Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960

1960-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:34, Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

ersättning från den allmänna sjukförsäkringen till ensamstående

förvärvsarbetande familjeförsörjare vid

bortovaro från arbetet på grund av minderårigt barns

sjukdom.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 463 i första kammaren av fröken

Nordström och fru Hamrin-Thorell samt nr 553 i andra kammaren av fröken

Elmén och herr Nihlfors.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning med uppdrag att

undersöka förutsättningarna att inom den allmänna sjukförsäkringens ram

bereda ensamstående förvärvsarbetande familjeförsörjare, som på grund av

minderåriga barns sjukdom tillfälligt tvingas stanna hemma från arbetet,

ersättning för härigenom förlorad arbetsförtjänst».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 463.

Motionerna

Motionärerna anför, att för en förvärvsarbetande ensamstående moder

uppstår en svårbemästrad situation, om hon har småbarn placerade på daghem

eller i familjedaghem och barnet insjuknar. Därvid förekommer nämligen

ofta att barnet på grund av smittorisken inte får vara kvar på daghemmet

eller i familjedaghemmet. I motionerna framhålles vidare, att samma

svårigheter kan uppstå, då skolbarn i de yngre åldrarna, vars moder har

förvärvsarbete, måste vårdas hemma på grund av sjukdom. I nu nämnda

fall tvingas ofta modern ta ledigt från arbetet, vilket medför förlust av arbetsförtjänst

och därmed ofta ekonomiska bekymmer.

Enligt motionärerna talar övervägande skäl för att man söker lösa problemet

om passning av de sjuka hemmavarande barnen genom att skapa

ekonomiska förutsättningar för mödrarna att själva ta hand om barnen vid

deras sjukdom. I motionerna rekommenderas härvid, att ersättning för förlorad

arbetsförtjänst skall kunna utgå inom den allmänna sjukförsäkringens

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 3i år 1960

ram. Rörande förutsättningarna för sådan ersättning föreslår motionärerna

skola gälla, dels att nödvändigheten av att modern stannar hemma styrkes

genom läkarintyg, dels ock att hemhjälp icke kunnat anskaffas genom kommunens

försorg.

Motionärerna tar även upp frågan, huruvida det i motionerna aktualiserade

problemet kan lösas genom den sociala hemhjälpen, och anför därvid:

Möjligheterna att lösa barnpassningsproblemel genom den sociala hemhjälpen

är uppenbarligen inte tillräckliga. Det har på många håll visat sig

mycket svårt trots de stora ansträngningar som gjorts såväl från kommunala

myndigheter som från arbetsförmedlingen att rekrytera personal, då

kvinnor som har för detta arbete erforderlig erfarenhet och lämplighet icke

tycks nöja sig med anställningar av så tillfällig och osäker karaktär. Man

måste räkna med att behovet av barnpassning är mycket ojämnt. Stundom

blir till följd av banala infektioner bland daghemsbarn och skolbarn behovet

plötsligt mycket stort.

Tidigare behandling av förevarande fråga

Vid 1956 års riksdag hemställdes i en motion (II: 355) om utredning

av frågan om »lämpligaste sättet för stöd i vissa fall till ensamstående

förvärvsarbetande mödrar med barn under 16 år, då barnet vid sjukdom

måste vårdas av modern i hemmet». I sitt utlåtande (nr 13) över motionen

hänvisade andra lagutskottet till att 1954 års familjeutredning i sitt år 1955

avlämnade betänkande »Samhället och barnfamiljerna» ägnat de ensamstående

mödrarnas problem en särskild undersökning. Utredningen hade

därvid uppmärksammat även de speciella svårigheter som berörts i motionen

och även givit vissa uppslag till frågans lösning. Utskottet erinrade vidare

om att familjeutredningens betänkande jämte däröver avgivna remissyttranden

var under bearbetning av en särskild beredning, den s. k. familjeberedningen,

som hade till uppdrag att inom socialdepartementet biträda

vid den fortsatta handläggningen av frågan om samhällets stödåtgärder för

barnfamiljerna och därmed sammanhängande spörsmål. Med hänsyn till

att det delproblem som uppmärksammats i motionen — utskottet påpekade

härvid att samma problem kunde uppstå för ensamstående förvärvsarbetande

fäder och för förvärvsarbetande med hemmavarande åldringar —

syntes komma att upptagas till behandling i sitt större sammanhang, avstyrkte

utskottet bifall till motionsyrkandet. Riksdagen godkände utskottets

utlåtande.

I motioner (I: 204 och II: 261 samt I: 205 och II: 245) vid 1 9 5 8 års

A-riksdag togs åter förevarande problem upp till behandling. Därvid

begärdes dels åtgärder, som säkrar rätt till ersättning för förvärvsarbetande

mödrar i de fall då sjuka barn behöver deras vård, dels ock utredning rörande

det lämpligaste sättet för stöd åt förvärvsarbetande mödrar och

fäder, som på grund av barns sjukdom måste stanna hemma från arbetet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1960

samt åt andra, som på grund av likartade vårdnadsplikter är nödsakade

att utebli från arbetet. Såsom en lämplig stödåtgärd anvisades i motionerna

daghjälp från sjukkassa. I två av motionerna framhölls, att en förutsättning

för att erhålla daghjälp borde vara, att nödvändigheten av bortovaro

från arbetsplatsen styrktes dels av läkarintyg, dels ock av utredning att

hemhjälp genom kommunens försorg icke kunnat anskaffas.

Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet, vars utlåtande (nr 19)

godkändes av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid till att familjeberedningen

i en den 26 september 1956 framlagd promemoria angående hemhjälp

föreslagit att förevarande problem borde lösas genom en utbyggnad

av den sociala hemhjälpen. Utskottet erinrade om att en sådan utbyggnad

påbörjats. Sålunda hade antalet statsbidrag till avlöning av hemvårdarinnor

för år 1959 höjts till 3 500. Såsom jämförelse kan nämnas, att

för år 1956 utgick statsbidrag till avlönande av cirka 3 000 hemvårdarinnor.

Utskottet anförde vidare:

Mot de lösningar, som föreslagits i motionerna, synes vägande invändningar

kunna riktas. Det system med daghjälpsersättning, som motionärerna

anvisat, måste sålunda enligt utskottets mening förenas med alltför

tungrodd och omständlig administration för att missbruk av förmånen skall

kunna förebyggas.

I stället anser utskottet i likhet med familjeberedningen, att förevarande

problem bör lösas främst genom en utbyggnad av den sociala hemhjälpen.

En sådan lösning har framför allt den fördelen, att man därigenom undviker

att förvärvsarbetande personer måste stanna hemma från arbetet på

grund av barns eller andra anhörigas sjukdom. Såsom ovan redovisats har

statsmakterna också både i fjol och i år fattat beslut, vilka är ägnade alt

främja en sådan utbyggnad. Utskottet finner därför icke skäl föreslå någon

riksdagens åtgärd i anledning av motionerna. Emellertid må framhållas, att

utbyggnaden och effektiviseringen av den sociala hemhjälpen i mångt och

mycket framstår som en kommunernas egen angelägenhet. Utskottet vill i

detta sammanhang påpeka att ett verksamt komplement till heinvårdarinneverksamheten

i den form som ovan berörts kan ernås genom hemhjälpsförmedling

samt tillhandahållande av hemhjälp i form av timanställd arbetskraft.

Härvidlag är enligt utskottets mening det kommunala initiativet av

den största betydelse.

Enligt beslut vid 1 9 5 9 års riksdag skall statsbidragen till avlönande

av hemvårdarinnor avlösas den 1 juli 1960, d. v. s. dessa bidrag skall

fr. o. in. nämnda datum indragas mot att kommunerna får kompensation

genom höjning av ett eller flera kvarstående statsbidrag. Riksdagen har

beslutat att för första halvåret 1960 statsbidrag skall utgå för avlönande av

3 500 hemvårdarinnor.

Utskottet

I föreliggande motioner framhålles, att eu svårbemästrad situation uppstår

för en förvärvsarbetande ensamstående moder, om hon har sitt barn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960

på barndaghem eller i familjedaghem och barnet insjuknar. Sjuka barn får

nämligen på grund av smittorisken i allmänhet inte vistas på daghem. Om

modern inte kan få någon annan att passa barnet, nödgas hon stanna

hemma från arbetet. Detta medför för henne, framhåller motionärerna, förutom

de med barnets sjukdom förenade bekymren, att hon förlorar arbetsförtjänst.

I motionerna nämnes, att liknande svårigheter uppstår för förvärvsarbetande

ensamstående fäder.

Motionärerna diskuterar, huruvida nämnda svårigheter kan lösas genom

den sociala hemhjälpen. Enligt motionärerna är emellertid dennas resurser

otillräckliga. De påpekar därvid, att efterfrågan på barnpassning är mycket

ojämn. Sålunda är den stundom till följd av banala infektioner bland skolbarn

och daghemsbarn mycket stor. Med hänsyn till att hjälp till barnpassning

ofta inte finns att tillgå, anser motionärerna, att svårigheterna bör

lösas på det sättet, att familjeförsörjare som nödgas stanna hemma för att

ta hand om sjuka barn erhåller ersättning för den förlust av arbetsförtjänst

detta medför. I motionerna föreslås därför, att i dylika fall familjeförsörjaren

skall få ersättning från den allmänna sjukförsäkringen.

Riksdagen har tidigare behandlat förslag av liknande innebörd. Andra

lagutskottet uttalade i ett av 1958 års A-riksdag godkänt utlåtande att vägande

invändningar syntes kunna riktas mot att utge ersättning från sjukkassa

till familjeförsörjare, som på grund av barns sjukdom måste stanna

hemma från arbetet. En sådan anordning måste nämligen enligt utskottets

mening förenas med en allför tungrodd och omständlig administration för

att förebygga missbruk. I stället borde svårigheterna lösas företrädesvis genom

en utbyggnad av den sociala hemhjälpen. Utskottet påpekade därvid

att utbyggnaden och effektiviseringen av den sociala hemhjälpen i mångt

och mycket framstod som en kommunal angelägenhet. Vidare kunde ett

verksamt komplement till den sociala hemhjälpen åstadkommas genom

heinhjälpsförmedling och tillhandahållande av hemhjälp i form av timanställd

arbetskraft. Härvid var det kommunala initiativet av den största

betydelse.

Såsom andra lagutskottet tidigare framhållit kan de i motionerna aktualiserade

problemen knappast lösas inom den allmänna sjukförsäkringens

ram. I stället måste andra vägar sökas. Ehuru en utbyggnad av den sociala

hemhjälpen och liknande verksamhetsformer under senare år ägt rum,

torde behoven därmed vara långt ifrån täckta. Det är därför angeläget att

åtgärderna på dessa områden intensifieras. Måhända kan även andra åtgärder

visa sig verksamma för att bemästra svårigheterna. Enligt utskottets

mening är det önskvärt att föreliggande frågor ägnas ytterligare uppmärksamhet.

Denna mening bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1960 5

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 463

och II: 553, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 3 maj 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herr Thorsten Larsson, fröken Nordström och herr

Ringaby;

från andra kammaren: herr Nilsson i Göteborg, fröken Wetterström,

fru Ekendahl, herr Johansson i Södertälje, fru Eriksson i Ängelholm, herrar

Rimmerfors, Gustavsson i Alvesta och Anderson i Sundsvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:242 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i vägtrafikförordningen. a1 i texten