Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i sjukförsäkringslagen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 41 i första kammaren av herr Hanson, Per-Olof, och nr 49 i andra kammaren av herr Boi ja m. fl.

1960-03-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i sjukförsäkringslagen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 41 i första kammaren av herr Hanson, Per-Olof, och nr 49 i andra kammaren av herr Boi ja m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 14 dr 1960

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i sjukförsäkringslagen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 41 i första kammaren av herr Hanson,

Per-Olof, och nr 49 i andra kammaren av herr Boi ja m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i lagen om allmän

sjukförsäkring, att dess 33 § 4 stycket omformas att gälla avgiftsbefrielse

för den som fullgör tjänstgöring som värnpliktig under hel 30-dagarsperiod,

samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta den lagtext som erfordras för

denna ändring i sjukförsäkringslagen».

I fråga om de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 49.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt lagen om allmän sjukförsäkring är varje sjukpenningförsäkrad

medlem av sjukkassa, förutom för grundsjulcpenning, försäkrad för tilläggssjukpenning,

om hans årsinkomst av tjänst uppgår till minst 1 800 kronor

(22 § andra stycket). Storleken av tilläggssjukpenningen bestämmes av den

sjukpenningklass den försäkrade tillhör (22 § andra stycket). Placeringen

i sjukpenningklass är i sin tur beroende av den försäkrades årsinkomst av

tjänst. Sjukpenningklass 2, som är den lägsta för de tilläggssjukpenningförsäkrade,

uppnås vid årsinkomster mellan 1 800 och 2 400 kronor. Sjukpenningklass

13, som är den högsta sjukpenningklassen, uppnås vid årsinkomster

om lägst 14 000 kronor. Tilläggssjukpenningen är i klass 2 en krona om

dagen samt i klass 13 sjutton kronor under de första 180 dagarna och nio

kronor för tiden därefter. Beslut angående placering i sjukpenningklass får

verkan från och med månadsskiftet efter det beslutet fattats (11 § andra

stycket).

Sjukpenning utgår inte för tid då den försäkrade fullgör tjänstgöring såsom

värnpliktig (23 § första stycket a).

Tilläggssjukpenningförsäkringen finansieras i huvudsak dels med bidrag

från arbetsgivare, dels med avgifter från dem som är försäkrade för tilläggs
Bihang

till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 14 år 1960

sjukpenning. Arbetsgivarbidragen utgår med viss andel — 0,85 procent —

av arbetsgivarens löneutgifter, beräknade på visst sätt, och alltså oberoende

av storleken av sjukkassornas utgifter för försäkringen. Avgifterna från de

försäkrade skall vara så avvägda, att de täcker återstoden av sjukkassas

utgifter för försäkringen (34 § första stycket). Avgifterna skall vara lika

stora för de medlemmar i kassan som tillhör samma sjukpenningklass (34 §

tredje stycket). De beräknas för kalendermånad. Avgift skall i princip erläggas

av medlem, som under den månad avgiften avser eller del därav är

försäkrad för tilläggssjukpenning (33 § fjärde stycket). Den som fullgör

tjänstgöring såsom värnpliktig må, såframt han senast två månader efter

tjänstgöringens slut gjort framställning därom hos sjukkassan, befrias från

avgift för varje hel kalendermånad av tjänstgöringen (33 § fjärde stycket).

Motsvarighet till denna avgiftsbefrielse saknas i fråga om försäkringarna för

sjukhjälp och grundsjukpenning.

Avgiften till tilläggssjukpenningförsäkringen uppgick i genomsnitt för

hela riket för år 1959 i sjukpenningklass 13 till cirka 100 kronor för år, eller

ungefär 8 kronor 50 öre för månad. I Stockholm, som hade bland de högsta

avgifterna i riket, var motsvarande belopp 128 kronor och knappt 11 kronor.

Utskottet

Avgift till försäkringen för tilläggssjukpenning beräknas för kalendermånad

och påföres i princip endast dem som under månaden varit försäkrade

därför. Storleken av avgiften bestämmes bl. a. med hänsyn till den sjukpenningklass

den försäkrade tillhört under månaden. Ändring i sjukpenningklassplacering

sker med verkan fr. o. in. kalendermånad. Vissa försäkrade är

befriade från avgiftsskyldighet. Detta gäller bl. a. värnpliktig för hel kalendermånad,

under vilken han fullgjort tjänstgöring, därest han inom viss tid

ansöker om avgiftsbefrielse. Denna regel hänger samman med att värnpliktig

icke är berättigad till sjukpenning under tid, då han fullgör tjänstgöring.

Motionärerna vänder sig mot att regeln om avgiftsbefrielse för värnpliktig

fordrar att tjänstgöringen skall ha pågått hel kalendermånad. De som fullgör

repetitionsövning om 30 eller 40 dagar kan enligt motionärerna ofta inte få

avgiftsbefrielse, därför att tjänstgöringen inte omfattar en hel kalendermånad.

Å andra sidan kan det, framhåller motionärerna, inträffa, att tjänstgöringen,

även om den inte varar mer än 30 dagar, sammanfaller med kalendermånad

och att den värnpliktige således får rätt till avgiftsbefrielse. Motionärerna

finner dessa förhållanden otillfredsställande ur rättvisesynpunkt och

föreslår att avgiftsbefrielse i stället skall gälla för den som fullgör värnpliktstjänstgöring

under hel trettiodagarsperiod.

Enligt utskottets uppfattning skulle motionärernas förslag innebära, att

reglerna om avgiftsberäkning blev onödigt invecklade. Sålunda skulle sjuk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr li år 1960

3

kassorna i de fall, då den försäkrade under värnpliktstjänstgöringen skall

placeras i annan sjukpenningklass, kunna bli tvungna att påföra sjukförsäkringsavgift

för del av månad. Vidare skulle uppstå problemet, huruvida hela

tjänstgöringstiden skall indelas i trettiodagarsperioder, för vilka skall gälla

avgiftsbefrielse, eller trettiodagarsregeln skall tillämpas endast i den mån de

nu gällande reglerna inte medför avgiftsbefrielse.

En regel av det i motionerna föreslagna innehållet skulle kunna medföra

avgiftsbefrielse för högst en månad mer än vad som följer av gällande bestämmelser.

Den genomsnittliga avgiften till tilläggssjukpenningförsäkringen

var 1959 i högsta sjukpenningklassen ungefär 8 kronor 50 öre i månaden. I

Stockholm, där avgifterna för försäkringen är bland de högsta i landet, var

motsvarande belopp knappt 11 kronor. Motionärernas förslag skulle således,

om hänsyn tages jämväl till att sjukförsäkringsavgifter är avdragsgilla i beskattningen,

innebära en utgiftsminskning för vissa värnpliktiga försäkrade

om högst 5—8 kronor.

I beaktande av att motionsförslaget dels skulle försvåra avgiftsberäkningen,

dels skulle medföra ytterst ringa fördelar för de försäkrade, anser sig

utskottet icke böra tillstyrka detsamma.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner, I: 41 och II: 49, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1960

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Sunne, fru Carlqvist, herrar

Birke, Lars Larsson, Eric Carlsson och fröken Nordström;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Wetterström, herr

Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje,

Gustavsson i Alvesta och fru Svensson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.