blir förhållandet i många fall, och det anser vi vara ett stort steg

bakåt i fråga om arbetarskyddet. Vid ritningsgranskning har yrkesinspektörerna,

med all den samlade erfarenhet de har, kunnat utöva en konsulterande

verksamhet av utomordentligt stort värde.

Utskottet

Motionärerna yrkar införande i arbetarskyddslagen av en bestämmelse,

att tillstånd av yrkesinspektör skall erfordras vid ny-, om- och tillbyggnad

av arbetslokaler och personalrum.

I 1947 års byggnadsstadga föreskrives, att byggnadsnämnd, då ansökan

om byggnadslov avser fabrik eller annan industriell anläggning, skall,

innan ärendet avgöres, inhämta yrkesinspektörens yttrande. Vidare stad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1960

gas för de fall länsstyrelsen är tillståndsmyndighet skyldighet för denna

att underrätta yrkesinspektören om ansökningen. 1959 års byggnadsstadga,

som träder i kraft den 1 juli 1960, innehåller emellertid icke motsvarighet

till dessa bestämmelser. Anledningen härtill är att man icke velat belasta

den nya stadgan med en utförlig uppräkning av myndigheter, med

vilka byggnadsnämnden skall samråda, eller vilkas yttrande skall inhämtas,

bland annat enär en sådan uppräkning ganska ofta kan bli i behov

av översyn och justering. I enlighet härmed uttalade departementschefen

i propositionen med förslag till den nya stadgan, att de behov av vissa

anvisningar till ledning för byggnadsnämnderna som förefinnes, borde tillgodoses

genom att byggnadsstyrelsen utarbetade och tillhandahöll byggnadsnämnderna

en rådgivande förteckning över myndigheter, vilkas yttrande

i skilda fall borde inhämtas. Vid riksdagsbehandlingen gjordes ingen

erinran häremot. Utskottet har inhämtat, att byggnadsstyrelsen förbereder

arbetet på nämnda förteckning samt att byggnadsstyrelsen bland de myndigheter,

vilkas yttrande bör inhämtas, kommer att medtaga yrkesinspektören.

Under sådana förhållanden saknas enligt utskottets mening anledning

att i arbetarskyddslagen införa en bestämmelse av det innehåll motionärerna

föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 257 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Sunne, fru

Carlqvist, fru Svenson, fru Hamrin-Thorell, herrar Magnusson och Kaijser;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Wetterström*,

fröken Höjer, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herr Gustavsson

i Alvesta, fru Svensson* och herr Svensson i Kungälv*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM SO

003420

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.