Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk uppskattning av hushållsarbetet, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 310 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 386 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

1960-11-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:60, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk uppskattning av hushållsarbetet, m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 310 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 386 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk

uppskattning av hushållsarbetet, m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 310 i första kammaren av

herr Lundström m. fl. samt nr 386 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts (yrkandena under 2),

att riksdagen måtte besluta »att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning

med uppgift

a) att företaga en ekonomisk uppskattning av hushållsarbetet i syfte

att underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av den

arbetsinsats som bortfaller, när husmodern på grund av sjukdom, förvärvsarbete

etc. inte i full utsträckning kan deltaga i hushållsarbete samt

b) att undersöka förutsättningarna för att inom den allmänna sjukförsäkringens

ram och med ledning av resultatet av den ovan begärda undersökningen

bereda hemarbetande kvinnor möjlighet att teckna frivillig tillläggsförsäkring

enligt samma grunder som gäller för andra yrkesgrupper».

I motionerna har även yrkats, att riksdagen måtte uttala sig för att

Sverige skall ratificera Internationella arbetsorganisationens konventioner

nr 100 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde

samt nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning

(yrkandena under 1). Dessa yrkanden behandlar utskottet i sitt

utlåtande nr 58.

över motionerna har Folkpartiets kvinnoförbund, Högerns kvinnoförbund,

Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet Landsbygdens folk

(RLF), Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska landsbygdens kvinnoförbund,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkeskvinnors

samarbetsförbund (YSF) erhållit tillfälle att yttra sig. Sveriges

socialdemokratiska kvinnoförbund har icke låtit sig avhöra.

Gällande bestämmelser angående frivillig försäkring för sjukpenningtillägg

för hemarbetande kvinnor, m.m.

Enligt 47 § sjukförsäkringslagen kan sjukpenningförsäkrad sjukkassemedlem,

som åtnjuter inkomst av annat förvärvsarbete än tjänst, genom

frivilliga avgifter försäkra sig i allmän sjukkassa för erhållande av sådant

1—1392 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

tillägg till grundsjukpenningen, att sjukpenningen jämte tillägget uppgår

till högst så stort belopp som motsvarar sjukpenningen i den sjukpenningklass,

som hon skulle ha tillhört, om årsinkomsten härrört från tjänst.

Vidare får sådan kvinnlig sjukkassemedlem som avses i 7 § andra stycket

i lagen, d. v. s. i stort sett gifta kvinnor samt frånskilda kvinnor och änkor

med barn under 16 år, utöka sitt försäkringsskydd genom frivilliga avgifter,

så att hon erhåller ett sjukpenningtillägg på 1, 2 eller 3 kr. Det sammanlagda

sjukpenningbeloppet får dock inte överstiga 6 kr. Försäkring för

sjukpenningtillägg kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93 dagars karenstid.

För den frivilliga försäkringen för sjukpenningtillägg utgår statsbidrag

med 20 %.

Möjligheterna för de hemarbetande kvinnorna att erhålla skydd genom

sjukpenningförsäkring förbättras fr. o. m. den 1 januari 1961. Vid vårsessionen

(prop. nr 137, andra lagutskottets utlåtande nr 36 och rskr 255)

beslöts nämligen, dels att sjukpenningförsäkringen enligt 7 § för gifta

kvinnor m. fl. skulle utsträckas till att gälla även ogifta kvinnor med barn,

dels ock att maximum för sjukpenningtillägget till denna försäkring

skulle höjas till 5 kr., dock att den sammanlagda sjukpenningen icke

skulle få överstiga 8 kr.

Frågan om förbättrade sjukförsäkringsförmåner för hemarbetande

kvinnor är för närvarande föremål för prövning i samband med del

pågående samordnings- och kompletteringsarbetet rörande socialförsäkringen.

I den redogörelse för detta arbete som i propositionen nr 75 till årets

riksdag lämnas av föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson,

framhålles det såsom påfallande, att, även om utvecklingen lett fram till en

betydande grad av överensstämmelse i huvuddragen inom socialförsäkringens

olika grenar, betydande skillnader likväl förekommer. Vägledande

för den pågående översynen i samordningens och kompletteringens tecken

bör enligt departementschefen vara bl. a., att luckor och brister i försäkringsskyddet

bör fyllas, om de motsvaras av angelägna behov. Vidare anför

departementschefen, att i samband med trågan om ett utsträckande av

den obligatoriska tilläggssjukpenningförsäkringen till att omfatta företagare

aktualiseras även frågan om en översyn av ersättningsreglerna för

vissa särskilda grupper, biand dem husmödrar som saknar kontant inkomst

av sitt arbete i hemmet.

Nämnda arbete på översyn och komplettering av socialförsäkringen

ombesörjes huvudsakligen av 1958 års socialförsäkringskommitté, socialförsäkringens

administrationsnämnd och socialdepartementets rättsavdelning.

Vid vårsessionen behandlade utskottet två likalydande motioner (I: 441

av herrar Andersson, Torsten, och Svanströin samt II: 585 av herr Svensson

i Vä), vari yrkades på utredning i syfte att tillförsäkra bl. a. husmödrar, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

3

inte har arbete utanför hemmet, tilläggssjukpenning. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 38 i anledning av motionerna erinrade andra lagutskottet

om att det genom motionen aktualiserade spörsmålet redan var

överlämnat till 1958 års socialförsäkringskominitté för utredning. Utskottet

ansåg därför att det saknades skäl att begära särskild utredning i ämnet.

Emellertid syntes det utskottet värdefullt, att de i motionerna framförda

synpunkterna beaktades vid socialförsäkringskommitténs arbete, och utskottet

föreslog därför att motionerna skulle överlämnas till kommittén,

vilket också sketl.

I samband med höjningen av det frivilliga sjukpenningtillägget för gifta

kvinnor m. fl. från högst 3 till högst 5 kr. uttalade föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, i propositionen nr 137 till årets riksdag,

att i det föreliggande förslaget upptogs endast vissa begränsade spörsmål,

medan mera genomgripande ändringar i sjukförsäkringslagstiftningen

finge bli föremål för överväganden i samband med den pågående samordningen

på socialförsäkringslagstiftningens område.

Motionerna

1 motionerna pekas på behovet av en realistisk ekonomisk bedömning

av den hemarbetande husmoderns arbetsinsats. Motionärerna framhåller,

att staten måste ta hänsyn till värdet av husmoderns arbete i olika sammanhang,

såsom vid utformningen av ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen,

vid fastställandet av förvärvsavdragen vid beskattningen, vid

beräknandet av underhållsbidrag och bidragsförskott m. m. Den utveckling

mot familjevård i stället för anstallsvård som nu anses lämplig för särskilt

missanpassad ungdom medför enligt motionärernas uppfattning med nödvändighet

en mer realistisk bedömning än den nuvarande av vad vården

i hemmen egentligen kostar. Motionärerna påpekar, att husmoderns insatser

aldrig kommer till synes i ekonomiska kalkyler av traditionellt slag

och inte heller i socialstyrelsens beräkningar över levnadskostnader. De

erinrar om att vissa försök av mera allmänt omfattande karaktär för att

få fram vissa beräkningar gjorts av bostadskollektiva kommittén i dess

1954 avgivna betänkande »Kollektivhus» och av 1954 års familjeutredning i

dess 1955 avgivna betänkande »Samhället och barnfamiljerna». Familjeutredningen

beräknade med utgångspunkt från en hembiträdeslön plus

mat och logi för hembiträdet, att arbetsinsatsen i en familj med två barn

1955 skulle motsvara en summa av 5 009 kr. per år, eller drygt 6 000 kr.

i dag. Motionärerna framhåller, all en jämförelse, som förefaller realistisk,

kan göras med lönen till en hemvårdarinna. Denna utgår efter 4 lönegraden

eller med cirka 10 000 kr. om året. De finner det därför egendomligt,

att husmödrarna räknas in under rubriken »icke ekonomiskt aktiva»

i Statistisk årsbok. I motionerna an föres härefter:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

Ett mera ingående studium av det ekonomiska utbytet av husmoderns

arbetskraft torde dock vara värdefullt att få utfört. Det torde vara praktiskt

utförbart att undersöka den ekonomiska skillnad som uppstår om en husmor

själv sköter tvätten, lagar maten, syr familjens kläder och sköter familjens

textilförråd emot om hon anlitar andra inom eller utom hemmet

att utföra dessa arbeten. En riktigare bedömning torde också kunna ernås

genom att vid en undersökning uppdela familjerna i olika grupper efter

stads- och lanthushåll, efter barnlösa familjer och familjer med barn etc.

Värdet av den hemarbetande kvinnans arbetsinsatser är utan tvivel betydande,

även om den aldrig tagits upp i vår nationalinkomst. Uppskattningen

av de ekonomiska värden, som denna grupp av kvinnor tillför vår

produktion, växer sig också allt starkare inom störa grupper. Att ta upp

detta problem till närmare studium och draga de därav betingade slutsatserna

vid bl. a. avvägningen av statens stöd inom familjepolitiken anser vi

vara påkallat.

I fråga om sjukpenningförsäkring för husmödrar anför motionärerna

efter en redogörelse för gällande bestämmelser:

Anledningen till att de hemarbetande hustrurna inte tillåtits att teckna

högre sjukpenningförsäkring torde vara, att denna utgör ersättning för

bortfallen förtjänst av förvärvsarbete. I deras fall utgår ingen kontantlön,

och någon beräkning av deras produktiva arbete i hemmet saknas, som vi

på annat ställe i denna motion påpekat. De har med andra ord ingen bortfallen

lön, som sjukpenningen skulle vara med atl kompensera. Man har

även hyst farhågor för att ett system som tillät en relativt hög sjukpenning

för husmödrarna skulle kunna på något håll missbrukas.

Dessa argument kan naturligtvis ha visst fog för sig. Å andra sidan innebär

den gällande ordningen i många fall ett uppenbart missgynnande av de

hemarbetande kvinnorna. Från deras håll har också riktats en stark kritik

emot systemet. 1 längden måste också den låga sjukersättningen leda till

att husmödrarna endast i verkligt allvarliga sjukdomsfall sjukskriver sig

och avhåller sig från arbete för att vårda sin hälsa, och på det sättet förlängs

sjukdomstillståndet.

Har en husmor med hemmavarande barn och stort hushåll råd att vara

sjuk måste hon anlita tillfällig hemhjälp. Kostnaden härför täcks inte tillnärmelsevis

av den nu till sex kronor maximerade tilläggssjukpenningen

och naturligtvis än mindre av trekronorsbidraget, som för de flesta utgör

den enda ersättningen.

I den låga summan torde också ligga en av anledningarna till att så relativt

få kvinnor begagnat sig av möjligheten att teckna den extra tilläggssjukpenningen.

De extra tre kronor som tilläggssjukpenningen innebär

motiverar sannolikt enligt mångas mening inte det extra besvär med sjukintyg

etc. som ett utbekommande av försäkringen kräver så snart sjukdomen

räcker över sju dagar. I synnerhet inte i bygder med lång väg till

läkare.

Det finns därför enligt vår mening mycket som talar för att man inom

den allmänna sjukförsäkringens ram inför en möjlighet för hemarbetande

kvinnor att teckna frivillig tilläggssjukpenning enligt samma grunder som

för övriga försäkringstagare, d. v. s. med hänsyn till en realistisk, ehuru

schabloniserad beräkning av deras arbetsprestationers värde. Hur en sådan

försäkring i detalj skall utformas, hur den nödvändiga kontrollen bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

5

ordnas, avgifternas storlek beräknas etc. bör hänskjutas till särskilda sakkunniga

inom de förvaltningsgrenar, som f. n. administrerar den allmänna

sjukförsäkningen.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen 11:386.

Remissyttrandena

Yrkandet i motionerna om en ekonomisk värdering av husmödrarnas

arbete tillstyrkes av Folkpartiets kvinnoförbund, Tjänstemännens

centralförbund och Yrkeskvinnors samarbetsförbund, vilka därvid

i stort sett åberopar de i motionerna anförda skälen.

Högerns kvinnoförbund instämmer i motionärernas uppfattning om

behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av den hemarbetande husmoderns

arbetsinsats. Förbundet anser att den hemarbetande husmoderns

insats varken kan eller bör uppskattas skönsmässigt. Enligt förbundets

uppfattning vore det en framkomligare väg att göra en arbetsvärdering

av de olika moment, som ingår i den hemarbetande husmoderns arbetsuppgifter.

Förbundet förordar en sådan arbetsvärdering.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhåller, att det ur flera

synpunkter vore angeläget att åstadkomma en värdesättning av de hemarbetande

husmödrarnas arbetsinsatser. Emellertid vill förbundet också

framhålla, att en sådan värdesättning stöter på utomordentligt stora

svårigheter, bl. a. på grund av nödvändigheten att finna beräkningsnormer,

som beaktar de stora skillnaderna i hushåll av olika slag. Frågan kompliceras,

säger förbundet, inte bara av hushållens olika utrustning utan främst

av familjernas olika storlek och struktur.

Förevarande yrkande avstyrkes av Landsorganisationen i Sverige och

Riksförbundet Landsbygdens folk.

LO anser, att en ekonomisk värdering av husmödrarnas arbete icke är

erforderlig för avvägningen av husmödrarnas förmåner inom socialförsäkringarna.

Vidare vänder sig LO mot motionärernas uppfattning, att värdet

av husmödrarnas hemarbete borde komma till synes i den ekonomiska

statistiken, och anför därvid:

Att det värde, som husmödrarnas arbete i hemmet representerar, icke

kommer till uttryck i ekonomisk statistik sammanhänger med att deras

arbetsinsatser inte saluförs och att de alltså inte uppbär lön. Förhållandena

är enahanda för de arbetsbyten, som inte torde vara ovanliga i det svenska

samhället, liksom för egna arbetsinsatser, t. ex. vid uppförande av ett eget

hem. Däremot finns givetvis ett sådant pris på de tjänster, som avser att

ersätta husmoderns arbetsinsatser eller de insatser som görs t. ex. genom

arbetsbyten.

Man måste dessutom räkna med stora tekniska svårigheter att genomföra

den värdering motionärerna föreslår. Redan nu är nationalinkomststatistiken

inom vissa sektorer grundad på skattningar och alltså osäker

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 är 1960

inom vissa marginaler. LO kan inte finna skal föreligga att ytterligare öka

denna osäkerhetsmarginal, vilket skulle bli fallet om den av motionärerna

föreslagna värderingen skulle ingå bland posterna. Därtill kommer att

internationella jämförelser av nationalinkomstens utveckling därigenom

skulle omöjliggöras, ty värdet av husmödrarnas arbete ingår enligt internationell

praxis icke i bruttonationalprodukten.

RLF uttalar, att det torde vara omöjligt att erhålla en allmängiltig

norm för värdering av husmoderns arbete, vilken i samtliga fall ger en

rättvis bedömning av hennes insatser. Att, som ibland skett, utgå från

kostnaden för lejd arbetskraft — i den mån sådan går att få — innebär

enligt förbundets mening i regel en underskattning av husmoderns arbete

och betydelse i hemmet, särskilt om det finns småbarn i familjen.

Yrkandet om förbättrade möjligheter för heinarbetande kvinnor

att teckna frivillig tilläggssj ukpenningför säkring tillstyrkes

eller lämnas utan erinran av Folkpartiets kvinnoförbund, Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges husmodersföreningars riksförbund, Tjänstemännens

centralorganisation och Yrkeskvinnors samarbetsförbund. I de

fall där dessa organisationer motiverar sitt ställningstagande åberopar de

i huvudsak samma skäl som motionärerna.

RLF uttalar, att den kritik som motionärerna framför mot den begränsade

möjlighet att teckna frivillig sjukförsäkring, som de hemarbetande

kvinnorna nu har, har visst fog för sig. Förbundet anför vidare:

Emellertid är detta enligt RLF endast ett delproblem i sjukförsäkringen.

Även de egna företagarnas möjligheter kommer med i bilden, där också

kritiska invändningar kan göras. I stället för att rekommendera dellösningar,

rekommenderar därför RLF en allmän översyn av hela sjukförsäkringen.

Svenska landsbygdens kvinnoförbund hänvisar till den vid årets riksdag

väckta motionen I: 470 av fru Svenson, enligt vilket maximibeloppet för det

sjukpenningtillägg för vilket hemarbetande gifta kvinnor m. fl. äger frivilligt

försäkra sig borde höjas till 6 kr. Förbundet anser att detta belopp under

nuvarande förhållanden utgör en rimlig höjning av sjukpenningtillägget.

Högerns kvinnoförbund delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten

av ökad möjlighet för hemarbetande kvinnor att teckna frivillig försäkring

för sjukpenningtillägg. Förbundet fortsätter:

Huruvida resultatet skulle bli väsentligt ökad anslutning till den frivilliga

tilläggssjukpenningförsäkringen torde emellertid få anses ovisst med

hänsyn till de förmodligen relativt höga försäkringsavgifter det här torde

röra sig om. Förbundet ifrågasätter om icke den enklaste metoden skulle

vara att maximibeloppet för den frivilliga tilläggssjukpenningen höjdes till

högre belopp än nu gällande tre kronor. Härigenom skulle den säkerligen

komplicerade och svårutförbara ekonomiska värderingen kunna undvikas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1060

7

LO framhåller, att genom nuvarande lagstiftning behovet av en sjukpenningförsäkring

för de hemarbetande kvinnorna är erkänt. Såvitt LO

kan finna avser förmånerna emellertid inte att täcka ett inkomstbortfall

utan en kostnadsstegring, som uppstår vid husmoderns sjukdom. Frågan

blir då enligt LO hur stor denna kostnadsstegring kan beräknas vara samt

till hur stor del den skall täckas av försäkringsförmånerna. Eftersom förevarande

fråga utreds inom 1958 års socialförsäkringskommitté, anser sig

LO sakna anledning att vidare ta ställning till motionärernas förslag.

Utskottet

I föreliggande motioner framhålles, att en ekonomisk värdering av husmoderns

arbetsinsats i hemmet är erforderlig ur flera synpunkter. Värdet

av denna arbetsinsats måste sålunda beaktas vid utformningen av sjukpenningförsäkringen,

vid bestämmande av storleken av förvärvsavdragen

inom beskattningen samt vid beräknande av underhållsbidrag och bidragsförskott.

Vidare nödvändiggör enligt motionärernas uppfattning den pågående

utvecklingen mot familjevård i stället för anstaltsvård av bl. a.

missanpassad ungdom en mera realistisk bedömning av vad vård i hemmen

kostar. Under hänvisning härtill hemställer motionärerna om en utredning,

som skall företaga en ekonomisk uppskattning av husmoderns arbete

samt med ledning därav undersöka förutsättningarna för att inom den

allmänna sjukförsäkringens ram bereda hemarbetande kvinnor möjlighet

att teckna frivillig försäkring för sjukpenningtillägg enligt de grunder som

gäller för företagare.

Motionärerna påpekar, att vissa försök gjorts att ekonomiskt värdera

husmoderns arbete, och nämner därvid 1954 års familjeutrednings betänkande

»Samhället och barnfamiljerna» samt bostadskollektiva kommitténs

betänkande II »Kollektivhus». Familjeutredningen beräknade år

1955 värdet av det arbete husmodern tillför en tvåbarnsfamilj utifrån

kostnaden för lön, inklusive kost och logi, för ett kompetent hembiträde

till 5 000 kr. om året. Bostadskollektiva kommittén undersökte 1954, hur

stor årsinkomst en förvärvsarbetande hustru måste ha, för att nettoinkomsten

av hennes arbete skulle förslå till de ytterligare utgifter som förorsakades

av att familjen på grund av hennes förvärvsarbete måste bo i

kollektivhus och utnyttja de därmed förenade anordningarna. Enligt kommittén

varierade denna inkomst från drygt 8 000 kr. till drygt 8 000 kr.,

beroende på dels familjens storlek, dels mannens inkomst. Motionärerna

anser för sin del att en riktigare beräkningsgrund crhålles i den lön som

tillkommer en i den sociala hemhjälpen anställd hemvårdarinna. Denna

lön uppgår för närvarande till ca 10 000 kr. om året.

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra en rättvisande

uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Många

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

av hennes arbetsuppgifter torde sålunda sakna motsvarigheter inom arbetslivet

i övrigt. Vidare tar åtskilliga av arbetsuppgifterna inte kontinuerligt

hela hennes arbetskraft i anspråk och uträttas därför delvis samtidigt med

andra uppgifter. En arbetsvärdering på tidsstudiebas framstår följaktligen

knappast såsom möjlig. En mera framkomlig väg är måhända att utgå

från kostnaden för lejd arbetskraft, men vid sådana beräkningar måste

bortses från några av husmoderns viktigaste uppgifter. Härvid tänker utskottet

på husmoderns insatser för att bereda barnen en lugn och tryggg

uppväxt samt för att skapa trivsel i hemmet. Även om man inte tar hänsyn

till att betydelsen av sådana insatser skiftar från hem till hem, kan man

inte komma ifrån att de är omöjliga att skatta i pengar. Likväl måste det

indirekta värdet härav antagas vara betydande. Med hänsyn till dessa förhållanden

saknas anledning att antaga, att man genom den i motionerna

begärda utredningen skulle uppnå mera rättvisande resultat än genom de

ovan nämnda uppskattningarna.

Det huvudsakliga syftet med den begärda utredningen torde emellertid

vara att erhålla ett underlag för en förbättrad sjukpenningförsäkring för

hemarbetande kvinnor. Enligt gällande regler är dessa kvinnor obligatoriskt

försäkrade för en grundsjukpenning om 3 kr. för dag. De har därutöver

möjlighet att teckna frivillig försäkring för sjukpenningtillägg om

högst 3 kr. om dagen. Emellertid har under vårsessionen beslutats, att

maximum för sjukpenningtillägget skall fr. o. m. den 1 januari 1961 höjas

till 5 kr. Den frivilliga försäkringen har hittills rönt förhållandevis ringa

anslutning bland husmödrarna. Det synes därför lämpligt att låta anstå

med ytterligare förbättringar av möjligheterna till frivillig försäkring, tills

erfarenheter vunnits av den i våras beslutade höjningen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 310 och II: 386, såvitt avser de

däri under 2) upptagna yrkandena, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 november 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, herrar Kaijser, Thorsten Larsson och

fröken Nordström;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Sandell, fröken

Höjer, herrar Johansson i Södertälje, Wahrendorff, Fredriksson, fru Wallerius-Gunne

och fru Eriksson i Ängelholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1960

9

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herr Kaijser, fröken Nordström, herr Jacobsson

i Tobo, fröken Höjer och fru Wallerius-Gunne, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar å s. 7 med orden

»Det är» och slutar å s. 8 med orden »beslutade höjningen», bort ersättas

med text av följande lydelse.

»Det är uppenbarligen förenat med svårigheter att göra en rättvisande

uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Åtskilliga av

arbetsuppgifterna tar inte kontinuerligt hela hennes arbetskraft i anspråk

och uträttas därför delvis samtidigt med andra uppgifter. En arbetsvärdering

på tidsstudiebas kan därför erbjuda vissa problem. En annan väg är

att utgå från kostnaden för lejd arbetskraft. Självfallet kan icke i någotdera

fallet hänsyn tas till sådana insatser från husmoderns sida som att

bereda barnen en lugn och trygg uppväxt samt att skapa trivsel i hemmet.

Sådana insatser går inte att ekonomiskt värdera. Ej heller kan den arbetsgemenskap

som ofta skapas i ett hem bli föremål för ekonomisk bedömning.

Mycket skulle dock vara vunnet, om det ekonomiska värdet av de praktiska

arbetsmoment som ingår i husmoderns arbete för hem och familj

kunde fastställas. Det föreligger också ett mycket utbrett intresse för att

vinna klarhet i denna fråga. Under en följd av år har sålunda frågan debatterats

i samband med sjukförsäkring, förvärvsavdrag, vissa sociala förmåner

samt familjerättsliga underhållsbidrag. Med hänsyn härtill anser

utskottet det befogat, att möjligheterna att nå fram till någon form av

ekonomisk värdering av husmorsarbetet ingående undersöks. Tillgängligt

material från olika separata undersökningar, bl. a. från statens institut för

konsumentfrågor, bör därvid kunna användas som underlag. Olika metoder

för värderingen bör prövas, såsom arbetsvärdering av särskilda moment

och jämförelser med arbetsmarknadens löner för hemhjälp. Utredningen

bör också söka klarlägga de praktiska konsekvenserna på olika

områden av en genomförd värdering av hushållsarbetet, så att en mera realistisk

grund erhålles för bestämningen av de skilda ersättningar som kan

bli aktuella för den hemarbetande husmodern.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 310

och 11:386, såvitt avser de däri under 2) upptagna yrkandena,

måtte i skrivelse till Ivungl. Maj :t begära en förutsättningslös

utredning angående en ekonomisk uppskattning av

hushållsarbetet, som kan ligga till grund för en realistisk bedömning

i olika sammanhang av värdet av husmoderns arbetsinsats».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.