Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna i arbetarskyddslagen om nattvila. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.

1960-05-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:32, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna i arbetarskyddslagen om nattvila. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna

i arbetarskyddslagen om nattvila.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd

samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»A) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av arbetarskyddslagen

den 3 januari 1949 att avvikelse från bestämmelserna om nattvila må kunna

få ske med hänsyn till ekonomiska faktorer samt då det ekonomiska läget

gör en sådan avvikelse angelägen,

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.

»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 26.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från arbetarskyddsstyrelsen, varjämte på utskottets

begäran yttranden avgivits av Landsorganisationen i Sverige och

Svenska arbetsgivareföreningen. Redogörelse för yttrandena lämnas i det

följande.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser angående ledighet för nattvila är intagna i arbetarskyddslagen

den 3 januari 1949. Lagen innehåller dels allmänna bestämmelser i 19

och 20 §§, dels särskilda bestämmelser för minderåriga i 33 § och dels särskilda

bestämmelser för kvinnor i 36 och 37 §§. Motionerna tar sikte endast

på de allmänna bestämmelserna, varför de särskilda bestämmelserna icke

kommer att här behandlas.

I 19 § föreskrives att arbetstagare skall åtnjuta erforderlig ledighet för

nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden mellan klockan 23 och klockan 5.

Till denna huvudregel fogas vissa praktiskt betydelsefulla undantagsbestämmelser,

enligt vilka nattarbete får ske, i vissa fall utan dispens och i vissa

fall efter dispens av arbetarskyddsstyrelsen. Utan dispens må sålunda enligt

19 § avvikelse ske från huvudregeln, där visst arbete med hänsyn till sin

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet måste fortgå

jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan 5 eller efter klockan

23. Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat

förutses, vållat avbrott i driften eller ock medfört överhängande fara för

sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må ock arbetstagare,

i den mån det är nödigt med hänsyn till berörda förhållande, användas

till arbete å tid mellan klockan 23 och klockan 5. Vidare må arbetstagare

i överordnad ställning användas till arbete å sådan tid, där så finnes

påkallat. I 20 § stadgas om undantagen efter dispens. Enligt denna paragraf

må arbetarskyddsstyrelsen, när särskilda skäl föranleda därtill, medgiva att

arbetstagare användes till arbete å tid mellan klockan 23 och klockan 5 i

vidare utsträckning än vad som följer av bestämmelserna i 19 §. Sådant

undantag må ock av arbetarskyddsstyrelsen medgivas, då det av uttalande

av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller annorledes

framgår, att det stora flertalet av de arbetstagare, som skulle beröras av

undantaget, finner detsamma önskvärt, och ohälsa eller överansträngning ej

skäligen kan befaras uppkomma därigenom. — överträdelse av arbetarskyddslagens

föreskrifter om nattvila är icke direkt straffbelagd. Enligt 54 §

i lagen har emellertid arbetarskyddsstyrelsen befogenhet att om en arbetsgivare

åsidosätter nattarbetsbestämmelserna meddela honom nödiga föreskrifter

till tryggande av att bestämmelserna iakttages. Följer ej arbetsgivaren

de föreskrifter, arbetarskyddsstyrelsen i enlighet härmed meddelat,

utsätter han sig för straffansvar. Straffet är dagsböter eller där omständigheterna

är synnerligen försvårande fängelse i högst sex månader.

Historik

År 1931 infördes i 1912 års lag om arbetarskydd allmänna bestämmelser

om ledighet för nattvila. Enligt dessa borde arbetarna, där ej arbetets natur,

allmänhetens behov eller annan omständighet skäligen kunde anses kräva

avvikelse, beredas erforderlig ledighet för nattvila. Vid tillkomsten av detta

stadgande uttalade sig såväl föredragande departementschef en som riksdagen

för en mjuk tillämpning av detsamma, med påföljd att stadgandet i realiteten

gav ringa möjlighet till ingripande mot förekomsten av nattarbete.

Med hänsyn till de olägenheter, som nattarbete ansågs medföra, föreslog

1938 års arbetarskyddskommitté skärpta regler beträffande beredande av

nattvila. De föreslagna reglerna överensstämde i allt väsentligt med nu gällande

bestämmelser i detta avsende. Rörande den närmare innebörden av

det generella undantaget i 19 § för arbete, som på grund av sin natur måste

bedrivas jämväl nattetid, anförde kommittén bl. a.:

Till arbete, som på grund av sin natur måste bedrivas jämväl nattetid,

anser kommittén böra hänföras sådant arbete, som till följd av arbetspro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

3

cessens tekniska natur måste försiggå kontinuerligt, exempelvis på grund

av ugnsdrift eller kemiska processer.---— Emellertid bör vid bedömandet

av frågan, huruvida ett arbete är av sådan natur, att det måste försiggå

nattetid, en begränsning till arbetsprocessens tekniska natur ej vara enbart

bestämmande. Stundom kan det vara tekniskt möjligt att avbryta ett arbete

varje natt, men detta kan vara förenat med sådana konsekvenser ur tekniskekonomisk

eller driftsekonomisk synpunkt, att det icke bör ifrågakomma.

Det kan sålunda förekomma, att arbete måste bedrivas nattetid, även om

arbetsprocessens natur icke med nödvändighet så påkallar.

Till motivering av regeln i 20 § att arbetarskyddsstyrelscn ägde, då särskilda

skäl föranledde därtill, medgiva dispens från nattarbetsbestämmelserna

framhöll kommittén:

Det gäller exempelvis att tillgodose ett sådant allmänt intresse som försvar

och folkförsörjning. Likaså kan det vara nödvändigt att bedriva nattarbete

för att undvika olägenheter av teknisk, ekonomisk eller social natur. Sålunda

kan det exempelvis föreligga starkt behov av att utnyttja en dyrbar produktionsapparat

eller att eljest på ett rationellt sätt tillgodogöra sig förefintliga

resurser. Kommittén anser att även i dylika fall möjlighet bör finnas att

meddela undantag från det i lagförslaget upptagna nattarbetsförbudet.

——— Det är givet, att ett förbud mot nattarbete i enlighet med bestämmelsen

i 19 § kan medföra stora olägenheter i nu angivna avseenden. Sålunda

kan ett förbud mot nattarbete — särskilt med hänsyn till 1''örhandenvaron av

utländsk konkurrens — medföra, att en viss tillverkning, som kan vara för

landet betydelsefull, icke kan bedrivas. Vidare kan en övergång från tre- till

tvåskiftsarbete medföra arbetslöshet bland de vid företaget anställda.

---Det förutsättes emellertid, att dispens meddelas endast i de fall,

då särskilda skäl därtill föreligga. Vid avgörandet av dylika dispensärenden

bör hänsyn tagas till huruvida förutsättningar finnas för framtida omläggning

av arbetet, så att detta ej behöver försiggå nattetid.

I propositionen nr 29S till 19U8 års riksdag, i vilken de nu gällande bestämmelserna

föreslogs, yttrade föredragande departementschefen beträffande

det generella undantaget i 19 § för arbete, som på grund av sin natur

måste bedrivas jämväl nattetid, följande:

I detta sammanhang vill jag beröra ett tolkningsspörsmål av mera principiell

innebörd, nämligen frågan huruvida enbart driftsekonomiska skäl

kunna motivera att en verksamhet hänföres till sådant arbete som måste

fortgå jämväl nattetid. En dylik tolkning överensstämmer icke med min

uppfattning. För att driftsekonomiska skäl skola kunna motivera ett avsteg

från nattarbetsförbudet böra de sammanhänga med arbetsprocessens tekniska

natur, exempelvis på det sätt att igångsättningsprocessen kräver så

lång tid, att det icke skulle vara ekonomiskt möjligt att driva verksamheten

i fråga, om driften skulle avbrytas varje natt. Undantagsbestämmelsen bör

sålunda icke anses omfatta fall, där på grund av att den maskinella utrustningen

är mycket dyrbar treskiftsarbete utgör cn förutsättning för att

verksamheten skall bli lönande. I dylikt fall kan däremot möjligen dispens

ifrågakomma efter prövning av de föreliggande omständigheterna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets uttalande nr 32 år 1960

Rörande de föreslagna dispensreglerna i 20 § yttrade departementschefen:

I sak har jag icke något att erinra mot vad kommittén föreslagit i fråga

om förutsättningarna för dispens från det principiella nattarbetsförbudet.

---Kommitténs i motiveringen gjorda uttalanden rörande innebörden

av dessa bestämmelser har i yttrandena icke mött några invändningar och

jag kan i huvudsak ansluta mig till vad kommittén anfört. Brådskande leveranser

synas dock ingalunda alltid böra utgöra tillräckligt skäl för dispens.

En företagare, som åtagit sig så stora leveranser, att han på förhand bort

inse att dessa icke skulle kunna fullgöras utan tillgripande av nattarbete,

bör i allmänhet icke kunna påräkna dispens, såframt icke sådan kan anses

motiverad av andra skäl. Eljest skulle nattarbetsförbudet lätt kunna göras

illusoriskt.

I anledning av propositionen väcktes i riksdagen bl. a. motionerna I: i3S

och 11: 621 med yrkande om sådan utvidgning av de generella undantagsbestämmelserna

i 19 § att avvikelse från huvudregeln om nattvila skulle få

ske även då så erfordrades för att under ekonomisk kris främja landets

export, ävensom då av betydande driftsekonomiska skäl visst arbete borde

äga rum nattetid. Motionerna innehöll därjämte ett andrahandsyrkande av

innehåll som framgår i det följande.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 62, yttrade andra lagutskottet

bl. a.:

Såsom tidigare anförts anser utskottet det nödvändigt att lagens föreskrifter

om nattvila utformas så, att de medgiva tillräckligt hänsynstagande till

den rådande ekonomiska situationen. Enligt utskottets mening uppfylla de

i propositionen föreslagna bestämmelserna delta krav. Såsom departementschefen

framhållit torde sålunda det mesta av det nattarbete, som f. n. bedrives,

omfattas av det föreslagna generella undantagsstadgandet från nattarbetsförbudet.

Vidare ger förslaget arbetarskyddsstyrelsen en allmän befogenhet

att dispensera från förbudet. Skulle arbetarskyddsstyrelsen vägra

dispens, föreligger enligt förslaget möjlighet att genom besvär underställa

frågan Kungi. Maj :ts prövning. Enligt utskottets mening kan det icke vara

lämpligt att, såsom ifrågasatts i motionerna I: 438 och II: 621, utvidga det

generella undantagsstadgandet att omfatta även sådana fall, där nattarbete

erfordras för att under ekonomisk kris främja landets export. Bedömandet

härav synes icke böra i första hand överlämnas till den enskilde arbetsgivaren.

Dispensregeln erbjuder tillräcklig möjlighet att beakta dylika

fall.--- —

Utskottet kan icke dela den i motionerna I: 438 och II: 621 uttalade meningen,

att avvikelse från nattarbetsförbudet skulle få ske utan dispens, då

betydande driftsekonomiska skäl talade därför. Därigenom skulle nämligen

risk föreligga att huvudsyftet med de i propositionen föreslagna bestämmelserna

angående nattarbetet — att inskränka sådant nattarbete som uteslutande

bedrives av ekonomiska skäl — i viss mån komme att förfelas. Icke

heller kan utskottet biträda det i dessa motioner framställda andrahandsyrkandet,

att från riksdagens sida till lagtexten måtte fogas en kommentar

av innehåll att dispens skall givas då viktiga driftsekonomiska skäl tala

därför. En företagares enskilda intresse av att bedriva nattarbete utgör enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 År 1960

5

utskottets mening icke i och för sig tillräckligt motiv för att tillåta nattarbete,

hur betydande detta intresse än skulle vara. För att dispens skall kunna

givas synes det böra krävas, att därutöver föreligga andra omständigheter,

som kunna göra nattarbete försvarligt. Dispensprövningen bör sålunda innefatta

en allsidig avvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.

Vid 1957 års riksdag väcktes motioner, i vilka hemställdes att de särskilda

bestämmelserna i arbetarskyddslagen om ledighet för nattvila för kvinnor

skulle utgå.

Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 37,

motionerna. I utlåtandet anfördes bl. a.:

Utskottet vill till en början framhålla, att nattarbete i allmänhet måste

anses förenat med åtskilliga olägenheter för den enskilde arbetstagaren. Här

må endast nämnas omställningssvårigheter samt problem i vad rör anpassning

till familje- och samhällslivet. Det måste därför betraktas som ett arbetarskyddsintresse

av vikt, att förekomsten av nattarbete begränsas till vad

som är nödvändigt med hänsyn till vad allmänhetens behov och samhällets

ekonomi kräver.

Motionerna

Motionärerna framhåller, att dispens från arbetarskyddslagens bestämmelser

om ledighet för nattvila synes medgivas av i första hand tekniska

skäl. De fortsätter:

Utan att ifrågasätta behovet av en skyddslagstiftning i berörda avseende

finner vi en utvidgad rätt att bedriva nattarbete påkallad. Sålunda bör förutom

tekniska skäl även ekonomiska faktorer kunna åberopas för erhållande

av rätt till avvikelse. Vårt näringslivs konkurrensläge gentemot utländska

medtävlare är så pressat på grund av bl. a. vårt höga kostnadsläge

att ett effektivare utnyttjande av det i näringslivet nedlagda kapitalet är

angeläget. Genom cn ökad användning av skiftarbete synes oss detta pressade

konkurrensläge kunna förbättras, speciellt som därigenom produktionen

kan ökas och standardhöjningen fortsätta utan att nya stora krav ställs

på tillskott av kapital. Kreditmarknaden måste också anses vara så ansträngd

genom samhälleligt ianspråktagande av kapital att stora svårigheter

föreligger för näringslivet att erhålla kapital även till nödvändiga nyoch

reinvesteringar.

Motionärerna anför vidare, att det stora försprång i fråga om industriproduktionen

som Sverige hade vid andra världskrigets slut, praktiskt taget

inhämtats; produktionsökningen sedan 1938 är nu i stort sett lika för hela

Västeuropa, medan USA har ett långt försprång. Enligt motionärerna tyder

också tendenserna i industriinvesteringarna på att utlandet är på väg att

definitivt ta ledningen. För en övergång till treskiftsarbete förutsätter motionärerna

att avtal härom Iräffas mellan arbetsmarknadens parter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

Remissyttrandena

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att det stora antalet dispenser från

huvudregeln om nattvila beviljas efter tillstyrkande av arbetstagarna själva,

deras lokalorganisation eller fackförbund. I sådana fall har styrelsen ansett

sig sakna anledning att närmare ingå på de skäl som ligger bakom framställningen

om dispens. Dessa kan vara av rent företagsekonomisk art. I den

mån överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter kan träffas om

nattarbete, kan således redan med nu gällande bestämmelser dispens erhållas

på grund av ekonomiska faktorer. Därest vederbörande arbetstagarorganisation

avstyrker bifall till en framställning om nattarbete, anser sig

styrelsen för närvarande icke kunna meddela dispens på enbart ekonomiska

skäl. Med hänsyn till den alltmer hårdnande konkurrensen synes det emellertid

styrelsen vara av allmänt intresse att dispensmöjligheterna vidgas

något. För att nå detta syfte torde det enligt styrelsens mening icke vara

nödvändigt med en lagändring utan tillräckligt att statsmakterna i någon

form uttalar, att även rent företagsekonomiska skäl kan vara motiv för

nattarbete.

Landsorganisationen framhåller, sedan den redogjort för tillkomsten av

arbetarskyddslagens bestämmelser, i likhet med arbetarskyddsstyrelsen, att

i det långt övervägande antalet fall, där dispens meddelas, detta sker på tillstyrkan

av arbetstagarparten, under vilka omständigheter styrelsen saknar

anledning att ingå på frågan huruvida särskilda skäl för dispens föreligger.

Landsorganisationen fortsätter:

Med hänsyn till de här återgivna uttalandena i arbetarskyddslagens förarbeten

och till dispenspraxis — ävensom till möjligheten att hos Kungl.

Maj :t överklaga beslut varigenom dispensansökan ogillats — skulle det visserligen

kunna ifrågasättas, om icke redan gällande lagstiftning medger ett

tillräckligt tillgodoseende av näringslivets legitima intressen i de avseenden

som berörs i motionerna. Emellertid råder härutinnan delade meningar, en

omständighet som föranlett parterna i den nyligen träffade centrala avtalsuppgörelsen

att enas om att hos arbetarskyddsstyrelsen hemställa om en

överläggning mellan styrelsen och företrädare för arbetsmarknadens huvudorganisationer

om arbetarskyddslagens bestämmelser om nattarbete. Möjligen

kan vid en sådan överläggning enighet vinnas om sådan tolkning av

lagen att motionernas principiella syfte kan tillgodoses utan lagändring.

Landsorganisationen förmenar, att resultatet av den ifrågasatta överläggningen

bör avvaktas, innan motionerna bör föranleda någon åtgärd.

Svenska arbetsgivareföreningen förklarar sig kraftigt tillstyrka motionernas

syfte. Föreningen anför:

Den fortgående utvecklingen mot allt högre produktionskostnader inom

svensk industri liksom den i framtiden än mer än nu kännbara internationella

konkurrensen för ett flertal industrigrenar gör det oundgängligen nödvändigt

för industrin att utnyttja alla möjligheter till rationaliseringar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

7

Bland annat är det av vikt att i de företag, som har behov därav, skiftarbete

kan bedrivas i ökad omfattning. Detta möjliggör ett intensivare utnyttjande

av det inom företagen i form av dyrbar maskinutrustning och dylikt nedlagda

kapitalet, något som bidrager till att sänka produktkostnaderna.

Ofta kan en kapitalinvestering ekonomiskt sett blott vara meningsfylld, om

arbetet efter investeringens genomförande med säkerhet kan bedrivas i tre

skift.---

Föreningen vill i detta sammanhang framhålla, att samtidigt som utvecklingen

sedan tillkomsten av 1949 års arbetarskyddslag för industrins del

framtvingat behov av nattarbete i ökad omfattning den också gjort det möjligt

för de anställda att utan större vådor deltaga i nattarbete; sålunda har

en väsentlig arbetstidsförkortning för berörda kategorier förevarit och den

allmänna standardhöjningen har medfört större tillgång till bl. a. bostäder,

som är lämpade för skiftarbetare.

Enligt föreningens mening bör det emellertid övervägas huruvida motionernas

syfte skall uppnås genom lagändring eller genom uttalande, som

möjliggör för arbetarskyddsstyrelsen att ändra sin nuvarande praxis vid

dispensgivning.

Utskottet

Enligt arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 skall arbetstagare åtnjuta

erforderlig ledighet för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan

23 och klockan 5. Från denna regel göres i lagen vissa praktiskt betydelsefulla

undantag. Sålunda får nattarbete förekomma bl. a. där arbetet med

hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet

måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan 5 eller

efter klockan 23. Vidare må arbetarskyddsstyrelsen, när särskilda skäl föranleder

därtill, medgiva att arbetstagare användes till arbete under nämnda

tid. Sådant undantag får av arbetarskyddsstyrelsen även medgivas, då det av

uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller

annorledes framgår, att det stora flertalet av de arbetstagare, som skulle beröras

av undantaget, finner detsamma önskvärt, och ohälsa eller överansträngning

icke skäligen kan befaras uppkomma därigenom.

Arbetarskyddslagens dispensregler tillämpas av arbetarskyddsstyrelsen

sålunda, att tillstånd till nattarbete medgives utan att styrelsen närmare

ingår på de skäl som ligger bakom framställningen därom, därest densamma

tillstyrkts från arbetstagarsidan. Skälen kan således vara av helt företagsekonomisk

art. Skulle tillstyrkan från arbetstagarsidan saknas, meddelar

styrelsen icke dispens på enbart ekonomiska skäl. Därutöver kräver nämligen

styrelsen, att det föreligger andra omständigheter, som kan göra nattarbete

försvarligt.

I föreliggande motioner hemställes, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i arbctarskyddslagen att avvikelse från bestämmelserna om nattvila

må kunna ske med hänsyn till ekonomiska faktorer samt då det ekonomiska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960

läget gör en sådan avvikelse angelägen. Motionärerna framhåller, att vårt

näringslivs konkurrensläge gentemot utlandet är så pressat på grund av

bl. a. vårt höga kostnadsläge, att ett effektivare utnyttjande av det i näringslivet

nedlagda kapitalet är önskvärt. Genom en ökad användning av skiftarbete

skulle produktionen kunna höjas och standardförbättringen fortsätta

utan att nya stora krav ställes på tillskott av kapital.

Sedan arbetarskyddslagens tillkomst har utvecklingen på det industriella

området gått mot en alltmer ökad mekanisering av tillverkningen. Denna

utveckling har medfört en fördyring av produktionsapparaten, beroende dels

på att den maskinella utrustningen i och för sig blivit mera kostnadskrävande

i inköp och dels på att maskinparken med hänsyn till tekniska och

andra skäl torde behöva förnyas i hastigare takt än tidigare. För att svensk

industri skall kunna bestå i den alltmer hårdnande utländska konkurrensen

förutsätter de stora kapitalinvesteringarna i viss mån ett effektivare utnyttjande

av produktionsapparaten. Detta skulle kunna uppnås genom ökad

användning av treskiftsarbete. För att ett gott utbyte skall erhållas genom

treskiftsarhete fordras emellertid, att arbetstagarna är villiga att åtaga sig

sådant arbete, vilket i allmänhet torde förutsätta att avtal därom träffas

mellan arbetsmarknadens parter.

I årets centrala avtalsförhandlingar mellan nämnda parter tog arbetsgivarsidan

upp samma problem som aktualiserats i motionerna. Vid uppgörelsen

den 18 mars enades parterna om att hos arbetarskyddsstyrelsen

hemställa om en överläggning mellan styrelsen och företrädare för arbetsmarknadens

huvudorganisationer angående arbetarskyddslagens bestämmelser

om nattarbete. I avvaktan på resultatet av den sålunda ifrågasatta överläggningen

bör enligt utskottets mening förevarande motioner icke föranleda

något initiativ från riksdagens sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 18 och II: 26, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herrar Åkesson, Thorsten Larsson och Ringaby;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Odhe*, fru Ekendahl,

herrar Lothigius*, Johansson i Södertälje, Gustavsson i Alvesta och

Anderson i Sundsvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 19C0

600652

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.