Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.

1960-05-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:48, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr i8 är 1960

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om

undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 397,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Svensson m. fl. hemställt,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till

sådan ändring i berörda paragrafer i lagen om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna, som innebär att samtliga psykiskt efterblivna inskrives

vid hemlänets särskola eller vårdanstalt, varefter det må ankomma

på centralstyrelsens läkare att i samråd med rektor eller vårdföreståndare

avgöra huruvida den psykiskt efterblivne bör omhändertagas å statlig specialanstalt

samt att den psykiskt efterblivne även under den tid han (hon)

vistas å statlig specialanstalt, fortfarande skall vara inskriven vid sitt hemläns

särskola eller vårdanstalt».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till det följande.

över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Yttranden har därjämte på utskottets begäran avgivits av Svenska stadsförbundet

och Svenska landstingsförbundet. Redogörelse för yttrandena lämnas

i det följande.

Gällande bestämmelser

Lagen den i juni 195i om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna

avser enligt 1 § dels barn under skolåldern, som på grund av allmän

psykisk efterblivenhet icke kan erhålla tillfredsställande vård i enskilt hem,

dels andra barn under aderton år, som av sådan orsak icke kan tillgodogöra

sig folkskolans vanliga undervisning eller hjälpundervisning, dels ock personer

över aderton år, som av samma grund är ur stånd att taga vård om sig

själva. Från lagens tillämpning undantages emellertid enligt samma paragraf

de som är intagna på eller försöksutskrivna från sinnessjukhus eller

staten tillhörig anstalt för psykiskt efterblivna.

Undervisning och vård av de efterblivna står under huvudmannaskap av

landstingen, som således har att svara för att de efterblivna erhåller den

undervisning och vård, som lagen stadgar. Med landstingen jämställes de

landstingsfria städerna. Varje landsting skall för sitt område upprätta en

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr i8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande ni• 48 år 1960

plan över hur undervisningen och vården av de efterblivna skall ordnas.

I planen skall upptagas specialskolor (särskolor) och vårdanstalter av närmare

angivna slag och med erforderligt antal platser. Från landstingens

skyldighet att ansvara för undervisning och vård göres emellertid i 4 § undantag

för dels de psykiskt efterblivna, som är blinda, dövstumma, höggradigt

vanföra eller epileptiska eller som på grund av asocialitet, indisciplinärt

uppträdande, hypersexualitet eller av annat liknande skäl svårligen kan undervisas

eller vårdas tillsammans med andra psykiskt efterblivna, dels ock

de höggradigt psykiskt efterblivna, som är så svårskötta, att de fordrar vård

å specialanstalt, eller som lider av turberkulos i smittsamt skede. Dessa

efterblivna skall i stället som regel omhändertagas genom statens försorg.

Landstingets verksamhet står under ledning av en av landstinget utsedd

centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna. Vid särskola

och vårdanstalt finns föreståndare anställd. Centralstyrelsen utser

föreståndaren för någon av landstingets särskolor att vara rektor för dessa

skolor och föreståndaren för någon av landstingets vårdanstalter eller annan

lämplig person att vara styrelsens vårdföreståndare. Vid särskola och vårdanstalt

finns vidare en för den medicinsk-psykiatriska undersökningen, behandlingen

och vården ansvarig läkare (skolläkare, anstaltsläkare). Centralstyrelsen

utser skolläkaren eller anstaltsläkaren vid någon under styrelsens

ledning stående skola eller anstalt eller ock annan läkare med psykiatrisk

specialutbildning att vara centralstyrelsens läkare, överinseendet över

den undervisning och vård, som meddelas enligt lagen, utövas av skolöverstyrelsen

och medicinalstyrelsen. För varje skola och vårdanstalt skall en av

dessa myndigheter vara huvudtillsynsmyndighet.

Psykiskt efterbliven, som är i behov av undervisning eller vård enligt lagen,

skall inskrivas vid särskola eller vårdanstalt. Den som inskrivits skall därefter

placeras i den för honom lämpligaste skolan eller vården. Om inskriven

icke längre kan hänföras till någon av de i 1 § omförmälda grupperna psykiskt

efterblivna eller om han intages på sinnessjukhus eller staten tillhörig

anstalt för psykiskt efterblivna, skall han omedelbart slutligt utskrivas. Av

rättssäkerhetsskäl har reglerna om inskrivning och intagning vid skolor

och anstalter liksom om utskrivning därifrån fått en noggrann utformning.

Historik

I propositionen nr 26 till 7954 års riksdag framlades förslag till lag om

undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. I anledning av propositionen

väcktes motionerna I: 361 och II: 466.

Propositionen och motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 anförde bl. a.:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iS är 1960

3

Om utskrivning från särskola eller vårdanstalt meddelas bestämmelser i

20 och 21 §§. I vissa fall är enligt 20 § slutlig utskrivning obligatorisk. Bl. a.

skall vid särskola eller vårdanstalt inskriven, som bcfinnes icke längre kunna

hänföras till någon av de i 1 § nämnda grupperna psykiskt efterblivna,

omedelbart slutligt utskrivas. Härom anför departementschefen i motiveringen,

att elev eller patient vid särskola eller vårdanstalt, som tas in på

sinnessjukhus eller annan i 1 § andra stycket avsedd statsanstalt, självfallet

skall omedelbart definitivt utskrivas. I motionerna yttras, att i sådant fall

lämpligheten av omedelbar definitiv utskrivning kunde ifrågasättas. Det

händer icke sällan att en elev eller patient under en period av svår oro måste

vårdas på sinnessjukhus. Ofta kunde vårdtiden där bli ganska kort, kanske

endast en eller annan månad, varefter återplacering på särskola eller vårdanstalt

skedde. Med en definitiv utskrivning följde då vid återintagning ett

nytt ansökningsförfarande och vad därmed sammanhängde. I en dylik situation

borde därför försöksutskrivning från särskolan eller vårdanstalten ske

till dess på sinnessjukhuset sjukdomens art och långvarighet kunnat utrönas.

Ett sådant förfarande skulle förenkla möjligheterna att vid behov göra

en snabb överflyttning såväl till sinnessjukhus som åter till anstalten. —

Utskottet instämmer med motionärerna i att en dylik överflyttning bör kunna

ske på ett enkelt sätt utan onödiga formaliteter. Av den för hela lagen grundläggande

bestämmelsen i 1 § andra stycket, att den som är intagen på sinnessjukhus

eller statlig sinnesslöanstalt är undantagen från lagens tillämpning,

synes emellertid följa att den som sålunda intages — även om det sker för

kort tid — icke längre kan vara inskriven vid särskola eller vårdanstalt enligt

lagen. Definitiv utskrivning synes därför böra ske. För återintagning på

skola eller anstalt enligt förevarande lag krävs följaktligen ny inskrivning.

Sådan torde emellertid då kunna ske utan större omgång; ny läkarundersökning

är tydligen onödig, och fallet är ju sedan tidigare känt för den som

prövar inskrivningsfrågan.

Motionen

Motionärerna framhåller, att motivet för undantagsbestämmelsen i lagens

4 §, varigenom landstingen fritas från vårdskyldighet gentemot psykiskt

efterblivna med lyte eller komplicerad utvecklingshämning, torde vara, att

de angivna grupperna efterblivna behöver så kvalificerad undervisning och

vård, att man icke bör kräva att varje landsting skall skaffa sig resurser härför,

i synnerhet som vissa av grupperna kan förväntas bli relativt små. Staten

antages i stället svara för dessa psykiskt efterblivna. Vissa statliga anstalter

finns för detta ändamål ävensom några riksanstalter, som genom

särskilda avtal drives helt eller nästan helt med statsmedel. Motionärerna

fortsätter:

Vårdtiden för de vid dessa anstalter intagna varierar, men för en betydande

del av de intagna gäller, att de tack vare en adekvat undervisning

och behandling kan förbättras i sådan grad att de både kan och bör återgå

till sitt hemläns särskola eller vårdanstalt. Flertalet av de ovan nämnda

anstalterna är avsedda enbart för barn och ungdom, varför en omplacering

under alla förhållanden förr eller senare skall sko. I regel behöver därvid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1960

hemlänets resurser beträffande vård och undervisnig av efterblivna tagas

i anspråk. Det är under sådana förhållanden synnerligen opraktiskt, att

den efterblivne som intages på en statlig specialanstalt slutligt utskrives

från hemlänets anstaltsorganisation. Landstingets centralstyrelse, som

handhar ledningen av verksamheten för psykiskt efterblivna i länet, förlorar

genom ett sådant förfaringssätt överblicken över det totala vårdbehovet

och ställes stundom plötsligt inför svårbemästrade placeringsproblem

för efterblivna, som man icke haft kännedom om, emedan de sedan

länge varit slutligt utskrivna på grund av intagning å statlig anstalt. Det

händer i sådana fall, att centralstyrelsen försöker undgå att behöva återtaga

den efterblivne. Den nuvarande ordningen medför i varje fall en

onödigt omständlig och tidskrävande administration, särskilt som det formella

anmälningsförfarandet stundom kompliceras genom att omhändertagande

enligt barnavårdslagen måste företagas för ett barn, som vistas

på annan ort än mantalsskrivningsorten och dessutom redan är omhändertaget

på statlig anstalt. Olägenheterna är så betydande att medicinalstyrelsen

och skolöverstyrelsen gemensamt rekommenderat att efterbliven, som

är intagen på någon av ovan angivna riksanstalter, fortfarande skall vara

inskriven vid särskolan i sitt hemlän. ----

Alla skäl synes tala för det sistnämnda förfaringssättet, inte minst med

hänsyn till den efterblivne, som därigenom erhåller det nära stöd och den

trygghet, som den av hemlänets centralstyrelse anställde kuratorn innebär.

Vi anser således det lämpligaste förfaringssättet vara att samtliga psykiskt

efterblivna inskrives vid hemlänets särskola eller vårdanstalt, varefter det

ankommer på centralstyrelsens läkare att i samråd med rektor eller vårdföreståndare

avgöra huruvida den psykiskt efterblivne lämpligen må omhändertagas

å statlig specialanstalt.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser har intagit en positiv inställning till motionen.

Medicinalstyrelsen anser i likhet med motionärerna, att nuvarande ordning

är mindre tillfredsställande samt att en ändring av lagen är önskvärd,

så att överförandet av psykiskt efterblivna, som vårdas på statligt sjukhus,

till landstingsvård kan underlättas. Enligt styrelsens mening bör det närmare

utredas på vad sätt en ändring i detta syfte skall genomföras. Därutöver

framhåller styrelsen, att även andra bestämmelser i lagen bör bli föremål

för omprövning och att det är önskvärt med en översyn av lagen i dess

helhet.

Skolöverstyrelsen anser, att det i motionen påtalade förhållandet medför

olägenheter, som bör elimineras genom erforderlig ändring av lagtexten, och

tillstyrker därför motionen, överstyrelsen fortsätter:

Genom lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna har

vårdansvaret lagts på landstingen och de landstingsfria städerna med de undantag,

som anges i lagens 4 §, vilket tolkats så att staten skall sörja för i

nämnda paragraf omförmälda grupper efterblivna. För dessa undantags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1960

5

grupper drives också med statsmedel dels vissa statsägda anstalter, dels

enligt särskilt avtal vissa enskilda anstalter, ehuru -— som angivits i motionen

— i otillräcklig omfattning. Medan landstingen sedan lagens tillkomst

genomfört en mycket betydande materiell upprustning av särskoleinternaten

har de med statsmedel drivna anstalterna icke kunnat följa utvecklingen

vare sig beträffande platsantal eller materiell standard i övrigt. Ett betydande

antal efterblivna, som enligt lagens 4 §, är undantagna landstingens

ansvar, kan för närvarande på grund av platsbristen icke erhålla undervisning

och vård på de med statsmedel drivna anstalterna. I det läge som uppstått

har emellertid flertalet landsting av humanitära skäl och i mån av

platstillgång tagit vård om sådana efterblivna. Ehuru något landsting öppnat

särskilda avdelningar för ändamålet kan i allmänhet fullgod undervisning

och vård ej påräknas, emedan landstingen ej anskaffat eller kunnat

anskaffa erforderliga personella och materiella resurser. Det förekommer

även att psykiskt efterblivna med komplicerade handikapp tillbakavisas

med hänvisning till 4 § lagen, och det är under alla förhållanden högst otillfredsställande

att exempelvis en psykiskt efterbliven höggradigt vanför elev,

som bedömes ej ortopediskt behandlingsbar, skall bli återförvisad till hemmet

för undervisning och vård utan något som helst stöd av allmänna medel,

eller i bästa fall bli omhändertagen av humanitära skäl, medan en psykiskt

efterbliven utan komplikationer har lagstadgad rätt till kostnadsfri undervisning

och vård. En konsekvens av den registrering av de psykiskt efterblivna,

som föreslås i motionen synes bli, att även efterblivna som kan antagas

vara hänförliga till lagens 4 § primärt inskrives vid hemlänets särskola

eller vårdanstalt. Överstyrelsen har, som framgår av det anförda, intet

att erinra häremot, men anser att 4 § jämväl bör omformas så att från landstingens

ansvar endast undantages de som är intagna på statlig eller med

statsmedel driven enskild institution för efterblivna med komplicerade

handikapp.

överstyrelsen tar därjämte upp till behandling andra bestämmelser i lagen,

som enligt överstyrelsens mening bör ändras.

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet framhåller, att

under den tid, lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna

varit i kraft, ett flertal brister framträtt i lagen. I anledning därav har förbunden

förberett en gemensam framställning till chefen för inrikesdepartementet

med begäran om en översyn av lagen. Enligt förbundens mening bör

det genom motionen aktualiserade problemet bedömas i samband med denna

översyn.

(Den i remissvaren nämnda framställningen har inkommit till inrikesdepartementet

den 20 april 1960.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 4$ år 1960

Utskottet

Den år 1954 antagna lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna avser dels barn under skolåldern, som på grund av allmän psykisk

efterblivenhet icke kan erhålla tillfredsställande vård i enskilt hem,

dels andra barn under aderton år, som av sådan orsak icke kan tillgodogöra

sig folkskolans vanliga undervisning eller hjälpundervisning, dels ock personer

över aderton år, som av samma grund är ur stånd att taga vård om

sig själva. Från lagens tillämpning undantages emellertid de som är intagna

på eller försöksutskrivna från sinnessjukhus eller staten tillhörig anstalt

för psykiskt efterblivna. Det åligger landstingen och de landstingsfria städerna

att svara för att de psykiskt efterblivna erhåller den undervisning och

vård, som lagen föreskriver. Sådan undervisning och vård skall ske vid

särskola eller vårdanstalt, vid vilken den efterblivne skall inskrivas. Sådan

inskriven, som icke längre kan hänföras till någon av de ovan omförmälda

grupperna psykiskt efterblivna eller som intages på sinnessjukhus eller

statsanstalt för psykiskt efterblivna, skall omedelbart slutligt utskrivas.

I motionen framhålles, att det är synnerligen opraktiskt att en efterbliven,

som intages på statlig specialanstalt, slutligt utskrives från hemlänets anstaltsorganisation.

Landstingets centralstyrelse, som handhar ledningen av

verksamheten för psykiskt efterblivna i länet, förlorar därigenom överblicken

över det totala vårdbehovet och kan ställas inför svårbemästrade

placeringsproblem, då en sådan efterbliven, varom kännedom saknats,

kanske plötsligt skall överföras till landstingsvård. Motionärerna hemställer

därför, att riksdagen måtte begära förslag till sådan ändring i lagen,

att samtliga psykiskt efterblivna skall inskrivas vid hemlänets särskola eller

vårdanstalt, varefter det må ankomma på centralstyrelsens läkare att i samråd

med rektor eller vårdföreståndare avgöra, huruvida den efterblivne bör

omhändertagas på statlig specialanstalt, samt att den efterblivne även under

tid han eller hon vistas å sådan anstalt skall vara inskriven vid sitt hemläns

särskola eller vårdanstalt.

Yttranden över motionen har avgivits av medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen,

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. I samtliga

yttranden framhålles, att det under den tid lagen varit i kraft framträtt ett

flertal brister i lagen. Medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen understryker,

att den av motionärerna påtalade ordningen är mindre tillfredsställande

samt att ändring av lagtexten i detta avseende är påkallad. Skolöverstyrelsen

framlägger därjämte önskemål om andra ändringar i lagen. Medicinalstyrelsen,

stadsförbundet och landstingsförbundet är av den meningen, att det är

önskvärt med en översyn av lagen i dess helhet. Stadsförbundet och lands
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr U8 dr 1960

7

tingsförbundet har också den 20 april 1960 inkommit till chefen för inrikesdepartementet

med en gemensam framställning om en sådan översyn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att lagen om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna är mindre tillfredsställande utformad i det

i motionen aktualiserade avseendet. Såsom av yttrandena över motionen

framgår föreligger även andra brister i lagen. Utskottet anser vid sådant förhållande

att lagen i dess helhet bör göras till föremål för en förutsättningslös

översyn.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 397, i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn av

lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna.

Stockholm den 19 maj 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vi detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson*,

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herrar Kaijser och Edström;

från andra kammaren: herr Odhe, fröken Höjer, herrar Johansson i

Södertälje, Wahrendorff*, fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson, herrar

Hamilton* och Anderson i Sundsvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. a1 i texten