Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om slopande av det allmänna barnbidraget till första barnet, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 303 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 380 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om slopande av det allmänna barnbidraget till första barnet, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 303 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 380 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner om slopande

av det allmänna barnbidraget till första barnet,

m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 303 i första kammaren av herr Ewerlöf

m. fl. samt nr 380 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

”att riksdagen måtte antaga följande

1) Förslag

till

Lag om ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli 1947.

Härigenom förordnas att i 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli

1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag.

Oavsett att barn enligt vad nedan sägs med hänsyn till sin ålder

skulle vara bidragsberättigande, skall bidrag likväl ej utgå för detta i familj

med endast ett bidragsberättigande barn. Ej heller skall, då i familj finnes

flera sådana barn, bidrag utgå till det äldsta av dessa.

Bidraget utgår med 400 kronor om året för näst äldsta barnet, med 500

kronor om året för det därefter följande samt med 600 kronor om året för

ettvart ytterligare barn i samma familj.

Bidrag skall i övrigt utgå i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag---i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr A år 1960

2) Förslag

till

Lag om ändringar i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders barn.

Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 inom., 7, 10, 12, 15 och

19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till uppehälle---särskilt barnbidrag.

Icke behovsprövat särskilt barnbidrag utgår med 400 kronor för barn och

år, såvida barnet icke är berättigat till allmänt barnbidrag och

1) barnets föräldrar avlidit;

2) barnets vårdnadshavare, om denne icke är särskilt förordnad förmyndare,

är ogift och med barnets fader icke sammanboende kvinna, änka, änkling,

frånskild, hemskild eller gift och på grund av söndring i äktenskapet

levande åtskild från andra maken;

3) barnets vårdnadshavare är särskilt förordnad förmyndare och skyldighet

att underhålla barnet åvilar person som ovan vid 2 omförmäles; eller

4) för barnet utgår behovsprövat särskilt barnbidrag.

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan

sägs, med 600 kronor för barn och år.

5 §.

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej---av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör från dess eget arbete och som helt

eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaderna för dess uppehälle

och uppfostran, skall behovsprövat särskilt barnbidrag antingen ej utgå

eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt. Såsom inkomst----

enligt bidragsförskottslagen.

6 §.

1 mom. Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår jämväl, där ej —---

tre år.

Barnbidrag enligt---utgiva underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1 mom. skall enligt vad nedan sägs behovsprövat

särskilt barnbidrag minskas med hänsyn till försörjarens årsinkomst.

Såsom försörjare -----om barnet.

Om försörj aren åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg eller skulle

ägt erhålla sådan förmån, därest ej hans årsinkomst uteslutit honom från

rätten därtill, skall vad i lagen om folkpensionering är stadgat rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr i år 1960 3

minskning av folkpension på grund av den pensionsberättigades årsinkomst

gälla även i fråga om minskning av behovsprövat särskilt barnbidrag; dock

skall —---— med barn.

I annat fall än som avses i föregående stycke minskas behovsprövat särskilt

barnbidrag med en tredjedel av försörj arens årsinkomst, i vad den

överstiger 2 400 kronor och med ytterligare en tredjedel i vad den överstiger

3 300 kronor. Är försörjaren--— 4 200 kronor.

Finnas, då —---varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn under sexton år som icke är berättigat

till behovsprövat särskilt barnbidrag, skall vid---sådant avdrag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall behovsprövat

särskilt barnbidrag minskas med nämnda inkomst i vad den

överstiger 200 kronor för år. Kan barnet---å barnbidraget.

7 §.

För barn, som är adopterat, utgår särskilt barnbidrag endast om barnet

i sin egenskap av adoptivbarn enligt bestämmelserna i 1 § eller nedan i

denna paragraf är berättigat till sådant bidrag.

I fråga---mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra stycket avses utgår behovsprövat barnbidrag

:

1. enligt---mannen avlidit.

I fall---barnets försörj are.

Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda utgår icke behovsprövat

barnbidrag av den anledningen att adoptant eller adoptants make

åtnjuter folkpension med mindre adoptionen skett minst två år före den

dag då pensionen söktes.

10 §.

Har, i fall då behovsprövat särskilt barnbidrag utgått, för barn, adoptivbarn

eller styvbarn till någon, som uppburit invalidpension eller sjukpension

enligt lagen om folkpensionering, folkpensionen indragits enligt

14 § 1 mom. första stycket nämnda lag eller den för sjukbidrags åtnjutande

bestämda tiden gått till ända, må, där särskilda skäl föreligga, behovsprövat

barnbidrag med efter hand nedsatt belopp utgå under ytterligare högst

ett år. Ej må---sexton år.

12 §.

Den som uppbär icke behovsprövat särskilt barnbidrag är pliktig att till

pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd utan oskäligt dröjsmål anmäla om

förutsättning för bidrag icke längre är för handen.

Den vars — — — till barnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr i år 1960

Har barn särskilt förordnad förmyndare, åligger det denne att göra anmälan,

som i föregående stycke sagts, om barnets--- — eller adoptant.

Uppbäres behovsprövat barnbidrag av myndighet eller annan person än

ovan avses, är jämväl sådan myndighet eller person aninälningsskyldig.

15 §.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt där barnet är kyrkobokfört.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras:

1. om —--blivit mantalsskriven.

Finnes ej — —- — stadigvarande vistas.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag göres av bafhets

vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna två, må ansökningen göras av den ene.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag göres, då särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne och eljest av den vars inkomst enligt

6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall ligga till grund för beräknande av

bidraget.

Har barnavårdsman förordnats för barnet, vare också denne behörig att

göra ansökning om särskilt barnbidrag.

Ansökning, som---å denne.

Vid ansökningen---—• skäl godtaga.

Vad sålunda---sådant bidrag.

19 §.

Kommun skall för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för behovsprövade

särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande tre---

finnes, vistelseort.

Angående beräknandet--- — folkpensioneringen stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961”.

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan får utskottet hänvisa

till motionen II: 380.

Motionernas huvudsakliga innehåll

I föreliggande motioner föreslås att det allmänna barnbidraget till det

äldsta med hänsyn till sin ålder bidragsberättigande barnet i varje familj

slopas och att barnbidragen till övriga barn differentieras till beloppen. Sålunda

skall bidraget utgå med 400 kronor för år till andra barnet, med 500

kronor till tredje barnet och med 600 kronor till varje ytterligare barn. Beträffande

s. k. ofullständiga familjer föreslås ett icke behovsprövat särskilt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

barnbidrag om 400 kronor per år för barn, som enligt de föreslagna reglerna

icke blir berättigat till allmänt barnbidrag.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom

bidrag till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 450

kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är

svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och

mantalsskriven i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då

barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal,

varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även

att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas

för riket som helhet av socialstyrelsen. Besvär över barnavårdsnämnds

beslut i barnbidragsärenden anföres hos länsstyrelsen, vars utslag kan överklagas

hos socialstyrelsen.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,

av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och

uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 600 kronor för barn och år. Som allmänt villkor för bidrag

gäller att barnet skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket

och vara under 16 år. Från regeln om medborgarskap finns vissa undantag.

De bidragsberättigade kan, efter olika grunder för inkomstprövningen,

indelas i två huvudgrupper: 1) föräldralösa barn samt fader- eller moderlösa

barn, som vårdas av särskild förmyndare och ej sammanbor med den efterlevande

av föräldrarna, 2) övriga. Till den senare gruppen hänföres a) faderlösa

barn, b) barn, vars fader åtnjuter fölkpensionsförmån, c) barn, vars

moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna ej sammanbor och modern

har vårdnaden om barnet, d) barn, vars moder är gift med annan än barnets

fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån och modern har vårdnaden

om barnet eller sammanbor med detta samt e) barn utom äktenskap,

som har fyllt tre år och vars fader är okänd. Beträffande adoptivbarn gäller

i huvudsak enahanda bestämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 är 1960

6

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet

jämte tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter

granskning av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Historik

Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 19il års befolkning

sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. in.

(SOU 1946: 5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska sida

och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,

som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja deras

standard. Betänkandet utmynnade i, bland annat, förslag till införande av

kontanta allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens

belopp skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar

vidare, att vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen

då förekommande barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen

förordade omläggningen förändrade icke nämnvärt läget för familjer med

barn i inkomstlägen mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikt

innebar den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter en

försämring.

Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1 9 4 7 års riksdag genom

proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga

beskattningen skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande

bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det

under dåvarande förhållanden vore tydligt, att det erfordrades ett väsentligt

högre belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna

en tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek vore väsentligen

en avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet

bestämdes till 260 kronor om året.

I enlighet med propositionens förslag bestämde riksdagen bidragsbeloppet

till 260 kronor för barn och år.

Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1 9 5 0 års riksdag i

samband med propositionen nr 241 om ändring i bland annat kommunalskattelagen

och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen

låg ett av ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande

»SOU 1950:5).

I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala beskattningen

skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras härför genom

en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 196U 7

Vid 1952 års riksdag hemställdes i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 260, att barnbidragen måtte höjas med 30 procent eller i

avrundat tal till 380 kronor.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj :t i ett läge

som det dåvarande, då levnadskostnaderna vore under ständig förändring,

med uppmärksamhet följde utvecklingens inverkan på de sociala förmånernas

faktiska värde och att Kungl. Maj :t — med beaktande av det statsfinansiella

läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av

nämnda förändringar.

I en vid 1 953 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 65, yrkades »att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen

som nu utgår med 290 kronor, höjes till 500 kronor per barn och år».

Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 7, hemställde att motionen icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd. I sin motivering uttalade utskottet emellertid bland annat,

att i det sociala reformprogrammet borde även ingå den höjning av dessa

bidrag, som betingades av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas

standard, och möjligheterna att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt

prövas.

I en vid 1955 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 424, hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skall

utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för andra barnet med 290

kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med 410

kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn skall höjas successivt

med 60 kronor i förhållande till det som utgår för det näst föregående barnet.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 4 motionen under anförande bland annat att det i

avbidan på resultaten av de undersökningar som påginge inom 1954 års

familjeutredning icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar

beträffande de allmänna barnbidragen.

Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal

motioner vid 19 5 6 års riksdag.

Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 20 bland annat att utskottet

ansåge det ofrånkomligt, att en höjning av de allmänna barnbidragen

komme till stånd under år 1957. Utskottet föreslog riksdagen att hos

Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1957 års riksdag om en sådan höjning.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I proposition nr 12 till 1957 års riksdag föreslogs en höjning av

de allmänna barnbidragens belopp till 400 kronor för barn och år. Till grund

för förslaget låg bland annat ett av 1954 års familjeutredning avgivet belänkande

»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29). Utredningen

lämnar i betänkandet en redogörelse för olika familjepolitiska åtgärder samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

uppgifter om befolknings- och familjestrukturen, försörjningsbördornas fördelning

ävensom barnfamiljernas ekonomiska läge och förändringar däri

under senare år. Vidare diskuterar utredningen argumenten för en intensifierad

familjepolitik samt möjligheterna till ökat familjestöd kontantvägen

och naturavägen. Utredningen söker bland annat klarlägga vad den

ekonomiska utvecklingen sedan de allmänna barnbidragen infördes inneburit

för bidragens del.

Utredningen utgår från att barnbidragens ursprungliga effekt bör återställas

och redovisar vissa siffror för att klargöra vilken höjning som skulle

erfordras för att ernå detta syfte. Emellertid finner utredningen det tveksamt

om en generell höjning av de allmänna barnbidragen skulle innebära

det mest effektiva utnyttjandet av de resurser som kan stå till buds för

ändamålet. Eftersom stödet till varje barn inte på långt när uppgår till de

faktiska barnkostnaderna, måste nämligen de barnrika familjernas standard

bli förhållandevis låg. För att åstadkomma en med hänsyn till behovet

mera effektiv fördelning av bidraget har utredningen därför tänkt sig möjligheten

av en höjning först från och med andra eller tredje barnet i de fullständiga

familjerna. I fråga om ofullständiga familjer skulle emellertid,

med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan från och med

första barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära, att de medel,

som vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna till godo,

i stället överflyttas till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anför härom:

Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader

för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta

förenad med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje

fall starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss

lättnad i denna omställning, och ett avskaffande av detta bidrag bör därför

inte ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första

barnet reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella

kostnader som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under

den första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.

Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena

bearbetades av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningcn,

vilken den 18 september 1956 avlämnade en promemoria angående

allmänna barnbidrag (stencilerad). I fråga om den av familjeutredningen

diskuterade möjligheten att differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas

och de ofullständiga familjernas förmån understryker

familjeberedningen det i en del remissyttranden framförda argumentet, att

det vore oskäligt att ställa vissa familjer utanför en i och för sig påkallad

kompensation för bidragets minskade realvärde. Beredningen anför bland

annat:

Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit

i fråga att vid en översyn av de familjestödjande åtgärderna minska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

bidraget till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla mera medel till

flerbarnsfamiljerna, och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen

först från och med andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna

med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill

kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsf

amil jer mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-år sgränsen

och med de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.

Beredningen bär emellertid undersökt de tekniska förutsättningarna för

en tillämpning av olika bidragsbelopp och kommit till den slutsatsen, att

ett graderat system i och för sig skulle kunna genomföras utan mera väsentliga

komplikationer. En viktig förutsättning härför är dock, att inga särbestämmelser

införes beträffande bidragen till ensamstående försörj are.

Även om ett system med graderade bidrag sålunda torde vara tekniskt

genomförbart anser beredningen, att tveksamhet kan råda beträffande angelägenheten

av att införa en sådan differentiering i det generellt verkande

systemet för allmänna barnbidrag. Beredningen anför:

Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp

kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två barn

lär vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämning härvidlag, för alla

familjer och alla inkomstklasser, förefaller för närvarande otänkbar. Å

andra sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda

barnrika familjerna bäst erhålles genom en differentiering av de allmänna

barnbidragen. Beredningen vill bär erinra om att inkomstprövade förmåner,

varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas

fördel som i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt mera

effektiv än om förmånerna göres helt generella.

1 motionerna 1: 328 och II: 406 yrkades avslag å propositionen.

I motionerna 1:329 och 11:475 föreslogs slopande av barnbidraget till

yngsta barnet i varje familj men höjning av bidraget till 650 kronor för

övriga barn. Samtidigt föreslogs en förstärkning av moderskapshjälpen i

fall då barnaföderska icke hade eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigat

barn.

I motionen II: 360 hemställdes att riksdagen måtte besluta bland annat

att barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skulle utgå oförändrat

med 290 kronor per år samt att bidraget för första barnet i ofullständiga

familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skulle utgå med 400

kronor per år.

Sammansatta slats- och andra lagutskottet avvisade i sitt utlåtande nr 2

tanken på en differentiering av de allmänna barnbidragen samt hemställde

om bifall till propositionen.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Vid 1 95 8 års A-riksdag framställdes i motionerna 1:268 och

II: 339 samma yrkanden som i nu föreliggande motioner. Andra lagutskottet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1U60

avstyrkte i sitt utlåtande nr 7 motionerna och anförde därvid bland annat

följande.

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle — om man bortser

trän de ofullständiga familjerna — medföra en försämring jämfört med vad

nu gäller av barnbidragsförmånerna för alla familjer med upp till fyra barn,

det vill säga för det allt övervägande antalet barnfamiljer. En sådan försämring

skulle stå i dålig samklang med den generella höjning av de allmänna

barnbidragen som beslöts vid föregående års riksdag och kan enligt utskottets

mening icke heller försvaras med utgångspunkt från de hänsynstaganden

som legat till grund för senare års familjepolitik i vårt land. Den kompensation

för bortfallet av barnbidrag som motionärerna tänker sig genom

införande av barnavdrag i beskattningen skulle inte bli av så stort värde för

de lägre inkomsttagarna, oaktat just för dessa grupper behovet av hjälp till

barnkostnaderna måste anses störst. Den förstärkning av stödet till de stora

barnfamiljerna som kan vara erforderlig bör enligt utskottets mening åvägabringas

på ett annat sätt än genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.

Det torde icke behöva råda delade meningar om att inkomstprövade

förmåner, varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande

till antalet barn i familjen, i fall där ekonomien är verkligt ansträngd bör

kunna verka betydligt effektivare till flerbarnsfamiljernas fördel än generella

förmåner. En stor del av de familjestödjande åtgärderna i vårt land

sker också med utgångspunkt från sådana grunder.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Samma yrkanden väcktes vid 1958 års B-riksdag i motionerna

I: 94 och II: 125. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr B 6 motionerna

och uttalade därvid, att, sedan riksdagen senast behandlat frågan,

enligt utskottets mening icke inträffat något, som skulle kunna motivera ett

ändrat ställningstagande från riksdagens sida.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I huvudsak samma yrkanden väcktes vid 1 9 5 9 års riksdag i

motionerna 1:59 och 11:80. Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande

nr 34, att de skäl utskottet anfört i sina utlåtanden vid 1958 års riksdagar

alltjämt var bärande, samt avstyrkte motionerna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I proposition nr 169 till 1959 års riksdag föreslogs en höjning av

de allmänna barnbidragens belopp till 450 kronor för barn och år. ökningen

var avsedd att utgöra en kompensation till barnfamiljerna för den höjning

av levnadskostnaderna som den i propositionen nr 162 till samma riksdag

föreslagna allmänna varuskatten väntades medföra.

I motionerna 1:536 och 11:648, 1:602 och 11:716 samt 1:603 och

II: 715 yrkades avslag å propositionen.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med propositionen.

De höjda barnbidragen utgår från och med den 1 januari 1960.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr \ år ltXiU 11

Utskottet

I motionerna föreslås slopande av det allmänna barnbidraget till det

äldsta med hänsyn till sin ålder bidragsberättigande barnet i varje familj

och en differentiering av barnbidragen beträffande övriga barn. För det

andra barnet föreslås sålunda bidraget utgå med 400 kronor per år, för det

tredje barnet med 500 kronor och för ettvart ytterligare barn med 600 kronor.

Beträffande det första barnet i s. k. ofullständiga familjer, för vilket

enligt de föreslagna reglerna allmänt barnbidrag icke skall utgå, föreslås

införande av ett icke behovsprövat särskilt barnbidrag om 400 kronor per

år. Syftet med yrkandet är att begränsa statsutgifterna för att möjliggöra

avskaffandet av den allmänna varuskatten. Enligt motionärerna skulle

genom förslaget statens utgifter för barnbidrag minska med omkring 420

miljoner kronor för helt budgetår.

1958 års A-riksdag och B-riksdag samt 1959 års riksdag har avslagit

motioner av samma innebörd som de nu förevarande. Därvid åberopades

bland annat, att den försämring, som ett genomförande av de föreslagna

reformerna skulle innebära för det stora antalet barnfamiljer, skulle stå i

dålig samklang med den generella höjning av de allmänna barnbidragen

som beslutats av 1957 års riksdag och icke heller kunde försvaras med

utgångspunkt från de hänsynstaganden som legat till grund för senare års

familjepolitik i vårt land. Vidare anfördes, att den förstärkning av stödet

till de stora barnfamiljerna, som kunde vara erforderlig, borde åvägabringas

på annat sätt än genom differentiering av de allmänna barnbidragen, såsom

genom inkomstprövade förmåner med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen.

Utskottet finner, att dessa skäl alltjämt är bärande, och kan således icke

tillstyrka motionerna.

På grund av det anförda får utskottet därför hemställa,

att motionerna 1:303 och 11:380 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den It) mars 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STBAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från fö r sta kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson*,

fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke, herrar Åkesson* och Edström*;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Wetterström,

herrar Odhe, Wahlund, Bengtsson i Varberg, fröken Höjer, herrar Johansson

i Södertälje* och Fredriksson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Birke och fröken Wetterström, vilken ansett att utskottet bort

anföra följande.

I motionerna föreslås att det allmänna barnbidraget till det äldsta med

hänsyn till sin ålder bidragsberättigande barnet i varje familj slopas och

att barnbidragen till övriga barn differentieras till beloppen. Sålunda skall

bidraget utgå med 400 kronor för år till andra barnet, med 500 kronor till

tredje barnet och med 600 kronor till varje ytterligare barn. Beträffande s. k.

ofullständiga familjer föreslås ett icke behovsprövat särskilt barnbidrag

om 400 kronor per år för barn, som enligt de föreslagna reglerna icke blir

berättigat till allmänt barnbidrag.

Som skäl har motionärerna anfört de alltför höga statsutgifterna, det

hårda skattetrycket och den fortgående penningvärdeförsämringen. Även

om det icke primärt ankommer på utskottet att taga ställning till den ekonomiska

politiken finner utskottet de anförda omständigheterna avgörande

för en bedömning av här föreliggande förslag.

Genom införandet av en allmän omsättningsskatt har skattetrycket stigit

i sådan grad att det ligger högre än i varje fall det stora flertalet av med

Sverige jämförbara länder. I särskilda motioner till årets riksdag har motionärerna

föreslagit, att omsättningsskatten skall avskaffas fr. o. in. ingången

av 1961. Den oavlåtligt fortgående stegringen i statsutgifterna och därmed

i skattetrycket och en samtidig ökning i den statliga upplåningen måste

bringas att upphöra av hänsyn till verkningarna för arbetslust, sparvilja,

penningvärde och skattemoral. Är man övertygad om nödvändigheten av

att bryta denna utveckling blir man nödsakad att angripa även i och för

sig önskvärda utgiftsändamål, inte minst sådana som drar en betydande

kostnad.

Det ingrepp i barnfamiljernas ekonomi som förslaget om borttagande av

ett barnbidrag innebär måste vägas mot att barnfamiljerna vid ett avskaffande

av omsättningsskatten kommer att få behålla en större del av den

egna inkomsten för egen disposition. Hur stor merbelastningen på grund av

omsättningsskatten blir för en viss familj kan aldrig exakt framräknas.

Totalt beräknas omsättningsskatten inbringa staten 1400 milj. kronor per

år. Slår man ut skatten på de ca 2 500 000 hushållen kommer man fram till

en genomsnittlig belastning av 560 kronor per hushåll. Även om hänsyn tas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

till den i samband med omsättningsskattens införande beslutade kompensationen

i form av något lägre statsskatt i de lägre inkomstskikten och ett

med 50 kronor höjt barnbidrag förhåller det sig uppenbarligen så att omsättningsskatten

innebär en högst betydande skatteskärpning för alla.

Vad motionärerna anfört visar att omsättningsskatten, oavsett vidtagna

kompensationsåtgärder, i genomsnitt betyder ungefär lika mycket för en

barnfamilj som ett barnbidrag. Ett avskaffande av omsättningsskatten kompenserar

alltså i stort sett barnfamiljen för vad den under året må förlora

i barnbidrag. Därtill måste man beakta att barnbidrag utgår under en begränsad

tid — 16 år — medan skatt för att täcka kostnaderna för barnbidragen

betalas dels under samma tid, dels också såväl före som efter denna

tid. Motionärerna understryker även att ett fortsättande av den nuvarande

utgiftspolitiken med säkerhet kommer att leda till höjningar av procenttalet

för omsättningsskatten.

Till vad här anförts kommer så inflationens verkningar. Under 1950-talet

har levnadskostnaderna i vårt land stigit med drygt 50 %, dvs. med i genomsnitt

mer än 4 % per år. Med nuvarande inkomstläge för familjerna betyder

en dylik inflation en fördyring av konsumtionen under ett år med ungefär

lika mycket som ett barnbidrag.

Motionärerna har funnit det angeläget att familjer med många barn

erhåller en förbättring i form av förhöjt barnbidrag fr. o. in. tredje barnet.

Bidraget bör utgå med 400 kronor för andra barnet i en familj, med 500

kronor för det tredje och med 600 kronor för varje ytterligare barn.

Utskottet finner starka skäl tala för motionärernas uppfattning och tillstyrker

därför förslaget om borttagande av barnbidraget till äldsta barnet

under 16 år inom varje fullständig familj och om förhöjning av barnbidraget

fr. o. in. tredje barnet.

Vad angår ofullständiga barnfamiljer anser motionärerna det angeläget,

att speciellt beakta de svårigheter varunder dessa lever. Förslaget om borttagande

av ett barnbidrag skall därför icke gälla ofullständiga familjer,

vilka alltså bör få barnbidrag även om endast ett barn finnes i familjen.

De ofullständiga familjerna skulle därigenom genomgående få 400 kronor

mer i barnbidrag än en fullständig familj med samma antal barn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker sålunda motionernas

yrkande även i denna del.

De av utskottet tillstyrkta förslagen skulle minska statens utgifter med

ca 465 milj. kronor för helt budgetår. Ä andra sidan skulle kostnaderna

för de särskilda barnbidragen öka med ca 45 milj. kronor. Totalt skulle

alltså statsutgifterna minskas med ca 420 milj. kronor för helt budgetår.

I föreliggande motioner behandlas även frågan om barnavdrag vid beskattningen.

Motionärerna förklarar sig i princip beredda att förorda ett

fullständigt återinförande av barnavdrag vid såväl den statliga som den

kommunala beskattningen. 1 särskilda motioner till årets riksdag har motio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 4 år 1960

näierna, under åberopande av motiveringen i här berörda motioner, hemställt

att Kungl. Maj :t måtte igångsätta en utredning med uppdrag att utarbeta

förslag, dels rörande införande av förhöjda ortsavdrag för barnfamiljer

vid beskattningen, dels i fråga om den lämpliga kombinationen mellan

sådana ortsavdrag och barnbidrag. Dessa motioner har remitterats till bevillningsutskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1:303

och II: 380, måtte för sin del antaga

1) det vid motionerna fogade förslaget till lag om ändring

av 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli 1947;

samt

2) det vid motionerna fogade förslaget till lag om ändringar

i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders barn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.