Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

1960-04-07 · 99 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 98 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:20, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni

1946 (nr 431) om folkpensionering, m. m., i vad propositionen

hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 4 mars 1960 dagtecknad proposition, nr 75, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,

2) lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 (nr

264) om höjning av folkpensioner m. m.,

3) lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947

(nr 398) om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen,

4) lag om barnpensioner,

5) lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn,

6) lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr

382),

7) lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr

284) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag,

8) lag angående ändrad lydelse av 29 och 33 §§ lagen den 3 januari 1947

(nr 1) om allmän sjukförsäkring och

9) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 4 juni 1954 (nr 483)

om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår de därvid fogade lagförslagen, hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till statsutskottet.

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i ämnet

väckta motioner, nämligen

1 — intrång till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

A. vid riksdagens början väckta motioner:

de likalydande motionerna nr 19 i första kammaren av herr Persson, Helmer,

och nr 11 i andra kammaren av herr Senander m. fl. om viss höjning av

folkpensionerna,

de likalydande motionerna nr 316 i första kammaren av herr Wirmark

m. fl. och nr 391 i andra kammaren av fru Johansson m. fl. angående socialt

försäkringsskydd för hemmadöttrar, m. m.;

B. i anledning av propositionen väckta motioner:

de likalydande motionerna nr 573 i första kammaren av herr Bengtson

m. fl. och nr 714 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl., i vad motionerna

hänvisats till lagutskott,

de likalydande motionerna nr 574 i första kammaren av fröken Andersson

och nr 717 i andra kammaren av fru Kristensson m. fl.,

de likalydande motionerna nr 575 i första kammaren av herr Bengtson

m. fl. och nr 713 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl.,

de likalydande motionerna nr 576 i första kammaren av herr Carlsson,

Eric, och herr Sundin samt nr 719 i andra kammaren av herrar Fälldin

och Nilsson i Tvärålund,

de likalydande motionerna nr 577 i första kammaren av herr Ewerlöf

m. fl. och nr 718 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.,

de likalydande motionerna nr 578 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. och nr 716 i andra kammaren av herr Malmborg m. fl.,

de likalydande motionerna nr 579 i första kammaren av herrar Sundin

och Mattsson samt nr 715 i andra kammaren av herr Jansson i Benestad

m. fl.

motionen nr 709 i andra kammaren av herr Senander m. fl.,

motionen nr 710 i andra kammaren av herr Senander m. fl.,

motionen nr 711 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile och

fröken Elmén samt

motionen nr 712 i andra kammaren av fröken Karlsson.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 3 § 2 och 4 mom., 4 § 3 mom., 6 § 3 mom.,

8, 11 och 12 §§, 14 § 2 mom., 15 och 16 §§, 19 § 1 mom., 33 och 36 §§ samt

38 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

2 mom. För tid före fyllda sextiosju

år utgår folkpension i form av

invalidpension till den, som

på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller

annat lyte är ur stånd att försörja

sig genom sådant arbete som motsvarar

hans krafter och färdigheter,

under förutsättning att nedsättningen

av arbetsförmågan kan anses

varaktig.

Den som -— —----—--

4 mom. Änka, som fyllt femtiofem

år, äger, om hon uppnått denna ålder

senast under det kalenderår, varunder

mannen avlidit, och varit gift

med honom minst fem år, rätt till

folkpension i form av änkepens

i o n, såframt hon ej eljest åtnjuter

folkpension. Ingår hon nytt äktenskap,

upphör rätten till änkepension.

Till änka, som fyllt femtiofem år,

må, när särskilda skäl föranleda därtill,

änkepension utgå, även om hon

2 mom. Folkpension i form av i nvalidpension

utgår till den, som

på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller

annat lyte är ur stånd att försörja

sig genom sådant arbete som motsvarar

hans krafter och färdigheter, under

förutsättning att nedsättningen

av arbetsförmågan kan anses varaktig
saknar

ledsyn.

4 mom. Folkpension i form av

änkepension tillkommer

a) änka, som har vårdnaden om

och stadigvarande sammanbor med

barn under sexton år, därest barnet

vid mannens död stadigvarande vistades

i makarnas hem eller hos änkan;

samt

b) annan änka än under a) sägs,

som vid mannens död fyllt trettiosex

år och varit gift med honom minst

fem år.

1 Senaste lydelse av 3 § 4 mom. och 4 § 3 mom. se SFS 1955:394, av 6 § 3 mom., 8 §, 19 § 1

mom. samt 38 § 1 och 2 mom. se SFS 1959:66, av 11 och 12 §§ samt 14 § 2 mom. se SFS 1952:

396 samt av 15, 16, 33 och 36 §§ se SFS 1954:134.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 ar 1960

(Gällande lydelse)

uppnått denna ålder efter det kalenderår,

varunder mannen avlidit, eller

varit gift med honom kortare tid

än fem år.

(Föreslagen lydelse)

Upphör änka att vara berättigad

till änkepension jämlikt första stycket

a), skall vid bedömandet av hennes

rätt till pension jämlikt första

stycket b) anses som om mannen avlidit,

då rätten till pension enligt

första stycket a) upphörde, samt äktenskapet

varat till och med nämnda

tidpunkt.

Levde makar vid mannens död åtskilda,

må änkepension ej utgå, därest

på talan av mannen dömts till

hemskillnad mellan dem jämlikt 11

kap. 2 § första stycket giftermålsbalken

eller kvinnan efter det sammanlevnaden

med mannen upphörde stadigvarande

sammanbott med annan

man, med vilken hon varit gift eller

har eller har haft barn.

Ogift eller frånskild kvinna eller

änka, som stadigvarande sammanbodde

med ogift eller frånskild man

eller änkling vid dennes död och som

varit gift med eller har eller har haft

barn med honom, likställes i fråga om

rätt till änkepension med änka. Den

tid, under vilken kvinnan oavbrutet

sammanbott med mannen fram till

tidpunkten för dennes död, jämställes

vid tillämpningen av första stycket

b) med tid, varunder äktenskap

bestått.

Änkepension skall indragas om

den änkepensionsberättigade ingår

äktenskap eller stadigvarande sammanbor

med man, med vilken hon

varit gift eller har eller har haft barn.

Har änkepension indragits enligt vad

nyss sagts, må pensionen ånyo börja

utgå, om äktenskapet upplöses eller

samboendet upphör innan det bestått

i fem år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 ar 1960

(Gällande lydelse)

4

3 mom. Änkepension utgör, där ej

annat följer av vad nedan sägs, 1 360

kronor om året.

6

3 mom. För varje hel mångfald av

tre, varmed pensionspristalet överstiger

100, utgör indextillägget för år

räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet,-----

8

Tilläggspension, änkepension, hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg

minskas med en tredjedel av

den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för gift pen
-

(Föreslagen lydelse)

§.

3 mom. Änkepension utgör, där ej

annat följer av vad nedan sägs, 1 700

kronor om året.

Utgår änkepension jämlikt 3 § 4

mom. första stycket b) och hade den

pensionsberättigade ej fyllt femtio

år vid mannens död eller vid den tidpunkt,

som avses i andra stycket

samma moment, minskas pensionen

med en femtondel för varje år, varmed

antalet år som den pensionsberättigade

fyllt vid mannens död eller

vid nämnda tidpunkt understiger

femtio.

§•

3 mom. För varje hel mångfald av

tre, varmed pensionspristalet överstiger

100, utgör indextillägget för år

räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

I fall som avses i 4 § 3 mom. andra

stycket minskas indextillägg till

änkepensionsberättigad i samma

mån som änkepensionen i övrigt.

-----av tre.

§•

Tilläggspension, hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg minskas

med en tredjedel av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må

överstiga för gift pensionsberättigad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

sionsberättigad 750 kronor och för

annan pensionsberättigad 1 000 kronor

samt med ytterligare en tredjedel

i vad årsinkomsten må överstiga

1 050 kronor för gift pensionsberättigad

och 1 400 kronor för annan

pensionsberättigad.

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggs- eller änkepension eller hustrutillägg

som kommunalt bostadstillägg

föreligger, med bortseende från

indextillägg ske proportionellt å tillläggs-

eller änkepensionen eller hustrutillågget

och bostadstillägget. Indextillägg

till änkepension och hustrutillägg

minskas först sedan änkepensionen

eller hustrutillägget i övrigt

bortfallit.

11

(Föreslagen lydelse)

750 kronor och för annan pensionsberättigad

1 000 kronor samt med ytterligare

en tredjedel i vad årsinkomsten

må överstiga 1 050 kronor

för gift pensionsberättigad och 1 400

kronor för annan pensionsberättigad.

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggspension eller hustrutillägg

som kommunalt bostadstillägg föreligger,

ske först å bostadstillägget

och därefter å tilläggspensionen eller

hustrutillägget. Indextillägg till hustrutillägg

minskas först sedan hustrutillägget

i övrigt bortfallit.

Äger ånkepensionsberättigad uppbära

livränta enligt 20 § lagen om

yrkesskadeförsäkring eller äger hon

jämlikt annan lag eller särskild författning

eller enligt Konungens förordnande

uppbära motsvarande livränta,

vilken bestämmes av eller utbetalas

från riksförsäkringsanstalten

eller bolag som avses i 1 § lagen om

yrkesskadeförsäkring, skall livräntan

avdragas från änkepensionen i vad

förmånerna belöpa på samma tid,

dock att alltid minst hälften av pensionen

skall utgivas. Livräntan skall

i vad den sålunda avdragits icke räknas

såsom inkomst vid tillämpning

av första och andra styckena.

§•

Rätt till invalid pension, sjukbidrag,

änkepension eller hustrutillägg

föreligger icke, sedan rått till ålderspension

inträtt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

Uppgår folkpension ej till helt antal

kronor, skall den avrundas till

närmaste hela krontal. Änkepension,

som efter avrundning som nu sagts

understiger 60 kronor, skall ej utgå.

(Föreslagen lydelse)

Är någon för samma månad berättigad

till flera änkepensioner, utgives

endast den största av dem eller,

om de äro lika stora, pensionen efter

den sist avlidne mannen. Föreligger

rätt till såväl invalidpension

eller sjukbidrag som änkepension, utgives

endast en av dessa förmåner.

Uppgår folkpension ej till helt antal

kronor, skall den avrundas till

närmaste hela krontal.

12 §.

Vid tillämpningen av denna lag

må, där särskilda skäl föreligga, gift

pensionsberättigad anses såsom ogift

så ock ogift pensionsberättigad, vilken

sedan avsevärd tid sammanlever

med annan under äktenskapsliknande

förhållanden, anses såsom gift

med denne.

Gift pensionsberättigad, vilken stadigvarande

lever åtskild från sin make,

skall, där ej särskilda skäl till annat

föranleda, vid tillämpningen av

denna lag likställas med ogift pensionsberättigad.

Med gift pensionsberättigad likställes

i denna lag pensionsberåttigad,

som stadigvarande sammanbor

med annan, med vilken den pensionsberättigade

varit gift eller har

eller har haft barn.

14 §.

2 mom. Har för någon som åtnjuter

tilläggspension, änkepension eller

hustrutillägg årsinkomsten ökats till

sådant belopp att rätt till sådan förmån

ej längre tillkommer honom, indrages

förmånen. Sker eljest mera

avsevärd ändring i den inkomst, efter

vilken förmånen blivit bestämd,

må pensionen i enlighet därmed ökas

eller minskas.

Vad sålunda------därav påverkas.

Befinnes någon------alltid indragas.

2 mom. Har för någon som åtnjuter

tilläggspension eller hustrutilllägg

årsinkomsten ökats till sådant

belopp att rätt till sådan förmån ej

längre tillkommer honom, indrages

förmånen. Sker eljest mera avsevärd

ändring i den inkomst, efter vilken

förmånen blivit bestämd, må pensionen

i enlighet därmed ökas eller

minskas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

15 §.

Den som åtnjuter tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg är pliktig att,

om hans eller hans makes ekonomiska

förhållanden väsentligt förbättrats,

utan oskäligt dröjsmål meddela

detta till pensionsstyrelsen eller pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt,

där han senast blivit

mantalsskriven. Enahanda skyldighet

åligger honom, om han åtnjuter

kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives

å annan ort än tillförne,

så ock om han ingår äktenskap eller

om hans äktenskap upplöses genom

makens död eller annorledes. Anmälan

som nu sagts skall ock göras av

den som åtnjuter invalidpension eller

sjukbidrag, om hans arbetsförmåga

väsentligt förbättrats, samt av

den som åtnjuter vårdtillägg, om förhållandena

så ändrats att rätten till

tillägget därav påverkas. I

I första ■

Den som åtnjuter tilläggspension,

hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg

är pliktig att, om hans

eller hans makes ekonomiska förhållanden

väsentligt förbättrats, utan

oskäligt dröjsmål meddela detta till

pensionsstyrelsen eller pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt,

där han senast blivit mantalsskriven.

Enahanda skyldighet

åligger honom, om han åtnjuter

kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives

å annan ort än tillförne,

så ock om han ingår äktenskap eller

om hans äktenskap upplöses genom

makens död eller annorledes.

Anmälan som nu sagts skall ock göras

av den som åtnjuter invalidpension

eller sjukbidrag, om hans arbetsförmåga

väsentligt förbättrats,

samt av den som åtnjuter änkepension

eller vårdtillägg, om förhållandena

så ändrats att rätten till förmånen

därav påverkas.

person anmälningsskyldig.

16 §.

För pensionsberättigad som beträffande

sin eller sin makes inkomst

eller egendom eller ekonomiska förhållanden

i övrigt åberopat oriktig

uppgift av beskaffenhet att kunna

påverka rätten till pension, ehuru

skäligen kunnat fordras av honom

att uppgiften varit riktig, skall ansökning

om tilläggspension, änkepension,

hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg avslås och redan

beviljad sådan förmån indragas;

dock att, där ej annat finnes påkallat,

viss tid skall bestämmas under

För pensionsberättigad som beträffande

sin eller sin makes inkomst

eller egendom eller ekonomiska

förhållanden i övrigt åberopat

oriktig uppgift av beskaffenhet att

kunna påverka rätten till pension,

ehuru skäligen kunnat fordras av

honom att uppgiften varit riktig,

skall ansökning om tilläggspension,

hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg

avslås och redan beviljad

sådan förmån indragas; dock att,

där ej annat finnes påkallat, viss tid

skall bestämmas under vilken rätten

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets

(Gällande lydelse)

vilken rätten därtill skall vara förverkad.

I samband med sådant beslut

skall ock bestämmas huruvida

rätten att erhålla förmånen efter den

angivna tidens utgång skall vara beroende

av ny ansökning.

Vad nu är sagt skall, där skäl därtill

prövas föreligga, gälla jämväl för

pensionsberättigad, som utan vederlag

eller mot uppenbarligen otillräckligt

vederlag avhänt sig inkomst

eller egendom i sådan myckenhet att

avhändelsen avsevärt inverkar vid

beräkning av tilläggspension, änkepension,

hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg, ehuru han bort

förutse att avhändelsen skulle föranleda

behov av sådan pensionsförmån

eller av högre sådan. I fall som nu

sagts må ock, i stället för eller jämte

påföljd, som i första stycket sägs,

vid fastställandet av den pensionsberättigades

årsinkomst så anses som

om han fortfarande, helt eller delvis,

vore i besittning av inkomst eller

egendom som han avhänt sig.

Har någon —

Vägrar någon

utlåtande nr 20 år 1960

(Föreslagen lydelse)

därtill skall vara förverkad. I samband

med sådant beslut skall ock bestämmas

huruvida rätten att erhålla

förmånen efter den angivna tidens

utgång skall vara beroende av ny ansökning.

Vad nu är sagt skall, där skäl därtill

prövas föreligga, gälla jämväl för

pensionsberättigad, som utan vederlag

eller mot uppenbarligen otillräckligt

vederlag avhänt sig inkomst

eller egendom i sådan myckenhet att

avhändelsen avsevärt inverkar vid

beräkning av tilläggspension, hustrutillägg

eller kommunalt bostadstillägg,

ehuru han bort förutse att

avhändelsen skulle föranleda behov

av sådan pensionsförmån eller av

högre sådan. I fall som nu sagts må

ock, i stället för eller jämte påföljd,

som i första stycket sägs, vid fastställandet

av den pensionsberättigades

årsinkomst så anses som om han

fortfarande, helt eller delvis, vore i

besittning av inkomst eller egendom

som han avhänt sig.

stycket stadgats.

--denna påföljd.

19 §.

1 mom. Såsom bidrag-----

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

folkpension, eller för den, som avlidit

före ingången av året näst före

taxeringsåret. Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken

den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår till

1 200 kronor eller, om han är gift

och skall taxeras enligt för sådan

— svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag, eller

för den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret. Ej heller

skall pensionsavgift erläggas av den,

för vilken den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår

till 1 200 kronor eller, om han är

gift och skall taxeras enligt för så
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt vad

förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor.

(Föreslagen lydelse)

dan skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt

vad förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor.

Ansökning om--

Ansökningen, som

Vid ansökningen skall fogas prästbevis

enligt fastställt formulär eller,

där hinder därför möter, annat bevis,

som pensionsstyrelsen må finna

skäl godtaga. Avser ansökningen invalidpension,

sjukbidrag, blindtilllägg

eller vårdtillägg skall sökanden,

där ej särskilda skäl till annat föranleda,

undergå läkarundersökning enligt

de närmare bestämmelser pensionsstyrelsen

meddelar.

Vad angående -------

blivit mantalsskriven,

till sökanden.

Vid ansökningen skall, i den mån

pensionsstyrelsen så föreskriver, fogas

prästbevis enligt fastställt formulär

eller, där hinder därför möter, annat

bevis, som pensionsstyrelsen må

finna skäl godtaga. Avser ansökningen

invalidpension, sjukbidrag, blindtillägg

eller vårdtillägg, skall sökanden,

där ej särskilda skäl till annat

föranleda, undergå läkarundersökning

enligt de närmare bestämmelser

pensionsstyrelsen meddelar.

--pensionsnämnden påfordras.

33 §.

36 §.

Finner pensionsstyrelsen--—---pensionens utbetalande.

Pensionsnämnds beslut--— —-----eller omvänt.

Om pensionsstyrelsen — —---—---därom utfärdar.

Där i —----— —--förnyad prövning.

Skall i anledning av inträffad förändring

med avseende å pensionsberättigads

ålder eller civilstånd eller

som en följd av att hustrutillägg beviljas

folkpension beräknas på annat

sätt än före förändringen eller skall

på grund av pensionsberättigads

mantalsskrivning i annan kommun

kommunalt bostadstillägg bortfalla,

må pensionsstyrelsen utan ansökning

eller föregående prövning av

Skall i anledning av inträffad förändring

med avseende å pensionsberättigads

ålder eller civilstånd, barns

ålder eller vårdnaden om barn eller

som en följd av att hustrutillägg beviljas

folkpension beräknas på annat

sätt än före förändringen eller skall

på grund av att pensionsberåttigad

icke längre är mantalsskriven i kommunen

kommunalt bostadstillägg

bortfalla, må pensionsstyrelsen utan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

pensionsnämnd verkställa erforderlig

jämkning av pensionen. Pensionsstyrelsen

må ock, där med avseende

å pensionsberättigad eller hans make

fall föreligger som i 17 § eller

18 § 2 mom. sägs, utan föregående

prövning av pensionsnämnd förordna

om tillämpning av 12 § samt

verkställa därav föranledd jämkning

av pensionen.

Där pensionsstyrelsen--— —

Vad angående--—--— —

(Föreslagen lydelse)

ansökning eller föregående prövning

av pensionsnämnd verkställa erforderlig

jämkning av pensionen. Pensionsstyrelsen

må ock, där med avseende

å pensionsberättigad eller

hans make fall föreligger som i 17 §

eller 18 § 2 mom. sägs, utan föregående

prövning av pensionsnämnd

förordna om tillämpning av 12 §

samt verkställa därav föranledd

jämkning av pensionen.

-----styrelsen bestämmer.

--meddelat beslut.

38 §.

1 mom. Folkpension utgår från

och med den månad, varunder rätt

till pension inträtt, vilket, där ej rätten

visas hava tidigare varit för handen,

anses hava skett vid den tid, då

pensionen söktes, till och med den

månad, varunder pensionstagaren

avlidit eller pensionen eljest skall

upphöra att utgå. Pension utgår

dock ej för längre tid tillbaka än tre

månader före den månad, under vilken

pensionen söktes, ändå att rätten

visas hava tidigare förvärvats.

Lag samma----

Folkpension utbetalas

2 mom. Vid utbetalning av invalidpension,

sjukbidrag, änkepension,

hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg

till sådan förmån med

belopp, avseende längre tid än en

1 mom. Folkpension utgår från och

med den månad, varunder rätt till

pension inträtt, vilket, där ej rätten

visas hava tidigare varit för handen,

anses hava skett vid den tid, då pensionen

söktes, till och med den månad,

varunder pensionstagaren avlidit

eller pensionen eljest skall upphöra

att utgå. Pension utgår dock

ej för längre tid tillbaka än tre månader

före den månad, under vilken

pensionen söktes, ändå att rätten visas

hava tidigare förvärvats. Änkepension

efter man, som vid sitt frånfälle

åtnjöt ålderspension, invalidpension

eller sjukbidrag, utgår tidigast

från och med månaden näst efter

den, varunder dödsfallet inträf
-

december månad.

2 mom. Vid utbetalning av invalidpension

eller sjukbidrag eller kommunalt

bostadstillägg till sådan förmån

med belopp, avseende längre tid

än en månad, till den som är berät
-

fade.

av pension.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

månad, till den som är berättigad till

sjukhjälp från allmän sjukkassa i

form av sjukpenning eller hempenning

jämte i förekommande fall

barntillägg därå skall, såvida ej annat

följer av vad nedan sägs, från

pensionen för den tid sjukhjälpen

avser avdragas sjukhjälp sbeloppet

till den del det överstiger nittio kronor.

När fråga är om hempenning,

skall avdrag ske som om sjukpenning

utgått. Avdraget belopp skall

utbetalas till sjukkassan.

Vadi

(Föreslagen lydelse)

tigad till sjukhjälp från allmän sjukkassa

i form av sjukpenning eller

hempenning jämte i förekommande

fall barntillägg därå skall, såvida ej

annat följer av vad nedan sägs, från

pensionen för den tid sjukhjälpen avser

avdragas sjukhjälpsbeloppet till

den del det överstiger nittio kronor.

När fråga är om hempenning,

skall avdrag ske som om sjukpenning

utgått. Avdraget belopp skall utbetalas

till sjukkassan.

pensionen ökat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960, dock att 19 § 1 mom. äldre

lydelsen fortfarande skall gälla i

fråga om pensionsavgifter, som påjöras

för år 1960 eller tidigare år,

och att 38 § 2 mom. äldre lydelsen

skall äga tillämpning å avdrag för

sjukhjälp avseende tid före den 1

juli 1960.

Genom denna lag upphåves lagen

den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag

till änkor och änklingar med barn.

Äldre bestämmelser skola alltjämt

gälla i fråga om bidrag enligt sistnämnda

lag till änkling, som åtnjuter

sådant bidrag för juni månad

1960. Bidraget beräknas därvid med

tillämpning av de vid utgången av

nämnda månad gällande grunderna;

dock skall bortses från indextillägg,

i den mån det ej utgår för sagda månad.

Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna

skall följande iakttagas.

1. Pensionsberättigad, som vid

ikraftträdandet med tillämpning av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 § äldre lydelsen åtnjuter folkpensionsförmån

såsom gift, må, såframt

förutsättningarna därför enligt

nämnda lagrum alltjämt föreligga,

likställas med gift pensionsberåttigad

även om 12 § nya lydelsen icke år

tillämplig. Har kvinna i sådant fall

ansetts såsom gift fram till tidpunkten

för mannens död, äger hon samma

rätt till änkepension som änka,

varvid äktenskapstid beräknas med

tillämpning av 3 § 4 mom. fjärde

stycket.

2. Har kvinna sammanlevt med

man, som avlidit före ikraftträdandet,

och vid tiden för dödsfallet jämlikt

12 § äldre lydelsen ansetts såsom

gift med honom, äger hon, även

om förutsättningarna för pensionsrätt

enligt 3 § i mom. fjärde stycket

nya lydelsen icke äro för handen, rätt

till änkepension enligt vad i punkt 1

ovan sägs.

3. Då fråga är om änkepension efter

man, som avlidit före ikraftträdandet,

skall 3 § 4 mom. andra stycket

nya lydelsen tillämpas endast om

de i sagda moment första stycket a)

angivna förutsättningarna voro uppfyllda

för juli månad 1960. Utgår

änkepension för juni månad 1960

jämlikt 3 § i mom. andra stycket

äldre lydelsen, ehuru den pensionsberättigade

icke varit gift med den avlidne

minst fem år, skall vid tillämpningen

av 3 § 4 mom. första stycket

b) anses som om äktenskap bestått

under så lång tid.

4. Änkepension efter man, som avlidit

före ikraftträdandet, minskas

enligt bestämmelserna i 8 § äldre lydelsen.

Minskning skall dock därvid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i första hand göras å kommunalt

bostadstillägg. Änkepensionen skall,

om dödsfallet inträffat under tiden

den 1 juli 1958—den 30 juni 1959,

utgå med minst en tredjedel och, om

dödsfallet inträffat under tiden den

1 juli 1959—den 30 juni 1960, med

minst två tredjedelar av det belopp,

som utan minskningen skulle hava

tillkommit den pensionsberättigade.

Änkepension, som efter minskningen

understiger en femtondel av full pension,

skall ej utgå. I fall som avses

i denna punkt skola H § 2 mom.

och 16 § äldre lydelsen alltjämt

gälla.

5. Äger kvinna, som för juni månad

1960 åtnjöt änkepension eller bidrag

enligt lagen om bidrag till änkor

och änklingar med barn, rätt till

änkepension enligt de nya bestämmelserna

vid deras ikraftträdande,

skall hon erhålla sådan pension utan

särskild ansökan. Det åligger pensionsstyrelsen

att verkställa därvid

erforderlig omräkning.

6. Utan hinder av vad i 38 § 1 mom.

stadgas må änkepension, som sökes

senast den 31 december 1960, utgå

från och med den månad, varunder

rätt till pension inträtt, dock tidigast

från och med juli månad nämnda

år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år t960

15

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 ocn 2 §§ lagen den 1 juni 1956 (nr 264)

om höjning av folkpensioner m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 om höjning

av folkpensioner m. m.1 skola erhålla

(Gällande lydelse)

1

Folkpension i form av allmän ålderspension,

tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

280 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

350 kronor för annan pensionsberättigad.

Bidrag enligt lagen den 26 juli

i OM om bidrag till änkor och änklingar

med barn skall höjas med 280

kronor för år.

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§■

Folkpension i form av allmän ålderspension,

tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

555 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

600 kronor för annan pensionsberättigad.

2

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering, lagen den 30 juni

1947 om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn stadgas rörande

indextillägg skall i tillämpliga delar

§■

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering och lagen den 30

juni 1947 om kommunernas bidrag

till kostnaderna för folkpensioneringen

stadgas rörande indextillägg

skall i tillämpliga delar gälla med avseende

å höjning enligt förevarande

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se SFS 1959:68.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

gälla med avseende å höjning enligt

förevarande lag, dock att i fråga om

höjning av tilläggspension skall vid

tillämpning av 8 § förstnämnda lag

gälla vad som stadgas rörande indextillägg

till änkepension.

(Föreslagen lydelse)

lag, dock att i fråga om höjning av

tilläggspension skall vid tillämpning

av 8 § förstnämnda lag gälla vad som

stadgas rörande indextillägg till huslrutillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola äga tillämpning i fall,

då bidrag enligt lagen om bidrag till

änkor och änklingar med barn utgår

efter den 30 juni 1960.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

17

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om

kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för pensioner

enligt lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering med

dels viss andel, motsvarande tre

tjugondeis procent för varje fullt tiotal

skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaden för tilläggspensioner,

änkepensioner, hustrutillägg

och vårdtillägg, som under året utbetalats

för inom kommunen mantalsskrivna

pensionsberättigade, dock

högst tre femtedelar av nämnda

kostnad,

dels ock viss andel, motsvarande

en femtedels procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare i

kommunen, av kostnaden för kommunala

bostadstillägg, som under

året utbetalats för pensionsberättigade,

mantalsskrivna inom kommunen,

dock högst tre femtedelar och

lägst en fjärdedel av sagda kostnad.

Vad i första stycket stadgats om 1 2

§•

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för pensioner

enligt lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering med

dels viss andel, motsvarande tre

tjugondeis procent för varje fullt tiotal

skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaden för tilläggspensioner,

hustrutillägg och vårdtillägg,

som under året utbetalats för inom

kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade,

dock högst tre femtedelar

av nämnda kostnad,

dels ock viss andel, motsvarande

en femtedels procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare

i kommunen, av kostnaden för

kommunala bostadstillägg, som under

året utbetalats för pensionsberättigade,

mantalsskrivna inom kommunen,

dock högst tre femtedelar

och lägst en fjärdedel av sagda kostnad.

Vad i första stycket stadgats om

1 Senaste lydelse av 1 och 3 §§ se SFS 1959:67.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner,

änkepensioner, hustrutillägg och

vårdtillägg skall avse även indextilllägg

till grundpensioner, änkepensioner

och hustrutillägg.

(Föreslagen lydelse)

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner,

hustrutillägg och vårdtillägg skall avse

även indextillägg till grundpensioner

och hustrutillägg.

3 §•

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg

ävensom indextillägg och

kommunalt bostadstillägg anses belöpa

på varje månad. Angående tid

och sätt för gäldande av kommunbidrag

förordnar Konungen.

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

hustrutillägg och vårdtillägg ävensom

indextillägg och kommunalt bostadstillägg

anses belöpa på varje

månad. Angående tid och sätt för gäldande

av kommunbidrag förordnar

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola äga tillämpning i fråga

om änkepension i anledning av

dödsfall före ikraftträdandet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

19

Förslag

till

Lag

om barnpensioner

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

För barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit, skall, om

barnet är svensk medborgare och stadigvarande vistas här i riket, av allmänna

medel utgå barnpension enligt vad nedan stadgas.

Adoptivbarn likställes i denna lag med den avlidnes eget barn.

Rätt till barnpension föreligger ej för barn, som är adopterat av annan

än den avlidne eller dennes make, och ej heller för barn utom äktenskap,

därest den avlidne enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att

till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

2 §•

Barnpension utgår till och med den månad, under vilken barnet fyller

sexton år.

3 §•

Barnpension utgör för år räknat 1 000 kronor.

4 §•

Äger barn, som är berättigat till barnpension enligt denna lag, jämväl

uppbära livränta enligt 21 § lagen om yrkesskadeförsäkring eller äger barnet

jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt Konungens förordnande

uppbära motsvarande livränta, vilken bestämmes av eller utbetalas

från riksförsäkringsanstalten eller bolag som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring,

skall livräntan avdragas från barnpensionen i vad förmånerna

belöpa på samma tid, dock att alltid minst en fjärdedel av pensionen

skall utgivas.

5 §.

Ansökning om barnpension skall göras hos pensionsnämndens ordförande

i det pensionsdistrikt, där barnets förmyndare senast blivit mantalsskriven.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Finnes ej mantalsskrivningsort som ovan sagts, skall ansökning göras

hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt där barnet stadigvarande

vistas.

Ansökning göres av barnets förmyndare. Har barnavårdsman förordnats

för barnet, vare ock denne behörig att göra ansökning om barnpension.

6 §•

Vad i 11 § andra stycket, 14 §, 15 § fjärde och femte styckena samt 16—

18 §§ lagen om särskilda barnbidrag finnes stadgat om sådant bidrag skall

i tillämpliga delar gälla beträffande barnpension enligt denna lag, dock att

ansökning om barnpension med tillhörande handlingar skall av pensionsnämndens

ordförande utan föregående prövning av pensionsnämnd ofördröjligen

insändas till pensionsstyrelsen. Finner pensionsstyrelsen barnet vara

berättigat till barnpension, skall styrelsen besluta om pensionens utbetalande.

7 §•

Konungen äger träffa överenskommelse med främmande makt i fråga

om tillämpning av denna lag å personer, som icke äro svenska medborgare.

8 §.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen a\

denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av

pensionsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

År barn, som för juni månad 1960 åtnjutit särskilt barnbidrag enligt

lagen de 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn, berättigat till barnpension enligt denna lag vid lagens

ikraftträdande, skall barnet erhålla sådan pension utan särskild ansökning.

Det åligger pensionsstyrelsen att därvid omräkna särskilt barnbidrag till

barnpension.

Utan hinder av vad som följer av 6 § må barnpension, som sökes senast

den 31 december 1960, utgå från och med den månad, varunder rätt till

pension inträtt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

21

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn

Härigenom förordnas, dels att 1 och 5 §§, 6 § 1 och 3 mom., 7, 8, 12 och

15 §§ samt 16 § 1 mom. lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att lagens rubrik skall lyda som följer.

Lag om särskilda barnbidrag

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till uppehälle------särskilt barnbidrag.

Särskilt barnbidrag utgår, där ej Särskilt barnbidrag utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, med annat följer av vad nedan sägs, med

600 kronor för barn och år. 996 kronor för barn och år.

5

Särskilt barnbidrag utgår, där ej

annat följer av vad eljest stadgas i

denna lag,

1. för barn, vars föräldrar avlidit;

samt

2. för barn, vars fader eller moder

avlidit, såframt vårdnaden om barnet

överflyttats till särskilt förordnad

förmyndare samt barnet ej stadigvarande

bor tillsammans med

den efterlevande av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete och som

helt eller i mera väsentlig mån kan

anses täcka kostnaden för dess uppehälle

och uppfostran, skall särskilt

1 Senaste lydelse av 1 och 5 §§, 6 § 3 mom. ävensom 7 och 8 §§ se SFS 1953:105 samt av 16 §

1 mom. se SFS 1955:401.

§•

Särskilt barnbidrag utgår icke för

barn, som är berättigat till barnpension

enligt lagen om barnpensioner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

barnbidrag antingen ej utgå eller

ock nedsättas efter vad som finnes

skäligt. Såsom inkomst skall jämväl

räknas underhållsbidrag samt bidragsförskott,

vartill barnet må vara

berättigat enligt bidragsförskottslagen.

6

1 mom. Särskilt barnbidrag utgår

jämväl, där ej annat följer av

vad eljest stadgas i denna lag,

1. för barn, vars fader avlidit;

2. för barn, vars fader åtnjuter

ålderspension, invalidpension eller

sjukbidrag enligt lagen om folkpensionering;
3.

för barn, vars moder åtnjuter

sådan folkpension, då föräldrarna ej

sammanleva samt modern har vårdnaden

om eller stadigvarande bor

tillsammans med barnet;

4. för barn, vars moder är gift med

annan än barnets fader, då styvfadern

åtnjuter folkpension samt modern

har vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med barnet;

samt

5. för barn utom äktenskap, beträffande

vilket faderskapet ej fastställts

och som fyllt tre år.

Barnbidrag enligt femte punkten

må ej utgå, där i mål angående fastställande

av faderskap rätten genom

beslut, som må omedelbart verkställas,

förpliktat den uppgivne fadern

att utgiva underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1

mom. skall enligt vad nedan sägs

särskilt barnbidrag minskas med

hänsyn till försörjarens årsinkomst.

Såsom försörjare anses i fråga om

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Särskilt barnbidrag utgår,

där ej annat följer av vad eljest

stadgas i denna lag,

1. för barn, vars fader åtnjuter

ålderspension, invalidpension eller

sjukbidrag enligt lagen om folkpensionering;
2.

för barn, vars moder åtnjuter

sådan folkpension, då föräldrarna ej

sammanleva samt modern har vårdnaden

om eller stadigvarande bor

tillsammans med barnet; samt

3. för barn, vars moder är gift

med annan än barnets fader, då styvfadern

åtnjuter folkpension samt

modern har vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med

barnet.

3 m o m. För barn som avses i 1

mom. skall enligt vad nedan sägs

särskilt barnbidrag minskas med

hänsyn till försörjarens årsinkomst.

Såsom försörjare anses i fråga om

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse)

barn varom sägs i 1 mom. första

stycket 1 och 3—5 barnets moder

samt i fält som angives i samma stycke

2 dess fader eller, därest barnet

stadigvarande vistas hos modern,

denna eller, om barnet ej stadigvarande

vistas hos någon av föräldrarna,

den av dem som har eller senast

haft vårdnaden om barnet.

Om försörj aren åtnjuter folkpension

eller uppbär hustrutillägg eller

skulle ägt erhålla sådan förmån,

därest ej hans årsinkomst uteslutit

honom från rätten därtill, skall vad

i lagen om folkpensionering är stadgat

rörande minskning av folkpension

på grund av den pensionsberättigades

årsinkomst gälla även i fråga

om minskning av särskilt barnbidrag;

dock skall hänsyn tagas till

årsinkomsten endast i vad den överstiger

belopp, vid vilket den pensionsförmån

bortfaller, vartill försörj

aren eljest skulle varit berättigad.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om bidrag

enligt lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn.

I annat —- Finnas, då

Är den,

(Föreslagen lydelse)

barn varom sägs i 1 mom. första

stycket 2 eller 3 barnets moder samt

i fall som angives i samma stycke 1

dess fader eller, därest barnet stadigvarande

vistas hos modern, denna

eller, om barnet ej stadigvarande

vistas hos någon av föräldrarna,

den av dem som har eller senast haft

vårdnaden om barnet. •

Om försörj aren åtnjuter folkpension

eller uppbär hustrutillägg eller

skulle ägt erhålla sådan förmån, därest

ej hans årsinkomst uteslutit honom

från rätten därtill, skall vad i

lagen om folkpensionering är stadgat

rörande minskning av folkpension

på grund av den pensionsberättigades

årsinkomst gälla även i fråga

om minskning av särskilt barnbidrag;

dock skall hänsyn tagas till

årsinkomsten endast i vad den överstiger

belopp, vid vilket den pensionsförmån

bortfaller, vartill försörjaren

eljest skulle varit berättigad.

4 200 kronor.

— varje barn.

sådant bidrag.

7 §•

För barn,----------sådant bidrag.

I fråga — —----—--mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra För annat adoptivbarn än i andra

stycket avses utgår barnbidrag: stycket avses utgår barnbidrag:

1. Enligt 5 §, då adoptanten avlidit

eller vårdnaden om barnet överflyttats

till särskilt förordnad förmyndare

och barnet ej stadigvarande bor

tillsammans med adoptanten;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år J960

(Gällande lydelse)

2. enligt 6 §, då adoptanten ävensom,

om barnet adopterats av kvinna,

då dennas make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

enligt lagen om folkpensionering;

samt

3. enligt 6 §, om barnet adopterats

av kvinna som före eller efter adoptionen

ingått äktenskap, då mannen

avlidit.

I fall som avses i tredje stycket 2

och 3 skall vid tillämpning av bestämmelserna

i 6 § 3 mom. adoptanten

anses såsom barnets försörjare.

Där ej---------p<

(Föreslagen lydelse)

1. då adoptanten ävensom, om

barnet adopterats av kvinna, då dennas

make åtnjuter ålderspension, invalidpension

eller sjukbidrag enligt

lagen om folkpensionering; samt

2. om barnet adopterats av kvinna

som före eller efter adoptionen

ingått äktenskap, då mannen avlidit.

I fall som avses i tredje stycket

skall vid tillämpning av bestämmelserna

i 6 § 3 mom. adoptanten anses

såsom barnets försörjare.

sionen söktes.

8

Inkomst som jämlikt 6 § 3 mom.

eller 7 § fjärde stycket skall läggas

till grund för beräknandet av barnbidrag

uppskattas i enlighet med de

grunder som i lagen om folkpensionering

angivas angående beräkning

av den pensionsberättigades årsinkomst;

dock skall i fall som avses i

6 § 3 mom. tredje stycket hänsyn

icke tagas till försörj arens makes inkomst

då makarna ej sammanleva.

Såsom inkomst skall icke räknas bidrag,

vartill änka må vara berättigad

enligt lagen om bidrag till änkor

och änklingar med barn.

Årsinkomst avrundas-----

Inkomst som jämlikt 6 § 3 mom.

eller 7 § fjärde stycket skall läggas

till grund för beräknandet av barnbidrag

uppskattas i enlighet med de

grunder som i lagen om folkpensionering

angivas angående beräkning

av den pensionsberättigades årsinkomst;

dock skall i fall som avses i

6 § 3 mom. tredje stycket hänsyn

icke tagas till försörjarens makes inkomst

då makarna ej sammanleva.

tiotal kronor.

12

Den vars inkomst jämlikt 6 § 3

mom. eller 7 § fjärde stycket lagts

till grund för beräknandet av barnbidrag

är pliktig att till pensionsstyrelsen

eller pensionsnämnd utan

oskäligt dröjsmål anmäla:

1. om han ingår äktenskap eller

§•

Den vars inkomst jämlikt 6 § 3

mom. eller 7 § fjärde stycket lagts

till grund för beräknandet av barnbidrag

är pliktig att till pensionsstyrelsen

eller pensionsnämnd utan

oskäligt dröjsmål anmäla:

1. om han ingår äktenskap eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 är 1960

(Gällande lydelse)

om hans äktenskap upplöses genom

makens död eller annorledes eller

om sammanlevnaden med make upphör

eller återupptages;

2. om hans, hans makes eller barnets

ekonomiska förhållanden väsentligt

förbättras;

3. där barnbidrag utgår enligt 6 §

1 mom. första stycket 3 eller 4, om

modern skiljes från vårdnaden om

barnet eller, därest barnbidrag utgår

utan att modern har vårdnaden,

om barnet får stadigvarande bostad

annorstädes än tillsammans med

modern; samt

4. där barnbidrag utgår enligt 6 §

1 mom. första stycket 5, om faderskapet

fastställes eller uppgiven fader

förpliktas utgiva underhållsbidrag

till barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare,

åligger det denne att göra

anmälan som nu sagts, om barnets

ekonomiska förhållanden väsentligt

förbättrats samt, där barnbidrag utgår

enligt 5 § första stycket 2, om

barnet får bostad tillsammans med

fader, moder eller adoptant.

Uppbäres barnbidrag--—--

15

Ansökning om särskilt barnbidrag

skall göras:

1. om barnbidrag sökes enligt 5 §

av den anledningen att barnets föräldrar,

adoptant eller adoptivföräldrar

avlidit, hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt

där den sist avlidne av föräldrarna

eller, om barnet varit adopterat, där

(Föreslagen lydelse)

om hans äktenskap upplöses genom

makens död eller annorledes eller

om sammanlevnaden med make upphör

eller återupptages;

2. om hans, hans makes eller barnets

ekonomiska förhållanden väsentligt

förbättras; samt

3. där barnbidrag utgår enligt 6 §

1 inom. första stycket 2 eller 3, om

modern skiljes från vårdnaden om

barnet eller, därest barnbidrag utgår

utan att modern har vårdnaden, om

barnet får stadigvarande bostad annorstädes

än tillsammans med modern.

Har barn särskilt förordnad förmyndare,

åligger det denne att göra

anmälan som nu sagts, om barnets

ekonomiska förhållanden väsentligt

förbättrats.

person anmälningsskyldig.

§•

Ansökning om särskilt barnbidrag

skall göras hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt

där den, vars inkomst enligt

6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket

skall ligga till grund för beräknande

av bidraget, eller, om bidraget skall

beräknas i förhållande till makars

eller sammanlevande föräldrars in
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år t960

(Gällande lydelse)

adoptanten eller den sist avlidne

av adoptivföräldrarna senast varit

mantalsskriven;

2. om barnbidrag sökes enligt 5 §

av den anledningen att vårdnaden

överflyttats till särskilt förordnad

förmyndare, hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt

där fader eller moder, från vilken

vårdnaden överflyttats, vid tiden för

överflyttningen var mantalsskriven;

samt

3. om barnbidrag sökes enligt 6 §,

hos pensionsnämndens ordförande i

det pensionsdistrikt där den, vars

inkomst enligt 6 § 3 mom. eller 7 §

fjärde stycket skall ligga till grund

för beräknande av bidraget, eller, om

bidraget skall beräknas i förhållande

till makars eller sammanlevande

föräldrars inkomst, mannen senast

blivit mantalsskriven.

Finnes ej---------

Ansökning göres,------

Ansökning, som

Vid ansökningen

Vad sålunda--

(Föreslagen lydelse)

komst, mannen senast blivit mantalsskriven.

stadigvarande vistas,

särskilt barnbidrag,

å denne,

skäl godtaga,

sådant bidrag.

16 §.

1 mom. Angående handläggning

Bestämmelserna i 38 § 1 mom.

första och andra styckena, 3 mom.

första, andra och fjärde styckena

samt 4 mom. ävensom 39 och 41 §§

lagen om folkpensionering skola äga

motsvarande tillämpning beträffande

barnbidrag.

Kan vid---------

--för barnet.

Bestämmelserna i 38 § 1 mom.,

3 mom. första , andra och fjärde

styckena samt 4 mom. ävensom 39

och 41 §§ lagen om folkpensionering

skola äga motsvarande tillämpning

beträffande barnbidrag.

utgivit sjukhjälpen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Det åligger pensionsstyrelsen att

utan särskild ansökning i enlighet

med bestämmelserna i denna lag

omräkna vid lagens ikraftträdande

utgående särskilt barnbidrag.

Förekommer i lag eller författning

hänvisning till bestämmelse i lagen

den 26 juli 19V7 (nr 530) om särskilda

barnbidrag till änkors och in- .

validers m. fl. barn, som ersatts genom

bestämmelse i lagen om barnpensioner

eller bidragsförskottslagen,

skall den bestämmelsen i stället

tillämpas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Förslag

till

Lag

angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)

Härigenom förordnas, att 1, 8, 13 och 17 §§ bidragsförskottslagen den 11

juni 19431 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Barn, vars---underhållsbidraget (bidragsförskott).

Vid tillämpningen---av bidraget.

Bidragsförskott må ej utgå till Bidragsförskott må ej utgå till

barn, vars föräldrar sammanbo, eller barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med till barn, som bor tillsammans med

den underhållsskyldige. den underhållsskyldige, samt ej hel
ler

till barn, som är berättigat till

barnpension enligt lagen om barnpensioner.

8

Bidragsförskott utgår med det belopp

den underhållsskyldige jämlikt

rättens beslut eller enligt avtal är

pliktig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 720 kronor för

år räknat.

§•

Bidragsförskott utgår med det belopp

den underhållsskyldige jämlikt

rättens beslut eller enligt avtal är

pliktig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 996 kronor för

år räknat.

13

Barnavårdsnämnden har att noga

vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo.

§•

Har faderskapet ej fastställts beträffande

barn utom äktenskap,

skall vid tillämpningen av denna lag

anses, att fadern genom beslut eller

avtal som i 1 § sägs blivit ålagd att

utgiva underhållsbidrag till barnet

med 996 kronor om året från och

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1956:48 och av 8 § se SFS 1957:283.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

med den månad, under vilken barnet

fyllt tre år, till och med dagen före

den, då barnet fyller sexton år.

17 §.

Det åligger------fordringens indrivande.

När synnerliga skäl därtill föranleda,

äger länsstyrelsen på framställning

av barnavårdsnämnden eller

av den underhållsskyldige besluta,

att återkravsrätten skall eftergivas.

När särskilda skäl därtill föranleda,

äger länsstyrelsen på framställning

av barnavårdsnämnden eller av

den underhållsskyldige besluta, att

återkravsrätten skall eftergivas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960.

Föreligger vid lagens ikraftträdande

rätt till bidragsförskott enligt 13 §

i fall där särskilt barnbidrag för juni

månad 1960 utgått med tillämpning

av 6 § 1 mom. första stycket 5 lagen

om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders m. fl. barn, skall bidragsförskott

första gången beviljas

utan särskild ansökning. Det åligger

pensions styr elsen att lämna vederbörande

barnavårdsnämnd meddelande

om fall som nu sagts.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om

utfyllnad av vissa underhållsbidrag

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 31 maj 1957 om utfyllnad

av vissa underhållsbidrag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

Barn, vars------belopp

Utfyllnadsbidrag må ej utgå till

barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med

den underhållsskyldige.

(Föreslagen lydelse)

§•

(utfyllnadsbidrag).

Utfyllnadsbidrag må ej utgå till

barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med

den underhållsskyldige, samt ej heller

till barn, som är berättigat till

barnpension enligt lagen om barnpensioner.

2 §.

Vad i 2—4 §§, 7 §, 11 § 1—3 mom.,

12—U, 20, 21 samt 23—25 §§ bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943

finnes stadgat om bidragsförskott

skall i tillämpliga delar gälla beträffande

utfyllnadsbidrag.

Vad i 2—4 §§, 7§, 11§ 1—3 mom.,

12, U, 20, 21 samt 23—25 §§ bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943

finnes stadgat om bidragsförskott

skall i tillämpliga delar gälla beträffande

utfyllnadsbidrag.

Utfyllnadsbidrag, som---utfyllnadsbidraget belöper.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

31

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 29 och 33 §§ lagen den 3 januari 1947 (nr 1)

om allmän sjukförsäkring

Härigenom förordnas, att 29 och 33 §§ lagen den 3 januari 1947 om allmän

sjukförsäkring1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

29

Sjukhjälp i form av sjukpenning

eller ersättning för sjukhusvård utgår

vid varje sjukdom för högst sjuhundratrettio

dagar. Den som fyllt

sextiosju år eller åtnjuter annan

folkpensionsförmån än ålderspension

äger dock, för tid efter utgången

av den månad då han uppnått nämnda

ålder eller börjat uppbära förmånen,

vid varje sjukdom åtnjuta

sjukhjälp som nyss nämnts för högst

etthundraåttio dagar, sjukpenning

likväl för högst nittio dagar. Är den,

som redan före sjukdomens första

sjukperiod uppbär annan folkpensionsförmån

än ålderspension, sjukpenningförsäkrad

enligt 7 § första

stycket, skall nämnda tid av etthundraåttio

dagar ej räknas förrän

från utgången av den månad, varunder

han börjat uppbära dylik förmån

med ett till följd av ändrade inkomstförhållanden

ökat belopp.

Från den--—---minst

Vid tillämpning-------i

(Föreslagen lydelse)

§•

Sjukhjälp i form av sjukpenning

eller ersättning för sjukhusvård utgår

vid varje sjukdom för högst sjuhundratrettio

dagar. Den som fyllt

sextiosju år eller åtnjuter folkpension

i form av invalidpension eller

sjukbidrag äger dock, för tid efter

utgången av den månad då han uppnått

nämnda ålder eller börjat uppbära

folkpensionen, vid varje sjukdom

åtnjuta sjukhjälp som nyss

nämnts för högst etthundraåttio dagar,

sjukpenning likväl för högst

nittio dagar. Är den, som redan före

sjukdomens första sjukperiod uppbär

invalidpension eller sjukbidrag,

sjukpenningförsäkrad enligt 7 §

första stycket, skall nämnda tid av

etthundraåttio dagar ej räknas förrän

från utgången av den månad, varunder

han börjat uppbära dylik folkpension

med ett till följd av ändrade

inkomstförhållanden ökat belopp,

hälften,

lämnda tid.

1 Senaste lydelse av 29 § se SFS 1958:457 och av 33 § se SFS 1959:585.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

33 §.

Medlem i------båda kassorna.

Avgift för sjukvårdsförsäkringen Avgift för sjukvårdsförsäkringen

skall erläggas av medlem, vars till skall erläggas av medlem, vars till

statlig inkomstskatt taxerade in- statlig inkomstskatt taxerade inkomst

vid taxering året näst efter komst vid taxering året näst efter

det år avgiften avser bestämts till det år avgiften avser bestämts till

minst ettusentvåhundra kronor och minst ettusentvåhundra kronor och

som icke vid utgången av sistnämn- som icke vid utgången av sistnämnda

år upphört att vara medlem eller da år upphört att vara medlem eller

fyllt sextiosju år och ej heller för fyllt sextiosju år och ej heller för

december månad samma år ägt upp- december månad samma år ägt uppbära

folkpensionsförmån i annan bära folkpension i form av invalidform

än ålderspension. pension eller sjukbidrag.

Avgift för------ettusentvåhundra kronor.

Avgift för------av tjänstgöringen.

Vad i---—--taxerade inkomst.

Medlem, som------- makens sjukförsäkringsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960.

Bestämmelserna i 33 § äldre lydelsen

skola äga tillämpning i fråga om

avgifter för år 1959 och tidigare år.

Bestämmelserna i 29 § första stycket

nya lydelsen skola äga tillämpning

jämväl å sjukdom, som inträffat

före den 1 juli 1960, såframt icke

sjukhjälpstiden enligt bestämmelsernas

äldre lydelse utlöpt dessförinnan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 33

Förslag

tUl

Lag

ongÅAnJft ändrad lydeke av 22 § lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning

och vård av vissa psykiskt efterblivna

Härigenom förordnas, att 22 § lage

och vård av vissa psykiskt efterblivna

nedan angives.

(Gällande lydelse)

22

Undervisning och vård enligt denna

lag av psykiskt efterbliven, som

är inskriven eller för observation intagen

vid särskola eller som är inskriven

vid vårdanstalt och ej fyllt

tjuguett år, skall vara kostnadsfri,

dock att landstinget eller efter Konungens

bestämmande annan som

driver särskola eller vårdanstalt

äger att såsom ersättning för kostnaden

uppbära den inskrivne tillkommande

folkpension eller särskilt

barnbidrag så ock allmänt barnbidrag,

som enligt 7 § lagen om allmänna

barnbidrag må utgå för den

efterblivne. Den som sålunda uppbär

folkpension skall vara skyldig

att enligt de närmare föreskrifter

Konungen meddelar tillhandahålla

den pensionsberättigade fickpengar

eller använda motsvarande belopp

för ökande av hans trivsel eller eljest

till hans personliga nytta.

För vård---------

Utan hinder--------

den 4 juni 1954 om undervisning

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse)

§•

Undervisning och vård enligt denna

lag av psykiskt efterbliven, som

är inskriven eller för observation intagen

vid särskola eller som är inskriven

vid vårdanstalt och ej fyllt

tjuguett år, skall vara kostnadsfri,

dock att landstinget eller efter Konungens

bestämmande annan som

driver särskola eller vårdanstalt

äger att såsom ersättning för kostnaden

uppbära den inskrivne tillkommande

folkpension, barnpension

enligt lagen om barnpensioner eller

särskilt barnbidrag så ock allmänt

barnbidrag, som enligt 7 § lagen om

allmänna barnbidrag må utgå för

den efterblivne. Den som sålunda

uppbär folkpension skall vara skyldig

att enligt de närmare föreskrifter

Konungen meddelar tillhandahålla

den pensionsberättigade fickpengar

eller använda motsvarande

belopp för ökande av hans trivsel

eller eljest till hans personliga nytta.

- Konungen bestämmer.

--centralstyrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1960.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 saml. 2 avd. Nr 20

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Propositionens huvudsakliga innehåll m. m.

I propositionen föreslås betydande förbättringar i folkpensioneringen

fr. o. m. den 1 juli 1960.

Ålderspensionerna samt invalidpensionernas och sjukbidragens maximibelopp

föreslås höjda med 250 kr. om året för en ensam pensionär och 350

kr. för två pensionsberättigade makar. Med 9 indextillägg blir det årliga

beloppet för en ensam pensionär 2 750 kr. och för två pensionsberättigade

makar 4 350 kr. eller 2 175 kr. för vardera maken. Till sistnämnda belopp

höjes också hustrutilläggens maximibelopp. Någon avveckling av de kommunala

bostadstilläggen föreslås inte.

Nya regler föreslås beträffande änkepensionerna. Dessa skall i fortsättningen

utgå med samma belopp som ålderspensionen till en ensam pensionär,

varigenom de höjes med 750 kr. till 2 750 kr. Full änkepension föreslås

tillkomma dels en änka, som har barn under 16 år i hemmet, och dels

annan änka, som fyllt 50 år vid mannens död och varit gift med honom i

minst 5 år. Om en änka utan barn i hemmet var under 50 år vid mannens

död, minskas pensionen med en femtondel för varje år som änkans ålder

vid mannens död understeg 50 år. Hade hon inte fyllt 36 år vid mannens

frånfälle, erhåller hon ingen änkepension. Om en änka inte längre har

något barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till

full eller reducerad pension anses som om mannen avlidit, då yngsta barnet

fyllde 16 år eller då änkan eljest upphörde att ha barn under nämnda

ålder i hemmet.

En änka, som får sin pension indragen på grund av omgifte och därefter

ånyo blir änka inom 5 år, skall enligt förslaget kunna återinträda i rätten

till änkepension efter den förste mannen.

Till kvinnor, som blir änkor efter utgången av juni 1960, utges de nya

änkepensionerna utan inkomstprövning, medan inkomstprövning enligt nuvarande

regler tillämpas beträffande pensioner till änkor, vilkas män avlidit

före den 1 juli 1960. Om mannens dödsfall inträffat under tiden den

1 juli 1959—den 30 juni 1960 eller den 1 juli 1958—den 30 juni 1959, skall

dock alltid utgå — såsom ett garantibelopp utan inkomstprövning — i förra

fallet minst Va och i senare fallet minst Va av änkepensionen.

De nya änkepensionsreglerna beräknas den 1 juli 1960 bli tillämpliga på

omkring 62 000 kvinnor, av vilka 34 000 förut helt saknat rätt till förmåner

från folkpensioneringen.

Propositionen innehåller vidare förslag om att barnpensioner å 1 000 kr.

om året skall utan inkomstprövning utgå till alla barn under 16 år, som

mist sin fader eller moder eller båda föräldrarna. Omkring 14 000 barn,

som nu har särskilt barnbidrag, får i stället barnpension, och därutöver

beräknas 49 000 barn erhålla sådan pension.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Maximibeloppet för återstående särskilda barnbidrag, till antalet omkring

13 500, föreslås höjt till 996 kr. Samma belopp skall enligt förslaget bli

maximum för bidragsförskott.

För budgetåret 1960/61 beräknas statens merkostnader på grund av förslagen

bli 306 milj. kr., varav 195 milj. kr. för standardhöjningen, 51 milj.

kr. för änkepensionsreformen och 60 milj. kr. för barnpensionsreformen.

Kommunernas kostnader beräknas öka med 25 milj. kr. för standardhöjningen

och 38 milj. kr. för änkepensionsref ormen, medan barnpensionsreformen

inte medför någon kostnadsökning för kommunerna.

I det följande kommer av propositionens innehåll i allmänhet att redovisas

endast de huvudsakliga delarna av vad föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, yttrat. Beträffande övriga delar av propositionen,

såsom redogörelsen för gällande bestämmelser, redogörelserna för de till

grund för propositionen framlagda förslagen av 1958 års besparingsutredning

och 1958 års socialförsäkringskommitté samt remissyttrandena över

dessa förslag, hänvisas till propositionen.

De i motionerna framställda yrkandena kommer att redovisas i

det följande, varje yrkande i anslutning till det avsnitt vartill det närmast

är att hänföra.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionsyrkandena får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke kommer att lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 11:11, 11:391, 11:714, 11:717, 11:713,

1:576,11:718,1:578,11:715,11:709, 11:710, 11:711 och 11:712.

Standardhöjning av folkpensionerna och finansiering av därmed

förenade kostnader, m.m.

Departementschefen:

Då jag nu övergår till att behandla de omedelbart förestående reformerna

inom folkpensioneringen vill jag först uttrycka min glädje över att det visat

sig möjligt att föreslå dels en betydande allmän standardhöjning av folkpensionerna,

dels en höjning och utvidgning av famfljepensionsförmånerna.

Vid den tidpunkt, då den i arbetslivet verksamma generationen genom tilläggspensioneringens

införande fått sin trygghet inför framtiden kraftigt

utbyggd, har det framstått som särskilt angeläget att bereda de redan pensionerade

en väsentlig förbättring av levnadsvillkoren.

Riksdagen enade sig 1958 om programmet för folkpensionernas utveckling

under en tioårsperiod och uttalade sig för sådana höjningar, att

pensionen — varvid bostadstillägget inte medräknades — skulle höjas

från 2 250 kr. om året till 3 600 kr. år 1968 för en ensam pensionär. Beloppet

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Amim lagutskottets utlåtande nr 20 dr 1960

för två makar, sammanlagt 3 600 kr., skulle höjas till 5 400 kr. år 1968.

Beloppen för 1968 var beräknade i 1957 års penningvärde. Som ett första

steg genomfördes en höjning från den 1 juli 1958, som motsvarade 150 kr.

om året för en ensam pensionär och 240 kr. för två makar sammanlagt.

Den höjning, som jag nu förordar till genomförande fr. o. m. juli 1960,

innebär att nu ett större steg tas än 1958. Jag föreslår nämligen, att den

allmänna ålderspensionen och invalidpensionens maximibelopp höjes med

250 kr. per år räknat för ensam pensionär och med 350 kr. för två makar.

För änkepensionerna och övriga familj ef örmåner föreslår jag i det följande

ytterligare förbättringar.

Jag vill redan nu förutskicka, att den av mig förordade folkpensionsreformen

innebär en kostnadsökning med ca 369 milj. kr. om året, varav 306

milj. kr. faller på staten och 63 milj. kr. på kommunerna. Det är i själva

verket så, att vid inget tillfälle sedan den nuvarande folkpensioneringens

införande år 1948 en så kostnadskrävande reform genomförts.

Med hänsyn till den offentliga debatt som förts om folkpensionshöjningens

storlek vill jag här erinra om vad som förekommit i denna fråga

sedan 1957, då allmänna pensionsberedningen framlade sitt förslag om förbättrad

pensionering.

Statsmakternas ställningstagande rörande den framtida pensionsnivån

liksom beslutet om 1958 års pensionshöjning grundade sig på allmänna pensionsberedningens

förslag. När det gällde den fortsatta takten i folkpensionshöjningen

föreslog beredningen att en betydande höjning, 700 kr. för

en ensam pensionär och 820 kr. för två pensionsberättigade makar, skulle

företagas år 1960 och att därefter höjningar med lägre, årligen lika stora

belopp skulle äga rum ettvart av åren 1962, 1964, 1966 och 1968. Enligt

pensionsberedningen skulle emellertid pensionshöj ningen förknippas med

en minskning av de kommunala bostadstilläggen med belopp motsvarande

hälften av varje pensionshöjning. Beredningens av statsmakterna

gillade förslag angående pensionsnivån år 1968 innebär, att två pensionsberättigade

makar tillsammans skall få 50 procent mer än som tillkommer

en ensam pensionär, under det att två makar nu får 60 procent

mer än en ensam folkpensionär. Enligt beredningsförslaget skulle ändringen

i förhållandet mellan pensionsbeloppen för en ensam och två gifta pensionärer

genomföras i samband med 1960 års höjning.

Statsmakterna har dock inte anslutit sig till vad allmänna pensionsberedningen

föreslagit om takten i folkpensionshöjningarna fram till år

1968. Enligt beslutet vid 1957 års riksdag om folkomröstning i pensionsfrågan

intogs i den gemensamma ingressen till röstsedlarna en deklaration

om de framtida folkpensionsförbättringarna, vari angavs målet år 1968

men inte takten för höjningarnas genomförande.

Vid 1958 års A-riksdag uttalade särskilda utskottet i sitt utlåtande nr 1

enhälligt, att utskottet inte fann det lämpligt att riksdagen band sig i fråga

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

om storleken av de olika höjningarna under åren fram till 1968. Vid varje

höjning av pensionsnivån borde enligt utskottets mening möjlighet föreligga

för statsmakterna att bestämma höjningens storlek med hänsyn till

den statsfinansiella och samhällsekonomiska situationen. Utskottet uttalade

dock, att den av pensionsberedningen föreslagna särskilt kraftiga höjningen

år 1960 borde undvikas och en jämnare successiv höjning eftersträvas.

Detta uttalande godkändes av riksdagen utan att ändringsyrkanden

framställdes. Vidare förordade utskottet, att förändringen av storleksförhållandet

mellan pensionsbeloppen för två gifta pensionärer och för en ensam

borde genomföras successivt. Till frågan om avveckling av de kommunala

bostadstilläggen ansåg sig utskottet inte då böra ta ställning. På den sistnämnda

punkten förelåg reservationer. Riksdagen godtog utskottets uttalanden

och förslag.

Även vid 1959 års riksdag var frågan om takten i folkpensionshöjningarna

fram till år 1968 uppe till behandling. Vid anmälan av propositionen nr 100

med förslag till lag om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. anslöt

jag mig till den åsikt om takten i folkpensionshöjningarna, som uttryckts i

de anförda utskottsuttalandena vid 1958 års A-riksdag. I anledning av propositionen

väcktes motioner, av vilka ett par bl. a. berörde nämnda spörsmål.

I sitt utlåtande (nr 1) över propositionen och motionerna hänvisade särskilda

utskottet till det förutnämnda uttalandet från 1958 att det vid varje

ytterligare höjning av pensionsnivån bör föreligga möjligheter för statsmakterna

att bestämma höjningarnas storlek med hänsyn till den statsfinansiella

och samhällsekonomiska situationen. Utskottet förutsatte vidare, att

man — även om det med hänsyn till svårigheterna att för någon längre tid

framöver förutse konjunkturutvecklingen och övriga på frågans bedömning

inverkande omständigheter kan föreligga vanskligheter när det gäller ställningstaganden

på längre sikt i de avseenden det här är fråga om — på

ansvarigt håll tillvaratar alla de möjligheter som står till buds för en konkret

planering rörande den tänkbara takten i den beslutade folkpensionshöjningens

genomförande. Dessa utskottets uttalanden, mot vilka någon

reservation inte förelåg, godkändes av riksdagen. Dessutom har, såsom framgår

av vad jag inledningsvis anfört, besparingsutredningen gjort vissa uttalanden

om takten i follcpensionsförbättringarna.

Som jag förut nämnt har förutsättningar nu befunnits föreligga för

en betydande standardhöjning av folkpensionerna. Enligt mitt förslag bör

ålderspensionerna höjas med 250 kr. om året för en ensam folkpensionär

och med 350 kr. för två pensionsberättigade makar. Motsvarande höjning

föreslås också av invalidpensionernas och sjukbidragens maximibelopp,

varjämte höjningen också skall komma till synes på änkepensionerna.

Liksom vid 1958 års standardhöjning av folkpensionerna bör

hustrutilläggen höjas med samma belopp som pensionen för envar av två

makar. Genom en höjning av föreslagen storlek kommer ålderspensionens

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

årsbelopp, om man räknar med ett nytt indextillägg, att från och med den

1 juli 1960 uppgå till 2 750 kr. för en ensam pensionär och 4 350 kr. för

två pensionsberättigade makar. Maximibeloppen för invalidpension och

sjukbidrag blir desamma, och full änkepension enligt de av mig i det följande

förordade reglerna kommer att utgå med samma belopp som ålderspensionen

till en ensam pensionär. Folkpension till en man och hustrutilllägg

till hans hustru kan maximalt uppgå till det nyss för två pensionsberättigade

makar angivna beloppet. Det är att märka, att till dessa belopp

kan komma kommunala bostadstillägg på samma sätt som hittills. Någon

reduktion av de kommunala bostadstilläggen i enlighet med vad allmänna

pensionsberedningen på sin tid föreslog bör nämligen som jag tidigare

framhållit inte komma ifråga.

Allmänna pensionsberedningens förslag om en successiv höjning av folkpensionerna

till 3 600 kr. för en ensam pensionär och 5 400 kr. för två

pensionsberättigade makar år 1968 var förbundet med förslag om viss

höjning av folkpensionsavgiften. Enligt förslaget borde avgiften höjas till

4 procent fr. o. m. år 1959 och till 5 procent fr. o. m. år 1961. Därefter kunde

en höjning till 6 procent övervägas. Höjningen till 4 procent beslöts år 1958.

Besparingsutredningen föreslår nu i likhet med allmänna pensionsberedningen

en ytterligare höjning till 5 procent fr. o. m. 1961. Frågan om sättet

för folkpensioneringens finansiering är emellertid för närvarande föremål

för utredning genom en av chefen för finansdepartementet enligt bemyndigande

den 20 november 1959 tillkallad utredningsman. Innan resultatet av

denna utredning föreligger synes det inte lämpligt att ta ställning till frågan

om höjning av folkpensionsavgiften.

Motioner

I motionerna 1:19 och 11:11 samt i motionen 11:709 hemställes, att

standardhöjningen av folkpensionerna måtte ske med de av allmänna

pensionsberedningen föreslagna beloppen. Yrkandena, som är närmare preciserade

i den sistnämnda motionen, lyder:

»att riksdagen måtte besluta att Förslag till lag angående ändrad lydelse

av 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av folkpensioner

m. m. i Kungl. Maj:ts proposition nr 75 må beträffande 1 § erhålla följande

lydelse:

Folkpension i form av allmän ålderspension, tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas för år räknat med

690 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för hustru, som uppbär hustrutillägg, samt

1 050 kronor för annan pensionsberättigad.»

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

I motionerna 1:573 och 11:71b hemställes,

>1. att riksdagen vid behandling av propositionen nr 75 måtte besluta,

a) att utöver vad som föreslås i propositionen ålderspensionerna samt

invalidpensionernas och sjukbidragens maximibelopp inom folkpensioneringen

med verkan från den 1 januari 1961 må höjas med 250 kronor om

året för ensam pensionär och 350 kronor för två pensionsberättigade makar;

c) att folkpensionsavgiften från den 1 januari 1961 skall utgå med 5

procent av den taxerade inkomsten enligt i övrigt nu gällande bestämmelser;

samt

II. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till enligt ovan erforderlig

författningstext.»

I motionerna 1:577 och 11:718 hemställes, att riksdagen måtte

dels (yrkandet under 1) avslå förslaget om standardhöjning i vad avser

hustrutillägg,

dels (yrkandena under 5) »beträffande det kommunala bostadstillägget

besluta,

a) att sådant tillägg icke skall utgå till änkepensionsberättigad, som icke

skulle ha varit berättigad till änkepension enligt äldre bestämmelser,

b) att ökning av standardtillägg till annan änkepensionsberättigad samt

eventuell standardhöjning av hustrutillägg i sin helhet skall avräknas från

kommunalt bostadstillägg,

c) att ökning av standardtillägg till allmän ålderspension, invalidpension

eller sjukbidrag skall avräknas från kommunalt bostadstillägg med hälften,

d) att kostnadsökning som kan orsakas av beslut om nya grunder för

kommunala bostadstillägg icke skall föranleda något bidrag från staten»,

dels o c k (yrkandet under 7) besluta, att folkpensionsavgiften fr. o. m.

ingången av år 1961 skall utgöra 4,5 procent av den taxerade inkomsten, dock

högst 675 kr.

I motionerna 1:578 och 11:716 (yrkandet under 3) hemställes, att riksdagen

måtte ge Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna anförts i fråga om

folkpensionsavgiften. Motionerna innehåller härutinnan följande.

Folkpensioneringen bör betraktas som en av våra viktigaste sociala försäkringar.

Med hänsyn härtill har det vid frågans tidigare behandling ansetts

naturligt, att samtidigt med folkpensionsförmånernas ökning en höjning

finge ske av folkpensionsavgiften. Allmänna pensionsberedningen intog

sålunda enhälligt denna ståndpunkt. Besparingsutredningen, vars förslag i

fråga om folkpensionernas standardförbättring nu framlägges i propositionen,

förordade likaledes enhälligt, att folkpensionsavgiften i samband med

folkpensionernas förbättring skulle höjas till 5 procent fr. o. in. år 1961.

Under hänvisning till att utredning sedan i höstas pågår om folkpensionsavgiftens

konstruktion genom av finansministern tillkallad utredningsman

anmäler socialministern nu, att han inte anser det lämpligt att ta

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

ställning till frågan om höjning av folkpensionsavgiften. Ståndpunkten innebär

att de ökade folkpensionskostnaderna tills vidare skall täckas helt med

skattemedel.

Vi har i tidigare motion till årets riksdag framhållit, att vi anser det i

princip rimligt och väl motiverat, att folkpensionen i ökad grad göres till

en försäkring och att alltså medborgarna bidrar till finansieringen av de

ökade förmånerna från folkpensioneringen genom en höjning av folkpensionsavgiften.

Vi har intet att erinra mot en allsidig översyn av frågan om

folkpensionsavgiftens konstruktion. Men som vi även framhöll synes såvitt

budgetläget kan bedömas, en avgiftshöjning med ett belopp som motsvarar

1 procent enligt gällande system bli erforderlig, därest omsättningsskatten

avskaffas från 1 januari 1961.

Enligt uppgift beräknas utredningen om folkpensionsavgiftens konstruktion

bli färdig under vårens lopp. Vid sådant förhållande förordar vi att

årets riksdag senare måtte få tillfälle att ta ställning till frågan om folkpensionsavgiften.

Vi vill här understryka vårt tidigare uttalande att en täckning av folkpensionskostnadernas

stegring genom höjning av den särskilda folkpensionsavgiften

utgör en för folkpensionärerna bättre garanti för genomförandet

av höjningen av folkpensionerna under 1960-talet än finansiering i

ökad grad genom skattemedel.

Utskottet

Då riksdagen 1958 tog ställning till huvuddragen av folkpensionernas

framtida utformning, anslöt den sig till ett av allmänna pensionsberedningen

framlagt förslag att folkpensionen 1968 skulle uppgå till 3 600 kronor för

ensam pensionär och 5 400 kronor för två pensionsberättigade makar. Pensionsberedningens

förslag upptog även frågan om den takt i vilken pensionerna

lämpligen borde höjas för att den föreslagna pensionsnivån skulle

uppnås. Sålunda borde höjningar företagas vartannat år med början 1958,

vilka skulle vara i stort sett lika stora utom 1960, då en särskilt kraftig

höjning om 700 kronor för ensam pensionär och 820 kronor för makar

skulle äga rum. Vidare hade pensionsberedningen föreslagit att höjningarna

1960 och därefter skulle med hälften avräknas på utgående kommunala

bostadstillägg.

Riksdagen fann emellertid inte lämpligt att binda sig i fråga om takten i

pensionshöjningarna utan uttalade att vid varje framtida höjning av pensionsnivån

möjlighet borde föreligga att bestämma höjningens storlek med

hänsyn till den statsfinansiella situationen. Riksdagen framhöll dock att

den av pensionsberedningen föreslagna särskilt kraftiga höjningen 1960

borde undvikas och en jämnare successiv höjning eftersträvas. I fråga om

förslaget att viss del av pensionshöjningarna skulle avräknas på de kommunala

bostadstilläggen anslöt sig riksdagen till en av föredragande departementschefen

uttalad uppfattning, att man först sedan principerna för tillläggspensioneringens

uppbyggnad fastslagits av statsmakterna kunde ta

ställning till de inkomstprövade förmånerna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Uttalandena om en jämnare takt i fråga om höjningarna av pensionsnivån

var enhälliga och bekräftades, då pensionsfrågan ånyo behandlades

vid 1959 års riksdag. 1 enlighet härmed har i föreliggande proposition framlagts

förslag till höjning av folkpensionen med 250 kronor för ensam pensionär

och med 350 kronor för makar. Förslaget, som överensstämmer med

vad 1959 års besparingsutredning på grundval av nämnda uttalanden förordat,

är inte kombinerat med avräkning å de kommunala bostadstilläggen.

I motionerna I: 19 och II: 11 samt i motionen 11:709 har hemställts, att

höjningen i stället måtte ske med de av pensionsberedningen föreslagna

beloppen, 700 kronor respektive 820 kronor. Till skillnad från pensionsberedningen

anser motionärerna dock, att någon avräkning å de kommunala

bostadstilläggen icke bör ske.

Enligt utskottets mening utgör propositionens förslag en lämplig avvägning

med hänsyn till önskemålet om en jämnare takt i pensionshöjningarna

och till att de kommunala bostadstilläggen lämnas orubbade. Härtill kommer

att redan de i propositionen föreslagna höjningarna är utomordentligt

kostnadskrävande, varför en större höjning inte kan anses försvarlig med

hänsyn till de begränsade statsfinansiella resurserna. Motionärerna har inte

anvisat någon godtagbar väg att täcka de ytterligare kostnader deras förslag

skulle medföra. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

I motionerna I: 577 och 11:718 har hemställts, att den föreslagna standardhöjningen

inte skall omfatta hustrutilläggen. Härutinnan

har motionärerna anknutit till en av allmänna pensionsberedningen framförd

tanke, att standardhöjningarna 1958 och därefter icke borde beröra

dessa tillägg. Skälet härför var, att beredningen ansåg det i viss mån önskvärt

att slopa inkomstprövningen av hustrutilläggen och att genomförandet

härav kunde försvåras därest tilläggen nådde en alltför hög nivå. I propositionen

i pensionsfrågan 1958 anslöt sig föredragande departementschefen

inte till denna tanke utan föreslog samma standardhöjning beträffande

hustrutilläggen som i fråga om övriga pensionsförmåner. Detta förslag godtogs

av riksdagen. Att under sådana förhållanden nu utesluta hustrutilläggen

från standardhöjningarna bör enligt utskottets mening inte ske utan

starkt vägande skäl. Några sådana anser emellertid utskottet icke föreligga.

Tvärtom talar mycket för att pensionsnivån bibehålies i princip lika för å

ena sidan makar, som båda är ålderspensionärer, och å andra sidan makar,

av vilka den ena är ålderspensionär och den andra uppbär hustrutillägg.

Vidare må framhållas att någon risk icke kan anses föreligga för att makarnas

pensionsnivå skulle bli för hög på grund av hustrutillägg, då detta

utgår efter inkomstprövning. Utskottet avstyrker följaktligen förevarande

motionsyrkande.

I motionerna 1:578 och 11:7U har hemställts om en ytterligare

standardhöjning med 250 kronor för ensam pensionär och 350

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

kronor för två pensionsberättigade makar från och med den 1

januari 196 1. Till täckande av de kostnader detta förslag beräknas

medföra har motionärerna förordat en höjning av folkpensionsavgiften

med en procent från och med nämnda dag, därvid avgiften

skulle uttagas efter i princip samma regler som för närvarande.

Frågan om höjning av folkpensionsavgiften behandlas jämväl i motionerna

1: 577 och 11:719 samt i motionerna 1:578 och 11:716. I de förstnämnda

båda motionerna har yrkats att folkpensionsavgiften skall med

verkan från och med den 1 januari 1961 höjas med 0,5 procent. De sistnämnda

båda motionerna innehåller yrkande om att riksdagen måtte ge

Kungl. Maj:t tillkänna vissa i motionerna gjorda uttalanden rörande folkpensionsavgiften.

Härutinnan har i motionerna anförts bl. a. att, såvitt budgetläget

kan bedömas, en avgiftshöjning med ett belopp som motsvarar en

procent enligt gällande system synes bli erforderlig, därest omsättningsskatten

avskaffas från och med den 1 januari 1961. Vidare hävdas i motionerna,

att en täckning av folkpensionskostnadernas stegring genom höjning

av den särskilda folkpensionsavgiften utgör en för folkpensionärerna bättre

garanti för genomförandet av höjningen av folkpensionerna under 1960- talet än finansiering i ökad grad genom skattemedel.

Huvuddelen av kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten.

Härför tillgodogör sig staten folkpensionsavgifterna. Dessa, som numera

uppgår till cirka 1 000 milj. kronor om året, täcker knappt hälften av statens

utgifter för folkpensioneringen. Återstoden täckes i huvudsak genom skattemedel.

Det kan nämnas, att statens utgifter till folkpensioneringen, därest de

i propositionen framlagda förslagen genomföres, beräknas för budgetåret

1960/61 uppgå till drygt 2 400 milj. kronor.

Folkpensionsavgiften utgår i princip med fyra procent på den till statlig

inkomstskatt taxerade inkomsten, dock ej på inkomst under 1 200 kronor

och ej heller på inkomst, i den mån den överstiger 15 000 kronor. Inkomstgränsen

vid 15 000 kronor gäller även i fråga om äkta makars avgifter;

makarnas sammanlagda avgifter är sålunda maximerade till fyra procent

av 15 000 kronor. Folkpensionsavgiften får enligt gällande beskattningsregler

avdragas i deklarationen vid såväl den statliga som den kommunala

inkomsttaxeringen. Uppbörden av avgifter sker i samband med uppbörden

av de allmänna skatterna, och det synes från flera synpunkter motiverat att

jämställa avgiften med en skatt. Emellertid skiljer sig folkpensionsavgiften

från de allmänna skatterna så till vida, att den till följd av nämnda regler

för dess beräkning och för dess behandling i taxeringshänseende verkar

starkt regressivt, d. v. s. nettoavgiften (avgiften minskad med besparingen

i skatt) blir procentuellt mindre ju högre inkomsten är.

I slutet av 1959 tillkallades en särskild utredningsman med uppgift att

utreda frågan om sättet för folkpensioneringens finansiering och därmed

sammanhängande spörsmål. I direktiven för utredningen har framhållits

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

bl. a., att reglerna för beräkning av folkpensionsavgift och för avgiftens

behandling i taxeringshänseende gör att folkpensionsavgiften inte kan bedömas

isolerad från skattesystemet. Det påpekas vidare i direktiven, att en

höjning av folkpensionsavgiften utan en samtidig justering av skattesystemets

utformning innebär en förskjutning i finansieringsbördan från de

större till de mindre inkomsttagarna.

Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till frågan om folkpensionsavgiftens

storlek lämpligen anstå till dess resultaten av pågående utredningsarbete

föreligger. Utskottet avstyrker därför de i motionerna 1:573

och II: 714 samt motionerna 1:577 och 11:718 framställda yrkandena om

höjning av folkpensionsavgiften ävensom yrkandet i motionerna I: 578 och

II: 716, att riksdagen nu måtte uttala sig angående behovet och önskvärdheten

av framtida höjningar av folkpensionsavgiften.

Vad så angår yrkandet i motionerna I: 573 och II: 714 om ytterligare

standardhöjning den 1 januari 1961 har såsom skäl härför åberopats allmänna

pensionsberedningens förslag om en särskilt stor sådan höjning

1960. Till detta vill emellertid utskottet erinra om den enighet, med vilken

de fyra största partierna vid behandlingen av pensionsfrågan vid 1958 och

1959 års riksdagar uttalat att pensionsberedningens förslag i detta hänseende

borde frångås och en jämnare takt i pensionshöjningarna eftersträvas.

Vidare bör bringas i erinran, att 1959 års besparingsutredning, vilken hade

parlamentarisk sammansättning, i anledning av nämnda uttalanden förordat

en standardhöjning med de belopp propositionen innehåller. Med hänsyn

härtill kan utskottet icke tillstyrka detta motionsyrkande.

I motionerna I: 577 och II: 718 yrkas, att de föreslagna standardhöjningarna

helt eller delvis skall avräknas å kommunalt bostadstil 1- 1 ä g g samt att av kommunerna beslutade nya grunder för sådant tillägg

icke skall föranleda bidrag från staten. Vidare hemställes i motionerna, att

sådant tillägg icke måtte utgå till änka, som icke skulle ha varit berättigad

till änkepension enligt nu gällande bestämmelser.

Beslutanderätten rörande de kommunala bostadstilläggen är helt överlämnad

till kommunerna, vilka således själva bestämmer såväl förmånernas

storlek som de grunder efter vilka tilläggen skall utgå. Dock skall tilläggen

vara föremål för inkomstprövning enligt folkpensioneringslagen. Inkomstprövningen

sker efter samma regler som för andra inkomstprövade folkpensionsförmåner.

Beträffande finansieringen av de kommunala bostadstilläggen gäller, att

kommunerna bidrager härtill med ett procenttal, vars storlek är satt i relation

till antalet skattekronor per innevånare i kommunen (2 procent per

skattekrona). Kommunens bidrag är dock maximerat till 60 procent av

utgivna tillägg. Övriga inkomstprövade förmåner finansieras efter i stort sett

liknande regler.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Utvecklingen inom folkpensioneringen går för närvarande mot ett avskaffande

av de inkomstprövade förmånerna. Sålunda föreslås i föreliggande

proposition att inkomstprövningen i fråga om änkepensionerna i princip

skall slopas. Inom 1958 års socialförsäkringskommitté pågår utredning om

invalidpensioneringens utformning, vilken även syftar till att avskaffa inkomstprövningen.

Därest jämväl denna utredning leder till positivt resultat,

kvarstår av de inkomstprövade förmånerna de kommunala bostadstilläggen,

hustrutilläggen samt änkepensionerna i övergångsfallen. Avvecklingen av

inkomstprövningen inom stora delar av folkpensioneringen aktualiserar frågan

om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och därmed också

frågan om den slutgiltiga utformningen av grunderna för de inkomstprövade

förmånerna. Socialförsäkringskommitténs uppdrag innefattar emellertid

även att utreda frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Med hänsyn härtill bör prövningen av de i motionerna aktualiserade frågorna

anstå. Utskottet avstyrker därför förevarande motionsyrkanden.

Änkepensioner

Departementschefen :

Vid utarbetandet av förslaget till förbättring av folkpensioneringens familjeförmåner

har 1958 års socialförsäkringskommitté utgått från de ställningstaganden,

som gjordes av 1958 års A-riksdag. Det familjeskydd, som

folkpensioneringen för närvarande bereder, innefattar följande former av

förmåner, vilka alla är inkomstprövade, nämligen änkepension, änke- och

änklingsbidrag samt särskilda barnbidrag. Vad angår änkepensionen innebar

riksdagens ställningstagande bl. a., att dylik pension, som nu utgår

med högst samma belopp som ålderspensionen till envar av två pensionsberättigade

makar, skulle höjas till beloppet för en ensam pensionär och att

pensionen till kvinnor, som blivit änkor efter den 30 juni

1 9 6 0, inte skulle inkomstprövas.

Socialförsäkringskommittén har inte ifrågasatt något annat än att inkomstprövningen

av änkepensionen skall, såsom riksdagen uttalat sig för,

slopas i fall som inträffar efter den 30 juni 1960. Jag finner också för egen

del, att de nya änkepensionsreglerna bör följa riksdagens ställningstagande

i detta avseende liksom att oreducerad änkepension i enlighet med riksdagens

uttalande till beloppet bör överensstämma med ålderspensionen för en

ensam pensionär. Som förut nämnts uppgår då änkepensionen fr. o. m. juli

1960 till 2 750 kr.

Oreducerad änkepension bör, såsom kommittén föreslår i anslutning

till den av 1958 års A-riksdag intagna ståndpunkten, utgå till änka, som

har barn under en viss ålder i hemmet, ävensom till änka, som fyllt 50 år

vid den tidpunkt då mannen avled eller då hon upphörde att vara berättigad

till full änkepension på grund av förekomsten av barn i hemmet. För

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 dr 1960

änka, som inte fyllt 50 år vid nämnda tidpunkt, bör pensionen reduceras

med en femtondel för varje år, varmed det antal år som änkan fyllt vid

den avgörande tidpunkten understiger 50. Härav följer att en änka, som

inte fyllt 36 år vid tidpunkten i fråga, inte erhåller någon änkepension.

När det gäller reducerad änkepension till yngre änkor utan barn

innebär socialförsäkringskommitténs förslag, att årliga sådana pensioner

skall utgå även till änkor som är i åldern 36—39 år vid mannens död eller

den tidpunkt då förekomsten av barn i hemmet upphör att kvalificera till

oreducerad pension. Detta betyder en avvikelse i förhållande till allmänna

pensionsberedningens förslag, enligt vilket pensionen i dylika fall borde utbytas

mot engångsbelopp. Under remissbehandlingen av socialförsäkringskommitténs

förslag har i ett par yttranden ifrågasatts värdet av att utge så

små årliga pensioner, som det här blir fråga om.

De årliga änkepensionerna till en barnlös änka, som var 36 år vid mannens

död, kommer enligt kommittéförslaget att utgöra Vis av full pension.

För varje ytterligare år som änkan fyllt vid mannens frånfälle tillkommer Vis

av full änkepension. Vid ett oreducerat änkepensionsbelopp av 3 600 kr.

kommer alltså pensionen till en änka, som var 36, 37, 38 resp. 39 år vid änkeblivandet,

att uppgå till 240, 480, 720 resp. 960 kr., vilket med inemot 80

procent överstiger de pensionsbelopp, som allmänna pensionsberedningen

räknade med då den föreslog deras utbytande mot engångsbelopp. Även om

pensioner till de lägre av dessa belopp inte fyller så stor uppgift måste man

emellertid, som socialförsäkringskommittén framhåller, beakta att de i

framtiden i regel kommer att utgå jämsides med tilläggspensioner, som

inte reduceras med hänsyn till änkans ålder vid änkeblivandet eller motsvarande

tidpunkt. På grund härav och då rätt svårlösta problem uppkommer

i samband med utgivandet av engångsbelopp såsom ersättning

för löpande pensioner, finner jag den av kommittén förordade ordningen

vara att föredraga.

Då en med vissa femtondelar reducerad änkepension utgår bör, såsom

kommittén föreslagit, reduktionen omfatta även standard- och indextilllägg.

I fråga om de kommunala bostadstilläggen har kommittén ansett att

någon motsvarande reduktion inte bör följa automatiskt utan får bli beroende

på om vederbörande kommun beslutar att reduktionsregeln skall tilllämpas

för bostadstillägg, som utgår i kommunen. Lämpligheten av att kommunernas

handlingsfrihet på detta sätt lämnas obeskuren har inte bestritts

i remissyttrandena, och jag ansluter mig också till kommitténs uppfattning.

Kommunernas nuvarande grunder för kommunala bostadstillägg är uppenbarligen

inte utformade med tanke på alt reglera i vad mån tillägg skall utgivas

till änkepensioner av den typ, som de på grund av femtondelsregeln

reducerade änkepensionerna utgör exempel på. Det synes därför lämpligt att

kommunerna snarast tar ställning till det läge, som uppkommer vid genomförande

av de nu förordade änkepensionsreglerna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Som förut nämnts kommer änkepensioner inte att utgå till änka utan

barn, som var yngre än 36 år vid mannens frånfälle eller då hon upphörde

att vara pensionsberättigad på grund av att hon hade barn i hemmet. Socialförsäkringskommittén,

som enligt sina direktiv haft att pröva lämpligheten

av att engångsbelopp från folkpensioneringen utgår i dylika fall, finner att

frågan om stöd åt denna grupp av änkor bör lösas inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhet. Kommitténs uppfattning delas av arbetsmarknadsstyrelsen,

och från övriga remissorgans sida har några invändningar

inte heller gjorts. Även enligt min mening är den lämpliga formen

för att hjälpa sådana änkor över de särskilda omställningssvårigheterna i

samband med änkeblivandet att finna i den stödverksamhet genom utbildningsbidrag

och näringshjälp, som handhaves av arbetsmarknadsorganen.

I fråga om förutsättningarna för oreducerad änkepension till yngre

änkor med barn har vid 1958 års A-riksdag endast angivits, att änkan

skulle ha barn under 19 år i hemmet. Detta kortfattade uttryckssätt förutsatte

givetvis att en närmare precisering skulle göras vid lagstiftningens

utformning. Såsom socialförsäkringskommittén föreslagit bör med barn

avses samma kategorier av barn som i den nuvarande lagen om änkeoch

änklingsbidrag. Till barn som kan grunda pensionsrätt för änkan

bör alltså även i fortsättningen räknas makarnas gemensamma barn eller

adoptivbarn, endera makens barn eller adoptivbarn och barn, som ej är

någondera makens barn eller adoptivbarn men står under änkans vårdnad,

allt givetvis under förutsättning att övriga i det följande behandlade villkor

uppfylles.

Bestämningen »barn i hemmet» och den åldersgräns för barnet,

som bör gälla, står i nära samband med varandra. Givet är att åldersgränsen

inte bör dragas så att det i ett större antal fall kan antagas att barnet lämnat

hemmet innan åldersgränsen uppnås. I händelse så är förhållandet uppstår

svårigheter att avgöra, huruvida barnet alltjämt vistas i hemmet, och frestelserna

att lämna oriktiga uppgifter om barnets bostadsförhållanden blir

stora. Åldersgränsen synes därför böra sökas i anslutning till den ålder

då flertalet barn träder ut i förvärvslivet och inte längre är på samma sätt

som förut beroende av föräldrahemmet. Efter den tidpunkten utgör barnen

inte heller något hinder för änkan att ägna sig åt förvärvsarbete och någon

särställning för änkan i pensionshänseende är inte längre motiverad på

grund av att hon har barn i hemmet. Den allmänna skolplikten upphör

senast det år då barnet fyller 16 år. Av tillgängliga uppgifter framgår att

mer än hälften av alla ungdomar i åldern 16—18 år har förvärvsarbete, och

åtskilliga av dem torde ha goda inkomster. Socialförsäkringskommittén har

därför föreslagit den avvikelsen från vad riksdagen förutsatte att den ifrågavarande

åldersgränsen sättes vid 16 år.

Till kommitténs förslag i denna del, som vunnit gillande hos det stora

flertalet remissorgan, vill jag ansluta mig. En åldersgräns vid 16 år innebär

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

en betydande förbättring i förhållande till den nu enligt lagen om bidrag

till änkor och änklingar med barn gällande 12-årsgränsen. Samtidigt undgår

man i huvudsak att åldersvillkoret kommer i konflikt med kravet på vistelse

i hemmet, vilket blir fallet om åldersgränsen sättes för högt. Det bör

betonas att utformningen av de nya änkepensionsbestämmelserna i regel

inte leder till att änkan går miste om pension, då yngsta barnet uppnår

16-årsåldern. Så blir fallet endast om änkan vid nämnda tidpunkt skulle vara

under 36 år. Är hon 50 år eller mera äger hon alltjämt rätt till oreducerad

pension, och är hon i åldern 36-—49 år blir pensionen reducerad enligt den

i det föregående behandlade femtondelsregeln.

När det gäller den precisering i övrigt av uttrycket »barn i hemmet», som

bör föreskrivas, är jag ense med socialförsäkringskommittén att de i nuvarande

änkebidragslagstiftning uppställda kraven på att änkan skall ha

vårdnaden om och stadigvarande bo tillsammans med barnet bör upprätthållas

för att förekomsten av barn skall grunda rätt till oreducerad änkepension.

Likaså synes det lämpligt att föreskriva, att barnet — vare sig

det är makarnas gemensamma eller ej — skall ha vistats stadigvarande i

makarnas hem vid mannens död. Jag vill härvid understryka vad kommittén

anfört om att begreppen »stadigvarande bo tillsammans» och »stadigvarande

vistas» inte bör ges en alltför snäv tolkning.

I likhet med kommittén anser jag, att krav på viss tids äktenskap

inte bör uppställas såvitt avser änkepension grundad på förefintligheten

av minderåriga barn i hemmet. När det gäller änkepension i övriga fall har

kommittén funnit befogat att bibehålla det nuvarande villkoret om fem

års äktenskap. Jag anser inte heller att det föreligger något skäl att slopa

den ifrågavarande femårsregeln, som har sin motsvarighet inom den allmänna

tilläggspensioneringen. Om en änka, som varit gift med mannen kortare

tid än fem år, erhåller änkepension på grund av att hon har barn under

16 år i hemmet, bör givetvis den tid varunder hon uppburit sådan pension

likställas med tid varunder hon varit gift, när det gäller att bedöma hennes

rätt till pension sedan barnvillkoret inte längre är uppfyllt.

I överensstämmelse med vad som för närvarande gäller inom folkpensioneringen

liksom inom den allmänna tilläggspensioneringen, den statliga och

kommunala tjänstepensioneringen och privat pensionsförsäkring bör änkepensionen

indragas, om änkan ingår nytt äktenskap.

Kommittén har föreslagit, att kvinnor, som efter om gifte

ånyo blir änkor, skall kunna få återinträda i den pensionsrätt, som

de förlorat vid det senaste äktenskapets ingående, om detta äktenskap upplösts

inom fem år. Detta förslag, som lämnats utan erinran under remissbehandlingen,

finner jag böra genomföras. Även för tilläggspensioneringens

del torde vid sammanförandet av nämnda pensionering och folkpensioneringen

i en enhetlig lagstiftning en motsvarighet till dessa regler böra

införas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Enligt nuvarande praxis kan änkepension utgå då lagligt äktenskap

ej föreligger men kvinnan sedan avsevärd tid sammanlevt

med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. Denna rättstilllämpning

grundar sig på ett stadgande i 12 § FPL, enligt vilket en ogift

person, vilken sedan avsevärd tid sammanlever med annan under förhållanden

som nyss sagts, kan anses såsom gift med denne vid tillämpningen av

lagen, om särskilda skäl föreligger. Allmän tilläggspension kan i motsats till

folkpension inte utgå i form av änkepension till annan kvinna än den som

var lagligt gift med den avlidne. Socialförsäkringskommittén anför, att en

kvinna som under en längre tid sammanbott med en man utan att vara gift

med honom i vissa fall kan ha lika stort behov som en änka av det minimiskydd,

vilket folkpension avser att ge. Enligt kommitténs mening bör därför

alltjämt inom folkpensioneringen änkepension kunna utgivas utan att lagligt

äktenskap förelegat. Kommittén föreslår däremot, att rätten till änkepension

för ogift kvinna bör begränsas till den, som stadigvarande sammanbodde med

en ogift man vid dennes död och som har eller har haft barn med honom

eller vid dödsfallet var havande med barn till honom. I beteckningen ogift

inbegripes härvid änka, änkling och frånskild.

För egen del ansluter jag mig till socialförsäkringskommitténs uppfattning

att folkpensioneringens regler bör inrymma en möjlighet att i vissa

fall utge änkepension även då kvinnan inte var gift med den avlidne mannen.

De förutsättningar under vilka detta kan ske bör därvid vara anknutna

till vissa lätt konstaterbara fakta. Kommitténs förslag synes uppfylla detta

anspråk samtidigt som det på ett i huvudsak lämpligt sätt avgränsar den

personkrets, som kan anses vara i behov av änkepension av här avsett slag.

I fortsättningen skulle alltså barnlösa kvinnor, som utan äktenskap sammanlevt

med en man fram till dennes död, inte vara berättigade till änkepension.

Undantag från sistnämnda regel torde dock i motsats till vad kommittén

förordat böra gälla för det fall att kvinnan tidigare varit gift med

den avlidne. Kommittén förutsatte att kvinnan i sådant fall skulle erhålla

efterlevandepension i egenskap av frånskild, men enligt vad jag i det följande

förordar kommer denna förutsättning inte att föreligga.

Den nuvarande regeln i 12 § FPL om att två ogifta personer vid lagens

tillämpning kan betraktas som gifta har i första hand avseende på det fallet

att båda är i livet. Den leder bl. a. till att vars och ens pension, om båda

är pensionsberättigade, utgår med det för en av två äkta makar gällande

beloppet i stället för det belopp som en ensam folkpensionär erhåller. I ett

senare avsnitt ämnar jag i enlighet med socialförsäkringskommitténs förslag

förorda att de nyss för änkepensioneringen föreslagna reglerna skall få

sin motsvarighet när det gäller att avgöra i vad mån sammanlevnad utan

äktenskap skall påverka folkpensionsförhållandena för mannen och kvinnan

medan båda är i livet. På samma sätt som ingående av nytt äktenskap

medför indragning av änkepension bör i enlighet med vad kommittén före
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 49

slår änkepensionen indragas om kvinnan utan vigsel sammanbor med en

man under sådana omständigheter att hon enligt de nya reglerna i 12 § FPL

kan likställas med en gift pensionsberättigad.

Om anledning, såsom framgått av det tidigare sagda, i viss utsträckning

föreligger att tillerkänna en ogift kvinna änkepension, finnes å andra sidan

stundom skäl att ifrågasätta huruvida änkepension skall utgå då ett äktenskap

alltjämt består men makarna vid mannens död levde

åtskilda. Man tänker då särskilt på sådana fall då makarna på grund

av söndring sedan avsevärd tid levat skilda från varandra. Som socialförsäkringskommittén

anför framstår det emellertid i regel som både vanskligt

och olämpligt att i pensionsärenden utforska vilka skäl, som föranlett att

makar kommit att leva skilda från varandra. Det synes därför endast i

klart avgränsbara undantagsfall böra komma i fråga att på sådan grund

frånkänna en kvinna rätt till änkepension efter en man, med vilken hon

vid dennes död alltjämt var förenad i äktenskap. Ett sådant fall är det av

kommittén angivna att makarna vid mannens död levde åtskilda efter hemskillnad,

om denna på talan av mannen beviljats under åberopande av grov

försummelse eller annan sådan omständighet å hustruns sida, som angives

ill kap. 2 § första stycket giftermålsbalken. Med hänsyn till att utgående

änkepension enligt vad jag förut föreslagit skall indragas om en änka stadigvarande

sammanbor med en man, med vilken hon har eller har haft barn

eller förut varit gift, synes en kvinna inte böra ha rätt till änkepension

efter en man, med vilken hon vid hans död alltjämt var gift, om hon sedan

sammanlevnaden mellan dem upphört stadigvarande sammanbott med en

annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Socialförsäkringskommittén har i enlighet med sina direktiv prövat

frågan om pensionsförmåner åt frånskilda kvinnor, vilkas

förutvarande man avlider. Otvivelaktigt förhåller det sig i vissa fall

så att en frånskild kvinna vid den förutvarande mannens död i försörjningshänseende

kommer i samma situation som en gift kvinna när hon blir

änka. Inom den statliga tjänstepensioneringen kan frånskild make genom

förordnande av domstol tillerkännas rätt till familjepension efter den förutvarande

maken. Om den senare var gift vid dödsfallet, påverkas den efterlevande

makens rätt till familjepension av att sådan pensionsrätt tillkommer

även den frånskilde maken. Även i kommunala och vissa enskilda pensions.

anordningar förekommer rätt till familjepension för frånskilda. Det har

förutsatts, att lagstiftningen om allmän tilläggspensionering skall kompletteras

med regler om rätt till familjepension för frånskild hustru.

Även för folkpensioneringens del synes goda skäl kunna åberopas för att

efterlevandepension under vissa förutsättningar skall kunna utgå till frånskilda

kvinnor. Socialförsäkringskommittén har föreslagit den lösningen,

att en pension, till beloppet motsvarande hälften av änkepensionen, skall

utgivas till en frånskild kvinna vid den förutvarande mannens död under

4 — Biliang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

i princip samma förutsättningar när det gäller ålder och förekomst av

barn som om äktenskapet upplösts först genom mannens död. Dock skall

enligt förslaget pensionsrätt inte föreligga, om äktenskapsskillnaden beviljats

på talan av mannen under åberopande av vissa angivna lagrum i giftermålsbalken.

Detta skulle i korthet uttryckt innebära, att pension inte utgår

om den frånskilda kvinnan grovt åsidosatt sina plikter mot mannen.

Kommittéförslaget har utsatts för kritik i en del remissyttranden. Bl. a.

påpekas, att förslaget leder till pensionsrätt för kvinnor, vilkas försörj ningsläge

inte alls påverkas av att den förutvarande mannen avlider. För egen

del är jag benägen att ge remisskritiken rätt i att pensionsrätten bör reserveras

för sådana fall, då det kan antas vara vanligt att den frånskilda kvinnan

kommer i ett sämre försörjningsläge genom mannens död. Kommitténs

förslag uppfyller enligt min mening knappast detta krav. En anknytning

av pensionsrätten till den omständigheten att kvinnan har rätt till eller

faktiskt uppbär underhållsbidrag från mannen leder å andra sidan, såsom

kommittén närmare utvecklat, till svårigheter. Vid bedömningen av frågan

om frånskilda kvinnors pensionsrätt inom folkpensioneringen måste

även sambandet med den allmänna tilläggspensioneringen beaktas. För

sistnämnda försäkrings vidkommande uppkommer bl. a. problem rörande

det inbördes förhållandet mellan olika pensioner när pensionsrätt efter en

och samme man föreligger för frånskild kvinna och änka eller för flera

frånskilda kvinnor. Det kan därvid visa sig olämpligt att bestämma grunden

för pensionsrätten på sätt socialförsäkringskommittén föreslagit. Familjerättskommittén,

som har i uppdrag att verkställa en översyn av äktenskapslagstiftningen,

har även uppmärksammat frågan om frånskild makes

pensionsrätt enligt den allmänna tilläggspensioneringen samt statlig, kommunal

och annan tjänstepensionering och har i en till mig ställd skrivelse

i december 1959 hemställt om samråd med det organ, som skall utreda hithörande

spörsmål för tilläggspensioneringens del. Vad jag nu anfört synes

mig peka på att frågan om frånskilda kvinnors pensionsrätt inom folkpensioneringen

inte ägnar sig för att lösas separat. Den synes i stället böra

övervägas i ett större sammanhang, lämpligen vid utarbetandet av den samlade

lagstiftning, inbegripande både folk- och tilläggspensioneringen, som

enligt vad jag inledningsvis nämnde bör föreligga till 1963. Jag är därför

inte beredd att nu föreslå införande i folkpensioneringen av familjepensionsrätt

för frånskilda kvinnor.

De i det föregående förordade änkepensionsreglerna är avsedda att gälla

inte bara då änkeblivandet ligger i tiden efter den nya lagstiftningens ikraftträdande

den 1 juli 1960 utan även i äldre fall. Vissa undantag bör emellertid

göras.

När det gäller änkor vilkas män avlidit före ikraftträdandet, de s. k.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

övergångsfallen, skall enligt vad kommittén förutsätter den nuvarande

inkomstprövningen i princip bibehållas. Detta överensstämmer med

ställningstagandet vid 1958 års A-riksdag, och jag finner ingen anledning att

ifrågasätta någon annan reglering på denna punkt. Med utgångspunkt

i ett uttalande i det av 1958 års A-riksdag i denna del godkända utlåtandet

(nr 1) av särskilda utskottet föreslår dock socialförsäkringskommittén

att olikheterna i pensionshänseende mellan kvinnor, som blivit

änkor kort efter de nya reglernas ikraftträdande, och dem, som blivit änkor

kort dessförinnan, skall utjämnas genom att viss del av pensionen såsom

ett garantibelopp blir undantaget från inkomstprövning, om änkeblivandet

inträffat inom två år före den 1 juli 1960. Enligt förslaget skall

sålunda en kvinna, som blivit änka under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni

1959, alltid erhålla minst V3 och en kvinna, som blivit änka under tiden den

1 juli 1959—den 30 juni 1960, minst 2/3 av det änkepensionsbelopp, som

skulle ha utgått till henne om inkomstprövning inte tillämpats. Om kvinnan

var 36—49 år vid mannens död utgör pensionen före avdrag, som föranleds

av inkomstprövningen, 1—14 femtondelar av full pension, beroende

på åldern vid änkeblivandet. För att inte alltför obetydliga pensioner skall

behöva utges föreslår kommittén, att pension som understiger V15 av full

pension inte skall utgå. Detta innebär alltså att en kvinna, som blivit änka

under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959, måste ha fyllt 38 år vid

mannens frånfälle för att få nytta av garantiregeln, medan motsvarande

ålder då änkeblivandet inträffat under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni

1960 är 37 år. De kommunala bostadstilläggen berörs inte av den föreslagna

garantiregeln.

Förslaget om ett icke inkomstprövat garantibelopp, som på ett undantag

när tillstyrkts i remissvaren, leder till att man minskar skillnaden mellan

fall, som inträffat före och efter änkepensionsreformens ikraftträdande. Jag

tillstyrker kommitténs förslag.

En konsekvent tillämpning av de nya änkepensionsreglerna i övergångsfallen

skulle för en änka, som haft barn under 16 år i hemmet,

medföra, att hennes ålder vid den tidpunkt då yngsta barnet blev 16

år skulle kunna bli avgörande för hennes pensionsrätt eller pensionens storlek,

även om nämnda tidpunkt ligger långt — måhända mer än 30 år -—

tillbaka i tiden. En så avsevärd retroaktiv verkan framstår onekligen, vilket

kommittén framhåller, såsom alltför vidsträckt. Det säger sig självt, att

betydande svårigheter skulle uppstå att långt i efterhand utreda sådana

förutsättningar för pensionsrätten som att barnet stadigvarande vistades

i makarnas hem vid mannens död eller att änkan och barnet sammanbodde

stadigvarande. Jag ansluter mig därför till kommitténs förslag att i övergångsfallen

änkepension på grund av förekomsten av barn endast bör utgå

om förutsättningarna för pensionsrätt på denna grund föreligger vid den

nya lagstiftningens ikraftträdande. Om sagda förutsättningar upphört före

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

ikraftträdandet, blir änkans ålder vid mannens frånfälle avgörande för

pensionsrätten och pensionens storlek.

För de fall att ogifta pensionsberättigade sedan avsevärd

tid sammanlevt under äktenskapsliknande förhållanden

och betraktats såsom gifta med tillämpning av 12 § FPL i

dess nuvarande lydelse föreslår jag slutligen i likhet med socialförsäkringskommittén

den övergångsregeln, att kvinnan bör kunna erhålla änkepension,

även om förutsättningarna härför inte är uppfyllda enligt reglerna i den

nya lagstiftningen.

Motioner

Frågan om slopandet av inkomstprövningen beträffande

änkepensioner till kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960

tas upp i motionerna 1:574 och 11:717, motionen 11:710 samt motionen

11:711.

I motionerna 1: 574 och II: 717 hemställes,

»a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 75 måtte

besluta att oreducerad änkepension skall utgå efter inkomstprövning från

och med den 1 juli 1960 tills vidare med 2 750 kronor per år och med reduktion

enligt propositionens förslag,

b) att riksdagen ville besluta om uppskov med det slutliga ställningstagandet

till änkepensioneringens utformning, så att frågan kan — under

beaktande av de i motionen anförda synpunkterna — prövas i samband

med förslag om invalidpensionering».

I motionen 11:710 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om en skyndsam omprövning av frågan om inkomstprövningen,

syftande till att inkomstprövningen skall utformas så att den förhindrar

pensioner till sådana änkor som inte är i behov därav för sin egen

och sin familjs fortsatta utkomst.

I motionen II: 711 hemställes, att den nuvarande inkomstprövningen för

änkepensionen måtte bibehållas.

I motionen 11:710 hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl Maj:t

måtte anhålla om en skyndsam omprövning av frågan om den åldersgräns

för barnet, som bör gälla i fråga om änkas rätt till pension, varvid

motionärerna förordar att gränsen sättes vid 19 år.

Kraven att änkan skall ha vårdnaden om och sammanbo

med barnet tas upp i motionerna I: 577 och II: 718, i vilka hemställes

(yrkandet under 3 b), »ätt änkepension, där mannens död inträffat efter den

30 juni 1960, icke skall kunna reduceras eller upphöra av den anledningen

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

att barn under 16 år, som vid dödsfallet vistats i hemmet, sedermera blivit

bosatt utom hemmet utan skall så till vida definitivt regleras vid mannens

död och reduceras först vid tidpunkt då yngsta barnet beräknas uppnå

16 års ålder, att pensionsrätten blir oberoende av vem som har vårdnad

om barnet».

I motionerna 1:577 och 11:718 beröres reglerna om rätt till änkepension

för kvin na vars senare äktenskap upplöses. Motionärerna

hemställer härutinnan (yrkandet under 3 a), »att den bestämmelse i

3 § 4 mom. femte stycket lagen om folkpensionering skall utgå, enligt vilken

änkepension skall vara helt förverkad, om äktenskap som änkepensionsberättigad

ingår består i 5 år eller mera».

Frågan om änkepensioner i de s. k. övergångsfallen tas upp i

motionerna 1:575 och 11:713, motionerna 1:577 och 11:718, motionerna

1:579 och 11:715 samt motionen 11:712.

I motionerna 1:579 och 11:715 hemställes, »att full änkepension utan

behovsprövning skall utgå till den, som blivit änka före den 1 juli 1960

från det år hon uppnått 60 års ålder».

I motionerna 1:575 och 11:713 hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning, syftande till bättre

pensionsförmåner för dem som blivit änkor före ikraftträdandet av de

föreslagna bestämmelserna och vilkas yngsta barn dessförinnan uppnått 16

års ålder.

I motionen 11:712 begäres sådan ändring i övergångsbestämmelserna, att

rätten till änkepension för kvinnor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960,

bedömes på samma sätt oavsett om deras barn uppnått 16 års ålder före

eller efter nämnda dag.

I motionerna 1:577 och 11:718 hemställes (yrkandet under 2), att riksdagen

måtte »avslå Kungl. Maj :ts förslag rörande ett icke inkomstprövat

garantibelopp om två tredjedelar av änkepensionen, därest mannen avlidit

under tiden den 1 juli 1959—30 juni 1960, och en tredjedel av änkepensionen,

om mannen avlidit under tiden den 1 juli 1958—30 juni 1959».

Utskottet

Vid behandlingen av pensionsfrågan 1958 tog riksdagen ställning till vissa

huvudgrunder beträffande familjepensioneringens utformning. Riksdagen

uttalade sålunda, att kvinna, som blir änka efter den 30 juni 1960, borde erhålla

änkepension utan inkomstprövning, därest hon antingen hade barn

under 19 år i hemmet eller vid mannens död fyllt 50 år. Pensionen skulle

utgå med samma belopp som ålderspensionen till ogift pensionär. Även för

kvinna utan barn, som vid mannens död inte fyllt 50 år, skulle utgå pen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

sion, men i dessa fall skulle pensionen reduceras med en femtondel för varje

år, varmed kvinnans ålder vid mannens död understeg 50 år; detta innebar

att barnlös änka, som vid mannens död inte fyllt 36 år, icke skulle erhålla

pension. För änka, vars pension utgick på grund av förekomsten av barn,

skulle, då barnet upphörde att påverka änkans rätt till pension, denna rätt

bedömas såsom om mannen avlidit vid nämnda tillfälle.

1958 års socialförsäkringskommitté har haft i uppdrag att närmare utforma

reglerna för den änkepensionering som riksdagen sålunda uttalat sig

för. I kommitténs förslag har de av riksdagen uttalade önskemålen följts

utom i ett avseende, nämligen beträffande den åldersgräns för barn, intill

vilken förekomsten av barn i hemmet påverkar rätten till änkepension.

Kommittén har i detta avseende föreslagit, att gränsen skall sättas vid

16 år. Kommitténs förslag har upptagits i den föreliggande propositionen,

dock att denna, i motsats till vad kommittén förordat, icke innehåller förslag

om änkepension till frånskilda kvinnor.

Frågan om borttagandet av inkomstprövni ng e n i fråga om

änkepensioner till kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, behandlas

i motionerna 1:574 och II: 717, motionen II: 710 samt motionen II: 711. I

de båda förstnämnda motionerna samt i motionen II: 711 hemställes, att

inkomstprövningen måtte behållas. Härvid anföres, att änkepensionen till

änkor i goda ekonomiska omständigheter framstår såsom en orättvisa, om

man jämför med andra grupper, vilkas pensionsförmåner fortfarande skall

inkomstprövas eller vilkas behov över huvud icke tillgodoses inom folkpensioneringen.

Såsom exempel på sådana grupper nämnes i motionerna

invalidpensionärerna, kvinnor som blivit eller blir änkor före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande samt s. k. hemmadöttrar, d. v. s. ogifta kvinnor,

som stannat i hemmet och tagit vård om föräldrar till deras död. I motionerna

I: 574 och II: 717 föreslås, att den definitiva lösningen av förevarande

fråga skall anstå till dess statsmakterna tar ställning till motsvarande

spörsmål beträffande invalidpensioneringen. I motionen 11:710 yrkas, att

Kungl. Maj :t måtte skyndsamt ompröva denna fråga »i syfte att förhindra

pensioner till sådana änkor som inte är i behov därav för att trygga sin

egen och familjens fortsatta utkomst».

Det torde vara ostridigt, att med inkomstprövningen följer vissa icke

önskvärda verkningar. Sålunda motverkar den ofta de pensionsberättigades

vilja att skaffa sig förvärvsarbete. Riksdagen uttalade sig 1958 också för att

inkomstprövningen borde avskaffas inom de två mest betydelsefulla områden,

där den ännu finns kvar, nämligen inom änkepensioneringen och

invalidpensioneringen. I enlighet härmed har förslaget framlagts, att änkepensioner

till kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, skall utgå

utan inkomstprövning. Förslaget är således ett steg i riktning mot att helt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

slopa inkomstprövningen inom folkpensioneringen. De härför erforderliga

reformerna bör genomföras så snart finansiella och andra förutsättningar

föreligger. Detta kan icke ske i ett sammanhang utan måste genomföras

successivt. Därvid kan det inte undvikas, att grupper, för vilka inkomstprövningen

tills vidare bibehålies, känner sig missgynnade. Detta till trots

är ett successivt genomförande att föredraga framför en oviss väntan på

den tidpunkt då inkomstprövningen kan avskaffas för samtliga. På denna

grund avstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.

I motionen 11: 710 har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

anhålla om en skyndsam omprövning av frågan om den åldersgräns,

då barnet skall upphöra att påverka änkas rätt till pension, därvid motionärerna

förordar att gränsen sättes vid 19 år.

Socialförsäkringskommittén har motiverat sitt ställningstagande i frågan

om åldersgränsen för barn bl. a. med att änka, som har barn över 16 år, i allmänhet

inte på grund därav är förhindrad att söka sig arbete utanför hemmet,

något som däremot möter svårigheter så länge det finns yngre barn.

Upp till 16 års ålder är barnen i allmänhet på grund av skolgång bundna

vid hemmet; efter denna ålder är de i regel mindre beroende av moderns

omvårdnad och flyttar ofta hemifrån. Mot en högre åldersgräns har kommittén

jämväl anfört, att en sådan gräns skulle medföra administrativa

svårigheter. Sålunda skulle, då barnet flyttar hemifrån, änkepensionen omregleras.

Därest barnet åter flyttade till modern, skulle en ny omreglering

bli erforderlig. Sådana omflyttningar kan beräknas förekomma i mindre utsträckning,

när det gäller barn under 16 år. Däremot måste man räkna med

att de kan bli ganska talrika när det är fråga om barn i 16—18-årsåldern.

Kommitténs ståndpunkt i fråga om åldersgränsen, vilken vunnit anslutning

från flertalet remissinstanser, har också godtagits i propositionen.

Utskottet finner de av kommittén anförda skälen för att åldersgränsen

sättes vid 16 år bärande och avstyrker därför förevarande motionsyrkande.

För att änka skall äga rätt till pension på grund av förekomsten av barn

fordras enligt propositionen bl. a., att änkan har vårdnaden om och

stadigvarande sammanbor med barnet. I motionerna 1:577

och II: 718 bär hemställts, att änkepension icke skall reduceras eller upphöra

att utgå av den anledningen att barn, som vid mannens död vistats i hemmet,

sedermera blivit bosatt utom hemmet eller kommit under vårdnad av

annan än änkan. Motionärerna föreslår i enlighet härmed att änkepensionen

inte skall omprövas förrän vid den tidpunkt då yngsta barnet uppnår 16 års

ålder. Såsom skäl för yrkandet anföres i motionerna, att änkepensionen

för en ung änka med minderårigt barn oftast har ett kapitalvärde som överstiger

75 000 kronor. Änkan får därför, framhålles det, ett betydande in
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

tresse av att kvarhålla barnet i hemmet, även om detta från andra synpunkter

är olägligt för henne eller till uppenbar skada för barnet.

Motivet för de i propositionen uppställda kraven i förevarande hänseenden

är uppenbarligen, att det saknas anledning att i pensionsavseende göra skillnad

mellan änkor, som inte har vårdnaden om eller sammanbor med sina

barn, och barnlösa änkor. Att slopa dessa krav, som för övrigt återfinnes i

gällande lag om bidrag till änkor och änklingar med barn, skulle enligt

utskottets mening leda till resultat, som icke är godtagbara från rättvisesynpunkt.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att, såsom framhållits

av socialförsäkringskommittén och understrukits av departementschefen,

kravet på samboende icke får tolkas alltför snävt. Ett barn, som vistas

borta under skolterminerna och hemma under ferierna eller som bor hemma

under terminerna och vistas borta under ferierna, bör sålunda i regel

anses sammanbo med sin moder. Givetvis är ett barn, som lämnas bort under

dagarna då modern är borta för förvärvsarbete, att anse såsom samboende

med henne. Under sådana förhållanden torde de i motionerna angivna

olägenheterna av kraven i fråga om vårdnad och samboende bli skäligen

ringa. På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet förevarande

motionsyrkanden.

Enligt propositionen skall änkepension indragas, om änkan ingår äktenskap

eller stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit gift

eller har eller har haft barn. Emellertid skall pensionen ånyo börja utgå,

om äktenskapet upplöses eller samboendet upphör innan det bestått i fem

år. I motionerna I: 577 och II: 718 har yrkats, att rätten att få änkepension

återupplivad skall gälla utan begränsning i tiden. Såsom skäl

härför anför motionärerna, att det icke kan vara ändamålsenligt att ha en

lagstiftning som kan ge omgifta änkor anledning att av ekonomiska skäl ta

ställning till en eventuell skilsmässa inom fem år från det nya äktenskapets

ingående. Inte bara från allmänt sociala synpunkter utan även med hänsyn

till pensionssystemets ekonomi borde det, framhåller motionärerna, vara

angeläget att skilsmässor inte forceras fram.

Regeln om indragning av änkepension, då änkan ingår nytt äktenskap,

överensstämmer med vad som nu gäller inom folkpensioneringen. Även i

andra pensionssystem finnes denna regel. Däremot torde det inte finnas

någon motsvarighet till den nu föreslagna regeln om återupplivning av

änkepension, då det nya äktenskapet upplöses. Denna regel har föreslagits

av socialförsäkringskommittén, och dess förslag har därutinnan icke väckt

någon gensaga under remissbehandlingen. Såsom motiv för en femårsgräns

anförde kommittén, att en sådan gräns syntes lämplig, då för änkepensionsrätt

i de fall då det inte finns barn kräves, att äktenskapet varat fem år.

Utskottet ansluter sig till kommitténs uppfattning och kan därför inte

biträda förevarande motionsyrkande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Beträffande de kvinnor, som blivit änkor före den 1 juli 1960, de s. k.

övergångsfallen, föreslås i propositionen, i enlighet med vad riksdagen

uttalade 1958, att änkepension skall utgå efter i princip samma regler

som skall gälla för dem som blir änkor efter denna tidpunkt, dock att pensionerna

i dessa fall fortfarande skall vara underkastade inkomstprövning.

I motionerna I: 579 och II: 715 har yrkats, att full pension skall utgå till

kvinna, som blivit änka före den 1 juli 1960, från det år hon uppnått 60 års

ålder. Motionärerna anför som skäl för detta förslag, att de änkor för vilka

inkomstprövningen skall bestå kommer i en ogynnsam situation. Att utge

pensioner utan inkomstprövning i samtliga dessa fall synes emellertid

motionärerna av kostnadsskäl icke möjligt. De anser dock att synnerligen

starka skäl talar för att full pension skall utgå efter det änkan fyllt 60 år.

För en icke inkomstprövad änkepension vid denna ålder talar enligt motionärerna,

att en åldersgräns vid 60 år gäller i fråga om rätten till hustrutiHägg.

Visserligen utgår hustrutillägg fr. o. m. 60 års ålder, men denna förmån

är i sin helhet inkomstprövad. Att under sådana förhållanden åberopa

hustrutillägget såsom skäl för att införa en icke inkomstprövad änkepension

till änkor, som fyllt 60 år, synes utskottet omotiverat. Vidare må såsom

skäl mot motionsförslaget anföras, att detta innebär full änkepension till

alla änkor, som fyllt 60 år, därest mannen avlidit före den 1 juli 1960. De

kvinnor som blir änkor därefter kan däremot i åtskilliga fall inte få full

änkepension vid 60 års ålder, vilket beror på att för full änkepension fordras

att mannen avlidit eller det yngsta barnet uppnått 16 års ålder tidigast då

kvinnan fyllt 50 år. Motionsförslaget innebär alltså gynnsammare regler

för dem som blivit änkor före de nya bestämmelsernas ikraftträdande än

för dem som blivit änkor därefter. Att utsträcka den av motionärerna föreslagna

regeln till att gälla jämväl i huvudfallen skulle innebära en djupgående

omläggning av det föreslagna systemet för änkepensioneringen,

något som utskottet inte vill ansluta sig till. Av nu anförda skäl avstyrker

utskottet motionsförslaget.

Enligt huvudbestämmelserna skall rätten till pension för änka, vilken

haft barn under sexton år i hemmet, bedömas såsom om mannen avlidit,

då barnet uppnådde nämnda ålder. Denna bestämmelse föreslås i övergångsfallen

skola tillämpas, endast om barnet är under 16 år vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. Denna inskränkning har av kommittén och av

föredragande departementschefen motiverats med att de nya reglerna

eljest skulle få en alltför vidsträckt retroaktiv verkan och medföra betydande

praktiska svårigheter. Sålunda skulle man bli nödsakad att långt i

efterhand utreda, huruvida barnet stadigvarande vistades i makarnas hem

vid mannens död samt huruvida änkan och barnet sammanbodde, då barnet

uppnådde sexton års ålder.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

I motionen 11:712 har hemställts, att pension för änka, som haft barn

under sexton år, skall beräknas som om mannen avlidit, då barnet uppnådde

nämnda ålder, även om detta skett före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. 1 motionerna 1: 575 och II: 713 har begärts en skyndsam

utredning i liknande syfte, därvid motionärerna i första hand åsyftar sådan

ändring i förslaget att hänsyn i varje fall tages till förekomsten av barn

under sexton år i hemmet under tioårsperioden närmast före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. Möjlighet borde enligt dessa motionärer

även finnas att i mera ömmande fall ge pension av rimlig storlek till änkor,

vilkas barn uppnått sexton års ålder ännu längre tillbaka i tiden. Såsom

skäl för yrkandena framhålles i samtliga nu nämnda motioner, att en jämförelse

i pensionshänseende mellan å ena sidan änkor, som haft barn under

sexton år före ikraftträdandet, och å andra sidan änkor, som vid denna tidpunkt

fortfarande har sådana barn, kan ge ur rättvisesynpunkt mindre

tillfredsställande resultat.

I flertalet fall, där änkan på grund av nu nämnda regler inte kan åberopa

förekomsten av barn för sin rätt till pension, torde hon likväl vara berättigad

till pension på grund av sin ålder vid mannens död. Visserligen blir i

många fall därvid pensionen lägre än om hänsyn tagits till förekomsten av

barn i hemmet, vilka uppnått 16 års ålder före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. I dylika fall torde dock mannens död i allmänhet ligga

relativt långt tillbaka i tiden. Flertalet av dessa änkor torde numera ha förvärvsarbete.

Utskottet vill dessutom erinra om att någon försämring på

grund av de nya bestämmelserna inte uppstår. Tvärtom blir det som regel

gynnsammare förutsättningar för pension än tidigare även för dessa änkor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och till de avsevärda praktiska fördelar

propositionens förslag innebär finner sig utskottet icke kunna biträda

förevarande motionsyrkanden.

I propositionen föreslås, att kvinnor, vilkas män avlidit under tiden den

1 juli 1958 — den 30 juni 1960 skall erhålla en del av änkepensionen utan

inkomstprövning. Detta s. k. garantibelopp skall, om mannen avlidit

under tiden den 1 juli 1958 — 30 juni 1959, utgöra en tredjedel och i

övriga fall två tredjedelar av pensionen. Förslaget överensstämmer med vad

socialförsäkringskommittén förordat. Kommittén har därvid byggt sitt

förslag på uttalande av 1958 års A-riksdag om möjligheten att ge dem

som blivit änkor en kortare tid före de nya bestämmelsernas ikraftträdande

en viss del av pensionen utan inkomstprövning.

Såsom kommer att närmare beröras i specialmotiveringen till 8 § lagen

om folkpensionering, har i propositionen föreslagits vissa samordningsregler

för det fall att änka är berättigad till såväl änkepension som änkelivränta

från yrkesskadeförsäkringen. Dessa regler innebär att änkepensionen

skall reduceras av änkelivräntan, dock ej i vidare mån än att änkan

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

alltid får behålla minst hälften av änkepensionen. Enligt de ovan nämnda

garantireglerna i övergångsbestämmelserna får änka, vars man avlidit under

tiden den 1 juli 1959 — 30 juni 1960, två tredjedelar av den pension

hon varit berättigad till utan inkomstprövning. Utgår i dylikt fall även

änkelivränta, erhåller hon likväl minst två tredjedelar av änkepensionen,

enär samordningsreglerna inte föreslås gälla i övergångsfallen. Inträffar

däremot mannens död efter den 30 juni 1960, får änkan ofta inte uppbära

mer än — förutom änkelivräntan — hälften av änkepensionen. Då det inte

är meningen att pensionen på grund av den föreslagna garantiregeln skall

kunna bli högre i övergångsfallen än i huvudfallen, bör enligt utskottets uppfattning

vid tillämpningen av garantiregeln ske viss samordning, övergångsbestämmelsernas

tredje stycke 4 mom. tredje punkten bör sålunda utformas

så att därav framgår att änka, som uppbär pension med tillämpning

av garantiregeln, icke skall på grund därav kunna åtnjuta högre pension

än som skulle tillkommit henne, om pensionsfallet inträffat efter de nya

bestämmelsernas ikraftträdande. I samband härmed bör ske en formell

justering i övergångsbestämmelsernas tredje stycke 4 mom. första punkten,

så att därav klarare framgår, att de i 8 § tredje stycket föreslagna bestämmelserna

inte skall vara tillämpliga i övergångsfallen. Detta föranleder

även en mindre justering av andra punkten i nämnda moment.

I motionerna 1: 577 och II: 718 har yrkats, att reglerna om garantibelopp

måtte utgå ur förslaget. Såsom skäl härför framhåller motionärerna, att

garantibeloppen omöjliggör en samordning mellan änkepensioner och

andra förmåner, därvid motionärerna nämner livräntor i form av skadestånd

samt tjänstepension.

Såsom utskottet påpekat, kan garantibeloppen i vissa fall medföra behov

av regler för samordningen mellan änkepension och änkelivränta från yrkesskadeförsäkringen.

Detta behov synes emellertid kunna tillgodoses

genom införande i övergångsbestämmelserna av de av utskottet ovan rekommenderade

reglerna. Med hänsyn härtill och då övriga delar av samordningsproblemet

synes böra prövas i andra sammanhang avstyrker utskottet

förevarande motionsyrkande.

Barnpensioner m.m.

Departementschefen:

Till folkpensioneringens familjeförmåner hör som förut nämnts de särskilda

barnbidragen. De utgår efter inkomstprövning med högst 600 kronor

för barn och år. Vid sin behandling av pensionsfrågan uttalade sig 1958

års A-riksdag för att en stor grupp av dessa bidrag skulle ersättas av barnpensioner

å 1 000 kr. om året, vilka skulle utgå utan inkomstprövning

till barn under 19 år, vars huvudsaklige försörj are avlidit. Det torde

kunna förutsättas att riksdagen avsåg att de nya barnpensionerna skulle

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

utges vare sig försörjaren avlidit före eller efter reformens ikraftträdande.

Socialförsäkringskommittén har utformat sitt förslag om barnpensioner i

anslutning till riksdagens ställningstagande med den ändringen att barnpensionerna

föreslås skola utgå till barn, vilkas fader eller moder avlidit,

alltså oavsett om den avlidne var den huvudsaklige försörjaren. Jag tillstyrker

också, att barnpensioner utges med 1 000 kr. om året och utan

inkomstprövning.

När det gäller den åldersgräns intill vilken barnpension bör utgå,

har tre ledamöter av kommittén förordat en ålder av 16 år i stället för 19 år,

som kommitténs huvudförslag i överensstämmelse med riksdagens ställningstagande

utgår från. En stor majoritet bland remissorganen ansluter

sig till förslaget om 16 år som den ålder då barnpension bör upphöra att

utgå. I samband med behandlingen av änkepensionsreglerna har framhållits,

att flertalet ungdomar i åldern 16—18 år har egna inkomster av förvärvsarbete.

Med hänsyn härtill torde det inte finnas skäl att inom folkpensioneringen

generellt utge barnpensioner i dessa åldrar. Behovet av stöd

för ungdomar över 16 år, som fortsätter sin utbildning, synes även i de

fall då någon av föräldrarna avlidit böra lösas i annat sammanhang. En

barnpensionsålder på 19 år medför i jämförelse med en gräns vid 16 år en

betydligt större kostnad för statsverket. För budgetåret 1960/61 beräknas

skillnaden till ca 34 milj. kr. I den mån statsmakterna är beredda att öka statens

utgifter för stöd åt barn och ungdom synes andra former än en höjning

av barnpensionsåldern till 19 år böra få företräde. Nyss har nämnts frågor

som har samband med underlättande av studier och utbildning. I det följande

kommer jag att förorda en höjning av maximibeloppen för bidragsförskott.

Även frågan om stödåtgärder för invalidiserade barn, som vårdas

i hemmen, torde framdeles bli aktuell.

På grund av vad nu anförts är jag inte beredd att förorda att barnpension

inom folkpensioneringen skall utgå längre än till dess barnet fyller 16 år.

I likhet med socialförsäkringskommittén och remissorganen anser jag

att barnpension bör utgå både till barn, vars fader avlidit,

och till barn, vars moder avlidit. En anknytning till den huvudsakliga

försörj arens franfälle torde, bl. a. med hänsyn till vissa svårigheter

att avgöra vem av föräldrarna som skall anses intaga nämnda ställning, inte

vara lämplig.

När det gäller pensionens storlek till barn, vars båda föräldrar

avlidit, förordar kommittén samma pensionsbelopp på 1 000 kr. som

då en av föräldrarna är död, medan tre reservanter föreslår att beloppet

skall vara 1 500 kr. Det kan givetvis sägas, att barn som mist båda föräldrarna

befinner sig i en sämre ekonomisk belägenhet än barn, som har

en av föräldrarna i livet. Detta är dock inte alltid förhållandet, och då tilläggspensioner

börjar utgå blir det regelmässigt inte så. Tilläggspensionen

efter fadern är således, om modern också är död, till ett barn 40 procent

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

av faderns egenpension mot 15 procent om modern lever och har änkepension.

Är de föräldralösa barnen två, får de vardera 25 procent av faderns

egenpension mot 12,5 procent om modern lever, o. s. v. De nuvarande särskilda

barnbidragen förhöjes inte, om båda föräldrarna är döda. Med hänsyn

till den förbättring, som införandet av barnpensionerna omedelbart

kommer att innebära för bl. a. de föräldralösa barnen, och till storleken av

de förmåner som dessa barn erhåller om hänsyn tages till både folkpension

och tilläggspension finner jag mig böra godtaga kommitténs förslag att

någon förhöjning av barnpensionen inte sker i detta fall.

Frågan vilka barn, som skall äga rätt till barnpension,

bör enligt min mening avgöras i överensstämmelse med socialförsäkringskommitténs

förslag. Pensionsberättigade blir därvid alltså den avlidnes

barn i eller utom äktenskap och adoptivbarn men däremot inte makes barn

eller adoptivbarn, som inte är barn till eller adopterats av den avlidne. Inte

heller bör pensionsrätt föreligga för fosterbarn hos den avlidne eller dennes

make. Dessa barns pensionsrätt är knuten till de naturliga föräldrarna. Vad

däremot angår bortadopterade barn bör i överensstämmelse med gällande

föräldrarättsliga principer dessa inte ha rätt till barnpension efter sina

naturliga föräldrar. Inte heller synes det riktigt att låta barnpension utgå

till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal, som är bindande

för barnet, åtagit sig att till barnets underhåll utgiva ett belopp en gång

för alla. Denna avgränsning av den barnpensionsberättigade kretsen överenstämmer

med den som förekommer i lagen om försäkring för allmän tillläggspension.

Såsom kommittén föreslagit bör rätten till barnpension inte

påverkas av att barnets fader eller moder ingår nytt

äktenskap.

De föreslagna barnpensionerna ersätter den grupp av särskilda barnbidrag,

som utgår till barn vilka förlorat fader eller moder eller båda föräldrarna.

Återstående särskilda barnbidrag är dels de som har karaktär av

barntillägg till försörj arens folkpension och dels de som utgår till barn utom

äktenskap, beträffande vilka faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år.

Den förra gruppen av de återstående bidragen kommer att behandlas i samband

med den reformering av invalidpensioneringen, som utgör nästa etapp

i socialförsäkringskommitténs arbete, och den senare gruppen har avsetts

skola regleras utanför folkpensioneringens ram. Kommittén föreslår nu

en provisorisk höjning av återstående särskilda

barnbidrag från 600 kr. till samma nivå som barnpensionsbeloppet

1 000 kr. om året. Inkomstprövningen förutsättes dock alltjämt vara bibehållen.

Den föreslagna höjningen av de särskilda barnbidragens maximibelopp

har tillstvrkts under remissbehandlingen. Även enligt min mening bör en

höjning genomföras. Samtidigt synes det lämpligt att också bidrags
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

förskotten, som står de särskilda barnbidragen nära, höjes från 720

kr. om året till ett belopp i samma storleksordning som barnpensionerna.

Med hänsyn till bidragsförskottens anknytning till de i regel månatligen

bestämda underhållsbidrag, som de bidragsskyldiga enligt dom eller avtal

har att utgiva, synes bidragsförskottets maximibelopp för år böra vara jämnt

delbart med 12. Beloppet kan lämpligen sättas till 996 kr. om året, motsvarande

83 kr. i månaden. Samma belopp bör gälla som maximum för återstående

särskilda barnbidrag.

I detta sammanhang synes de särskilda barnbidragen till vissa utomäktenskapliga

barn böra överföras från folkpensioneringen till barnavården och

samordnas med bidragsförskotten. Det blir då konsekvens i behandlingen

av de båda fallen då fadern är känd men inte betalar sitt underhållsbidrag

resp. då fadern är okänd. Stödet från det allmänna lämnas i båda fallen

utan inkomstprövning.

Om åldersgränsen för barnpensionerna fastställes till 16 år, torde därav

följa, att barnavårdskommitténs förslag om en höjning av åldersgränsen för

bidragsförskott till 18 år, vilket omnämnts i årets statsverksproposition

(V ht p. 24), inte bör genomföras.

Utfyllnadsbidragen, som infördes år 1957, avsågs uttryckligen som en

övergångsanordning, tillkommen i syfte att till en skälig miniminivå höja

vissa äldre, till mycket låga belopp fastställda underhållsbidrag. På bidrag,

som fastställts efter den 31 mars 1957, kan utfyllnadsbidrag inte beviljas.

Med hänsyn härtill synes någon höjning av utfyllnadsbidragen inte böra

företagas.

Till de spörsmål, som socialförsäkringskommittén haft att utreda på

familjepensioneringens område, hör frågan om änklingspension

e r. Kommittén har efter vissa överväganden i frågan inte funnit sig böra

föreslå införandet av dylik pension såsom en folkpensionsförmån. Kommitténs

mening delas av vissa remissorgan, men i några yttranden uttryckes,

främst av principiella skäl, tvivel på det riktiga i kommitténs ståndpunkt.

För egen del anser jag, att de av kommittén anförda motiven för att änklingspensioner

inte bör utgå är bärande. Någon anledning att inom folkpensioneringens

ram införa pension åt änkling, som inte har minderåriga

barn, kan inte anses föreligga. I de fall åter då sådana barn finns, kan de

i det föregående förordade barnpensionsreglerna i viss mån sägas leda till

en form av änklingspension. Barnpension utgår ju nämligen vid moderns

död, även om hon inte kan betraktas som barnens huvudsakliga försörjare.

Skulle modern ha varit förvärvsarbetande, kommer barnen vanligen också

att få rätt till tilläggspensioner. Sådana pensioner kan utgå även om

modern inte kvarstod i förvärvsarbete vid sin död. Jag anser mig därför

inte böra förorda införandet av änklingspensioner. De nu utgående änklingsbidragen

bör övergångsvis bibehållas enligt de för juni månad 1960

gällande grunderna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 63

Motioner

I motionen 11:710 hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om skyndsam omprövning av frågan om behovsprövn

i n g av barnpensioner.

Frågan om åldersgräns, intill vilken barnpension bör utgå, behandlas

i motionen 11:710, där det hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl Maj :t måtte anhålla om skyndsam omprövning av frågan, syftande till

att gränsen sättes vid 19 år.

Storleken av barnpension till barn, vars båda föräldrar avlidit,

behandlas i motionerna 1:575 och 11:713 (yrkandet under 1), motionerna

1:577 och 11:718 (yrkandet under 4) samt motionerna 1:578 och

11:716 (yrkandet under A). I samtliga dessa motioner hemställes att pensionen

till sådana barn skall utgå med 1 500 kronor om året.

I motionerna 1:578 och 11:716 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till indexreglering av barnpensionerna

i likhet med vad som gäller i fråga om folkpensionsförmånerna.

Frågan om änklingspensioner behandlas i motionen 11:710,

där det hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om omprövning av frågan, syftande till införande av behovsprövade änklingspensioner.

Utskottet

Vid sitt ställningstagande i pensionsfrågan uttalade 1958 års A-riksdag, att

barnpension med 1 000 kr. om året borde införas fr. o. m. den 1 juli 1960

för barn, vars huvudsakliga försörjare avlidit. Pensionen skulle utgå till

dess barnet fyllt nitton år. Den skulle icke vara inkomstprövad. Riksdagen

hemställde därjämte om utredning av frågan, huruvida barnpension borde

utgå även då den icke huvudsakliga försörjaren avlidit, ävensom av frågan,

huruvida pension skulle utgå med högre belopp, då båda föräldrarna avlidit.

I enlighet med dessa riksdagens beslut framlade 1958 års socialförsäkringskommitté

förslag till närmare bestämmelser i ämnet. Därvid föreslog

kommittén, att barnpension skulle utgå såväl då fadern som då modern

avlidit. Det förhållandet att båda föräldrarna avlidit borde enligt kommittén

inte verka förhöjande på pensionen. I övrigt överensstämde förslaget

med de av riksdagen uttalade önskemålen.

I föreliggande proposition föreslås införandet av barnpensioner i enlighet

med socialförsäkringskoinmitténs förslag, dock att pensionerna skall

utgå endast till dess barnet fyllt sexton år.

I motionen II: 710 yrkas, att frågan om behovsprövning av barnpensioner

blir föremål för en skyndsam omprövning. Motionärerna uttalar

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

därvid, att det är önskvärt med en inkomstgräns, som förhindrar pensioner

till sådana barn som inte är i behov därav för sin fortsatta utkomst.

Liknande yrkanden har framställts i fråga om änkepensionerna. Utskottet

har därvid inte funnit anledning att tillstyrka dessa yrkanden. Såsom skäl

därför har utskottet åberopat de fördelar slopandet av inkomstprövningen

innebär. Av samma skäl kan utskottet inte tillstyrka förevarande motionsyrkande.

I motionen II: 710 har begärts en skyndsam omprövning av frågan om den

åldersgräns, intill vilken barnpension bör utgå. Motionärerna har därvid

uttalat sig för att gränsen bestämmes till nitton år.

Föredragande departementschefen har till motivering för att han på denna

punkt frångått kommitténs förslag anfört, att flertalet ungdomar i åldern

16—18 år har egna inkomster av förvärvsarbete samt att det med hänsyn

därtill inte finns skäl att generellt utge barnpensioner i dessa åldrar. Vidare

har departementschefen framhållit, att frågan om stöd åt ungdomar över

sexton år, vilka fortsätter sin utbildning, synes även i de fall då någon av

föräldrarna avlidit böra lösas i annat sammanhang.

Utskottet anser för sin del de av departementschefen anförda skälen för

att åldersgränsen bör sättas vid sexton år bärande och avstyrker därför föreliggande

motionsyrkande.

I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt motionerna

1:578 och 11:716 har hemställts att barnpension till barn, vars

båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per år. Departementschefen

har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett, att

pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året. Denna ståndpunkt

har motiverats med att de föräldralösa barnen i allmänhet kommer

att erhålla betydligt bättre förmåner från tilläggspensioneringen än de barn,

som mist allenast en av föräldrarna. Sålunda skall ett barn, vars båda föräldrar

är döda, i tilläggspension få 40 procent av faderns egenpension mot

15 procent, om modern lever och uppbär änkepension. Finns det två barn,

erhåller de vardera 25 procent av faderns egenpension, om båda föräldrarna

är döda, mot 12,5 procent, om modern lever. Även utskottet anser med hänsyn

till dessa förhållanden att pensionen till de barn, vars båda föräldrar

avlidit, bör utgå med 1 000 kr. Utskottet kan därför inte biträda förevarande

motionsyrkanden.

I motionerna 1: 578 och II: 716 har hemställts, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t måtte anhålla om förslag till indexreglering av barnpensionerna.

Motionärerna har anfört, att den värdebeständighet som folkpensionerna

erhållit genom indexregleringen allmänt anses såsom mycket värde
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 65

full. Enligt motionärerna är det en brist, att barnpensionerna inte föreslås

skola vara indexreglerade.

Frågan om indexreglering av barnpensionerna har behandlats av socialförsäkringskommittén.

Denna har därvid funnit det mindre lämpligt att anknyta

en sådan indexreglering till det indexsystem som gäller för folkpensionerna.

Detta bygger nämligen på penningvärdet i december 1951, medan

barnpensionernas belopp är bestämt i penningvärdet den 1 juli 1960. Att å

andra sidan tillskapa ett särskilt indexsystem för barnpensionerna har

kommittén inte funnit lämpligt. Kommittén har därjämte erinrat om att

folkpensionernas indexsystem av flera skäl måste revideras inom de närmaste

åren eller senast med verkan fr. o. m. den 1 januari 1963, då förmåner

från den allmänna tilläggspensioneringen skall börja utgå.

Utskottet anser i likhet med socialförsäkringskommittén inte lämpligt

att nu tillskapa ett särskilt indexsystem för barnpensionerna. Frågan härom

bör i stället anstå till den översyn och samordning av indexreglerna som

synes bli erforderlig, innan de allmänna tilläggspensionerna börjar utgå.

Utskottet anser därför att någon åtgärd i anledning av förevarande motionsyrkande

inte är påkallad.

Frågan om änklingspensioner har tagits upp i motionen

II: 710. Motionärerna framhåller, att då änka med barn enligt propositionen

erhåller såväl änkepension som barnpension, samma förmåner borde

tillerkännas änkling med barn. Därest inkomstprövningen, såsom motionärerna

förordat, bibehålies i fråga om änkepensionerna, kan man knappast,

framhålles det i motionen, mot änklingspensioner göra den invändningen att

en änkling ofta har bättre inkomster än änkor. Motionärerna föreslår, att

frågan om pensioner till änklingar med barn blir föremål för en skyndsam

omprövning.

Socialförsäkringskommittén, som haft att utreda även frågan om änklingspensioner,

har funnit att barnpensionerna, vilka skall utgå även då modern

avlidit, i de flesta fall torde lämna nöjaktig hjälp till änklingar med barn.

Vidare har kommittén erinrat om att barnen i de fall, då modern bidragit

till familjens försörjning genom förvärvsarbete, regelmässigt får sina pensioner

förhöjda genom tilläggspension efter henne. Med hänsyn härtill har

kommittén inte föreslagit änklingspension till änklingar med barn.

Utskottet ansluter sig till socialförsäkringskommitténs uppfattning och

vill dessutom framhålla, att änklingarnas inkomstförhållanden generellt

sett är betydligt bättre än änkornas. Vidare vill utskottet, såsom framhållits

i det föregående, icke biträda förslag om att bibehålla inkomstprövningen

inom änkepensioneringen. På grund härav avstyrker utskottet förevarande

motionsyrkande.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Specialmotivering

Härunder beröres endast vissa delar av specialmotiveringen till ändringarna

i folkpensioneringslagen. Beträffande övriga delar hänvisas till

propositionen.

8 §

Departementschefen:

Enligt socialförsäkringskommitténs förslag skall reglerna för inkomstavdrag

på återstående inkomstprövade folkpensionsförmåner, dvs. invalidpensionernas

och sjukbidragens tilläggspensioner, hustrutilläggen och de

kommunala bostadstilläggen, ändras. Då bostadstilläggen utgår samtidigt

med någon av de andra förmånerna skall enligt förslaget avdrag i första

hand göras på bostadstillägget och därefter på tilläggspensionen eller hustrutillägget.

Detta innebär en förenkling mot nu gällande regel, enligt vilken

avdraget sker proportionellt å bostadstillägg och annan samtidigt utgående

förmån som nu sagts. Förslaget, vilket inte påverkar storleken av det belopp

som pensionstagaren får i handen, bör genomföras. Andra stycket i

8 § har ändrats i överensstämmelse härmed. Som framgår av övergångsbestämmelserna

föreslås, att motsvarande förfarande skall tillämpas i fråga

om de inkomstprövade änkepensionerna i övergångsfallen. Förslagets genomförande

medför en viss kostnadsöverflyttning från kommunerna till

staten, men med hänsyn till att ett stort antal kommuner och därtill de folkrikaste

redan uppnått maximigränsen för bidrag till folkpensioneringen blir

kostnadsförskjutningen ringa. Den torde inte påverka beräkningen av statens

anslag till folkpensionerna.

Socialförsäkringskommittén har relativt utförligt behandlat frågan om

samordning mellan folkpension och yrkesskadelivränta. Vad särskilt angår

familjeförmånerna på ömse sidor gäller för närvarande, att yrkesskadelivräntorna,

som för änka utgör en tredjedel och för barn en sjättedel av den

avlidnes årliga arbetsförtjänst, maximerad till 15 000 kr., bestämmes utan

hänsyn till samtidigt utgående änkepension eller änkebidrag eller särskilt

barnbidrag. De tre sistnämnda förmånerna är emellertid inkomstprövade

och livräntan reducerar därigenom pension, änkebidrag och barnbidrag, så

att någon sammanlagd ersättning, som kan anses för hög, inte uppkommer.

När änkan fyller 67 år erhåller hon den icke inkomstprövade ålderspensionen,

varvid eventuellt utgående änkepension eller änkebidrag upphör. Från

och med nämnda ålder göres en viss reduktion på änkans yrkesskadelivränta,

så att den utgör en fjärdedel i stället för en tredjedel av den avlidnes

årliga arbetsförtjänst. Vad nu sagts om yrkesskadelivräntor avser livräntor,

som utgår enligt den nu gällande yrkesskadeförsäkringslagen av år 1954.

Äldre livräntor regleras av de vid tidpunkten för yrkesskadan gällande bestämmelserna,

varvid dock är att märka att livräntorna förhöjes enligt en

s. 67 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 67

särskild lagstiftning av år 1955 angående omreglering av äldre yrkesskadeersättningar.

De äldre livräntorna kan emellertid inte beräknas på högre

årlig arbetsförtjänst för den avlidne än 7 200 kr. Någon nedsättning av

änkelivränta vid 67 år göres inte i de äldre fallen, men omregleringsförhöjningen

avser endast i ringa omfattning efterlevandelivräntor för tid efter

nämnda ålder.

Den höjning av efterlevandeförmånerna från folkpensioneringen, som

föreslagits i det föregående, och framför allt den omständigheten att förmånerna

kommer att utgå utan inkomstprövning skulle, om inga särskilda

regler meddelades för fall av sammanträffande mellan dylik förmån och

efterlevandelivränta från yrkesskadeförsäkringen, i vissa fall leda till en

betydande överpensionering. Vad angår efterlevandeförmånerna då dödsfallet

inträffat före den 1 juli 196 0, dvs. före den dag då

familjepensionsreformen träder i kraft, märkes att änkepensionen även i

fortsättningen är underkastad inkomstprövning. Till följd härav och med

hänsyn till att änkelivräntorna i många av de fall, som regleras av äldre lagstiftning,

är låga erhåller överpensioneringsproblemet här inte den storleksordningen,

att några åtgärder beträffande änkepensionerna framstår som

befogade. Den överkompensation, som kan uppkomma i fall då försörjaren

avlidit före de nya reglernas ikraftträdande, beror i första hand på tillkomsten

av de icke inkomstprövade barnpensionerna. Dessa bör därför såsom

socialförsäkringskommittén förordar i nu avsedda fall minskas med

utgående barnlivränta från yrkesskadeförsäkringen, dock så att alltid minst

en fjärdedel av barnpensionen utgår jämsides med livräntan.

I en del fall kommer det att hända, att yrkesskadan inträffat

före den 1 juli 1960 men dödsfallet efter den 30 juni

nämnda år. Änkepensionen utgår då utan inkomstprövning, vilket gör

överpensioneringen så betydande, att man inte kan nöja sig med den nyssnämnda

reduktionen på barnpensionerna. Lämpligen bör därför i enlighet

med kommitténs förslag i dessa fall även änkepension minskas med änkelivränta

från yrkesskadeförsäkringen, varvid emellertid minst hälften av

pensionen lämnas fri från avdrag.

Behov av särskilda regler för sammanträffande av här ifrågavarande efterlevandeförmåner

föreligger givetvis även där såväl yrkesskadan

som dödsfallet inträffat efter den 30 juni 1960. Ide

i det föregående omnämnda fallen, då yrkesskadan inträffat före den 1 juli

1960, saknas möjlighet att ingripa med reduktion av yrkesskadelivräntorna,

eftersom dessa regleras av de vid tiden för skadan gällande bestämmelserna

i yrkesskadeförsäkringslagstiftningen. När yrkesskadan inträffar efter familjepensionsreformens

ikraftträdande står emellertid möjligheten öppen

att från samma tidpunkt ändra yrkesskadeförsäkringslagen så att livräntorna

utgår efter mindre förmånliga grunder än för närvarande. Denna väg

förordas av socialförsäkringskommittén, som bl. a. hänvisar till alt all
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

männa pensionsberedningen uttalade sig för en reduktion av yrkesskadelivräntorna

vid sammanträffande med folkpension. Socialförsäkringskommitténs

förslag innebär att yrkesskadeförsäkringslagen fr. o. m. den 1 juli 1960

ändras så att efterlevandelivräntorna kommer att utgöra för änka en sjättedel

och för barn en tolftedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Kommittéförslaget

har rönt kritik av vissa remissorgan, vilka närmast förordar

avdrag på pensionerna i stället för på yrkesskadelivräntorna. I remisskritiken

framhålles bl. a., att enligt kommitténs förslag livräntorna nedsättes

även i fall då rätt till pension inte föreligger.

För min del tvekar jag inte om det riktiga i den av allmänna pensionsberedningen

och socialförsäkringskommittén omfattade åsikten att den generella

förmånen, pensionen, alltid bör utgivas fullt ut och att den särskilda

förmån, som må föranledas av att dödsfallet inträffat till följd av yrkesskada,

bör anpassas efter pensionen så att en lämpligt avvägd sammanlagd

ersättningsnivå uppnås. Kommitténs förslag synes i och för sig leda till

godtagbara resultat vid sammanträffande mellan folkpension och efterlevandelivränta

från yrkesskadeförsäkringen. Emellertid kommer med detta

förslag nedsättningen av livräntebeloppen att bli tillämplig även i fall då rätt

till pension inte föreligger eller då änkepensionen är nedsatt på grund av

änkans ålder vid änkeblivandet eller den tidpunkt när förekomsten av barn

upphör att inverka på pensionens storlek. Sedan allmänna tilläggspensioner

börjat utgivas kan det antagas, att tilläggspensioner i regel utgår till

änkor, som äger rätt till änkelivränta från yrkesskadeförsäkringen, detta

även i fall då rätt till folkpension inte föreligger. Storleken av tilläggspensioneringens

änkepensioner påverkas inte av änkans ålder eller förekomsten

av barn. Visserligen innehåller lagen om försäkring för allmän tilläggspension

i sin nuvarande lydelse en bestämmelse om att yrkesskadelivränta i sin

helhet avdrages på tilläggspensionen. Det har dock vid lagens tillkomst uttryckligen

förutsatts att denna regel skall mildras vid folkpensioneringens

och tilläggspensioneringens sammanförande till ett enhetligt pensionssystem,

så att merförmånerna skall kunna utgå vid yrkesskada. I detta sammanhang

synes den av kommittén föreslagna metoden för samordning med

yrkesskadeförsäkringen lämpligen kunna genomföras. Vid ett uppskov till

nämnda tidpunkt undviker man att yrkesskadelivräntorna minskas i fall,

då den önskvärda kompensationen på pensionssidan ännu inte föreligger. För

tiden fram till dess den samordnade lagstiftningen kan träda i kraft torde det

vara lämpligast att erforderlig reduktion för samtidigt utgående efterlevandeförmån

från yrkesskadeförsäkringen göres på änkepensioner och

barnpensioner i överensstämmelse med vad som i det föregående förordats

för fall då en yrkesskada, som inträffat före den 1 juli 1960, lett till ett

dödsfall efter den 30 juni samma år.

Bestämmelser av det innehåll, som nu förordats beträffande änkepension,

har upptagits i första punkten i ett nytt tredje stycke i 8 §. Belopp som

s. 69 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

69

avdragits enligt bestämmelserna i det nya stycket bör inte ånyo kunna avdragas

vid inkomstprövningen av kommunalt bostadstillägg. En föreskrift

härom återfinnes i styckets andra punkt.

I änkepensionsärenden har pensionsnämnd enligt 34 § andra stycket att

fastställa pensionens belopp. Oavsett om ansökningshandlingarna kommer

att innehålla uppgift om yrkesskadelivränta och dess belopp, är det anledning

anta att bestämmelserna i 8 § tredje stycket kan komma att bereda åtskilliga

nämnder svårigheter vid uträknandet av det slutliga änkepensionsbeloppet.

Det torde därför få anses lämpligt att det beslut, som nämnden har att

fatta, och det besked om beslutet, som ordföranden skall tillställa sökanden,

endast innehåller uppgift om änkepensionens storlek före reduktionen samt

att i beskedet en erinran göres att pensionen skall reduceras enligt bestämmelsen

i här ifrågavarande stycke. Det slutliga uträknandet av änkepensionen

i sådana fall får därefter ankomma på pensionsstyrelsen.

Motioner

I motionerna 1:577 och 11:718 hemställes (yrkandet under 6), att riksdagen

måtte »besluta, att i princip total samordning mellan änke- och

barnpensionerna å ena sidan och änke- och barnlivräntor å den andra skall

tillämpas och sålunda

a) att i lagen den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring och därmed

sammanhängande författningar skall införas sådana bestämmelser för

yrkesskador som inträffar efter den 30 juni 1960, att tills vidare från änkelivränta

avräknas änkepension från folkpensioneringen utan beaktande av

sådana index- och standardtillägg som kan tillkomma efter juli månad

1960 och att från barnlivränta avräknas barnpensioner med högst 1 000 kr.,

b) att i militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr 261) skall

införas motsvarande bestämmelser,

c) att, om yrkesskadan inträffat före den 1 juli 1960 men dödsfallet inträffat

nämnda dag eller senare, nedsättning i stället skall göras i änkepensionen

respektive barnpensionen så att motsvarande resultat som under

a) och b) erhålles».

Utskottet

Genom införandet av de icke inkomstprövade änkepensionerna och barnpensionerna

kan beträffande dem som är berättigade till jämväl änkelivränta

eller barnlivränta från yrkesskadeförsäkringen uppstå en viss överpensionering,

därest icke regler i samordnande syfte införes. Föredragande

departementschefen har uttalat, att en sådan samordning i princip bör genomföras

på så sätt att den speciella förmånen, d. v. s. änkelivräntan eller

barnlivräntan, reduceras, medan den generella förmånen, d. v. s. änkepen
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

sionen eller barnpensionen, lämnas orubbad. Emellertid bör en sådan reduktion

icke företagas i fråga om yrkesskadefall, som inträffat före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. För dessa fall har i propositionen föreslagits,

att avräkningen skall ske å änkepensionen eller barnpensionen, dock ej i

vidare mån än att av änkepensionen utgår minst hälften och av barnpensionen

minst en fjärdedel. Beträffande yrkesskadefall efter den 30 juni 1960

möter däremot i och för sig intet hinder att nedsätta ersättningen från yrkesskadeförsäkringen

med hänsyn till utgående förmåner från folkpensioneringen.

1958 års socialförsäkringskommitté hade också föreslagit, att samordningen

i de nya fallen skulle ske på detta sätt. Enligt kommitténs förslag

skulle sålunda änkelivränta och barnlivränta på grund av yrkesskadefall,

som inträffat efter den 30 juni 1960, utgå med allenast hälften av de

belopp som utfaller enligt nu gällande bestämmelser. Detta förslag väckte

emellertid gensaga under remissbehandlingen. Därvid framhölls, att den

föreslagna nedsättningen skulle drabba inte bara dem som erhöll fulla förmåner

från folkpensioneringen utan även dem som inte uppbar några förmåner

därifrån eller som uppbar reducerade sådana förmåner. Departementschefen

har anslutit sig till denna kritik och i stället föreslagit att samordningen

skall ske genom reduktion av änkepension eller barnpension, i

enlighet med vad som föreslagits i fråga om de äldre yrkesskadefallen. Han

har därvid uttalat, att den av kommittén föreslagna metoden för samordning,

till vilken han i princip ansluter sig, synes lämpligen kunna genomföras

i samband med att folkpensioneringen och tilläggspensioneringen sammanföres

till ett enhetligt pensionssystem. Det har nämligen förutsatts,

att samordningsfrågorna därvid skall omprövas.

I föreliggande motioner yrkas, att samordningen, då yrkesskadefallet

inträffar efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande, skall ske genom

avräkning av änkepension eller barnpension å livränteförmån från yrkesskadeförsäkringen.

Vidare hemställer motionärerna, att samordningen måtte

göras i princip total, varmed de avser att i de nya fallen änkepension eller

barnpension skall i sin helhet avräknas å änke- eller barnlivränta och i de

äldre fallen avräkning skall ske av livräntorna å pensionerna, så att motsvarande

resultat som i de nya fallen uppnås.

Enligt utskottets mening föreligger vissa svårigheter att finna en väg för

samordningen som ger ett från alla synpunkter tillfredsställande resultat.

Emellertid synes den i propositionen föreslagna lösningen kunna godtagas.

Härvid bör beaktas att denna lösning är att anse som ett provisorium i avbidan

på resultatet av den allsidiga prövning av samordningsproblemet som

måste ske då folkpensioneringen och tilläggspensioneringen skall sammanföras.

Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke biträda motionsförslaget.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

71

Lagrådet

Lagrådet har hörts över förslaget till lag angående ändrad lydelse av

29 § och 33 § lagen om allmän sjukförsäkring samt förslaget till lag angående

ändrad lydelse av 22 § lagen om undervisning och vård av psykiskt

efterblivna. Lagrådet har icke haft något att erinra mot förslagen.

Övriga, genom motioner väckta frågor

A. Inkomstprövningen inom folkpensioneringen

Motioner

I motionerna I: 575 och II: 713 hemställes att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning av frågan om en mindre

restriktiv behovsprövning inom folkpensioneringens ram, därvid särskilt

den s. k. skärpningsregeln i fråga om förmögenhet bör uppmärksammas.

I motionerna I: 576 och II: 719 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

1) att inkomstgräns för erhållande av inkomstprövad pensionsförmån måtte

höjas med 1 000 kronor;

2) att utskottet måtte utarbeta erforderlig författningstext».

I motionen II: 711 hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om en översyn av reglerna för inkomstprövningen, såvitt angår

änkepensionerna, så att förslag kan framläggas till nästa års riksdag i

samband med förslag till en reformerad invalid- och förtidspensionering.

Utskottet

Enligt gällande regler är vissa förmåner inom folkpensioneringen inkomstprövade.

Änkepensionerna och hustrutilläggen samt de kommunala bostadstilläggen

är sålunda i sin helhet föremål för inkomstprövning. Beträffande

invalidpensioneringen gäller, att däri ingående tilläggspension och standardtillägg

utgår efter inkomstprövning, medan återstående delar, nämligen

grundpension och indextillägg, är fria från sådan prövning. Övriga folkpensionsförmåner,

däribland ålderspensionerna, utgår utan inkomstprövning.

Inkomstprövningen innebär för ogift pensionsberättigad, att pensionsförmånen

minskas med en tredjedel av den del av årsinkomsten som ligger

mellan 1 000 och 1 400 kr. och med två tredjedelar av inkomsten däröver.

För gift pensionsberättigad gäller i stället gränsbeloppen 750 och 1 050 kr.

Förmögenhet, som för ogift överstiger 20 000 kr. och för gift 15 000 kr., medför

vid beräkningen av årsinkomsten höjning av denna med 20 procent av

vad förmögenheten överstiger nämnda belopp. Till belysande av innebörden

av bestämmelserna i fråga kan nämnas, att änkepension å 2 750 kr. på grund

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

av inkomstprövningen helt bortfaller om änkans årsinkomst uppgår till

cirka 5 300 kr. Samma resultat blir det, om änkan har en förmögenhet å

ungefär 37 000 kr. och en årsinkomst av detta kapital på cirka 1 800 kr.

I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 576 och II: 719 samt motionen

11:711 har framställts yrkande om mindre restriktiva regler vid

inkomstprövningen. I de fyra förstnämnda motionerna framhålles särskilt

de s. k. skärpningsreglerna, d. v. s. reglerna om att viss del av förmögenheten

skall anses som inkomst, såsom hårda. Den medför, heter det, att en

ensam skuldfri pensionär, som äger ett till 40 000 kr. taxerat egnahem, får

sina pensionsförmåner reducerade med cirka 2 000 kr. Är egnahemmet

taxerat till 50 000 kr., upphör förmånerna helt. I motionerna 1:575 och

II: 713 begäres skyndsam utredning i ämnet. Motionerna I: 576 och II: 719

innehåller förslag om en omedelbar höjning av gränsbeloppen med 1 000

kr. I motionen II: 711 hemställes om en översyn av reglerna för inkomstprövningen.

Denna översyn bör, enligt vad som framgår av motionen, avse

endast änkepensionerna, vilka enligt motionärerna fortfarande bör vara

inkomstprövade. I motionen begäres vidare förslag i ämnet till nästa års

riksdag.

Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av frågan om slopande av inkomstprövningen

inom änkepensioneringen medför inkomstprövningen vissa

°gynnsamma verkningar. Den föreslagna övergången till icke inkomstprövade

änkepensioner för dem som blir änkor efter den 1 juli 1960 kan medföra

stora skillnader i pensionsförmånerna för olika änkor. En uppmjukning

av reglerna för inkomstprövningen skulle otvivelaktigt i båda fallen verka

mildrande. På grund härav anser utskottet det motiverat att reglerna om

inkomstprövning blir föremål för översyn. Denna synes lämpligen kunna

ske inom 1958 års socialförsäkringskommitté, som enligt sina direktiv

redan sysslar med vissa frågor på detta område. I avbidan på resultatet av

denna översyn, vilken kan förutsättas ge underlag för en allsidig bedömning

av frågan, synes ändringar i gällande bestämmelser böra anstå. Då

kommittén enligt vad utskottet har sig bekant arbetar med all möjlig skyndsamhet,

synes något uttalande från riksdagens sida om den tid, inom vilken

översynen bör vara slutförd, icke nu påkallat.

B. Fråga om rörlig pensionsålder m. m.

Motioner

I motionerna 1: 577 och II: 718 hemställes (yrkandet under 8 a), att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville

> till se att pågående utredning rörande rätt till uppskov med uttagande av

folkpension mot att folkpensionen höjes ävensom rörande frågan om

pensionsålderns rörlighet nedåt bedrives så skyndsamt att förslag snarast

kan föreläggas riksdagen».

s. 73 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

73

Utskottet

Den i föreliggande motioner berörda frågan om en rörlig pensionsålder

och därmed sammanhängande spörsmål tillhör de frågor som 1958 års

socialförsäkringskommitté fått i uppdrag att utreda. I motionerna yrkas,

att Kungl. Maj :t måtte tillse, att utredningen av nämnda fråga bedrives så

skyndsamt att förslag snarast kan föreläggas riksdagen.

Enligt direktiven för socialförsäkringskommittén skall denna bedriva

sitt arbete med all möjlig skyndsamhet. I föreliggande proposition har föredragande

departementschefen uttalat, att kommittén arbetar snabbt och

effektivt. Detta överensstämmer med vad utskottet har sig bekant. Med

hänsyn härtill anser utskottet icke påkallat med någon riksdagens åtgärd i

enlighet med vad motionärerna föreslagit.

C. Indexregleringen av folkpensionerna

Motioner

I motionerna I: 577 och II: 718 hemställes (yrkandet under 8 b), att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte »låta frågan om indexregleringen av

folkpensionerna göras till föremål för en förutsättningslös skyndsam utredning».

Utskottet

För att folkpensionerna vid ändringar i levnadskostnaderna skall behålla

sitt realvärde utgår indextillägg å pensionerna. Indextilläggen regleras efter

pensionspristalet, vilket är ett procenttal som utmärker förhållandet mellan

det aktuella prisläget och prisläget i december 1951. För innevarande

månad utgår nio indextillägg. Varje indextillägg utgör enligt gällande bestämmelser

40 kr. för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter folkpension,

samt för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt 50 kr. för annan pensionsberättigad.

I förevarande motioner har yrkats, att frågan om indexregleringen göres

till föremål för förutsättningslös skyndsam utredning. Enligt motionärerna

bör värdesäkringen inom folkpensioneringen anknytas till en särskild indexserie,

som tar hänsyn till pensionärernas speciella förhållanden. Motionärerna

framhåller vidare, att det synes från administrativ synpunkt nödvändigt,

att indexregleringen utformas så att den kan tillämpas utan besvärande

komplikationer. Härvid synes motionärerna förutsätta, att reglerna

blir gemensamma för folkpension och tilläggspension.

Såsom framhållits i fråga om indexreglering av barnpensioner, måste

folkpensioneringens indexsystem revideras före 1963, då förmåner från den

allmänna tilläggspensioneringen skall börja utgå. Detta synes också motionärerna

förutsätta. För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

på socialförsäkringens område, avseende bl. a. sådana frågor, som förutsatts

skola vara lösta, då tilläggspensioner skall börja utbetalas. Till dessa

frågor hör också frågan om en översyn av indexregleringen inom folkpensioneringen.

Enligt utskottets mening är det därför inte påkallat att riksdagen

gör någon framställning i ämnet.

D. Folkpensionernas ställning inom socialförsäkringssystemet

Motioner

I motionerna 1:578 och 11:716 hemställes (yrkandet under 2 a), att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, »att en administrativ samordning

på socialförsäkringarnas område inte får rubba folkpensioneringens

grundläggande och betydelsefulla ställning».

Utskottet

I den föreliggande propositionen har föredragande departementschefen

uttalat, att, sedan 1958 års socialförsäkringskommitté slutfört nu pågående

utredning angående utformningen av invalidpensioneringen, förutsättningar

kommer att föreligga för att genomföra den sammanarbetning av

pensionslagstiftningen till ett enda lagverk, som redan tidigare förutskickats.

Departementschefen har vidare framhållit, att olika justeringar

därvid kan tänkas bli aktuella i syfte att närmare än som redan skett samordna

folkpensioneringen och tilläggspensioneringen.

I motionerna har begärts, att riksdagen måtte uttala att den planerade

samordningen på socialförsäkringens område inte får rubba folkpensioneringens

grundläggande och betydelsefulla ställning.

Såvitt utskottet har sig bekant har det icke i något sammanhang ifrågasatts,

att det grundskydd, som folkpensioneringen ger och är avsedd att ge,

skulle försämras genom den planerade samordningen. Med hänsyn härtill

anser utskottet inte påkallat att föreslå riksdagen att göra något uttalande

i anslutning till yrkandet i motionerna.

E. Socialt försäkringsskydd åt hemmadöttrar m. m.

Motioner

I motionerna I: 316 och II: 391 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i syfte att bereda de s. k. hemmadöttrarna

och liknande grupper möjlighet till socialt försäkringsskydd och

samma trygghet i socialt och ekonomiskt avseende, som andra samhällsmedborgare

är berättigade till.

I motionerna 1:575 och 11:713 hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av »frågan om tryggan
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

det av främst äldre, ogifta kvinnors försörjning, vilka under lång tid haft

vårdnaden av till följd av ålder eller annan orsak handikappade föräldrar

eller därmed jämförbar uppgift».

I motionerna 1:578 och 11:716 hemställes (yrkandet under 2 b), att

riksdagen måtte uttala, »att möjligheterna att bereda pension före 67 år till

dem, som på grund av skötsel av föräldrar eller syskon i hemmet inte blivit

i tillfälle att ha förväi-vsarbete eller annorledes har starkt reducerade försörjningsmöjligheter,

ingående prövas av 1958 års socialförsäkringskommitté

och ätt förslag härom förelägges riksdagen».

Utskottet

I föreliggande motioner hemställes om åtgärder för tryggandet av vissa i

inkomsthänseende missgynnade gruppers försörjning, vilka anses i behov

av men inte eller i förhållandevis ringa grad har möjlighet att erhålla förmåner

från socialförsäkringen. Härvid nämnes i första hand de s. k. hemmadöttrarna,

d. v. s. äldre, ogifta kvinnor, vilka stannat i föräldrahemmet

och tagit vård om sina föräldrar till dessas död. Det framhålles, att sådana

kvinnor på grund av ensidigt och isolerat levnadssätt ofta har svårigheter

att efter föräldrarnas död skaffa sig försörjning. Eftersom de i allmänhet är

under 67 år kan de inte erhålla ålderspension från folkpensioneringen. Deras

i allmänhet låga inkomster gör att de vid inträffad sjukdom får inga eller

allenast ringa förmåner från sjukpenningförsäkringen.

Vid behandlingen av pensionsfrågan under 1958 års A-riksdag väcktes

motioner (1:316 och 11:407) med liknande syfte som de nu föreliggande.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande uttalade särskilda utskottet i anledning

av nämnda motioner, att de framställda önskemålen i viss mån

kunde bli tillgodosedda, därest rätt till förtida uttag av ålderspension infördes.

En annan möjlighet att tillgodose förevarande grupps behov var att

mildra villkoren för rätten till invalidförmåner. Utskottet hemställde, att

frågan om förtida uttag av ålderspension och om villkoren för rätten till

invalidförmåner måtte bli föremål för utredning. Utredningsuppdraget har

anförtrotts 1958 års socialförsäkringskommitté.

Enligt utskottets mening torde de i föreliggande motioner aktualiserade

frågorna inte helt kunna finna sin lösning inom invalidpensioneringen eller

genom förtida uttag av ålderspension. Ytterligare åtgärder kan bli erforderliga.

Innan slutlig ståndpunkt kan tagas härtill synes en utredning böra

ske i syfte att kartlägga föreliggande behov och eventuellt erforderliga

åtgärder. Det torde vara lämpligt att detta utredningsarbete får ske i anslutning

till socialpolitiska kommitténs arbete. Utskottet förordar därför att

föreliggande motioner överlämnas till kommittén för att av denna beaktas

vid dess fortsatta arbete.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

De förslag, som propositionen i övrigt innehåller, liksom de uttalanden

av föredragande departementschefen, som här icke närmare berörts, har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen med avslag å följande motionsyrkanden,

nämligen

1) yrkandena i motionerna I: 19 och II: 11 samt motionen

II: 709,

2) yrkandena i motionerna I: 574 och II: 717,

3) yrkandena under 1), 2), 3), 4) och 6) i motionerna

I: 577 och II: 718,

4) yrkandet under 1) i motionerna I: 575 och II: 713,

5) yrkandet under A i motionerna I: 578 och II: 716,

6) yrkandet i motionerna I: 579 och II: 715,

7) yrkandet under 1) i motionen II: 711 samt

8) yrkandena i motionen II: 712,

I. måtte — med förklaring att riksdagen icke kunnat helt

bifalla det genom förevarande proposition, nr 75, framlagda

förslaget till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering — för sin del antaga lagförslaget

med den ändringen att tredje stycket 4 mom. övergångsbestämmelserna

erhåller nedan angivna, såsom utskottets

förslag betecknade lydelse

(Kungl. Maj:ts förslag)

4. Änkepension efter man, som avlidit

före ikraftträdandet, minskas

enligt bestämmelserna i 8 § äldre

Igdelsen. Minskning skall dock därvid

i första hand göras å kommunalt

bostadstillägg. Änkepensionen

skall, om dödsfallet inträffat under

tiden den 1 juli 1958—den 30 juni

1959, utgå med minst en tredjedel

och, om dödsfallet inträffat under

tiden den 1 juli 1959—den 30 juni

1960, med minst två tredjedelar av

det belopp, som utan minskningen

skulle hava tillkommit den pensionsberättigade.

Änkepension, som efter

(Utskottets förslag)

4. Beträffande änkepension efter

man, som avlidit före ikraftträdandet,

skall 8 § äldre lydelsen alltjämt

äga tillämpning. Minskning enligt

nämnda paragraf av pensionsförmån

skall dock därvid i första hand göras

å kommunalt bostadstillägg. Änkepensionen

skall, om dödsfallet inträffat

under tiden den 1 juli 1958—

den 30 juni 1959, utgå med minst en

tredjedel och, om dödsfallet inträffat

under tiden den 1 juli 1959—den

30 juni 1960, med minst två tredjedelar

av det belopp, som utan minskningen

skulle hava tillkommit den

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

(Kungl. Maj:ts förslag)

minskningen understiger en femtondel

av full pension, skall ej utgå.

I fall som avses i denna punkt skola

14 § 2 mom. och 16 § äldre lydelsen

alltjämt gälla.

(Utskottets förslag)

pensionsberättigade, dock att änkepensionen

icke på grund av vad nu

sagts må uppgå till högre belopp än

som skulle hava utgått, om dödsfallet

inträffat efter den 30 juni 1960.

Änkepension, som efter minskningen

understiger en femtondel av full

pension, skall ej utgå. I fall som avses

i denna punkt skola 14 § 2 mom.

och 16 § äldre lydelsen alltjämt gälla.

II. måtte antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen

den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av folkpensioner m. m.,

III. måtte antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen

den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas bidrag till kostnaderna

för folkpensioneringen,

IV. måtte antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till lag om barnpensioner.

B. att riksdagen måtte antaga följande genom propositionen

framlagda förslag till lagändringar, nämligen

I. förslag till lag angeånde ändring i lagen den 26 juli

1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn,

II. förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943 (nr 382),

III. förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§

lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag,

IV. förslag till lag angående ändrad lydelse av 29 och 33 §§

lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring

samt

V. förslag till lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen

den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av vissa

psykiskt efterblivna.

C. att riksdagen i anledning av motionerna I: 575 och

II: 713, motionerna I: 576 och II: 719 samt motionen II: 711

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att åt 1958 års

socialförsäkringskommitté uppdrages att överse reglerna

om inkomstprövningen inom folkpensioneringen.

D. att riksdagen i anledning av motionerna I: 316 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

II: 391, motionerna I: 575 och II: 713 samt motionerna I: 578

och II: 716 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening

giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört i frågan

om socialt försäkringsskydd åt hemmadöttrar m. m.

E. att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 573 och II: 714, i vad de hänvisats till

lagutskott,

2) motionerna 1:575 och 11:713,

3) motionerna 1:577 och 11:718,

4) motionerna 1:578 och 11:716 samt

5) motionen II: 710,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 april 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, Sunne*, fru

Carlqvist, herrar Lars Larsson, Edström, Thorsten Larsson och Ringaby;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Odhe, Wahlund, fru Sandström, herr Bengtsson i Varberg, fru Eriksson

i Ängelholm och herr Björkman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

Vid A i utskottets hemställan

Förslaget till lag angaende ändring i lagen om folkpensionering

I. Till 3 § 4 mom.

(avser femarsgränsen vid återupplivning av änkepension)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett

a) att det stycke å s. 56 i utskottets yttrande i frågan om änkepensioner,

som börjar med orden »Regeln om» och slutar med orden »förevarande motionsyrkande»,

bort ersättas med text av följande lydelse.

»Regeln om indragning av änkepension, då änkan ingår nytt äktenskap,

överensstämmer med vad som nu gäller inom folkpensioneringen. Även i

andra pensionssystem finnes denna regel. Däremot torde det inte finnas nå
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

gon motsvarighet till den nu föreslagna regeln om återupplivning av änkepension,

då det nya äktenskapet upplöses. Denna regel har föreslagits av

socialförsäkringskommittén, och dess förslag har därutinnan icke väckt

någon gensaga under remissbehandlingen. Såsom motiv för en femårsgräns

anförde kommittén, att en sådan gräns syntes lämplig, då för änkepensionsrätt

i de fall då det inte finns barn kräves, att äktenskapet varat fem år.

Enligt utskottets mening medför den föreslagna femårsgränsen de olägenheter

som påvisats i förevarande motioner. Med hänsyn härtill bör bestämmelsen

om denna gräns utgå. Utskottet biträder alltså motionsyrkandet.»

b) att utskottet med bifall till yrkandet under 3 a) i motionerna I: 577 och

II: 718 bort hemställa, att 3 § 4 mom. måtte erhålla följande lydelse.

»3 §.

4 mom. Folkpension i-------fem år.

Upphör änka —-----nämnda tidpunkt.

Levde makar----- -—- — haft barn.

Ogift eller —■ ■------— äktenskap bestått.

Änkepension skall indragas om den änkepensionsberättigade ingår äktenskap

eller stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit gift

eller har eller har haft barn. Har änkepension indragits enligt vad nyss

sagts, må pensionen ånyo börja utgå, om äktenskapet upplöses.»

II. Till 8 §.

(avser samordningen mellan änkepension och änkelivränta från yrkesskadeförsäkringen

in. m.)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det stycke å s. 70 av utskottets yttrande vid specialmotiveringen

till 8 §, som börjar med orden »Enligt utskottets» och slutar med orden

»biträda motionsförslaget», bort ersättas med text av följande lydelse.

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att samordningen i princip bör

göras total. Det enda undantag härifrån som motionärerna förordar, nämligen

att barnpension skall avräknas med högst 1 000 kronor även om, såsom

utskottet i annat sammanhang förordat, barnpensionen sättes till 1 500

kronor för det fall att båda föräldrarna avlidit, finner ulskottet likaledes böra

godtagas. Ävenså anser utskottet, att den av motionärerna liksom av 1958

års socialförsäkringskommitté föreslagna metoden för samordning beträffande

skadefall efter den 30 juni 1960 — till vilken även departementschefen

givit sin principiella anslutning — bör genomföras redan nu. Utskottet tillstyrker

således förevarande motionsyrkanden.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandena under G) i motionerna I: 577 och

II: 718, i vad avser änkepensionerna, måtte för sin del

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

dels besluta, att tredje stycket skall utgå ur det genom propositionen

framlagda förslaget till ny lydelse av 8 § lagen om folkpensionering,

dels ock såsom en följd härav

A. antaga följande förslag, nämligen

1) Förslag

till

»Lag

angående ändrad lydelse av 25 § lagen den 14 maj 1954 (nr 243)

om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 25 § lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

25 §.

Är arbetsgivaren-----— denna lag.

Såsom understöd------avdrags bestämmande.

Utgår änkepension enligt lagen om folkpensionering, skall änkepensionen

avdragas från livränta enligt denna lag till änka eller därmed jämställd

kvinna. Därvid skall i änkepensionen icke inräknas index- eller standardtillägg,

som tillkommit efter den 1 juli 1960. Avdrag må icke göras för annan

folkpensionsförmån och ej heller för understöd från sjömanshus eller

annat dylikt, allenast för behövande avsett understöd.

Innehar eller------föranleda därtill.

Understöd i------kommunal inkomstskatt.

Finnas i — —--— — äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om livränta till änka,

vars man skadats dessförinnan, skola de äldre bestämmelserna alltjämt äga

tillämpning.»

2) Förslag

till

»Förordning

angående ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 2 juni 1950

(nr 261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring (militärersättningsförordning)

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 2 juni 1950 (nr

261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

81

11 §•

1 mom. Skall av — —----statens bidrag.

Såsom understöd------avdrags bestämmande.

Utgår änkepension enligt lagen om folkpensionering, skall änkepensionen

avdragas från livränta enligt denna förordning till änka eller därmed jämställd

kvinna. Därvid skall i änkepensionen icke inräknas index- eller standardtillägg,

som tillkommit efter den 1 juli 1960. Avdrag må icke göras för

annan folkpensionsförmån och ej heller för understöd, som är avsett allenast

för behövande.

Innehar eller------därtill föranleda.

Finnas i-----------äga rum.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om livränta till

änka, vars man skadats dessförinnan, skola de äldre bestämmelserna alltjämt

äga tillämpning.»

B. besluta, att övergångsbestämmelserna till det genom propositionen

framlagda förslaget till lag angående ändring i lagen om folkpensionering

skall erhålla följande lydelse.

»Denna lag ------juli 1960.

Genom denna------sagda månad.

Vid tillämpningen---- —--följande iakttagas.

1. Pensionsberättigad, som------fjärde stycket.

2. Har kvinna------ovan sägs.

3. Då fråga------lång tid.

4. Änkepension efter-------alltjämt gälla.

5. Äger änkepensionsberättigad uppbära livränta enligt 20 § lagen om yrkesskadeförsäkring

eller äger hon jämlikt annan lag eller särskild författning

eller enligt Konungens förordnande uppbära motsvarande livränta, vilken

bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsanstalten eller bolag

som avses i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring, och har det olycksfall eller

den skada i anledning varav livräntan utgår inträffat före den 1 juli 1960

men mannens död först därefter, skall livräntan avdragas från änkepensionen

i vad förmånerna belöpa på samma tid, dock att avdrag ej skall ske i

vidare mån än att änkans sammanlagda förmåner uppgå till vad de skulle

ha utgjort om jämväl olycksfallet eller skadan inträffat efter den 30 juni

1960. Livräntan skall i vad den sålunda avdragits icke räknas såsom inkomst

vid tillämpning av 8 §.

6. Äger kvinna------erforderlig omräkning.

7. Utan hinder------nämnda år.»

6 — Bilumg till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 ur 1960

III. Till övergångsbestämmelserna

(avser garantireglerna beträffande dem som blivit änkor under tiden den

1 juli 1958—den 30 juni 1960)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande i frågan om änkepensioner, som

börjar å s. 58 med orden »Såsom kommer» och slutar å s. 59 med orden

»förevarande motionsyrkande», bort ersättas med text av följande lydelse.

»I motionerna I: 577 och II: 718 har yrkats, att reglerna om garantibelopp

måtte utgå ur förslaget. Såsom skäl härför framhåller motionärerna, att

garantibeloppen omöjliggör en samordning mellan änkepensioner och andra

förmåner, därvid motionärerna nämner livräntor i form av skadestånd samt

tjänstepension.

Såsom kommer att närmare beröras i specialmotiveringen till 8 § lagen

om folkpensionering, har i propositionen föreslagits vissa samordningsregler

för det fall att änka är berättigad till såväl änkepension som änkelivränta

från yrkesskadeförsäkringen. Dessa regler innebär att änkepensionen

skall reduceras av änkelivräntan, dock ej i vidare mån än att änkan alltid

får behålla minst hälften av änkepensionen. Enligt de ovan nämnda garantireglerna

i övergångsbestämmelserna får änka, vars man avlidit under tiden

den 1 juli 1959—30 juni 1960, två tredjedelar av den pension hon varit berättigad

till utan inkomstprövning. Utgår i dylikt fall även änkelivränta, erhåller

hon likväl minst två tredjedelar av änkepensionen, enär samordningsreglerna

inte föreslås gälla i övergångsfallen. Inträffar däremot mannens

död efter den 30 juni 1960, kan änkan ofta inte uppbära mer än — förutom

änkelivräntan -— hälften av änkepensionen. Pensionen skulle alltså på grund

av garantiregeln kunna bli högre i övergångsfallen än i huvudfallen.

Utskottet finner nämnda resultat icke tillfredsställande. I syfte att förebygga

sådana resultat har utskottet övervägt att i övergångsbestämmelserna

införa en punkt som skulle innebära att änka, som uppbär pension med tilllämpning

av garantiregeln, icke skulle kunna på grund därav åtnjuta högre

pension än som skulle ha tillkommit henne om pensionsfallet inträffat efter

de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Då detta emellertid skulle ha inneburit

att tanken på fasta garantibelopp ändock i vissa fall måst övergivas,

finner utskottet det lämpligare att i enlighet med motionärernas förslag låta

reglerna om garantibelopp helt utgå. Utskottet tillstyrker alltså förevarande

motionsyrkande.»

b) att utskottet med bifall till yrkandet under 2) i motionerna I: 577 och

II: 718 bort hemställa att tredje stycket 4 mom. i övergångsbestämmelserna

skall erhålla följande lydelse.

»4. Beträffande änkepension efter man, som avlidit före ikraftträdandet,

skall 8 § äldre lydelsen alltjämt äga tillämpning. Minskning enligt denna lag

av änkepension skall dock därvid i första hand göras å kommunalt bostads
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

tillägg. Änkepension, som efter minskningen understiger en femtondel av

full pension, skall ej utgå. I fall som avses i denna punkt skola 14 § 2 mom.

och 16 § äldre lydelsen alltjämt gälla.»

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen om höjning av

folkpensioner m. m.

IV. Till 1 §.

(avser undantagande av hustrutilläggen från standardhöjningen)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det stycke å s. 41 i utskottets yttrande i frågan om standardhöjningar

m. m., som börjar med orden »I motionerna I: 577» och slutar med

orden »förevarande motionsyrkande» bort ersättas med text av följande

lydelse.

»I motionerna I: 577 och II: 718 har hemställts, att den föreslagna standardhöjningen

inte skall omfatta hustrutilläggen. Härutinnan har

motionärerna anknutit till en av allmänna pensionsberedningen framförd

tanke, att standardhöjningarna 1958 och därefter icke borde beröra dessa

tillägg. Skälet härför var, att beredningen ansåg det i viss mån önskvärt att

slopa inkomstprövningen av hustrutilläggen och att genomförandet härav

kunde försvåras därest tilläggen nådde en alltför hög nivå. Utskottet delar

motionärernas och pensionsberedningens uppfattning i detta avseende och

tillstyrker följaktligen förevarande motionsyrkande.»

b) att utskottet med tillstyrkande av yrkandet under 1) i motionerna

I: 577 och II: 718 bort hemställa, att 1 § måtte erhålla följande lydelse.

»1 §•

Folkpension i form av allmän ålderspension, tilläggspension eller änkepension

skall höjas för år räknat med

455 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt

600 kronor för annan pensionsberättigad.

Folkpension i form av hustrutillägg skall höjas för år räknat med 280

kronor.»

Förslaget till lag om barnpensioner

V. Till 3 §.

(avser barnpensionens storlek då båda föräldrarna avlidit)

Av herrar Sunne, Edström, Thorsten Larsson, Ringaby, Jacobsson i Tobo,

Wahlund, fru Sandström och herr Björkman, vilka ansett,

6* — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 20

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

a) att det stycke å s. 64 i utskottets yttrande i frågan om barnpensioner

m. m., som börjar med orden »I motionerna I: 575» och slutar med orden

»förevarande motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse.

»I motionerna 1: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt

motionerna 1:578 och 11:716 har hemställts, att barnpension till barn,

vars båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per

år. Departementschefen har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett,

att pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till den uppfattning som kommit till

uttryck i de ovannämnda motionerna. Det får nämligen enligt utskottets

mening anses klart, att de barn som förlorat båda föräldrarna har ett avsevärt

större behov av ekonomisk hjälp än de vilka har en av föräldrarna kvar

i livet.

Oavsett om barnen i en familj drabbas av förlusten av endast den ena

eller båda föräldrarna blir de för sin försörjning beroende av även annan

ekonomisk hjälp än den som folkpensionen ger. Detta behov av tillskott

måste emellertid bli större för de föräldralösa barnen. Det är rimligt att

man vid utformningen av grundskyddet beaktar denna skillnad.

Utskottet anser det därför väl motiverat att barnpensionen till barn, vars

båda föräldrar avlidit skall utgå med det av motionärerna föreslagna högre

beloppet av 1 500 kr. om året. Merkostnaderna härför har beräknats till

ca 750 000 kr. vid en barnpensionsålder av 16 år.»

b) att utskottet med bifall till yrkandet under 1) i motionerna I: 575 och

II: 713, yrkandet under 4) i motionerna I: 577 och II: 718 samt yrkandet

under A i motionerna I: 578 och II: 716 bort hemställa, att 3 § måtte erhålla

följande lydelse.

»3 §.

Barnpension utgör för år räknat 1 500 kronor för barn, vars båda föräldrar

avlidit, och 1 000 kronor för annat barn.»

VI. Till 4 §.

(avser samordningen mellan barnpension och barnlivränta från yrkesskadeförsäkringen

m. m.)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka, under åberopande av vad de

anfört vid reservationen under II, ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandena under 6) i motionerna I: 577 och

II: 718, i vad avser barnpensionerna, måtte för sin del

dels besluta, att 4 § skall utgå ur förslaget till lag om barnpensioner,

att efterföljande paragrafer erhåller ändrat nummer i konsekvens härmed

samt att hänvisningen i övergångsbestämmelserna till 6 § ändras till att

avse 5 §,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

dels ock såsom en följd härav

A. antaga följande förslag, nämligen

1) Förslag

till

»Lag

angående ändrad lydelse av 25 § lagen den 14 maj 1954 (nr 243)

om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 25 § lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

25 §.

År arbetsgivaren------denna lag.

Såsom understöd------avdrags bestämmande.

Avdrag må------avsett understöd.

Utgår barnpension enligt lagen om barnpensioner, skall barnpensionen,

i den mån den uppgår till 1 000 kronor för år räknat, avdragas från barnlivränta

enligt denna lag.

Innehar eller — —----föranleda därtill.

Understöd i------kommunal inkomstskatt.

Finnas i-------äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om livränta till barn,

vars fader eller moder skadats dessförinnan, skola de äldre bestämmelserna

alltjämt äga tillämpning.»

2) Förslag

till

»Förordning

angående ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 2 juni 1950

(nr 261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring (militärersättningsförordning)

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 2 juni 1950

(nr 261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

11 §•

1 mom. Skall av----— — statens bidrag.

Såsom understöd------avdrags bestämmande.

Utgår barnpension enligt lagen om barnpensioner, skall barnpensionen,

i den mån den uppgår till 1 000 kronor för år räknat, avdragas från barnlivränta

enligt denna förordning.

Avdrag må------för behövande.

Innehar eller------därtill föranleda.

Finnas i------äga rum.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om livränta till

barn, vars fader eller moder skadats dessförinnan, skola de äldre bestämmelserna

alltjämt äga tillämpning.»

B. besluta att övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om barnpensioner

måtte erhålla följande lydelse.

»Denna lag —------— juli 1960.

År barn —- — --- — ■— till barnpension.

Äger barn, som är berättigat till barnpension enligt denna lag, jämväl

uppbära livränta enligt 21 § lagen om yrkesskadeförsäkring eller äger barnet

jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt Konungens förordnande

uppbära motsvarande livränta, vilken bestämmes av eller utbetalas

från rilcsförsäkringsanstalten eller bolag som avses i 1 § lagen om

yrkesskadeförsäkring, och har det olycksfall eller den skada i anledning

varav livräntan utgår inträffat före den 1 juli 1960 men faderns eller moderns

död först därefter, skall livräntan avdragas från barnpensionen i

vad förmånerna belöpa på samma tid, dock att avdrag ej skall ske i vidare

mån än att barnets sammanlagda förmåner uppgår till vad de skulle ha

utgjort om jämväl olycksfallet eller skadan inträffat efter den 30 juni 1960.

Utan hinder-------pension inträtt.»

Vid D i utskottets hemställan

Utan direkt anknytning till lagförslagen

VII.

(avser socialt försäkringsskydd åt hemmadöttrar m. m.)

Av herrar Sunne, Edström, Thorsten Larsson, Jacobsson i Tobo, Wahlund

och fru Sandström, vilka ansett,

a) att utskottets yttrande å s. 75 i frågan om socialt försäkringsskydd

för hemmadöttrar m. m. bort ersättas med text av följande lydelse.

»I föreliggande motioner hemställes om åtgärder för tryggandet av vissa

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

i inkomsthänseende missgynnade gruppers försörjning, vilka anses i behov

av inen inte eller i förhållandevis ringa grad har möjlighet att erhålla

förmåner från socialförsäkringen. Härvid nämnes i första hand de s. k.

hemmadöttrarna, d. v. s. äldre, ogifta kvinnor, vilka stannat i föräldrahemmet

och tagit vård om sina föräldrar till dessas död men även andra

kvinnor — i mindre utsträckning även män -— som befinner sig i åldrarna

strax före 67 och som utan att vara i egentlig mening invalidiserade ändå

av olika skäl har vissa svårigheter att klara sin egen försörjning. Det

framhålles, att dessa kvinnor ofta har svårigheter att efter föräldrarnas

död skaffa sig försörjning. Men även andra grupper av kvinnor, som till

stor del ej har yrkesutbildning och som åtskilliga år före folkpensionsåldern

saknar väsentliga förtjänstmöjligheter, kan komma i ett läge där

ett pensionsbehov föreligger. Eftersom de i allmänhet är under 67 år kan

de inte erhålla ålderspension från folkpensioneringen. Deras i allmänhet

låga inkomster gör att de vid inträffad sjukdom får inga eller allenast

ringa förmåner från sjukpenningförsäkringen.

Vid behandlingen av pensionsfrågan under 1958 års A-riksdag väcktes

motioner (1:316 och 11:407) med liknande syfte som de nu föreliggande.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande uttalade särskilda utskottet i anledning

av nämnda motioner, att de framställda önskemålen i viss mån

kunde bli tillgodosedda, därest rätt till förtida uttag av ålderspension infördes.

En annan möjlighet att tillgodose förevarande grupps behov var

att mildra villkoren för rätten till invalidförmåner. Utskottet hemställde,

att frågan om förtida uttag av ålderspension och om villkoren för rätten

till invalidförmåner måtte bli föremål för utredning. Utredningsuppdraget

har anförtrotts 1958 års socialförsäkringskommitté.

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att de här aktualiserade frågorna

utan dröjsmål erhåller en tillfredsställande lösning. Det torde därvid

ligga närmast till hands att i enlighet med uttalandet av 1958 års A-riksdag

de i förevarande motioner aktualiserade problemen utredes av 1958 års

socialförsäkringskommitté. Då problemet huvudsakligen är att betrakta

som ett tekniskt problem, bör det finnas förutsättningar att ge de här aktualiserade

spörsmålen en snar lösning. Utskottet vill därför betona att utredningsarbetet

bör ske med största skyndsamhet, så att förslag kan föreläggas

nästa års riksdag.»

b) att utskottet i anledning av motionerna I: 316 och II: 391, motionerna

I: 575 och II: 713 samt motionerna I: 578 och II: 716 under D. bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att åt 1958 års socialförsäkringskommitté uppdrages alt

skyndsamt utreda frågan om möjligheterna att bereda pension

före 67 år till dem, som på grund av skötsel av föräld
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

rar eller syskon i hemmet inte blivit i tillfälle att ha förvärvsarbete

eller som av annan orsak har starkt reducerade försörjningsmöjligheter.

Vid E i utskottets hemställan

Utan direkt anknytning till lagförslagen

vin.

(avser avräkning av standardhöjning å kommunalt bostadstillägg m. m.)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det stycke å s. 44 i utskottets yttrande i frågan om standardtillägg

m. m., som börjar med orden »Utvecklingen inom» och slutar med orden

»förevarande motionsyrkanden» bort ersättas med text av följande lydelse.

»Utvecklingen inom folkpensioneringen går för närvarande mot ett avskaffande

av de inkomstprövade förmånerna. Sålunda föreslås i föreliggande

proposition att inkomstprövningen i fråga om änkepensionerna i princip

skall slopas. Inom 1958 års socialförsäkringskommitté pågår utredning

om invalidpensioneringens utformning vilken även syftar till att avskaffa

inkomstprövningen. Därest jämväl denna utredning leder till positivt resultat,

vilket utskottet anser sig kunna förvänta, kvarstår de kommunala

bostadstilläggen såsom den mest betydande av de inkomstprövade förmånerna.

Det måste då anses angeläget att man icke utvidgar området för kommunala

bostadstillägg utöver vad som nu gäller utan tvärtom påbörjar en

avveckling av dessa tillägg i samband med de höjningar av pensionsbeloppen

som förestår. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om att ökning

av standardtilläggen till allmän ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag

skall avräknas från kommunalt bostadstillägg med hälften och att

ökning av standardtilläggen till änkepensionsberättigad skall i sin helhet

avräknas från kommunalt bostadstillägg. För änkepensionsberättigad bör

vidare avräknas den höjning från 1 360 till 1 700 kronor varom stadgas i

förslaget till ny lydelse av 4 § 3 mom. folkpensioneringslagen.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av yrkandena under 5) i motionerna

1:577 och II: 718 måtte för sin del antaga följande

förslag till

»Lag

angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 89

7 §•

Efter beslut av kommun må, i den ordning nedan sägs, kommunalt bostadstillägg

utgå till pensionsberättigad som är mantalsskriven inom kommun

eller till där mantalsskriven hustru som uppbär hustrutillägg. Sådant

tillägg skall anses såsom folkpension.

Kommunalt bostadstillägg beräknas med utgångspunkt från sådana av

kommunen fastställda grunder härför, vilka enligt anmälan till pensionsstyrelsen

voro gällande vid utgången av år 1959. Härvid angivna belopp

skola minskas med hälften av sådan höjning av folkpension som enligt

1 § lagen den 1 juli 1956 om höjning av folkpensioner m. m. tillkommer

pensionsberättigad, i den mån höjningen överstiger belopp som harutinnan

gällde vid utgången av juni månad 1960. Då fråga är om änkepension, skall

dock minskningen av det kommunala bostadstillägget avse dels hela beloppet

av höjning som nyss sagts dels därutöver 340 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.»

IX.

(avser ytterligare standardhöjning den 1 januari 1961)

Av herrar Thorsten Larsson och Wahlund, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande i frågan om standardhöjning

av folkpensionerna m. m., som börjar å s. 40 med orden »Då riksdagen»

och slutar å s. 43 med orden »detta motionsyrkande», bort ersättas med

text av följande lydelse.

»Då riksdagen---(lika med utskottet)---kommunala bo
stadstillägg.

Riksdagen fann---(lika med utskottet)---inkomstprövade

förmånerna.

Uttalandena om en jämnare takt i fråga om höjningarna av ålderspensionerna

in. fl. förmåner inom folkpensioneringen var enhälliga och bekräftades,

då pensionsfrågan ånyo behandlades vid 1959 års riksdag. I föreliggande

proposition har emellertid förslag framlagts till höjning av folkpensionen

med 250 kronor för ensam pensionär och med 350 kronor för

makar. Förslaget, som överensstämmer med vad 1959 års besparingsutredning

förordat från sina utgångspunkter, är inte kombinerat med avräkning

å de kommunala bostadstilläggen. Det förutsättes tydligen, att det för år

1968 fastställda målet i fråga om ålderspensionerna m. m. skall uppnås

genom en jämn höjning vart annat år av samma storlek som den nu föreslagna.

I motionerna I: 19---(lika med utskottet)---bör ske.

Motionärerna har inte anvisat någon godtagbar väg att täcka de kostna
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

der deras förslag skulle medföra. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

I motionerna I: 577 ---(lika med utskottet)---förevarande

motionsyrkande.

I motionerna I: 573 ---(lika med utskottet) — — — för när
varande.

Frågan om - (lika med utskottet)---— genom skattemedel.

Huvuddelen av---(lika med utskottet)---milj. kronor.

Folkpensionsavgiften utgår---(lika med utskottet)___in
komsten

är.

I slutet (lika med utskottet)---- mindre inkomsttagarna.

Det ar enligt utskottets mening angeläget, att ovannämnda förhållanden

beaktas på tillfredsställande sätt, när förslag i anledning av den pågående

utredningen förelägges riksdagen. För den standardhöjning av folkpensionerna,

som utskottet i det följande förordar, är emellertid en höjning

av folkpensionsavgiften med en procentenhet nödvändig. Utskottet tillstyrker

sålunda det i motionerna I: 573 och II: 714 framställda yrkandet om

att folkpensionsavgiften från den 1 januari 1961 skall utgå med 5 procent

efter i övrigt samma regler som för närvarande gäller. Härmed anser utskottet

sig ha besvarat även motionerna I: 577 och II: 718 i den del här är

i fråga.

Vad sedan angår frågan om storleken av standardhöjningen vill utskottet

framhålla, att den i propositionen föreslagna höjningen med 250 kronor

för ensam pensionär och med 350 kronor för två pensionsberättigade makar

måste betraktas som otillräcklig, om man vill garantera de nuvarande folkpensionärerna

en skälig levnadsstandard. Såsom pensionsberedningen uttalade

bör man inrikta sig på att den 1 juli 1960 vidtaga en påtaglig höjning

av pensionerna, så att de nuvarande pensionärerna kan få verklig

nytta av reformen. Utskottet delar den i motionerna I: 573 och II: 714 uttalade

meningen att folkpensionerna bör förbättras i huvudsak i den takt

som pensionsberedningen föreslagit. Om de kommunala bostadstilläggen

nu i enlighet med vad utskottet ovan förordat bibehålies oförändrade, kan

den förbättring av pensionsförmånerna som pensionsberedningen avsåg för

år 1960, i genomsnitt uppnås, om ålderspensionen och övriga pensionsförmåner

som är i fråga höjes med 500 kronor för ensam pensionär och 700

kronor för två pensionsberättigade makar, d. v. s. med 250 resp. 350 kronor

utöver vad som föreslagits i propositionen. Såsom framhålles i de förevarande

motionerna har ATP-reformen försämrat den statsfinansiella situationen

med belopp, som överstiger vad denna ytterligare höjning av folkpensionerna

skulle kosta. Utskottet måste emellertid konstatera, att denna

ytterligare standardhöjning av folkpensionerna till följd av tidigare beslut,

som riksdagen fattat rörande statsfinanserna inte kan genomföras förrän

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

den 1 januari 1961, då den kan finansieras genom den ändring i fråga om

folkpensionsavgiften som utskottet ovan förordat. Utskottet tillstyrker sålunda,

att folkpensionerna från och med den 1 januari höjes med 250 kronor

om året för ensam pensionär och med 350 kronor för två pensionsberättigade

makar i enlighet med vad som föreslagits i motionerna I: 573

och II: 714.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandet under a) i motionerna

I: 573 och II: 714 måtte för sin del antaga följande

förslag till

»Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 juni 1956 (nr 264)

om höjning av folkpensioner m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 1 juni 1956 om höjning av folkpensioner

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §■

Folkpension i form av allmän ålderspension, tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas för år räknat med

630 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag eller vars hustru uppbär hustrutillägg, ävensom

för hustru, som uppbär hustrutillägg, samt

850 kronor för annan pensionsberättigad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.»

X.

(avser folkpensionsavgiftens storlek)

1. Av herrar Thorsten Larsson och Wahlund, vilka, under hänvisning till

vad de anfört i reservationen under IX, ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandet under c) i motionerna

I: 573 och II: 714 måtte för sin del antaga följande

förslag till

»Lag

angående ändrad lydelse av 19 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 19 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

19 §.

2 mom. Pensionsavgift skall utgå med 5 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för året taxerade inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Makar, som båda äro avgiftspliktiga och taxeras enligt för gift skattskyldig

gällande bestämmelser, skola erlägga avgift med sammanlagt högst 750

kronor. Därvid skall iakttagas att, om vardera makens taxerade inkomst

överstiger 7 500 konor, en var påföres pensionsavgift med halva nyssnämnda

avgiftsbelopp. Om endast den ene makens taxerade inkomst överstiger

7 500 kronor, minskas i förekommande fall dennes avgift så att sammanlagda

beloppet av makarnas pensionsavgifter ej överstiger 750 kronor.

Annan avgiftspliktig som avses i andra stycket härovan skall erlägga

avgift med högst 750 kronor.

Enligt ovan •—- — -— ---hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

2. Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande i frågan om standardhöjning

m. m., som börjar å s. 42 med orden »Huvuddelen av» och slutar å s. 43

med orden »av folkpensionsavgiften», bort ersättas med text av följande

lydelse.

»I motionerna I: 577 och II: 718 erinras om att allmänna pensionsberedningen

föreslagit en höjning till fem procent från och med år 1961, vilket

även besparingsutredningen gjort. Det framhålles vidare i motionerna, att

folkpensionen är ett solidariskt grundskydd och att det då är naturligt att

den utgår med fullt belopp även till sådana som på grund av otillräckliga

inkomster inte betalat så stora avgifter att dessa försäkringsmässigt täcker

förmånerna. Solidariteten kräver här att andra tillskjuter vad som fattas.

Å andra sidan har syftet med folkpensionsavgiften varit att den som

har möjlighet därtill skall via avgiften erlägga -—- ungefärligt — vad förmånerna

försäkringsmässigt skulle kosta honom. Antalet människor som

genom avgiftsbetalning själva finansierar sin folkpension stiger självfallet

med en allmän höjning av inkomstnivån under förutsättning att avgiften

fastställes till riktigt belopp. Motionärerna finner en sådan utveckling, där

alltså skattefinansieringen får en undan för undan allt mindre betydelse,

önskvärd och riktig.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till synes i sistnämnda

motioner. Att folkpensionsavgiften ansetts utgöra en försäkringsavgift finner

utskottet bestyrkt av det förhållandet att den är avdragsgill vid beskattningen,

samtidigt som utfallande folkpension är skattepliktig. En höjning

av folkpensionsavgiften framstår för utskottet såsom nödvändig just för

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

att den skattefinansierade delen av folkpensionutgifterna skall kunna minskas.

Departementschefen har för sin del erinrat om att en särskild utredning

igångsatts rörande folkpensionsavgiftens utformning och framtida

status. Detta bör emellertid enligt utskottets mening icke hindra, att viss

höjning nu genomföres. Vad som härutinnan föreslagits i motionerna I: 577

och II: 718 anser utskottet icke vara av den karaktär att ett beslut i anslutning

härtill kan anses föregripa den pågående utredningen. Utskottet tillstyrker

alltså, att folkpensionsavgiften från och med 1961 höjes med 0,5

procent. Därmed anser utskottet motionerna I: 573 och II: 714 samt I: 578

och 11:716 besvarade, såvitt här är i fråga.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandet under 7) i motionerna

1:577 och II: 718 måtte för sin del antaga följande

förslag till

»Lag

angående ändrad lydelse av 19 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 19 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

i9 §.

2 mom. Pensionsavgift skall utgå med 4,5 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för året taxerade inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Makar, som båda äro avgiftspliktiga och taxeras enligt för gift skattskyldig

gällande bestämmelser, skola erlägga avgift med sammanlagt högst

675 kronor. Därvid skall iakttagas att, om vardera makens taxerade inkomst

överstiger 7 500 kronor, en var påföres pensionsavgift med halva

nyssnämnda avgiftsbelopp. Om endast den ene makens taxerade inkomst

överstiger 7 500 kronor, minskas i förekommande fall dennes avgift så att

sammanlagda beloppet av makarnas pensionsavgifter ej överstiger 675

kronor.

Annan avgiftspliktig som avses i andra stycket härovan skall erlägga

avgift med högst 675 kronor.

Enligt ovan —-----— hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.»

3. Av herrar Snnne, Edström, Jacobsson i Tobo och fru Sandström, vilka

ansett,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

a) att det avsnitt av utskottets yttrande i frågan om standardhöjning

m. m., som å s. 42 börjar med orden »Folkpensionsavgiften utgår» och å

s. 43 slutar med orden »av folkpensionsavgiften», bort ersättas med text

av följande lydelse.

»Såsom framhållits i motionerna 1:578 och 11:716 har det i de olika

sammanhang, där frågan om folkpensionskostnaderna varit föremål för

behandling, ansetts naturligt att en höjning finge ske av folkpensionsavgiften

samtidigt med ökningen av folkpensionsförmånerna. Allmänna pensionsberedningen

intog sålunda enhälligt denna ståndpunkt. Besparingsutredningen,

vars förslag i fråga om folkpensionernas standardförbättring

nu tillstyrkes av utskottet, förordade likaledes en höjning av folkpensionsavgiften,

nämligen från nuvarande 4 till 5 procent fr. o. m. år 1961. Det

må även här bringas i erinran, att båda de här nämnda utredningarna hade

parlamentarisk sammansättning med företrädare från samtliga demokratiska

partier. Att en höjning av avgiften vid en förstärkning av förmånerna

sålunda förordats, sammanhänger givetvis med att folkpensioneringen bör

betraktas som en social försäkring.

Under hänvisning till att utredning sedan i höstas pågår om folkpensionsavgiftens

konstruktion anmäler departementschefen nu, att han inte

anser det lämpligt att ta ställning till frågan om folkpensionsavgiften. I sak

innebär departementschefens ståndpunkt att de ökade folkpensionskostnaderna

ca 300 milj. kr. — tills vidare skulle helt täckas med skattemedel,

vilket är ett klart avsteg från vad de förut berörda utredningarna enhälligt

förordat.

Utskottet delar uppfattningen att det i princip är rimligt och väl motiverat,

att folkpensionen i ökad grad göres till en försäkring och att medborgarna

bidrar till finansieringen av de ökade förmånerna genom en höjning

av folkpensionsavgiften. Utskottet har ingen erinran mot en allsidig

översyn av frågan om folkpensionsavgiftens konstruktion. Den pågående

utredningen beräknas nu bli färdig inom en nära framtid. Vid sådant förhållande

förordar utskottet i likhet med motionärerna att årets riksdag

senare får tillfälle att ta ställning till frågan om folkpensionsavgiften. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att en avgiftshöjning med ett belopp

motsvarande 1 procent enligt gällande system synes bli erforderlig

fr. o. m. 1961, därest omsättningsskatten avskaffas från 1 januari 1961.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger denna

mening till känna.

I sammanhanget vill utskottet understryka motionärernas uttalande att

en täckning av folkpensionskostnadernas stegring genom höjning av den

särskilda folkpensionsavgiften utgör en för folkpensionärerna bättre garanti

för genomförandet av höjningen av folkpensionerna under 1960-talet än

finansiering i ökad grad genom skattemedel.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till yrkandet under 3. i motionerna

I: 578 och II: 716 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

såsom sin mening giva Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört i fråga om folkpensionsavgiftens storlek.

XI.

(avser änkepension i övergångsfallen)

1. Av herrar Thorsten Larsson och Wahlund, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande i frågan om änkepensioner, som

å s. 57 börjar med orden »Visserligen utgår» och å s. 58 slutar med orden

»förevarande motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse.

»De i motionerna I: 579 och II: 715 framförda synpunkterna är enligt

utskottets mening väsentliga. I många fall måste de pensionsförmåner, som

enligt propositionen skall utgå i de s. k. övergångsfallen, framstå som otillräckliga

i jämförelse med pensionerna i huvudfallen och därmed som en

orättvisa mot övergångsfallen. En förbättring av pensionerna för sådana

änkor från och med den tidpunkt, då de uppnått 60 års ålder, i enlighet med

vad som föreslagits i motionerna skulle givetvis skapa större rättvisa.

Såsom framgår av vad utskottet i det följande uttalar skulle därmed dock

inte en helt tillfredsställande lösning uppnås.

Enligt huvudbestämmelserna —--(lika med utskottet)--— års

ålder.

I motionen I: 712---(lika med utskottet)---tillfredsställande

resultat.

Utskottet finner det angeläget, att den olikhet i pensionsförmåner, som

enligt förslaget i propositionen kommer att föreligga mellan de s. k. övergångsfallen

och huvudfallen, elimineras i den utsträckning detta blir möjligt.

I varje fall är det, såsom framhålles i motionerna I: 575 och II: 713,

önskvärt, att förekomsten av barn under 16 års ålder under 1 O-årsperioden

före den 1 juli 1960 får bliva i princip pensionsgrundande. Möjlighet borde

även finnas att i mera ömmande fall ge pension av rimlig storlek till änkor,

vilkas barn uppnått 16 års ålder ännu längre tillbaka i tiden. Utskottet tillstyrker

sålunda, att en utredning skyndsamt verkställes i enlighet med vad

som föreslagits i de nämnda motionerna. Härvid bör även de i motionerna

I: 579 och II: 715 anförda synpunkterna beaktas. Med det anförda anser sig

utskottet också ha besvarat motionen II: 712.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 575 och II: 713

samt motionerna 1:579 och 11:715 måtte i skrivelse till

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

Kungl. Maj :t anhålla om utredning av frågan om bättre pensionsförmåner

för kvinnor, som blivit änkor före den 1 juli

1960, i enlighet med de riktlinjer utskottet angivit.

2. av fru Eriksson i Ängelholm.

XII.

(avser den inverkan barn, som fyllt 16 år före den 1 juli 1960, bör ha på

rätten till änkepension)

Av herrar Ringaby och Björkman, vilka ansett,

a) att det stycke å s. 58 i utskottets yttrande i frågan om änkepensioner,

som börjar med orden »I flertalet» och slutar med orden »förevarande

motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse.

»Utskottet finner den olikhet i pensionshänseende som i motionerna

påtalats icke tillfredsställande och anser en annan lösning än i propositionen

föreslagits i och för sig motiverad. Utskottet är dock icke berett att här

föreslå en lagändring utan vill förorda, att en skyndsam utredning igångsättes.

»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 575 och II: 713

samt motionen 11:712 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om en skyndsam utredning av frågan om förbättrade

änkepensioner i de övergångsfall där änkan före den

1 juli 1960 haft barn under 16 år.

XIII.

(avser indexreglering av barnpensioner)

Av herrar Sunne, Edström, Thorsten Larsson, Jacobsson i Tobo, Wahlund

och fru Sandström, vilka ansett,

a) att det stycke å s. 65 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Utskottet anser» och slutar med orden »är påkallad», bort ersättas med

text av följande lydelse.

»Utskottet anser i likhet med motionärerna det inte befogat att undanta

just barnpensionerna från en värdebeständighet inom pensionssystemet som

numera allmänt anses som mycket värdefull. Barnpensionerna bör jämställas

med övriga folkpensionsförmåner i fråga om anknytning till pensionsindex.

Uppdraget att närmare utarbeta denna anknytning av barnpensionerna

till pensionsindex bör anförtros vederbörande departement.

Utskottet föreslår därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär

förslag om sådant värdeskydd för barnpensionerna.»

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om förslag till värdeskydd av barnpensioner i enlighet med

vad utskottet anfört.

XIV.

(avser folkpensionernas ställning inom socialförsäkringen)

Av herrar Sunne, Edström, Jacobsson i Tobo och fru Sandström, vilka

ansett,

a) att sista stycket i utskottets yttrande i frågan om folkpensionernas

ställning inom socialförsäkringssystemet (s. 74) bort ersättas med text

av följande lydelse.

»Utskottet delar uppfattningen, att frågan om en teknisk och administrativ

samordning av samtliga socialförsäkringar är ett angeläget spörsmål.

Dessa problem kräver enligt utskottets mening en omsorgsfull och förutsättningslös

prövning och det vore därför olyckligt om ett ställningstagande

skulle forceras. Utskottet förutsätter då att det kan bli nödvändigt att vidtaga

övergångsanordningar av provisorisk karaktär för att komma till rätta

med vissa samordningsproblem. I detta sammanhang vill utskottet erinra

om att en väsentlig förstärkning av folkpensioneringen nu förestår under

60-talet. Icke minst mot bakgrunden härav vill utskottet — i likhet med

motionärerna — betona, att en administrativ samordning på socialförsäkringarnas

område inte får rubba folkpensioneringens grundläggande och

betydelsefulla ställning. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t ger denna mening till känna.»

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av yrkandet under 2. a) i

motionerna 1:578 och II: 716 måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört i frågan om folkpensionernas ställning inom

socialförsäkringssystemet.

Särskilt yttrande

av herrar Thorsten Larsson, Ringaby, Wahlund och Björkman, vilka anfört:

»I utskottets uttalanden förekommer i vissa avsnitt hänvisningar till den

allmänna tilläggspensioneringen, vilka vi icke kunnat biträda. Av tekniska

skäl har vi emellertid härvidlag avstått från reservationsvis framförda yrkanden

rörande ändringar i lydelsen av utskottets utlåtande.»

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen..................................................... 1

Motioner....................................................... j

Lagförslagen...................................................... 2

Förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.

..................................................... 3

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 (nr

264) om höjning av folkpensioner m. m................................ 15

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947

(nr 398) om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen 17

Förslag till lag om barnpensioner....................................... 19

Förslag till lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 530) omsärskilda

barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn........................ 21

Förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr

382).............................................................. 28

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 maj 1957

(nr 284) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag........................ 30

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 29 och 33 §§ lagen den 3 januari

1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring................................. 31

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 4 juni 1954 (nr 483)

om undervisning av vård av vissa psykiskt efterblivna.................. 33

Propositionens huvudsakliga innehåll m. m................................. 34

Standardhöjning av folkpensionerna och finansiering av därmed förenade kostnader,

m. m................................................. 3g

Departementschefen.................................................. 35

Motioner.................................................. 33

Utskottet................................................ 49

Änkepensioner................................................ 44

Departementschefen................................................. 44

Motioner................................................ 32

Utskottet............................................. 33

Barnpensioner m. m............................................ 39

Departementschefen.......................................... 5g

Motioner.............................................. 33

Utskottet........................................... 03

Specialmotivering...................................... 33

8 § lagen om folkpensionering......................................... 33

Departementschefen................................................. 33

Motioner........................................... 3g

Utskottet............................................ 3g

Lagrådet.................................................... 74

s. 99 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1960 99

Sid.

Övriga, genom motioner väckta frågor..................................... 71

A. Inkomstprövningen inom folkpensioneringen........................... 71

Motioner.......................................................... 71

Utskottet......................................................... 71

B. Fråga om rörlig pensionsålder in. .................................... 72

Motioner.......................................................... 72

Utskottet......................................................... 73

C. Indexregleringen av folkpensionerna.................................. 73

Motioner.......................................................... 73

Utskottet......................................................... 73

D. Folkpensionernas ställning inom socialförsäkringssystemet................ 74

Motioner.......................................................... 74

Utskottet......................................................... 74

E. Socialt försäkringsskydd åt hemmadöttrar m. m......................... 74

Motioner.......................................................... 74

Utskottet......................................................... 75

Utskottets hemställan................................................... 76

Reservationer.......................................................... 78

Vid A. i utskottets hemställan............................................ 78

Förslaget till lag om ändring i lagen om folkpensionering . 78

I Till 3 § 4 mom. (avser femårsgränsen vid återupplivning av änkepension) 78

II Till 8 § (avser samordningen mellan änkepension och änkelivränta från

yrkesskadeförsäkringen m. in.).................................. 79

III Till övergångsbestämmelserna (avser de s. k. garantireglerna)......... 82

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen

om höjning av folkpensioner m. m..................... 83

IV Till 1 § (avser undantagande av hustrutilläggen från standardhöjningen) 83

Förslaget till lag om barnpensioner......................... 83

V Till 3 § (avser barnpensionens storlek då båda föräldrarna avlidit)..... 83

VI Till 4 § (avser samordningen mellan barnpension och barnlivränta från

yrkesskadeförsäkringen m. m.)................................. 84

Vid B. i utskottets hemställan............................................. 86

Utan direkt anknytning till lagförslagen

VII (avser socialt försäkringsskydd åt hemmadöttrar m. m.)............ 86

Vid E. i utskottets hemställan................................... 88

Utan direkt anknytning till lagförslagen

VIII (avser avräkning av standardhöjningarna å de kommunala bostadstill
läggen

m. m.)................................................ 88

IX (avser ytterligare standardhöjning den 1 januari 1961)............... 89

X (avser folkpensionsavgiftens storlek)............................... 91

XI (avser änkepension i övergångsfallen).............................. 95

XII (avser den inverkan barn, som fyllt 16 år före den 1 juli 1960, bör ha

å änkepension)............................................... 96

XIII (avser indexreglering av barnpensioner)............................ 96

XIV (avser folkpensionernas ställning inom socialförsäkringen)............ 97

Särskilt yttrande....................................................... 97

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:175 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vissa frafiknijkterhetsfrämjande åtgärder. a1 i texten