Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna i arbetarskyddslagen om nattvila. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.
1960-05-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1960:32, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna i arbetarskyddslagen om nattvila. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
1
Nr 32
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna
i arbetarskyddslagen om nattvila.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 18 i första kammaren av herr Svärd
samt nr 26 i andra kammaren av herrar Darlin och Lothigius.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»A) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av arbetarskyddslagen
den 3 januari 1949 att avvikelse från bestämmelserna om nattvila må kunna
få ske med hänsyn till ekonomiska faktorer samt då det ekonomiska läget
gör en sådan avvikelse angelägen,
B) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.
»
Beträffande de skäl motionärerna åberopat för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionen II: 26.
över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från arbetarskyddsstyrelsen, varjämte på utskottets
begäran yttranden avgivits av Landsorganisationen i Sverige och
Svenska arbetsgivareföreningen. Redogörelse för yttrandena lämnas i det
följande.
Gällande bestämmelser
Bestämmelser angående ledighet för nattvila är intagna i arbetarskyddslagen
den 3 januari 1949. Lagen innehåller dels allmänna bestämmelser i 19
och 20 §§, dels särskilda bestämmelser för minderåriga i 33 § och dels särskilda
bestämmelser för kvinnor i 36 och 37 §§. Motionerna tar sikte endast
på de allmänna bestämmelserna, varför de särskilda bestämmelserna icke
kommer att här behandlas.
I 19 § föreskrives att arbetstagare skall åtnjuta erforderlig ledighet för
nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden mellan klockan 23 och klockan 5.
Till denna huvudregel fogas vissa praktiskt betydelsefulla undantagsbestämmelser,
enligt vilka nattarbete får ske, i vissa fall utan dispens och i vissa
fall efter dispens av arbetarskyddsstyrelsen. Utan dispens må sålunda enligt
19 § avvikelse ske från huvudregeln, där visst arbete med hänsyn till sin
Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 32
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet måste fortgå
jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan 5 eller efter klockan
23. Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat
förutses, vållat avbrott i driften eller ock medfört överhängande fara för
sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må ock arbetstagare,
i den mån det är nödigt med hänsyn till berörda förhållande, användas
till arbete å tid mellan klockan 23 och klockan 5. Vidare må arbetstagare
i överordnad ställning användas till arbete å sådan tid, där så finnes
påkallat. I 20 § stadgas om undantagen efter dispens. Enligt denna paragraf
må arbetarskyddsstyrelsen, när särskilda skäl föranleda därtill, medgiva att
arbetstagare användes till arbete å tid mellan klockan 23 och klockan 5 i
vidare utsträckning än vad som följer av bestämmelserna i 19 §. Sådant
undantag må ock av arbetarskyddsstyrelsen medgivas, då det av uttalande
av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller annorledes
framgår, att det stora flertalet av de arbetstagare, som skulle beröras av
undantaget, finner detsamma önskvärt, och ohälsa eller överansträngning ej
skäligen kan befaras uppkomma därigenom. — överträdelse av arbetarskyddslagens
föreskrifter om nattvila är icke direkt straffbelagd. Enligt 54 §
i lagen har emellertid arbetarskyddsstyrelsen befogenhet att om en arbetsgivare
åsidosätter nattarbetsbestämmelserna meddela honom nödiga föreskrifter
till tryggande av att bestämmelserna iakttages. Följer ej arbetsgivaren
de föreskrifter, arbetarskyddsstyrelsen i enlighet härmed meddelat,
utsätter han sig för straffansvar. Straffet är dagsböter eller där omständigheterna
är synnerligen försvårande fängelse i högst sex månader.
Historik
År 1931 infördes i 1912 års lag om arbetarskydd allmänna bestämmelser
om ledighet för nattvila. Enligt dessa borde arbetarna, där ej arbetets natur,
allmänhetens behov eller annan omständighet skäligen kunde anses kräva
avvikelse, beredas erforderlig ledighet för nattvila. Vid tillkomsten av detta
stadgande uttalade sig såväl föredragande departementschef en som riksdagen
för en mjuk tillämpning av detsamma, med påföljd att stadgandet i realiteten
gav ringa möjlighet till ingripande mot förekomsten av nattarbete.
Med hänsyn till de olägenheter, som nattarbete ansågs medföra, föreslog
1938 års arbetarskyddskommitté skärpta regler beträffande beredande av
nattvila. De föreslagna reglerna överensstämde i allt väsentligt med nu gällande
bestämmelser i detta avsende. Rörande den närmare innebörden av
det generella undantaget i 19 § för arbete, som på grund av sin natur måste
bedrivas jämväl nattetid, anförde kommittén bl. a.:
Till arbete, som på grund av sin natur måste bedrivas jämväl nattetid,
anser kommittén böra hänföras sådant arbete, som till följd av arbetspro
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
3
cessens tekniska natur måste försiggå kontinuerligt, exempelvis på grund
av ugnsdrift eller kemiska processer.---— Emellertid bör vid bedömandet
av frågan, huruvida ett arbete är av sådan natur, att det måste försiggå
nattetid, en begränsning till arbetsprocessens tekniska natur ej vara enbart
bestämmande. Stundom kan det vara tekniskt möjligt att avbryta ett arbete
varje natt, men detta kan vara förenat med sådana konsekvenser ur tekniskekonomisk
eller driftsekonomisk synpunkt, att det icke bör ifrågakomma.
Det kan sålunda förekomma, att arbete måste bedrivas nattetid, även om
arbetsprocessens natur icke med nödvändighet så påkallar.
Till motivering av regeln i 20 § att arbetarskyddsstyrelscn ägde, då särskilda
skäl föranledde därtill, medgiva dispens från nattarbetsbestämmelserna
framhöll kommittén:
Det gäller exempelvis att tillgodose ett sådant allmänt intresse som försvar
och folkförsörjning. Likaså kan det vara nödvändigt att bedriva nattarbete
för att undvika olägenheter av teknisk, ekonomisk eller social natur. Sålunda
kan det exempelvis föreligga starkt behov av att utnyttja en dyrbar produktionsapparat
eller att eljest på ett rationellt sätt tillgodogöra sig förefintliga
resurser. Kommittén anser att även i dylika fall möjlighet bör finnas att
meddela undantag från det i lagförslaget upptagna nattarbetsförbudet.
——— Det är givet, att ett förbud mot nattarbete i enlighet med bestämmelsen
i 19 § kan medföra stora olägenheter i nu angivna avseenden. Sålunda
kan ett förbud mot nattarbete — särskilt med hänsyn till 1''örhandenvaron av
utländsk konkurrens — medföra, att en viss tillverkning, som kan vara för
landet betydelsefull, icke kan bedrivas. Vidare kan en övergång från tre- till
tvåskiftsarbete medföra arbetslöshet bland de vid företaget anställda.
---Det förutsättes emellertid, att dispens meddelas endast i de fall,
då särskilda skäl därtill föreligga. Vid avgörandet av dylika dispensärenden
bör hänsyn tagas till huruvida förutsättningar finnas för framtida omläggning
av arbetet, så att detta ej behöver försiggå nattetid.
I propositionen nr 29S till 19U8 års riksdag, i vilken de nu gällande bestämmelserna
föreslogs, yttrade föredragande departementschefen beträffande
det generella undantaget i 19 § för arbete, som på grund av sin natur
måste bedrivas jämväl nattetid, följande:
I detta sammanhang vill jag beröra ett tolkningsspörsmål av mera principiell
innebörd, nämligen frågan huruvida enbart driftsekonomiska skäl
kunna motivera att en verksamhet hänföres till sådant arbete som måste
fortgå jämväl nattetid. En dylik tolkning överensstämmer icke med min
uppfattning. För att driftsekonomiska skäl skola kunna motivera ett avsteg
från nattarbetsförbudet böra de sammanhänga med arbetsprocessens tekniska
natur, exempelvis på det sätt att igångsättningsprocessen kräver så
lång tid, att det icke skulle vara ekonomiskt möjligt att driva verksamheten
i fråga, om driften skulle avbrytas varje natt. Undantagsbestämmelsen bör
sålunda icke anses omfatta fall, där på grund av att den maskinella utrustningen
är mycket dyrbar treskiftsarbete utgör cn förutsättning för att
verksamheten skall bli lönande. I dylikt fall kan däremot möjligen dispens
ifrågakomma efter prövning av de föreliggande omständigheterna.
4
Andra lagutskottets uttalande nr 32 år 1960
Rörande de föreslagna dispensreglerna i 20 § yttrade departementschefen:
I sak har jag icke något att erinra mot vad kommittén föreslagit i fråga
om förutsättningarna för dispens från det principiella nattarbetsförbudet.
---Kommitténs i motiveringen gjorda uttalanden rörande innebörden
av dessa bestämmelser har i yttrandena icke mött några invändningar och
jag kan i huvudsak ansluta mig till vad kommittén anfört. Brådskande leveranser
synas dock ingalunda alltid böra utgöra tillräckligt skäl för dispens.
En företagare, som åtagit sig så stora leveranser, att han på förhand bort
inse att dessa icke skulle kunna fullgöras utan tillgripande av nattarbete,
bör i allmänhet icke kunna påräkna dispens, såframt icke sådan kan anses
motiverad av andra skäl. Eljest skulle nattarbetsförbudet lätt kunna göras
illusoriskt.
I anledning av propositionen väcktes i riksdagen bl. a. motionerna I: i3S
och 11: 621 med yrkande om sådan utvidgning av de generella undantagsbestämmelserna
i 19 § att avvikelse från huvudregeln om nattvila skulle få
ske även då så erfordrades för att under ekonomisk kris främja landets
export, ävensom då av betydande driftsekonomiska skäl visst arbete borde
äga rum nattetid. Motionerna innehöll därjämte ett andrahandsyrkande av
innehåll som framgår i det följande.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 62, yttrade andra lagutskottet
bl. a.:
Såsom tidigare anförts anser utskottet det nödvändigt att lagens föreskrifter
om nattvila utformas så, att de medgiva tillräckligt hänsynstagande till
den rådande ekonomiska situationen. Enligt utskottets mening uppfylla de
i propositionen föreslagna bestämmelserna delta krav. Såsom departementschefen
framhållit torde sålunda det mesta av det nattarbete, som f. n. bedrives,
omfattas av det föreslagna generella undantagsstadgandet från nattarbetsförbudet.
Vidare ger förslaget arbetarskyddsstyrelsen en allmän befogenhet
att dispensera från förbudet. Skulle arbetarskyddsstyrelsen vägra
dispens, föreligger enligt förslaget möjlighet att genom besvär underställa
frågan Kungi. Maj :ts prövning. Enligt utskottets mening kan det icke vara
lämpligt att, såsom ifrågasatts i motionerna I: 438 och II: 621, utvidga det
generella undantagsstadgandet att omfatta även sådana fall, där nattarbete
erfordras för att under ekonomisk kris främja landets export. Bedömandet
härav synes icke böra i första hand överlämnas till den enskilde arbetsgivaren.
Dispensregeln erbjuder tillräcklig möjlighet att beakta dylika
fall.--- —
Utskottet kan icke dela den i motionerna I: 438 och II: 621 uttalade meningen,
att avvikelse från nattarbetsförbudet skulle få ske utan dispens, då
betydande driftsekonomiska skäl talade därför. Därigenom skulle nämligen
risk föreligga att huvudsyftet med de i propositionen föreslagna bestämmelserna
angående nattarbetet — att inskränka sådant nattarbete som uteslutande
bedrives av ekonomiska skäl — i viss mån komme att förfelas. Icke
heller kan utskottet biträda det i dessa motioner framställda andrahandsyrkandet,
att från riksdagens sida till lagtexten måtte fogas en kommentar
av innehåll att dispens skall givas då viktiga driftsekonomiska skäl tala
därför. En företagares enskilda intresse av att bedriva nattarbete utgör enligt
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 År 1960
5
utskottets mening icke i och för sig tillräckligt motiv för att tillåta nattarbete,
hur betydande detta intresse än skulle vara. För att dispens skall kunna
givas synes det böra krävas, att därutöver föreligga andra omständigheter,
som kunna göra nattarbete försvarligt. Dispensprövningen bör sålunda innefatta
en allsidig avvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.
Vid 1957 års riksdag väcktes motioner, i vilka hemställdes att de särskilda
bestämmelserna i arbetarskyddslagen om ledighet för nattvila för kvinnor
skulle utgå.
Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 37,
motionerna. I utlåtandet anfördes bl. a.:
Utskottet vill till en början framhålla, att nattarbete i allmänhet måste
anses förenat med åtskilliga olägenheter för den enskilde arbetstagaren. Här
må endast nämnas omställningssvårigheter samt problem i vad rör anpassning
till familje- och samhällslivet. Det måste därför betraktas som ett arbetarskyddsintresse
av vikt, att förekomsten av nattarbete begränsas till vad
som är nödvändigt med hänsyn till vad allmänhetens behov och samhällets
ekonomi kräver.
Motionerna
Motionärerna framhåller, att dispens från arbetarskyddslagens bestämmelser
om ledighet för nattvila synes medgivas av i första hand tekniska
skäl. De fortsätter:
Utan att ifrågasätta behovet av en skyddslagstiftning i berörda avseende
finner vi en utvidgad rätt att bedriva nattarbete påkallad. Sålunda bör förutom
tekniska skäl även ekonomiska faktorer kunna åberopas för erhållande
av rätt till avvikelse. Vårt näringslivs konkurrensläge gentemot utländska
medtävlare är så pressat på grund av bl. a. vårt höga kostnadsläge
att ett effektivare utnyttjande av det i näringslivet nedlagda kapitalet är
angeläget. Genom cn ökad användning av skiftarbete synes oss detta pressade
konkurrensläge kunna förbättras, speciellt som därigenom produktionen
kan ökas och standardhöjningen fortsätta utan att nya stora krav ställs
på tillskott av kapital. Kreditmarknaden måste också anses vara så ansträngd
genom samhälleligt ianspråktagande av kapital att stora svårigheter
föreligger för näringslivet att erhålla kapital även till nödvändiga nyoch
reinvesteringar.
Motionärerna anför vidare, att det stora försprång i fråga om industriproduktionen
som Sverige hade vid andra världskrigets slut, praktiskt taget
inhämtats; produktionsökningen sedan 1938 är nu i stort sett lika för hela
Västeuropa, medan USA har ett långt försprång. Enligt motionärerna tyder
också tendenserna i industriinvesteringarna på att utlandet är på väg att
definitivt ta ledningen. För en övergång till treskiftsarbete förutsätter motionärerna
att avtal härom Iräffas mellan arbetsmarknadens parter.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
Remissyttrandena
Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att det stora antalet dispenser från
huvudregeln om nattvila beviljas efter tillstyrkande av arbetstagarna själva,
deras lokalorganisation eller fackförbund. I sådana fall har styrelsen ansett
sig sakna anledning att närmare ingå på de skäl som ligger bakom framställningen
om dispens. Dessa kan vara av rent företagsekonomisk art. I den
mån överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter kan träffas om
nattarbete, kan således redan med nu gällande bestämmelser dispens erhållas
på grund av ekonomiska faktorer. Därest vederbörande arbetstagarorganisation
avstyrker bifall till en framställning om nattarbete, anser sig
styrelsen för närvarande icke kunna meddela dispens på enbart ekonomiska
skäl. Med hänsyn till den alltmer hårdnande konkurrensen synes det emellertid
styrelsen vara av allmänt intresse att dispensmöjligheterna vidgas
något. För att nå detta syfte torde det enligt styrelsens mening icke vara
nödvändigt med en lagändring utan tillräckligt att statsmakterna i någon
form uttalar, att även rent företagsekonomiska skäl kan vara motiv för
nattarbete.
Landsorganisationen framhåller, sedan den redogjort för tillkomsten av
arbetarskyddslagens bestämmelser, i likhet med arbetarskyddsstyrelsen, att
i det långt övervägande antalet fall, där dispens meddelas, detta sker på tillstyrkan
av arbetstagarparten, under vilka omständigheter styrelsen saknar
anledning att ingå på frågan huruvida särskilda skäl för dispens föreligger.
Landsorganisationen fortsätter:
Med hänsyn till de här återgivna uttalandena i arbetarskyddslagens förarbeten
och till dispenspraxis — ävensom till möjligheten att hos Kungl.
Maj :t överklaga beslut varigenom dispensansökan ogillats — skulle det visserligen
kunna ifrågasättas, om icke redan gällande lagstiftning medger ett
tillräckligt tillgodoseende av näringslivets legitima intressen i de avseenden
som berörs i motionerna. Emellertid råder härutinnan delade meningar, en
omständighet som föranlett parterna i den nyligen träffade centrala avtalsuppgörelsen
att enas om att hos arbetarskyddsstyrelsen hemställa om en
överläggning mellan styrelsen och företrädare för arbetsmarknadens huvudorganisationer
om arbetarskyddslagens bestämmelser om nattarbete. Möjligen
kan vid en sådan överläggning enighet vinnas om sådan tolkning av
lagen att motionernas principiella syfte kan tillgodoses utan lagändring.
Landsorganisationen förmenar, att resultatet av den ifrågasatta överläggningen
bör avvaktas, innan motionerna bör föranleda någon åtgärd.
Svenska arbetsgivareföreningen förklarar sig kraftigt tillstyrka motionernas
syfte. Föreningen anför:
Den fortgående utvecklingen mot allt högre produktionskostnader inom
svensk industri liksom den i framtiden än mer än nu kännbara internationella
konkurrensen för ett flertal industrigrenar gör det oundgängligen nödvändigt
för industrin att utnyttja alla möjligheter till rationaliseringar.
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
7
Bland annat är det av vikt att i de företag, som har behov därav, skiftarbete
kan bedrivas i ökad omfattning. Detta möjliggör ett intensivare utnyttjande
av det inom företagen i form av dyrbar maskinutrustning och dylikt nedlagda
kapitalet, något som bidrager till att sänka produktkostnaderna.
Ofta kan en kapitalinvestering ekonomiskt sett blott vara meningsfylld, om
arbetet efter investeringens genomförande med säkerhet kan bedrivas i tre
skift.---
Föreningen vill i detta sammanhang framhålla, att samtidigt som utvecklingen
sedan tillkomsten av 1949 års arbetarskyddslag för industrins del
framtvingat behov av nattarbete i ökad omfattning den också gjort det möjligt
för de anställda att utan större vådor deltaga i nattarbete; sålunda har
en väsentlig arbetstidsförkortning för berörda kategorier förevarit och den
allmänna standardhöjningen har medfört större tillgång till bl. a. bostäder,
som är lämpade för skiftarbetare.
Enligt föreningens mening bör det emellertid övervägas huruvida motionernas
syfte skall uppnås genom lagändring eller genom uttalande, som
möjliggör för arbetarskyddsstyrelsen att ändra sin nuvarande praxis vid
dispensgivning.
Utskottet
Enligt arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 skall arbetstagare åtnjuta
erforderlig ledighet för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan
23 och klockan 5. Från denna regel göres i lagen vissa praktiskt betydelsefulla
undantag. Sålunda får nattarbete förekomma bl. a. där arbetet med
hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet
måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan 5 eller
efter klockan 23. Vidare må arbetarskyddsstyrelsen, när särskilda skäl föranleder
därtill, medgiva att arbetstagare användes till arbete under nämnda
tid. Sådant undantag får av arbetarskyddsstyrelsen även medgivas, då det av
uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller
annorledes framgår, att det stora flertalet av de arbetstagare, som skulle beröras
av undantaget, finner detsamma önskvärt, och ohälsa eller överansträngning
icke skäligen kan befaras uppkomma därigenom.
Arbetarskyddslagens dispensregler tillämpas av arbetarskyddsstyrelsen
sålunda, att tillstånd till nattarbete medgives utan att styrelsen närmare
ingår på de skäl som ligger bakom framställningen därom, därest densamma
tillstyrkts från arbetstagarsidan. Skälen kan således vara av helt företagsekonomisk
art. Skulle tillstyrkan från arbetstagarsidan saknas, meddelar
styrelsen icke dispens på enbart ekonomiska skäl. Därutöver kräver nämligen
styrelsen, att det föreligger andra omständigheter, som kan göra nattarbete
försvarligt.
I föreliggande motioner hemställes, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i arbctarskyddslagen att avvikelse från bestämmelserna om nattvila
må kunna ske med hänsyn till ekonomiska faktorer samt då det ekonomiska
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1960
läget gör en sådan avvikelse angelägen. Motionärerna framhåller, att vårt
näringslivs konkurrensläge gentemot utlandet är så pressat på grund av
bl. a. vårt höga kostnadsläge, att ett effektivare utnyttjande av det i näringslivet
nedlagda kapitalet är önskvärt. Genom en ökad användning av skiftarbete
skulle produktionen kunna höjas och standardförbättringen fortsätta
utan att nya stora krav ställes på tillskott av kapital.
Sedan arbetarskyddslagens tillkomst har utvecklingen på det industriella
området gått mot en alltmer ökad mekanisering av tillverkningen. Denna
utveckling har medfört en fördyring av produktionsapparaten, beroende dels
på att den maskinella utrustningen i och för sig blivit mera kostnadskrävande
i inköp och dels på att maskinparken med hänsyn till tekniska och
andra skäl torde behöva förnyas i hastigare takt än tidigare. För att svensk
industri skall kunna bestå i den alltmer hårdnande utländska konkurrensen
förutsätter de stora kapitalinvesteringarna i viss mån ett effektivare utnyttjande
av produktionsapparaten. Detta skulle kunna uppnås genom ökad
användning av treskiftsarbete. För att ett gott utbyte skall erhållas genom
treskiftsarhete fordras emellertid, att arbetstagarna är villiga att åtaga sig
sådant arbete, vilket i allmänhet torde förutsätta att avtal därom träffas
mellan arbetsmarknadens parter.
I årets centrala avtalsförhandlingar mellan nämnda parter tog arbetsgivarsidan
upp samma problem som aktualiserats i motionerna. Vid uppgörelsen
den 18 mars enades parterna om att hos arbetarskyddsstyrelsen
hemställa om en överläggning mellan styrelsen och företrädare för arbetsmarknadens
huvudorganisationer angående arbetarskyddslagens bestämmelser
om nattarbete. I avvaktan på resultatet av den sålunda ifrågasatta överläggningen
bör enligt utskottets mening förevarande motioner icke föranleda
något initiativ från riksdagens sida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 18 och II: 26, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
Sunne, fru Carlqvist, herrar Åkesson, Thorsten Larsson och Ringaby;
från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Odhe*, fru Ekendahl,
herrar Lothigius*, Johansson i Södertälje, Gustavsson i Alvesta och
Anderson i Sundsvall.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 19C0
600652
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.