Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1959 vid dess fyrtiotredje sammanträde fattade beslut.
1960-02-09 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1960:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1959 vid dess fyrtiotredje sammanträde fattade beslut.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1960
l
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens
år 1959 vid dess fyrtiotredje sammanträde fattade
beslut.
Genom en den 18 december 1959 dagtecknad proposition, nr 22 år 1960,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, anhållit om riksdagens yttrande angaende
följande i nämnda protokoll omförmälda av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år 1959 vid dess fyrtiotredje sammanträde
fattade beslut, nämligen
1) Konvention (nr 112) angående minimiålder för tillträde till arbete
inom fisket,
2) Konvention (nr 113) angående läkarundersökning av fiskare,
3) Konvention (nr 114) angående fiskares anställningsavtal,
4) Rekommendation (nr 112) angående företagshälsovård.
Texterna till konventionerna och rekommendationen har såsom bilagor
(Bil. A—D) fogats till propositionen. Beträffande dessa texter får utskottet
hänvisa till nämnda bilagor.
I propositionen avstyrkes ratificering från svensk sida av konventionerna.
Beträffande rekommendationen förordas, att densamma överlämnas till arbetarskyddsstyrelsen
för prövning av frågan om och i vad mån rekommendationens
principer bör komma till uttryck i lagstiftning eller i särskilda av
styrelsen utfärdade anvisningar.
Internationella arbetskonferensens fgrtiotredje sammanträde hölls i Geneve
under tiden den 3—25 juni 1959. I sammanträdet deltog representanter
för 75 av organisationens 80 medlemsstater, av vilka det stora flertalet
sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud
från vardera av arbetar- och arbetsgivarsidan. Sverige deltog i sammanträdet
med en fullständig delegation.
Enligt artikel 19 i Internationella arbetsorganisationens stadga skall ifrågavarande
konventioner och rekommendation underställas riksdagen.
1 Ililiang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 2
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1960
Konventionerna (nr 112, 113 och 114) angående anställningsförhållanden
inom fisket
Beträffande innehållet i konventionerna må följande anmärkas.
I konventionen angående minimiålder stadgas, att barn under 15 år icke
må användas till arbete ombord å fiskefartyg. I syfte att tillgodose de s. k.
familjebåtarnas intresse har emellertid medgivits, att barn under 15 år må
tillfälligtvis under skolferierna deltaga i arbete ombord å fiskefartyg, under
förutsättning att arbetet icke är skadligt för deras hälsa eller normala utveckling,
att det icke inverkar menligt på deras skolgång samt att det icke
bedrives i vinstsyfte. Beträffande barn som fyllt 14 år må den nationella
lagstiftningen medgiva att bevis utfärdas, som tillåter användande av sådant
barn till arbete i fall då skol- eller annan lämplig myndighet finner, att arbetet
länder barnet till nytta. Slutligen föreskrives att minderåriga under 18
år icke må användas till arbete såsom kollämpare eller eldare ombord å
koleldade fartyg.
Konventionen angående läkarundersökning föreskriver, att ingen må anställas
för tjänst ombord å fiskefartyg, med mindre han företer ett av godkänd
läkare utfärdat intyg, utvisande att han är duglig för det arbete, med
vilket han skall sysselsättas till sjöss. De närmare reglerna för läkarundersökningens
utförande skall fastställas av vederbörande myndighet efter
samråd med berörda fiskebåtsägares och fiskares organisationer. I fråga
om minderåriga under 21 år skall läkarintyget äga giltighet högst ett år
från dagen för utfärdandet. Har någon efter undersökning förvägrats läkarintyg,
skall han kunna undergå förnyad undersökning av särskilt utsedd
läkare, som skall vara oberoende av parternas organisationer.
Konventionen om fiskares anställningsavtal, som innehåller bestämmelser
rörande slutande av sådant avtal mellan båtägare och fiskare, anger
vissa formaliteter som därvid skall iakttagas och vissa uppgifter, som avtalet
skall innehålla. Konventionen föreskriver i korthet, att i fråga om fiskare
skall tillämpas liknande bestämmelser rörande anställning och anteckningar
om tjänsteuppgifter som gäller för personal i handelsflottan.
Var och en av dessa tre konventioner blev å konferensen föremål för särskild
omröstning. Därvid antogs konventionen om minimiålder med 160
röster mot 46 och 29 nedlagda, konventionen om läkarundersökning med
159 röster mot 45 och 33 nedlagda samt konventionen om anställningsavtal
med 155 röster mot 41 och 37 nedlagda. De svenska regeringsombuden nedlade
sina röster vid samtliga tre omröstningar. Arbetsgivarombudet röstade
emot och arbetarombudet för konventionernas antagande.
Yttranden
Över konventionerna har yttrande inhämtats från delegationen för det
internationella socialpolitiska samarbetet, som i sin tur hört fiskeristyrelsen
och Sveriges fiskares riksförbund.
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1960
3
Beträffande innehållet i yttrandena får utskottet hänvisa till den redogörelse
härför som finnes å s. 5 och 6 i propositionen.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, anför i propositionen:
»Ifrågavarande
konventioner tar närmast sikte på fiske, som bedrives under
andra förhållanden än det svenska. Konventionerna saknar därför —
såsom remissinstanserna framhållit -— aktualitet för det svenska fisket.
Svensk ratificering av konventionerna har avstyrkts av samtliga remissinstanser.
Jag ansluter mig till denna ståndpunkt och finner således att konventionerna
icke bör ratificeras av Sverige.»
Rekommendationen (nr 112) angående företagshälsovård
Beträffande innehållet i rekommendationen må följande anmärkas.
Rekommendationen är tillämplig på företagshälsovård, dvs. sådan verksamhet
som upprättas på eller i närheten av en arbetsplats i syfte att skydda
arbetstagarna mot varje hälsorisk, för vilken de kan bli utsatta till följd
av arbetet eller arbetsförhållandena, att medverka till arbetstagarnas fysiska
och psykiska anpassning, särskilt genom arbetets anpassning till arbetslagarna
samt genom anvisning av arbetsuppgifter, för vilka de är lämpade,
samt att medverka till att för arbetstagarna skapa och vidmakthålla högsta
möjliga grad av fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillämpningsmetoderna för och organisationen av företagshälsovården
liar utformats så smidigt, att hänsyn kunnat tagas till den nuvarande situationen
i olika länder samt till olikheter i lokala förhållanden. Bland de principer
som klart kommit till uttryck i rekommendationen må särskilt nämnas,
att företagshälsovården bör vara av huvudsakligen förebyggande natur,
att den icke bör medföra utgifter för arbetstagarna samt att den icke bör
handha kontrollen av bortovaro på grund av sjukdom.
Rekommendationen innehåller även en förteckning över de uppgifter som
bör ankomma på företagshälsovården. Denna förteckning, som är mycket
detaljerad, tager hänsyn till de senaste rönen på företagshälsovårdens område
och angiver hur dess tjänster bör samordnas med andra avdelningar i
företaget. De funktioner, som enligt förteckningen tillagts företagshälsovården,
motsvarar det mål, vilket man bör söka uppnå med all sådan vård, men
rekommendationen lämnar även utrymme för ett etappvis genomförande av
företagshälsovårdens program. Instrumentet angiver vidare vissa villkor,
som måste vara uppfyllda för att företagshälsovården skall kunna vederbörligen
fullgöra sina uppgifter. I sådant hänseende kräves bl. a. att läkaren
intager en helt oberoende ställning, såväl yrkesmässigt som moraliskt, i förhållande
till både arbetsgivare och arbetstagare samt att de yrkeshemlig
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1960
heter, som må komma till den med företagshälsovården sysselsatta personalens
kännedom i tjänsten, till fullo respekteras.
Ytterligare uttalas i rekommendationen att företagshälsovården bör äga
fritt tillträde till företagets samtliga arbetsplatser och underställda anläggningar
samt få tillgång till upplysningar rörande de arbetsprocesser och arbetsmetoder,
som kommer till användning eller som man planerar att använda.
Företagshälsovården bör även äga befogenhet att utföra eller hos
godkända tekniska organ begära utförande av besiktningar och undersökningar
rörande hälsorisker, som kan hota arbetstagarna.
Slutligen innehåller rekommendationen vissa allmänna anvisningar rörande
metoder för finansiering och övervakning av företagshälsovården.
Rekommendationen antogs av konferensen med 240 röster mot 0 och två
nedlagda. Samtliga svenska omhud röstade för rekommendationens antagande.
Yttranden
över rekommendationen har yttrande inhämtats från delegationen för det
internationella socialpolitiska samarbetet. Delegationen har i sin tur hört
arbetarskyddsstyrelsen, medicinalstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige samt Tjänstemännens centralorganisation.
Beträffande innehållet i yttrandena får utskottet hänvisa till den redogörelse
härför som finnes å s. 7—13 i propositionen.
Departementschefen
Departementschefen anför i propositionen:
»Bestämmelser angående företagshälsovård saknas i stort sett i den svenska
arbetarskyddslagstiftningen. Vissa föreskrifter rörande organisationen
av första hjälp vid olycks- eller sjukdomsfall finns dock i 1949 års arbetarskyddslag
och den därtill anslutna arbetarskyddskungörelsen. Härutöver
linns bestämmelser om läkarkontroll av minderåriga dels i arbetarskyddslagen
och dels i kungörelsen den 6 maj 1949, nr 213, om läkarundersökning
och läkarbesiklning av minderåriga arbetstagare. Slutligen må erinras om
kungörelsen av samma dag, nr 211, om läkarundersökning och läkarbesiktning
till förebyggande av vissa yrkessjukdomar.
Beträffande flertalet av de i rekommendationen förekommande anvisningarna
saknas emellertid motsvarighet i svensk lagstiftning. Möjligen
hör, såsom arbetsgivareföreningen anser, företagshälsovården utvecklas fritt
under samråd mellan arbetsmarknadens parter. Detta hindrar givetvis inte,
att lagstiftningen i ett eller annat avseende kan behöva kompletteras till
följd av rekommendationen. Frågan huruvida så bör ske synes i första hand
höra prövas av arbetarskyddsstyrelsen, som jämväl bör överväga i vad mån
rekommendationens principer bör komma till uttryck i styrelsens anvisningar.
Jag förordar därför att rekommendationen för angivna ändamål
överlämnas till arbetarskyddsstyrelsen. I likhet med delegationen för det
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1960 5
internationella socialpolitiska samarbetet finner jag, att en sådan prövning
lämpligen bör äga rum i samråd med medicinalstyrelsen och arbetsmarknadens
parter.»
Utskottet
Utskottet finner ej anledning till erinran mot vad föredragande departementschefen
yttrat om nu ifrågavarande av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens antagna konventioner och rekommendation.
Utskottet får på grund härav hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande proposition, nr
22, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva
till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 9 februari 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axe! Svensson,
Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fru Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,
Bengtsson i Varberg, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje, Wahrendorff,
fru Wallerius-Gunne och fru Eriksson i Ängelholm.
600268 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens all a1 i texten