Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
1960-05-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1960:48, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr i8 är 1960
1
Nr 48
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om
undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 397,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Svensson m. fl. hemställt,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till
sådan ändring i berörda paragrafer i lagen om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna, som innebär att samtliga psykiskt efterblivna inskrives
vid hemlänets särskola eller vårdanstalt, varefter det må ankomma
på centralstyrelsens läkare att i samråd med rektor eller vårdföreståndare
avgöra huruvida den psykiskt efterblivne bör omhändertagas å statlig specialanstalt
samt att den psykiskt efterblivne även under den tid han (hon)
vistas å statlig specialanstalt, fortfarande skall vara inskriven vid sitt hemläns
särskola eller vårdanstalt».
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till det följande.
över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Yttranden har därjämte på utskottets begäran avgivits av Svenska stadsförbundet
och Svenska landstingsförbundet. Redogörelse för yttrandena lämnas
i det följande.
Gällande bestämmelser
Lagen den i juni 195i om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna
avser enligt 1 § dels barn under skolåldern, som på grund av allmän
psykisk efterblivenhet icke kan erhålla tillfredsställande vård i enskilt hem,
dels andra barn under aderton år, som av sådan orsak icke kan tillgodogöra
sig folkskolans vanliga undervisning eller hjälpundervisning, dels ock personer
över aderton år, som av samma grund är ur stånd att taga vård om sig
själva. Från lagens tillämpning undantages emellertid enligt samma paragraf
de som är intagna på eller försöksutskrivna från sinnessjukhus eller
staten tillhörig anstalt för psykiskt efterblivna.
Undervisning och vård av de efterblivna står under huvudmannaskap av
landstingen, som således har att svara för att de efterblivna erhåller den
undervisning och vård, som lagen stadgar. Med landstingen jämställes de
landstingsfria städerna. Varje landsting skall för sitt område upprätta en
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr i8
2
Andra lagutskottets utlåtande ni• 48 år 1960
plan över hur undervisningen och vården av de efterblivna skall ordnas.
I planen skall upptagas specialskolor (särskolor) och vårdanstalter av närmare
angivna slag och med erforderligt antal platser. Från landstingens
skyldighet att ansvara för undervisning och vård göres emellertid i 4 § undantag
för dels de psykiskt efterblivna, som är blinda, dövstumma, höggradigt
vanföra eller epileptiska eller som på grund av asocialitet, indisciplinärt
uppträdande, hypersexualitet eller av annat liknande skäl svårligen kan undervisas
eller vårdas tillsammans med andra psykiskt efterblivna, dels ock
de höggradigt psykiskt efterblivna, som är så svårskötta, att de fordrar vård
å specialanstalt, eller som lider av turberkulos i smittsamt skede. Dessa
efterblivna skall i stället som regel omhändertagas genom statens försorg.
Landstingets verksamhet står under ledning av en av landstinget utsedd
centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna. Vid särskola
och vårdanstalt finns föreståndare anställd. Centralstyrelsen utser
föreståndaren för någon av landstingets särskolor att vara rektor för dessa
skolor och föreståndaren för någon av landstingets vårdanstalter eller annan
lämplig person att vara styrelsens vårdföreståndare. Vid särskola och vårdanstalt
finns vidare en för den medicinsk-psykiatriska undersökningen, behandlingen
och vården ansvarig läkare (skolläkare, anstaltsläkare). Centralstyrelsen
utser skolläkaren eller anstaltsläkaren vid någon under styrelsens
ledning stående skola eller anstalt eller ock annan läkare med psykiatrisk
specialutbildning att vara centralstyrelsens läkare, överinseendet över
den undervisning och vård, som meddelas enligt lagen, utövas av skolöverstyrelsen
och medicinalstyrelsen. För varje skola och vårdanstalt skall en av
dessa myndigheter vara huvudtillsynsmyndighet.
Psykiskt efterbliven, som är i behov av undervisning eller vård enligt lagen,
skall inskrivas vid särskola eller vårdanstalt. Den som inskrivits skall därefter
placeras i den för honom lämpligaste skolan eller vården. Om inskriven
icke längre kan hänföras till någon av de i 1 § omförmälda grupperna psykiskt
efterblivna eller om han intages på sinnessjukhus eller staten tillhörig
anstalt för psykiskt efterblivna, skall han omedelbart slutligt utskrivas. Av
rättssäkerhetsskäl har reglerna om inskrivning och intagning vid skolor
och anstalter liksom om utskrivning därifrån fått en noggrann utformning.
Historik
I propositionen nr 26 till 7954 års riksdag framlades förslag till lag om
undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I anledning av propositionen
väcktes motionerna I: 361 och II: 466.
Propositionen och motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i
sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 anförde bl. a.:
Andra lagutskottets utlåtande nr iS är 1960
3
Om utskrivning från särskola eller vårdanstalt meddelas bestämmelser i
20 och 21 §§. I vissa fall är enligt 20 § slutlig utskrivning obligatorisk. Bl. a.
skall vid särskola eller vårdanstalt inskriven, som bcfinnes icke längre kunna
hänföras till någon av de i 1 § nämnda grupperna psykiskt efterblivna,
omedelbart slutligt utskrivas. Härom anför departementschefen i motiveringen,
att elev eller patient vid särskola eller vårdanstalt, som tas in på
sinnessjukhus eller annan i 1 § andra stycket avsedd statsanstalt, självfallet
skall omedelbart definitivt utskrivas. I motionerna yttras, att i sådant fall
lämpligheten av omedelbar definitiv utskrivning kunde ifrågasättas. Det
händer icke sällan att en elev eller patient under en period av svår oro måste
vårdas på sinnessjukhus. Ofta kunde vårdtiden där bli ganska kort, kanske
endast en eller annan månad, varefter återplacering på särskola eller vårdanstalt
skedde. Med en definitiv utskrivning följde då vid återintagning ett
nytt ansökningsförfarande och vad därmed sammanhängde. I en dylik situation
borde därför försöksutskrivning från särskolan eller vårdanstalten ske
till dess på sinnessjukhuset sjukdomens art och långvarighet kunnat utrönas.
Ett sådant förfarande skulle förenkla möjligheterna att vid behov göra
en snabb överflyttning såväl till sinnessjukhus som åter till anstalten. —
Utskottet instämmer med motionärerna i att en dylik överflyttning bör kunna
ske på ett enkelt sätt utan onödiga formaliteter. Av den för hela lagen grundläggande
bestämmelsen i 1 § andra stycket, att den som är intagen på sinnessjukhus
eller statlig sinnesslöanstalt är undantagen från lagens tillämpning,
synes emellertid följa att den som sålunda intages — även om det sker för
kort tid — icke längre kan vara inskriven vid särskola eller vårdanstalt enligt
lagen. Definitiv utskrivning synes därför böra ske. För återintagning på
skola eller anstalt enligt förevarande lag krävs följaktligen ny inskrivning.
Sådan torde emellertid då kunna ske utan större omgång; ny läkarundersökning
är tydligen onödig, och fallet är ju sedan tidigare känt för den som
prövar inskrivningsfrågan.
Motionen
Motionärerna framhåller, att motivet för undantagsbestämmelsen i lagens
4 §, varigenom landstingen fritas från vårdskyldighet gentemot psykiskt
efterblivna med lyte eller komplicerad utvecklingshämning, torde vara, att
de angivna grupperna efterblivna behöver så kvalificerad undervisning och
vård, att man icke bör kräva att varje landsting skall skaffa sig resurser härför,
i synnerhet som vissa av grupperna kan förväntas bli relativt små. Staten
antages i stället svara för dessa psykiskt efterblivna. Vissa statliga anstalter
finns för detta ändamål ävensom några riksanstalter, som genom
särskilda avtal drives helt eller nästan helt med statsmedel. Motionärerna
fortsätter:
Vårdtiden för de vid dessa anstalter intagna varierar, men för en betydande
del av de intagna gäller, att de tack vare en adekvat undervisning
och behandling kan förbättras i sådan grad att de både kan och bör återgå
till sitt hemläns särskola eller vårdanstalt. Flertalet av de ovan nämnda
anstalterna är avsedda enbart för barn och ungdom, varför en omplacering
under alla förhållanden förr eller senare skall sko. I regel behöver därvid
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1960
hemlänets resurser beträffande vård och undervisnig av efterblivna tagas
i anspråk. Det är under sådana förhållanden synnerligen opraktiskt, att
den efterblivne som intages på en statlig specialanstalt slutligt utskrives
från hemlänets anstaltsorganisation. Landstingets centralstyrelse, som
handhar ledningen av verksamheten för psykiskt efterblivna i länet, förlorar
genom ett sådant förfaringssätt överblicken över det totala vårdbehovet
och ställes stundom plötsligt inför svårbemästrade placeringsproblem
för efterblivna, som man icke haft kännedom om, emedan de sedan
länge varit slutligt utskrivna på grund av intagning å statlig anstalt. Det
händer i sådana fall, att centralstyrelsen försöker undgå att behöva återtaga
den efterblivne. Den nuvarande ordningen medför i varje fall en
onödigt omständlig och tidskrävande administration, särskilt som det formella
anmälningsförfarandet stundom kompliceras genom att omhändertagande
enligt barnavårdslagen måste företagas för ett barn, som vistas
på annan ort än mantalsskrivningsorten och dessutom redan är omhändertaget
på statlig anstalt. Olägenheterna är så betydande att medicinalstyrelsen
och skolöverstyrelsen gemensamt rekommenderat att efterbliven, som
är intagen på någon av ovan angivna riksanstalter, fortfarande skall vara
inskriven vid särskolan i sitt hemlän. ----
Alla skäl synes tala för det sistnämnda förfaringssättet, inte minst med
hänsyn till den efterblivne, som därigenom erhåller det nära stöd och den
trygghet, som den av hemlänets centralstyrelse anställde kuratorn innebär.
Vi anser således det lämpligaste förfaringssättet vara att samtliga psykiskt
efterblivna inskrives vid hemlänets särskola eller vårdanstalt, varefter det
ankommer på centralstyrelsens läkare att i samråd med rektor eller vårdföreståndare
avgöra huruvida den psykiskt efterblivne lämpligen må omhändertagas
å statlig specialanstalt.
Remissyttrandena
Samtliga remissinstanser har intagit en positiv inställning till motionen.
Medicinalstyrelsen anser i likhet med motionärerna, att nuvarande ordning
är mindre tillfredsställande samt att en ändring av lagen är önskvärd,
så att överförandet av psykiskt efterblivna, som vårdas på statligt sjukhus,
till landstingsvård kan underlättas. Enligt styrelsens mening bör det närmare
utredas på vad sätt en ändring i detta syfte skall genomföras. Därutöver
framhåller styrelsen, att även andra bestämmelser i lagen bör bli föremål
för omprövning och att det är önskvärt med en översyn av lagen i dess
helhet.
Skolöverstyrelsen anser, att det i motionen påtalade förhållandet medför
olägenheter, som bör elimineras genom erforderlig ändring av lagtexten, och
tillstyrker därför motionen, överstyrelsen fortsätter:
Genom lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna har
vårdansvaret lagts på landstingen och de landstingsfria städerna med de undantag,
som anges i lagens 4 §, vilket tolkats så att staten skall sörja för i
nämnda paragraf omförmälda grupper efterblivna. För dessa undantags
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1960
5
grupper drives också med statsmedel dels vissa statsägda anstalter, dels
enligt särskilt avtal vissa enskilda anstalter, ehuru -— som angivits i motionen
— i otillräcklig omfattning. Medan landstingen sedan lagens tillkomst
genomfört en mycket betydande materiell upprustning av särskoleinternaten
har de med statsmedel drivna anstalterna icke kunnat följa utvecklingen
vare sig beträffande platsantal eller materiell standard i övrigt. Ett betydande
antal efterblivna, som enligt lagens 4 §, är undantagna landstingens
ansvar, kan för närvarande på grund av platsbristen icke erhålla undervisning
och vård på de med statsmedel drivna anstalterna. I det läge som uppstått
har emellertid flertalet landsting av humanitära skäl och i mån av
platstillgång tagit vård om sådana efterblivna. Ehuru något landsting öppnat
särskilda avdelningar för ändamålet kan i allmänhet fullgod undervisning
och vård ej påräknas, emedan landstingen ej anskaffat eller kunnat
anskaffa erforderliga personella och materiella resurser. Det förekommer
även att psykiskt efterblivna med komplicerade handikapp tillbakavisas
med hänvisning till 4 § lagen, och det är under alla förhållanden högst otillfredsställande
att exempelvis en psykiskt efterbliven höggradigt vanför elev,
som bedömes ej ortopediskt behandlingsbar, skall bli återförvisad till hemmet
för undervisning och vård utan något som helst stöd av allmänna medel,
eller i bästa fall bli omhändertagen av humanitära skäl, medan en psykiskt
efterbliven utan komplikationer har lagstadgad rätt till kostnadsfri undervisning
och vård. En konsekvens av den registrering av de psykiskt efterblivna,
som föreslås i motionen synes bli, att även efterblivna som kan antagas
vara hänförliga till lagens 4 § primärt inskrives vid hemlänets särskola
eller vårdanstalt. Överstyrelsen har, som framgår av det anförda, intet
att erinra häremot, men anser att 4 § jämväl bör omformas så att från landstingens
ansvar endast undantages de som är intagna på statlig eller med
statsmedel driven enskild institution för efterblivna med komplicerade
handikapp.
överstyrelsen tar därjämte upp till behandling andra bestämmelser i lagen,
som enligt överstyrelsens mening bör ändras.
Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet framhåller, att
under den tid, lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna
varit i kraft, ett flertal brister framträtt i lagen. I anledning därav har förbunden
förberett en gemensam framställning till chefen för inrikesdepartementet
med begäran om en översyn av lagen. Enligt förbundens mening bör
det genom motionen aktualiserade problemet bedömas i samband med denna
översyn.
(Den i remissvaren nämnda framställningen har inkommit till inrikesdepartementet
den 20 april 1960.)
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 4$ år 1960
Utskottet
Den år 1954 antagna lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt
efterblivna avser dels barn under skolåldern, som på grund av allmän psykisk
efterblivenhet icke kan erhålla tillfredsställande vård i enskilt hem,
dels andra barn under aderton år, som av sådan orsak icke kan tillgodogöra
sig folkskolans vanliga undervisning eller hjälpundervisning, dels ock personer
över aderton år, som av samma grund är ur stånd att taga vård om
sig själva. Från lagens tillämpning undantages emellertid de som är intagna
på eller försöksutskrivna från sinnessjukhus eller staten tillhörig anstalt
för psykiskt efterblivna. Det åligger landstingen och de landstingsfria städerna
att svara för att de psykiskt efterblivna erhåller den undervisning och
vård, som lagen föreskriver. Sådan undervisning och vård skall ske vid
särskola eller vårdanstalt, vid vilken den efterblivne skall inskrivas. Sådan
inskriven, som icke längre kan hänföras till någon av de ovan omförmälda
grupperna psykiskt efterblivna eller som intages på sinnessjukhus eller
statsanstalt för psykiskt efterblivna, skall omedelbart slutligt utskrivas.
I motionen framhålles, att det är synnerligen opraktiskt att en efterbliven,
som intages på statlig specialanstalt, slutligt utskrives från hemlänets anstaltsorganisation.
Landstingets centralstyrelse, som handhar ledningen av
verksamheten för psykiskt efterblivna i länet, förlorar därigenom överblicken
över det totala vårdbehovet och kan ställas inför svårbemästrade
placeringsproblem, då en sådan efterbliven, varom kännedom saknats,
kanske plötsligt skall överföras till landstingsvård. Motionärerna hemställer
därför, att riksdagen måtte begära förslag till sådan ändring i lagen,
att samtliga psykiskt efterblivna skall inskrivas vid hemlänets särskola eller
vårdanstalt, varefter det må ankomma på centralstyrelsens läkare att i samråd
med rektor eller vårdföreståndare avgöra, huruvida den efterblivne bör
omhändertagas på statlig specialanstalt, samt att den efterblivne även under
tid han eller hon vistas å sådan anstalt skall vara inskriven vid sitt hemläns
särskola eller vårdanstalt.
Yttranden över motionen har avgivits av medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen,
Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. I samtliga
yttranden framhålles, att det under den tid lagen varit i kraft framträtt ett
flertal brister i lagen. Medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen understryker,
att den av motionärerna påtalade ordningen är mindre tillfredsställande
samt att ändring av lagtexten i detta avseende är påkallad. Skolöverstyrelsen
framlägger därjämte önskemål om andra ändringar i lagen. Medicinalstyrelsen,
stadsförbundet och landstingsförbundet är av den meningen, att det är
önskvärt med en översyn av lagen i dess helhet. Stadsförbundet och lands
-
Andra lagutskottets utlåtande nr U8 dr 1960
7
tingsförbundet har också den 20 april 1960 inkommit till chefen för inrikesdepartementet
med en gemensam framställning om en sådan översyn.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lagen om undervisning och
vård av vissa psykiskt efterblivna är mindre tillfredsställande utformad i det
i motionen aktualiserade avseendet. Såsom av yttrandena över motionen
framgår föreligger även andra brister i lagen. Utskottet anser vid sådant förhållande
att lagen i dess helhet bör göras till föremål för en förutsättningslös
översyn.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 397, i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn av
lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.
Stockholm den 19 maj 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vi detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson*,
Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herrar Kaijser och Edström;
från andra kammaren: herr Odhe, fröken Höjer, herrar Johansson i
Södertälje, Wahrendorff*, fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson, herrar
Hamilton* och Anderson i Sundsvall.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. a1 i texten