Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

1960-10-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:55, Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa undantag från

bestämmelserna angående yrkesmässig automobiltrafik.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 73 i första kammaren av herr Johansson,

Robert, och herr Jonasson samt nr 159 i andra kammaren av herrar Elmwall

och Svensson i Vä, samt

2) de likalydande motionerna nr 129 i första kammaren av herr Olsson,

Ernst, m. fl. och nr 158 i andra kammaren av herr Johnsson i Skoglösa m. fl.

I motionerna I: 73 och 11: 159 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj :t begära sådan ändring av förordningen angående yrkesmässig

automobiltrafik, att från tillämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig

trafik undantages transporter inom skogsbruket som av jordbrukare

eller maskinhållare mot ersättning utföres med jordbrukstr aktor er eller

dragbilar».

I motionerna I: 129 och II: 158 hemställes, »att riksdagen hos Kungl. Maj :t

måtte hemställa om sådan ändring av förordningen angående yrkesmässig

automobiltrafik m. m., att från bestämmelserna i densamma må undantagas

jämväl transporter av fabrikspotatis till fabrik och avfall av nämnda

produkt i enlighet med vad i motionen har anförts».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 159 och I: 129.

Över motionerna I: 129 och II: 158 har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttrande från statens biltrafiknämnd

och länsstyrelsen i Kristianstads län. Utskottet har därjämte berett Svenska

lasttrafikbilägareförbundet tillfälle att avgiva yttrande över dessa motioner.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har vid sitt yttrande fogat yttranden från

Kristianstads läns hushållningssällskap och Kristianstads läns åkeriförening.

Gällande bestämmelser

Grunden till våra första bestämmelser om yrkesmässig biltrafik — vilka intogs

i 1906 års förordning om biltrafik — var enligt motiveringen till bestämmelserna,

att allmänheten, till vilken befordringsmedel utbjöds, kunde

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 saml. 2 avd. Xr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

äga anspråk på att lämpligheten såväl av befordringsmedlet självt som av de

kommunikationsleder, där det skulle användas, gjordes till föremål för prövning.

Någon prövning av behovet av en ifrågasatt trafik eller något hänsynstagande

till andra trafikföretag förutsatte icke dessa ursprungliga bestämmelser

i ämnet. Allteftersom trafikväsendet utvecklades, fann man behov av

att reglera också förhållandet mellan de olika trafikmedlen och mellan olika

trafikföretag. Denna trafikmässiga behovsprövning är nu det centrala i regleringen

av den yrkesmässiga biltrafiken. Gällande bestämmelser om denna

trafik återfinnes i förordningen den 25 oktober 19W om yrkesmässig automobiltrafik

m. m.

I förordningen definieras yrkesmässig trafik såsom trafik, i vilken automobil

jämte förare mot ersättning tillhandahålles allmänheten för personeller

godsbefordran. Vad som föreskrives om automobil skall i tillämpliga

delar gälla även i avseende å motorcykel och traktortåg. Jämlikt 2 § undantages

dock från bestämmelserna om yrkesmässig trafik, förutom transporter

med ambulansbil, moped och bärgningsbil under vissa förutsättningar, jämväl

vissa jordbrukstransporter, nämligen transporter uteslutande av mjölk,

mjölkprodukter, ägg, sockerbetor eller betmassa ävensom transporter uteslutande

av slaktdjur till slakteri. Bestämmelser om undantagande i särskilt

hänseende av viss yrkesmässig trafik från förordningen kan vidare enligt

samma lagrum meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen därtill

förordnat.

Den yrkesmässiga trafiken uppdelas i linjetrafik och beställningstrafik.

Med linjetrafik förstås yrkesmässig trafik för regelbunden befordran av

passagerare eller gods å viss vägsträcka eller mellan vissa orter under sådana

omständigheter, att bestämmanderätt i fråga om automobilens utnyttjande

icke tillkommer viss trafikant eller vissa trafikanter gemensamt;

beställningstrafik är sådan yrkesmässig trafik, som icke är att hänföra till

linjetrafik (4 §).

Enligt förordningen ankommer på central myndighet — biltrafiknämnden

— samt länsstyrelserna att verka för ett ändamålsenligt ordnande av den

yrkesmässiga trafiken.

För bedrivande av yrkesmässig biltrafik fordras särskilt tillstånd, trafiktillstånd.

Beslutanderätten i trafiktillståndsärendena är enligt gällande bestämmelser

fördelad mellan biltrafiknämnden, länsstyrelserna samt polismyndigheterna

i städerna. Å biltrafiknämnden ankommer att pröva frågor

om tillstånd att bedriva linjetrafik å vägsträcka, som är belägen inom mer

än ett län, eller mellan orter inom skilda län eller att i beställningstrafik

för godsbefordran använda lastbil med maximilast överstigande 4 500 kg

eller att i sådan beställningstrafik använda lastbil jämte släpvagn, vilkas

sammanlagda maximilast överstiger 5 500 kg. Tillstånd till beställningstrafik

för personbefordran med stationsort i stad meddelas av polismyndigheten

i staden. I övriga fall meddelas trafiktillstånd av länsstyrelsen i

det län, varest linjetrafik skall äga rum eller där stationsort för beställningstrafik

skall förläggas (5 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

3

Förfarandet i samband med ansökan om trafiktillstånd har ingående

reglerats såväl i avseende å vilka uppgifter, som skall åtfölja ansökningen,

som i fråga om inhämtande av yttrande över ansökningen från myndigheter

ävensom från trafikföretag och sammanslutningar av utövare av yrkesmässig

trafik samt andra, vilka ärendet kan angå (7—11 §§). I förordningens

12 § har upptagits stadganden om de villkor, som skall vara för handen för

att trafiktillstånd skall få meddelas. Främst skall avseende fästas vid frågan

om trafikens behövlighet och sökandens lämplighet. Det föreskrives sålunda,

att trafiktillstånd må meddelas endast därest den ifrågasatta trafiken finnes

behövlig samt i övrigt lämplig samt att tillstånd må meddelas allenast den,

som med hänsyn till erfarenhet och vederhäftighet samt andra på frågan

inverkande omständigheter befinnes lämplig såsom utövare av yrkesmässig

trafik. Beträffande tillstånd till linjetrafik, som kan komma att konkurrera

med annan redan utövad linjetrafik eller med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik,

gäller viss företrädesrätt för den tidigare utövaren av trafiken. Trafiktillstånd

skall ställas å viss fysisk eller juridisk person samt upptaga de

villkor och bestämmelser, som prövas nödiga. Juridisk person må dock beviljas

tillstånd till beställningstrafik allenast om särskilda skäl därtill är.

Mot bestämmelserna om trafiktillstånd svarar vissa bestämmelser om

skyldigheter som åvilar tillståndshavaren. Sålunda gäller viss transportplikt

för innehavare av trafiktillstånd (23 §). Utövaren av yrkesmässig trafik

är vidare skyldig att följa de bestämmelser rörande taxa som fastställes.

Taxorna skall i regel angiva maximiavgifter, men kan i vissa fall i fråga

om linjetrafik ersättas med fasta avgifter (29 §).

Historik

I proposition nr 115 till 19 iO års riksdag framlades för riksdagens yttrande

det förslag till förordning om yrkesmässig automobiltrafik, som alltjämt i

huvudsakliga delar är gällande. Såsom undantag från bestämmelserna upptog

förslaget, såvitt gällde jordbrukstransporter, transporter uteslutande av

mjölk, mjölkprodukter eller ägg ävensom transporter av slaktdjur till slakten.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som därvid hade att

taga ställning till ett flertal motioner i ämnet, däribland motionen I: 159 och

de likalydande motionerna I: 27 och II: 58.

I motionen I: 159 hemställdes, att de föreslagna undantagsbestämmelserna

måtte utvidgas till att gälla även transport av skogsprodukter från avverkningsplalsen.

I motionerna 1:27 och II: 58, vilka väckts före avlåtandet av propositionen,

hemställdes att transport av sockerbetor och betmassa måtte likställas

med transport av mjölk och slaktdjur och sålunda få utföras utan särskilt

tillstånd.

I sitt utlåtande nr 27 över propositionen och de i samband därmed behandlade

motionerna uttalade andra lagutskottet bl. a. följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

Vad därefter innehållet av de särskilda motionerna angår, må med avseende

å till en början motionen I: 159 erinras, att frågan, huruvida särskilda

bestämmelser böra meddelas för underlättande av transporter av

skogsprodukter, under senare år upprepade gånger dryftats. ---- —

Av vad ovan anförts framgår, hurusom uppkommande behov av att

under en viss säsong eller eljest tillfälligt öka tillgången på lastautomobiler

inom ett visst område kan inom ramen av de av Kungl. Maj :t föreslagna

bestämmelserna tillgodoses såväl genom överflyttning av bilar från annat

område som genom särskilda trafiktillstånd, avseende det slag av transporter,

varom för tillfället är fråga. Att från bestämmelserna om yrkesmässig

trafik helt undantaga transporter av skogsprodukter torde otvivelaktigt

i många fall allvarligt hota de yrkesmässiga trafikutövarnas ekonomi,

som ofta nog torde till väsentlig del vara baserad på tillgång till dylika

transporter. Betecknande är i detta avseende ett i trafikutredningens betänkande

(s. 108) anfört yttrande av länsstyrelsen i Gävleborgs län, vari framhålls,

att ett frigivande av skogstransporterna från tillståndsprövningen åtminstone

under de i länet rådande förhållandena borde leda till ett övervägande

av tillståndsprövningens fullständiga upphävande. Även länsstyrelsen

i Västernorrlands län anser, att ett undantagande av skogsprodukter

utan tvivel skulle ställa en mycket betydande del av godstransporterna inom

länet utom behovsprövningen.

På grund av ovan anförda förhållanden bär utskottet funnit erfarenhet

böra till en början avvaktas angående verkningarna av de av Kungl. Maj:t

i förevarande avseende föreslagna bestämmelserna, och i överensstämmelse

härmed har utskottet ej heller ansett motionen I: 159 böra för närvarande

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad ovan anförts beträffande det ifrågasatta undantagandet av skogsprodukter

torde i allt väsentligt kunna åberopas även beträffande de i motio•

nerna 1: 27 och II: 58 väckta förslaget, att transport av sockerbetor och betmassa

måtte undantagas från bestämmelserna om yrkesmässig trafik.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet,

att de ovan berörda motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad utskottet hemställt bifölls av riksdagen.

Vid 1951 års riksdag väcktes motioner, i vilka ånyo hemställdes, att från

tillämpningen av biltrafikförordningen måtte, utöver vad som då gällde

beträffande transporter av mjölk, mjölkprodukter, ägg och slaktdjur, även

undantagas transport av sockerbetor och betmassa.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 18:

Som i motionerna påpekats torde under den kortvariga men intensiva

betkampanjen svårighet ofta föreligga för betodlarna att på grund av brist

på transportmedel få sina transporter av betor och betmassa verkställda enligt

den uppgjorda leveransplanen. Enligt gällande lagstiftning har betodlaren

att antingen med eget transportmedel utföra dylika transporter eller

att vända sig till någon, som äger rätt att utöva yrkesmässig automobiltrafik.

Det är honom således betaget att i nu angivna hänseende anlita exempelvis

den, som brukar ombesörja hans mjölktransporter. Fordon, som användas

för transporter av sistnämnda slag, torde ofta vara disponibla även för

transporter av betor och betmassa. Enligt utskottets mening kan det ej anses

tillfredsställande, att lagstiftningen lägger hinder i vägen för ett rationellt

utnyttjande av de fordon, som allenast en liten del av dagen användas

för transporter av mjölk och mjölkprodukter. Därest dessa fordon kunde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

5

komma till användning i betkampanjen, torde en väsentlig lättnad inträda

för betodlarna vad beträffar de i motionerna påtalade olägenheterna. Även

det fordon, som en lantbrukare själv äger, bör enligt utskottets mening

kunna fritt få begagnas för transporter av betor och betmassa för andra

lantbrukares räkning. De möjligheter till särskilda tillstånd, som redan gällande

lagstiftning erbjuder, kunna emellertid ej anses vara tillfyllest.

För förverkligandet av ovan angivna önskemål är en ändring i förordningen

om yrkesmässig automobiltrafik nödvändig. Utskottet är av den

uppfattningen att en sådan ändring ej skulle äventyra de syften, som uppbära

lagstiftningen på förevarande område.

Under åberopande av vad utskottet anfört hemställde riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t att från tillämpningen av bestämmelserna om yrkesmässig

trafik skulle undantagas även transporter av sockerbetor och betmassa.

Den 1 juni 1951 utfärdade Kungl. Maj:t förordning om ändring i biltrafikförordningen

i enlighet med riksdagens hemställan (SFS 307/1951).

Inom arbetsmarknadsstyrelsen verkställdes i början av 1950-talet en utredning

om skogsbrukets arbetsmarknad. Utredningen hade till uppgift att

söka finna vägar till en tryggad arbetskraftsförsörjning för skogsbruket och

en jämn sysselsättning för skogsarbetarna. Den hade under sitt arbete vid

flera tillfällen blivit anmodad vidtaga åtgärder för att underlätta utnyttjandet

av jordbrukstraktorer m. fl. dragfordon inom skogsbruket.

Utredningen framhöll i en den 1 augusti 1952 dagtecknad promemoria,

att antalet traktorer i Sverige på senare tid starkt ökats, samtidigt som

hästbeståndet minskats. Sålunda kunde antalet traktorer och dragbilar, som

år 1948 utgjorde ca 37 800, vid tiden för utredningen beräknas till ca 89 000.

Antalet hästar åter beräknades nu till 375 000 mot 630 000 före kriget.

Efter att ha påpekat betydelsen av att traktorerna effektivt utnyttjades anförde

utredningen rörande bestämmelserna om trafiktillstånd:

Utredningen om skogsbrukets arbetsmarknad finner för sin del det ur

skilda synpunkter vara orationellt att, som nu är fallet, en statlig reglering

av en viss näring förhindrar det rationella utnyttjandet av maskinbeståndet

inom en annan gren av näringslivet. Ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt

är det önskvärt att de grupper av arbetstagare, som tidigare varit

sysselsatta med hästkörslor i skogen, alltjämt få möjlighet att arbeta som

körare i skogsbruket. Det skulle vara olyckligt om den fortgående mekaniseringen

av jordbruket medförde att jordbrukarna icke finge möjlighet att

åtaga sig körning i skogen under vintern.

Gentemot detta kan kanske invändas att sysselsättningssvårigheter i stället

komma att uppstå för den yrkesmässiga biltrafiken. Det bör då understrykas,

att de skogskörslor det här gäller tidigare till övervägande del

utförts av jordbruksbefolkningen. Det förhållandet att jordbruket i ökad

utsträckning övergår till traktordrift bör inte få till konsekvens att den

yrkesmässiga biltrafiken får ensamrätt till körslorna i skogen. Vidare bör

uppmärksammas att en fortskridande tendens till övergång från häst till

traktor kan förmärkas. Detta innebär, att ju längre de nuvarande bestämmelserna

äro giltiga ju svårare blir en återgång till friare förhållanden.

Avsikten är givetvis att denna återgång endast skall innebära att fri konkurrens

mellan olika transportmedel tillätes. Den skall icke innebära att

den yrkesmässiga biltrafiken utestänges från skogskörslorna. Det torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

också starkt kunna ifrågasättas om verkligen sysselsättningen av lastbilarna

kommer att bli högre genom att jordbrukstraktorerna utestängas från skogsbrukets

transporter. Följden kommer sannolikt att bli, att skogsbruksföretagen

i ökad omfattning skaffa egna traktorer eller bilar. Ur samhällsekonomisk

synpunkt få vi sålunda därmed en överdimensionering av maskinbeståndet.

Förbättrade sysselsättningsförhållanden uppnås dock icke för den

yrkesmässiga lastbilstrafiken.

Vid ett bedömande av sysselsättningsförhållandena i skogsbruket måste

uppmärksammas att sedan mer än ett decennium knapphet på arbetskraft

varit ett dominerande drag. Det är därför särskilt angeläget att alla möjligheter

till ar hetsbesparingar utnyttjas. De nuvarande bestämmelserna om

trafiktillstånd kunna utgöra ett hinder i detta avseende, ty hellre än att

riskera att förlora inkomsterna av skogskörslorna torde många jordbrukare

avstå från att övergå till en i och för sig lönande traktordrift inom jordbruket.

Resultatet blir sålunda att mekaniseringen och den arbetsbesparing

en sådan skulle möjliggöra fördröjes inte blott inom skogsbruket utan även

inom jordbruket.

Även om vi under flera år haft en i stort sett hög sysselsättning inom

skogsbruket bör vidare ihågkommas att skogsbruket är en synnerligen konjunkturkänslig

näringsgren. På grund av skogsbygdens i regel ytterst ensidiga

näringsliv är det mycket svårt att bereda friställd arbetskraft annat

arbete även om det allmänna konjunkturläget är relativt gynnsamt. Följden

blir att allmänna arbeten måste igångsättas redan vid en mindre konjunkturnedgång.

Det är följaktligen även ur dessa synpunkter ett betydande samhällsintresse

att skogens arbetare icke utestängas från vissa arbetsuppgifter

inom skogsbruket.

Utredningen om skogsbrukets arbetsmarknad finner sålunda de nuvarande

bestämmelserna om trafiktillstånd och deras tillämpning utgöra ett

hinder för ett rationellt ordnande av arbetsförhållandena inom skogsbruket.

Även ur andra synpunkter synes behov föreligga av en översyn av ifrågavarande

bestämmelser. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna om

trafiktillstånd och deras tillämpning utan dröjsmål måtte upptagas till omprövning.

I utlåtande över arbetsmarknadsstyrelsens framställning framhöll statens

biltrafiknämnd bl. a. att yrkeslastbilarnas transporter av virke på korta avstånd

i de skogrika delarna av landet hade en förhållandevis stor omfattning.

Om innehavare av jordbrukstraktörer finge ett generellt medgivande att yrkesmässigt

utföra virkestransporter, måste man enligt nämndens uppfattning

därför räkna med ett betydande bortfall av transportuppdrag för den yrkesmässiga

lastbilstrafiken inom dessa områden. Mot dessa verkningar hade man

att väga de skäl, som talade för att jordbrukarna i görlig mån fick utnyttja

sina traktorer. Sedan traktorn numera i stor utsträckning ersatt hästen som

dragare, tedde det sig rimligt och naturligt att de jordbrukare, som på detta

sätt rationaliserat sitt arbete, skulle ha möjlighet att åtaga sig traktorkörning

i sådana fall, då de tidigare använt häst. Vid övervägandet av dessa

synpunkter hade biltrafiknämnden kommit till den slutsatsen, att större

frihet borde beredas de traktorägande jordbrukarna att utan hinder av 1940

års förordnings bestämmelser om behovsprövning med sina traktorer jämte

tillkopplade släpfordon få utföra yrkesmässiga transporter av virke. En förutsättning

för denna liberalisering av bestämmelserna ansåg emellertid bil
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

7

trafiknämnden vara, att de föreskrifter för tryggande av trafiksäkerheten

och ansvarigheten vid trafikutövandet, som gällde för den yrkesmässiga biltrafiken,

även kom att avse yrkesmässig trafik med traktortåg samt att frågan

om beskattningen av fordonen löstes på sådant sätt, att likställighet med

den yrkesmässiga lastbilstrafiken i detta avseende uppnåddes.

Näringslivets trafikdelegation hemställde i skrivelse den 31 december 1952

till chefen för kommunikationsdepartementet, att denne utan dröjsmål måtte

till omprövning upptaga frågan om en uppmjukning av biltrafikförordningen

i syfte att möjliggöra för jordbrukare och maskinhållare att utan

särskilt tillstånd mot ersättning ombesörja skogskörslor med jordbrukstraktörer

m. fl. dragfordon.

Vid 1953 års riksdag interpellerades chefen för kommunikationsdepartementet

angående frågan om införande av rätt för jordbrukare att utan särskilt

tillstånd yrkesmässigt utföra skogskörslor med traktor. I svar på interpellationen,

avgivet i andra kammaren den 17 mars 1953, anförde statsrådet

Andersson efter att ha redogjort för biltrafiknämndens ovan nämnda utlåtande

:

Även enligt min uppfattning föreligger starka skäl för att bereda jordbrukarna

ökade möjligheter att utnyttja sina traktorer för skogskörslor.

Innan åtgärder vidtages i sådan riktning, synes det mig emellertid påkallat,

att konsekvenserna härav för transportförsörjningen i övrigt något närmare

klarlägges. Även de villkor i trafiksäkerhets- och beskattningshänseende,

som biltrafiknämnden ansett böra uppställas för den ifrågasatta liberaliseringen,

torde böra prövas. På senare tid har även vissa andra spörsmål

rörande regleringen av den yrkesmässiga lastbilstrafiken aktualiserats,

vilka synes böra närmare utredas, och jag överväger därför att begära bemyndigande

att tillsätta en utredning för ändamålet. I detta sammanhang

bör lämpligen också den i interpellationen berörda frågan upptagas till behandling.

Såvitt jag kan finna bör det vara möjligt att relativt fristående

från utredningsarbetet i övrigt pröva denna fråga och snabbt framlägga erforderliga

förslag.

Vid samma års riksdag väcktes sex motioner, i vilka yrkades sådan ändring

av biltrafikförordningen, att möjlighet skapades för jordbrukare och

maskinhållare att utan särskilt tillstånd mot ersättning ombesörja skogskörslor

med jordbrukstraktorer och andra dragfordon. I två motioner hemställdes

därjämte om en allmän översyn av biltrafikförordningen.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 15:

Vad först beträffar den i motionerna 1:308 och 11:401 framställda begäran

om en allmän översyn av 1940 års förordning angående yrkesmässig

automobiltrafik, har på senare tid en uppmjukning i olika avseenden av

de nuvarande regleringsbestämmelserna för den yrkesmässiga lastbilstrafiken

ifrågasatts. Chefen för kommunikationsdepartementet har i interpellationssvar

i andra kammaren den 17 mars 1953 förklarat sig överväga att

begära en utredning för behandling av spörsmål rörande den yrkesmässiga

lastbilstrafiken. Utskottet ansluter sig till uppfattningen, att en sådan utredning

bör komma till stånd.

Vad därefter beträffar den i samtliga förevarande motioner behandlade

t rågan om beredande av ökade möjligheter för jordbrukare och maskin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

hållare att mot ersättning få ombesörja skogskörslor med traktorer, instämmer

utskottet i motionernas syfte. Utskottet finner det angeläget, att

denna fråga snarast löses. I det nyssnämnda interpellationssvaret har chefen

för kommunikationsdepartementet funnit frågan lämpligen böra behandlas

i samband med den nämnda utredningen rörande den yrkesmässiga lastbilstrafiken.

Departementschefen har därvid framhållit, att det synes påkallat,

att konsekvenserna av de ifrågasatta åtgärderna för transportförsörjningen

i övrigt närmare klarläggas och att vissa traktortrafiken berörande

trafiksäkerhets- och beskattningsfrågor prövas. Utskottet delar denna

uppfattning. Utskottet vill emellertid understryka, att frågan bör kunna

prövas relativt fristående från utredningsarbetet i övrigt och att erforderliga

förslag snabbt böra framläggas.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallades särskilda

sakkunniga för att verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga

trafikpolitiken. De sakkunniga har antagit namnet 1953 års trafikutredning.

I direktiven för utredningen heter det bl. a.:

Från flera håll har därvid kritik riktats mot formerna för regleringen av

den yrkesmässiga biltrafiken.---

Sedan 1940 års förordning trädde i kraft har situationen på transportmarknaden

i landet undergått vissa icke oväsentliga förändringar, vilka synes

ge anledning att nu företaga en omprövning av den statliga trafikpolitiken.

Utvecklingen kännetecknas bl. a. av en stark ökning av antalet personoch

lastbilar i icke yrkesmässig trafik. Därjämte har i samband med jordbruksrationaliseringen

tillkommit ett stort antal traktorer som i viss utsträckning

kan användas även för vägtransporter. Den förbättring av landets

transportförsörjning som härigenom uppstått, är en omständighet, som

icke bör förbises när det gäller att bedöma i vilken utsträckning behov föreligger

att genom konkurrensskydd åt den yrkesmässiga biltrafiken trygga

tillgången på transportmedel i landets olika delar. Yrkanden har också---

framställts från olika håll om uppmjukning av regleringsbestämmelserna

för den yrkesmässiga trafiken.

Riksförbundet landsbygdens folk har i skrivelser 1955, 1956 och 1957 till

kommunikationsdepartementet hemställt om en snar förenkling av de nuvarande

bestämmelserna angående jordbrukstraktorers användning för skogstransporter.

Motionerna

I motionerna I: 73 och 11: 159 anföres bl. a.:

Det är i hög grad otillfredsställande att det stora och dyrbara traktorbeståndet

inom lantbruket inte på ett smidigare sätt än för närvarande kan

bättre utnyttjas. För många brukare av mindre gårdar är uppenbart en traktor

en investering av en storleksordning, som förutsätter en betydande användning

utanför den egna eller arrenderade gården för att över huvud taget

vara försvarbar ur privatekonomisk synpunkt. Traditionellt har körslor

med häst varit en betydelsefull inkomstkälla för en stor del av jordbrukarkåren.

Det måste anses orimligt att samma kategori med mekaniseringen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

av lantbruket skall avstängas från inkomstmöjligheter, som tidigare kommit

den till del.

Den begränsning av användningen av jordbrukets traktorer, som gällande

förordning innebär, medför följaktligen betydande privatekonomiska nackdelar

för en stor och talrik företagargrupp och dessutom en misshushållning

med kapital och arbetskraft, som nationalekonomiskt måste anses oförsvarlig.

I motionerna I: 129 och II: 158 framhålles bl. a.:

Den sammanslagning och rationalisering av stärkelsefabriker och brännerier,

som under de senaste åren påbörjats och fortfarande pågår, har för

odlarna av fabrikspotatisen medfört väsentligt ökade transportproblem. Tidigare

kunde fabrikspotatisen levereras till en närbelägen fabrik med användande

av häst- eller traktorfordon. Genom sammanslagning av fabrikerna till

större enheter har odlarna i allmänhet fått så stora avstånd till leveransorten,

att transporterna numera i allt större utsträckning måste ske med

lastbilar.

Då tiden för leveranser av potatis till fabrikerna i stort sammanfaller

med tiden för transporter av sockerbetor och hämtning av betmassa vid

sockerbruken, uppstår många gånger svårigheter att kunna fullfölja dessa

leveranser. -—- — —

En åtgärd som avsevärt kunde medverka till bemästrande av dessa svårigheter

skulle vara, att från tillämpningen av bestämmelserna öm yrkesmässig

automobiltrafik undantages transporter av fabrikspotatis.

Remissyttrandena

Motionerna 1: 129 och II: 158

Av remissinstanserna ställer sig länsstyrelsen i Kristianstads län positiv

till det i motionerna framlagda förslaget, medan statens biltrafiknämnd har

en närmast negativ inställning och Svenska lasttrafikbilägareförbundet direkt

avstyrker bifall till motionerna.

Statens biltrafiknämnd förklarar inledningsvis:

Biltrafiknämnden är införstådd med att särskilda åtgärder kunna finnas

påkallade för att lösa de problem, som stärkelse- och bränneriindustriens

omdaning kan föranleda. Det är angeläget, att rådande system med särskilda

tillstånd för utförande av yrkesmässig lastbilstrafik icke lägger hinder i vägen

för ett rationellt ordnande av de för dessa industrier erforderliga lastbiltstransporlerna.

Därest det visar sig, att den tillgängliga lastbilstransportapparaten

icke kan genom åtgärder inom ramen för yrkestrafikförordningen

uppbringas till för ändamålet erforderlig storlek, synes dävid särskilda åtgärder

böra vidtagas.

Nämnden konstaterar därefter, att några fasta hållpunkter icke föreligger

för bedömande, huruvida den för ändamålet tillgängliga transportapparaten

är tillräcklig eller ej. Av en inom nämnden företagen sammanställning av

den tillgängliga transportapparaten inom vissa län i mars 1956 och mars

1960 framgår nämligen att en betydande utökning av transportkapaciteten

ägt rum under fyraårsperioden. Vidare anför nämnden:

Härutöver bör nämnas, att under de senaste åren inrättande av ett system

med s. k. reservtrafiktillstånd blivit alltmer allmänt. Detta system innebär,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

att ägare av automobil av vederbörande tillståndsgivande myndighet erhåller

tillstånd till yrkesmässig trafik med automobil att utnyttjas vid de

tillfällen, då vederbörande länsstyrelse förordnat, att reservbilarna inom

länet skola vara i bruk. Sådana tillstånd utfärdas såväl av länsstyrelserna

som av biltrafiknämnden, och systemet innebär den fördelen, att då ett

akut transportbehov uppstår, ytterligare lastbilar i yrkesmässig trafik kunna

omedelbart insättas.---

Systemet med reservtillstånd kan givetvis utökas till att omfatta även de

fordon, vilkas ägare äro beredda att vid behov insätta fordonen för transporter

av fabrikspotatis, exempelvis innehavare av lastbilar med vilka utföras

mjölktransporter. Därest erforderligt antal fordon med reservbilstillstånd

tunnes tillgängligt, skulle otvivelaktigt möjlighet finnas att avverka även

de trafiktoppar, som kunna uppstå under bet- och potatiskampanjen.

Nämnden erinrar sedan om 1953 års trafikutredning samt förutsätter,

att utredningen förhållandevis snart skall kunna framlägga betänkanden

rörande transportväsendet. Under sådana omständigheter kan det enligt

nämndens mening bli ett föregripande av trafikutredningens övervägande,

om för närvarande mera betydande ändringar genomföres i yrkestrafikförordningen.

Under hänvisning till det anförda vill nämnden därför ifrågasätta lämpligheten

av att för närvarande vidtaga sådan ändring av yrkestrafikförordningen,

som föreslås i motionerna.

Länsstyrelsen i Kristianstads län konstaterar med ledning av den officiella

jordbruksstatistiken och övriga för länsstyrelsen tillgängliga uppgifter,

att potatis är en för länets vidkommande betydande transportartikel.

Länsstyrelsen fortsätter:

Svårigheter vid leveransen av fabrikspotatis till stärkelsefabriker och

brännerier torde då och då inträffa under den årliga kampanjen. På grund

av temporära hinder för upptagning och transport å vissa egendomar måste

leveransplanen ibland ruckas till olägenhet för andra egendomar. Det är icke

alltid som den jordbruksägda eller den yrkesmässiga transportapparaten

räcker till vid sådana tillfällen helst då den vid denna tid på året är hårt

anlitad för transporter av andra jordbruksprodukter. Härtill kommer att

potatisen till skillnad från t. ex. sockerbetorna är mycket känslig för köldgrader

och att det på grund härav kan vara nödvändigt med en snabb transport

av potatisen. För odlarna av fabrikspotatis liksom för ledningarna av

stärkelsefabrikerna och brännerierna skulle det, bland annat av dessa orsaker,

vara av stor betydelse om transporten av fabrikspotatis kunde undantagas

från yrkestrafikförordningens bestämmelser.

Vid frågans lösning bör emellertid behörig hänsyn tagas även till åkerinaringen.

Denna kommer, om yrkestrafikförordningen ändras i önskat hänseende,

att få vidkännas ett visst inkomstbortfall. Emellertid torde även efter

en eventuell ändring av yrkestrafikförordningen åkarna komma att med yrkesmässiga

eller »fria» lastbilar bibehålla en betydlig del av potatistransporterna.

Minskningen av uppdragen att transportera potatis skulle dessutom

kapa en del av den för åkerinäringens befraktare besvärande arbetstoppen

under september—november månader.

Länsstyrelsen förklarar sig därför vara positivt inställd till motionärernas

förslag men framhåller avslutningsvis, att därest 1953 års trafikutredning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

;kan förväntas lägga fram resultatet av sina överväganden inom en tämligen

snar framtid, skäl synes föreligga att avvakta utredningens förslag.

Kristianstads läns hushållningssällskap tillstyrker utan angivande av skäl

motionärernas hemställan.

Kristianstads läns åkeriförening avstyrker motionerna, enär ifrågavarande

transporter enligt föreningens mening kan tillfredsställande ordnas inom

ramen för gällande bestämmelser i yrkestrafikförordningen.

Svenska lasttrafikbilägareförbundet anför bl. a.:

Såvitt förbundet inhämtat från sina länsföreningar i de delar av vårt land,

som närmast beröras av motionerna, ha hittills icke några svårigheter förelegat

från åkeriernas sida att ställa erforderligt antal bilar till förfogande

för de med motionerna avsedda transporterna. Enligt en av Blekinge lasttrafikbilägareförening

verkställd utredning sysselsattes under fjolårets

kampanj 56 yrkeslastbilar inom Blekinge län i potatistransporter samt därmed

sammanhängande returtransporter, och i intet fall lär någon vägran

från åkeriernas sida att åtaga sig dylika transporter ha förekommit.

I motionerna ha vidare åberopats att bl. a. transporter av betor och betmassa

äro undantagna från yrkestrafikförordningens bestämmelser. Förbundet

får härutinnan framhålla, att det årligen för sistnämnda transporters

utförande träffas avtal mellan Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, Sveriges

Betodlares Centralförening och vårt förbund och att de yrkesmässiga lastbilarnas

anpart i bettransporterna successivt ökat. Under betkampanjen 1959

beräknas sålunda från åkeriorganisationens sida ha tillhandahållits bilar i

sådan utsträckning, att i runt tal hälften av det årets bettransporter utfördes

med dessa fordon. I den mån ett ökat antal lastbilar skulle erfordras för

de med motionerna avsedda potatistransporterna, kunna åkerierna genom

överflyttning av bilar med trafiktillstånd från bet- till potatistransporterna

och insättande av reservbilar utan trafiktillstånd för bettransporterna väl

täcka transportbehovet för båda transportslagen.-----

Därutöver finner förbundet angeläget framhålla, att ett undantagande av

potatistransporterna från yrkestrafikförordningens bestämmelser, mot bakgrunden

av det härförut redovisade antalet yrkeslastbilar, sysselsatta i dessa

transporter enbart inom Blekinge län under 1959, skulle komma att medföra

ett avsevärt avbräck för den yrkesmässiga lastbilstrafiken inom här

ifrågavarande område. I samband härmed skulle uppstå påtaglig risk för en

överdimensionering av lastbilsparken, vilket näppeligen vare sig ur privateller

nationalekonomisk synpunkt kan framstå såsom önskvärt.

Sedan förbundet erinrat om 1953 års trafikutredning, uttalar förbundet

sammanfattningsvis, dels att det transportbehov, som avses i motioUerna, väl

kan tillgodoses inom ramen för gällande yrkeslagstiftning, dels ock att

ett bifall till motionerna skulle innebära ett föregripande av den pågående

trafikutredningen.

Utskottet

Med yrkesmässig trafik förstås trafik, i vilken bil, motorcykel eller traktortåg

jämte förare mot ersättning tillhandahålles allmänheten för personeller

godsbefordran. För bedrivande av sådan trafik fordras särskilt tillstånd,

trafiktillstånd. Undantag göres emellertid för bland annat vissa jord
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

brukstransporter, nämligen transporter uteslutande av mjölk, mjölkprodukter,

ägg, sockerbetor eller betmassa ävensom transporter uteslutande av

slaktdjur till slakteri. I förevarande motioner framställes yrkanden om vtterligare

undantag för särskilda med skogsbruk och jordbruk sammanhängande

transporter.

I motionerna I: 73 och II: 159 hemställes sålunda, att riksdagen hos

Kungl. Maj :t måtte begära sådan ändring av gällande bestämmelser att

transporter inom skogsbruket, som av jordbrukare eller maskinhållare mot

ersättning utföres med jordbrukstraktorer eller dragbilar, får ske utan särskilt

trafiktillstånd. Riksdagen har vid tidigare tillfällen och senast 1953

haft att behandla motioner av i huvudsak samma innebörd. Andra lagutskottet

uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 15/1953, att utskottet

instämde i motionernas syfte, samt att utskottet ansåg, att den

väckta frågan lämpligen borde behandlas i samband med den utredning rörande

den yrkesmässiga lastbilstrafiken med flera trafikfrågor, som då planerades.

Utskottet underströk emellertid, att frågan borde kunna prövas

relativt fristående från utredningsarbetet i övrigt och att erforderliga förslag

snabbt borde framläggas. Nämnda utredningsuppdrag anförtroddes därefter

åt särskilda sakkunniga, 1953 års trafikutredning, som har att verkställa

en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. Utskottet

har inhämtat, att utredningen före årets slut kommer att avge ett betänkande,

i vilket bland annat det i motionerna upptagna spörsmålet behandlas.

Sedan 1953 har icke inträffat något av beskaffenhet att föranleda ett

ändrat ställningstagande beträffande denna fråga. Utskottet anser således

fortfarande att den bör kunna ges en positiv lösning. Icke minst för de grupper

av arbetstagare, som av ålder varit sysselsatta med hästkörslor i skogen,

innebär de gällande bestämmelserna på grund av den fortgående mekaniseringen

av jordbruket ett allvarligt hinder. Utskottet är dock medvetet om

att en omprövning av bland annat gällande regler för fordonsbeskattning

kan i sammanhanget visa sig nödvändig.

Direktiven för 1953 års trafikutredning är synnerligen omfattande och

innefattar en mängd större och mindre frågor på det trafikpolitiska området.

Utskottet bedömer emellertid förevarande spörsmål som så betydelsefullt,

att detsamma bör prövas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet

snabbt skall kunna framläggas.

I motionerna I: 129 och II: 158 hemställes, att riksdagen hos Kungl. Maj:t

måtte begära sådan ändring av förordningen om yrkesmässig automobiltrafik

m. m. att från bestämmelserna må undantagas »jämväl transporter av

fabrikspotatis till fabrik och avfall av nämnda produkt». Som motivering

för yrkandet framhåller motionärerna, att den sammanslagning och rationalisering

av stärkelsefabriker och brännerier, som under de senaste åren

skett, medfört för odlarna av fabrikspotatis väsentligt ökade avstånd till leveransorten.

Transporterna får numera till största delen ske med lastbilar.

Eftersom transporterna till tiden sammanfaller med betsäsongen, är emellertid

tillgången på fordon i den yrkesmässiga trafiken icke alltid tillräck
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1960

lig. Enligt motionärerna skulle det vara rationellt, om de bilar som är avsedda

huvudsakligen för mjölktransporter fick användas även till transporter

av fabrikspotatis.

Det nu gällande undantaget från bestämmelserna angående yrkesmässig

trafik beträffande sockerbetor och betmassa infördes efter framställning av

1951 års riksdag. Andra lagutskottet anförde därvid i sitt av riksdagen godkända

utlåtande bland annat, att det under den kortvariga men intensiva

betkampanjen ofta torde föreligga svårigheter för betodlarna att på grund

av brist på transportmedel få sina transporter av betor och betmassa verkställda

enligt den uppgjorda leveransplanen. Enligt den då gällande lagstiftningen

var det emellertid betodlaren betaget att anlita exempelvis den,

som brukade ombesörja hans mjölktransporter. Enligt andra lagutskottets

mening kunde det icke anses vara tillfredsställande, att lagstiftningen lade

hinder i vägen för ett rationellt utnyttjande av de fordon, som allenast en

liten del av dagen användes för transporter av mjölk och mjölkprodukter.

Även om vissa av sistnämnda fordon numera är sysselsatta med bettransporter

anser utskottet, att ovannämnda synpunkter i stort sett även kan anföras

som skäl för att undantaga transporter av fabrikspotatis. Det synes

dessutom icke vara motiverat att bygga ut en organisation av yrkesmässig

trafik till sådan omfattning, att den kan motsvara hela behovet vid den tillfälliga

transporttopp, som potatissäsongen medför. Utskottet ställer sig därför

positivt till motionärernas förslag. Vid den skyndsamma prövning, som

enligt utskottets ovannämnda uttalande bör företagas beträffande skogstraktorernas

undantagande från regleringen av den yrkesmässiga trafiken,

bör jämväl detta förslag bli föremål för behandling.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1) I: 73 och II: 159 samt

2) I: 129 och II: 158

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening giva

till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 oktober 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herrar Åkesson, Eric Carlsson* och Ringaby*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Odhe*, fru Sandström*, fröken Sandell, herrar Lothigius*, Wahrendorff

och Fredriksson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

001553 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:360 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning. a1 i texten