Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag i syfte att successivt genomföra en arbetstidsförkortning för landets arbetare och andra anställda i sådan takt att 40-timmarsveckan har förverkligats vid ingången av år 1965». Gällande bestämmelser Lagen den 16 maj 1930

1960-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:31, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag i syfte att successivt genomföra en arbetstidsförkortning för landets arbetare och andra anställda i sådan takt att 40-timmarsveckan har förverkligats vid ingången av år 1965». Gällande bestämmelser Lagen den 16 maj 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1960

I

i

{ Nr 31

Utlåtande i anledning av väckt motion om ytterligare arbetstidsförkortning.

j

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 582,

vilken behandlats av ar/ära lagutskottet, har herr Senander m. fl. hemställt,

»att riksdagen iiätte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

förslag i syfte att successivt genomföra en arbetstidsförkortning för landets

arbetare och andra anställda i sådan takt att 40-timmarsveckan har förverkligats

vid ingången av år 1965».

Gällande bestämmelser

Lagen den 16 maj 1930 (nr 138) om arbetstidens begränsning (allmänna

arbetstidslagen) är enligt 1 § med vissa undantag tillämplig på rörelse, industriell

eller icke, samt på hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning

eller annat sådant särskilt arbetsföretag, såvitt i rörelsen eller företaget för

arbetsgivares räkning i regel användes flera än fyra arbetare.

Till arbetare räknas vid lagens tillämpning inte medlem av arbetsgivarens

familj samt inte heller verkmästare eller annan befattningshavare i överordnad

ställning, ritare, bokhållare eller därmed jämställd person eller kontorsvaktmästare

eller annat underordnat kontorsbiträde (2 §).

Den ordinarie arbetstiden får, raster oräknade, inte överstiga 45 timmar

i veckan. Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 9 timmar på ett dygn

(4 § 1 st.). Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning,må annan arbetstid

än nyss angivits tillämpas, såframt arbetstiden under en tidrymd av

högst tre veckor icke överstiger i genomsnitt 45 timmar i veckan. Någon

maximering av antalet arbetstimmar under ett dygn förekommer inte i detta

fall (4 § 2 st.).

Från de begränsningar, som stadgas i 4 §, må avsteg göras genom kollektivavtal,

som å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation vilken

enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation

(4 a §).

Enligt 5 § får arbetarskyddsstyrelsen medge undantag från bestämmelserna

i 4 §. Utan att det stora flertalet av de berörda arbetarna samtycker

därtill eller eljest särskilda skäl föreligger får dock icke sådant undantag

göras i vidare mån än att arbetstiden under en tidrymd, som ej får överstiga

12 månader, uppgår till i genomsnitt högst 45 timmar i veckan.

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande ,nr 31 år 1960

Den i 4 och 5 §§ angivna arbetstiden av 45 tir,nmar för vecka gäller fr. o. in.

den 1 januari 1960. ,

I stort sett liknande bestämmelser om ordinarie arbetstid finns upptagna

i lantarbetstidslagen, arbetstidslagen för detalfhandeln samt arbetstidslagen

för hotell, restauranger och kaféer.

i

Historik

Principen om 48 timmars*arbetsvecka lagfästes år 1919. De grundläggande

stadgandena i detta ämne återfunnos i allmänna Arbetstidslagen. Till stadgandena

i denna lag anslöto sig reglerna i de s. k. specieiJa arbetstidslagarna.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1847 fnUkallades

den s. k. arbetstidsutredningen. Utredningens uppdrag bestod i att Verkställa

en översyn av arbetstidslagstiftningen. I direktiven framhöll före

dragande departementschefen, statsrådet Mossberg, bl. a. att en generell

förkortning av normalarbetstiden med hänsyn till då rådande produktionsläge

icke torde låta sig genomföra. Utredningsarbetet i förevarande hänseende

borde därför främst inriktas på frågan om en förkortning av arbetstiden

för vissa yrken.

Redan innan arbetstidsutredningen framlade sitt betänkande tillkallades, i

juni 1954, efter vederbörligt bemyndigande sakkunniga för att biträda med

utredning om arbetstidens längd och förläggning i syfte att uppnå en allmän

förkortning av den lagstadgade arbetstiden. De sakkunniga, som arbetade under

namnet utredningen om kortare arbetstid, framlade i juli 1956 betänkande

(SOU 1956:20—21) med förslag till lagstiftning om allmän förkortning

av den ordinarie arbetstiden, som enligt då gällande bestämmelser utgjorde

48 timmar i veckan, till 45 timmar i veckan. I överensstämmelse med sina

direktiv föreslog utredningen inte någon ändring beträffande lagstiftningens

tillämpningsområde och upptog inte heller andra spörsmål, som behandlats

av arbetstidsutredningen.

I proposition nr 80 till 1957 års riksdag framlades förslag till en allmän

arbetstidsförkortning i enlighet med utredningens om kortare arbetstid förslag.

Vid samma riksdag beslöts en förkortning av arbetstiden i allmänhet

från 48 timmar till 45 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen bestämdes

skola genomföras med en timme vid början av ettvart av åren 1958, 1959

och 1960. I och med ingången av år 1960 är alltså den beslutade arbetstidsförkortningen

helt genomförd.

I motion till 1959 års riksdag yrkades införande av 40 timmars arbetsvecka.

I sitt av riksdagen antagna utlåtande nr 30 avslog andra lagutskottet

motionsyrkandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1960

3

Motionen

Motionärerna anför:

Den nu avslutade successiva arbetstidsförkortningen har enbart haft goda

verkningar som följd. Säkert har den i viss mån bidragit till att hålla en

mera omfattande arbetslöshet på avstånd samtidigt som den berett de anställda

en nödvändig fritidskompensation för den ökade hets och det uppslitande

jäkt som förekommer på olika arbetsområden.

De olycksprofetior som uttalades av motståndarna till arbetstidsförkortningen

och som gick i de gamla tankebanorna om minskad produktion etc.

har ohjälpligt kommit på skam. I stället för en minskning i produktionen

har en stark stegring ägt rum. Det är också uppenbart att en arbetstidsförkortning

med längre vilo- och fritid som följd är nödvändig ur hälsosynpunkt.

Under 1960-talet kommer säkerligen den tekniska utvecklingen att fortgå

i ett språngartat tempo. Detta medför å ena sidan, att hetsen i arbetet

ökar, å den andra, att riskerna för arbetslöshet ökar. Ur såväl arbetarskyddssom

sysselsättningssynpunkt är det av den allra största betydelse att arbetstiden

ytterligare förkortas ned till 40 timmars arbetsvecka.

Vi tvekar inte uttala, att en sådan arbetstidsförkortning skulle kunna

genomföras omedelbart och i hela sin utsträckning. Skulle emellertid betänkligheter

anföras däremot, så anser vi att genomförandet kan, såsom

hittills skett, försiggå successivt, dock så att 40-timmarsvecka och fem

dagars arbetsvecka blir helt genomförda år 1965.

Utskottet

I förevarande motion anhålles, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl.Maj :t hemställa om förslag i syfte att successivt genomföra arbetstidsförkortning

i sådan takt att 40-timmarsveckan har förverkligats vid ingången

av år 1965.

År 1957 beslöts på grundval av förslag, som framlagts av den år 1954

tillsatta utredningen om kortare arbetstid, en förkortning av den ordinarie

arbetstiden från 48 till 45 timmar i veckan. Förkortningen av arbetstiden har

skett med en timme i veckan vid början av ettvart av åren 1958, 1959 och

1960. År 1959 tillkallades särskilda sakkunniga med uppgift att undersöka

verkningarna av den sålunda beslutade arbetstidsförkortningen. Innan frågan

om ytterligare arbetstidsförkortning göres till föremål för överväganden,

bör enligt utskottets mening avvaktas erfarenheter av den under de angivna

tre åren genomförda arbetstidsförkortningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1960

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motion, II: 582, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, herrar Åkesson, Thorsten Larsson, fröken Nordström och herr

Ringaby;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Götehorg*, Odhe, Lothigius,

Johansson i Södertälje, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Rimmerfors*, Gustavsson

i Alvesta och Anderson i Sundsvall.

♦ Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1960

600634

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.