Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsam behandling av vissa frågor angående yrkesmässig biluthyrning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 467 i första kammaren av herr Sveningsson samt nr 547 i andra kammaren av herrar Bohman och Eliasson i Moholm.

1960-11-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:61, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsam behandling av vissa frågor angående yrkesmässig biluthyrning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 467 i första kammaren av herr Sveningsson samt nr 547 i andra kammaren av herrar Bohman och Eliasson i Moholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra tagutskottets utlåtande nr 61 år 1960

1

Nr 61

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsam behandling

av vissa frågor angående yrkesmässig biluthyrning.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 467 i första kammaren av herr

Sveningsson samt nr 547 i andra kammaren av herrar Bohman och Eliasson

i Moholm.

I motionerna, vilka är likalydande, göres gällande, att en lättnad i nuvarande

reglering av den yrkesmässiga biluthyrningen är önskvärd, samt

hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

Kungl. Maj :t anmodar 1953 års trafikutredning att med skyndsamhet behandla

den i motionen angivna frågan om ändrade regler för yrkesmässig

biluthyrning».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 547.

Gällande bestämmelser

Regler om uthyrningsrörelse återfinnes i förordningen den 25 oktober

1940 angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. Denna reglerar i första

hand den yrkesmässiga trafiken, varmed förstås sådan trafik, i vilken automobil

jämte förare mot ersättning tillhandahålles allmänheten för personeller

godsbefordran. I förordningens 32 § är intagna bestämmelser om uthyrningsrörelse,

vilken definieras som yrkesmässig uthyrning av automobil

ulan att förare ställes till förfogande. Det må tilläggas att vad som stadgas

om automobil i tillämpliga delar äger avseende jämväl å motorcykel och

traktortåg. På samma sätt som är föreskrivet för yrkesmässig trafik gäller

att uthyrningsrörelse icke får utövas fritt utan först efter myndighets tillstånd.

Tillstånd till uthyrningsrörelse lämnas av länsstyrelsen i det län, där

rörelsen skall drivas. För att tillstånd skall få lämnas måste vissa villkor vara

för handen. Det föreskrives sålunda att tillstånd må meddelas endast om

rörelsen finnes behövlig och i övrigt lämplig samt sökanden befinnes skickad

att handhava rörelsen. Tillståndet skall ställas å viss fysisk eller juridisk

person samt upptaga de villkor och bestämmelser, som prövas nödiga.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1960

Juridisk person må dock beviljas tillstånd endast om särskilda skäl föreligger.

Förfarandet i samband med ansökan om tillstånd till uthyrningsrörelse

har ingående reglerats såväl i avseende å vilka uppgifter, som skall

åtfölja ansökningen, som i fråga om inhämtande av yttrande över ansökningen

från myndigheter ävensom från trafikföretag och sammanslutningar

av utövare av yrkesmässig uthyrning samt andra, vilka ärendet kan angå.

Regler finnes jämväl om återkallande och indragning för viss tid av tillstånd

ävensom om varning till tillståndshavaren. Därjämte må nämnas, att

jämlikt 6 mom. nämnda paragraf automobil i uthyrningsrörelse icke får

tillhandahållas annan person såsom förare än den, som styrker sig inneha

gällande körkort för automobil och ha uppnått 21 års ålder, dock att moped

får tillhandahållas förare utan hinder av att denne icke innehar körkort.

Förhyrd automobil får icke föras av någon, som icke fyllt 21 år. För att

bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik icke skall kunna kringgås

stadgas jämväl att förhyrd automobil icke får yrkesmässigt mot ersättning

föras av någon för ändamålet anlitad person, dock att detta får ske inom

stad eller tättbebyggt samhälle för att möjliggöra bruket av billots.

Historik

Särskilda bestämmelser om uthyrningsrörelse infördes i den svenska trafiklagstiftningen

genom en förordning den 14 juni 1933, genom vilken det i

1930 års motorfordonsförordning intogs ett stadgande av bl. a. det innehållet,

att den, som ville yrkesmässigt uthyra bil utan att förare ställdes till

förfogande, skulle därtill söka tillstånd av vederbörande länsstyrelse.

I sitt år 1935 avgivna betänkande med förslag till förordning angående

allmän automobiltrafik upptog 1932 års trafikutredning vissa föreskrifter

om uthyrningsrörelse, som innebar i vissa avseenden en komplettering av

den gällande bestämmelsen. Sålunda föreslogs bl. a., att tillstånd skulle beviljas

endast under förutsättning att rörelsen funnes behövlig och lämplig

samt sökanden skickad att handha densamma. Den proposition, som grundade

sig å nämnda utrednings betänkade (161/1936), fann emellertid icke

riksdagens gillande.

1936 års trafikutredning dryftade ingående frågan, huruvida uthyrningsrörelse

borde helt eller delvis förbjudas. Utredningen ansåg sig icke kunna

förorda förbud mot uthyrning av personbil, enär sådan uthyrning måste anses

fylla ett verkligt behov. Utredningen fann emellertid, att den formen av

uthyrningsrörelse borde underkastas en betydligt strängare reglering än vad

som tidigare varit fallet. För sådant avseende lät utredningen bestämmelserna

om den yrkesmässiga automobiltrafiken tjäna som förebild och föreslog

i stort sett de regler, som i huvudsak alltjämt är gällande. Beträffande

yrkesmässig uthyrning av lastbilar syntes enligt utredningens uppfattning

något behov av sådan uthyrning knappast föreligga. Utredningen ansåg därför,

att yrkesmässig uthyrning av lastbilar ej längre borde tillåtas, och fann

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1960

det riktigast, att allmänhetens behov av lastbilstransporter, som icke verkställdes

med egna vagnar, tillgodosågs av den yrkesmässiga trafikens män.

Även uthyrning av släpvagn ansåg utredningen borde förbjudas.

I propositionen nr 115 till 1940 års riksdag framlades för riksdagens yttrande

det förslag till förordning om yrkesmässig automobiltrafik, som alltjämt

i huvudsakliga delar är gällande. Propositionen byggde på 1936 års

trafikutrednings förslag, vilket med vissa justeringar följts. Således föreslogs,

att meddelande av tillstånd skulle ske på grundval av behovsprincipen.

Däremot kunde föredragande departementschefen icke biträda utredningens

förslag att uthyrning av lastbilar och släpvagnar icke längre skulle

tillåtas. Enligt departementschefen kunde sådan uthyrning i många fall tillgodose

fullt legitima intressen.

I sitt utlåtande nr 27 över propositionen uttalade andra lagutskottet bl. a.:

Även om yrkesmässig uthyrning av automobil kan i viss utsträckning tillgodose

berättigade behov, torde dock enligt utskottets uppfattning fog icke

saknas för de ofta uttryckta farhågorna att bedrivandet av dylik rörelse

kan i vissa fall öka riskerna i vägtrafiken. Särskilt torde detta gälla i sådana

fall då genom uthyrning personautomobiler ställas till förfogande för

personer, som sakna nödig körvana eller som eljest på grund av spritpåverkan

eller andra omständigheter icke lämpa sig för att framföra automobil.

Utskottet anser, att med hänsyn till dylika riskmöjligheter meddelande av

tillstånd till bedrivande av utlryrningsrörelse bör föregås av en noggrann

behovsprövning och inskränkas till vad som ur denna synpunkt finnes påkallat,

samt att uppmärksamhet bör ägnas åt frågan, huruvida sökanden

med avseende å ansvarskänsla och omdöme är lämplig att handhava rörelsen.

Vad beträffar meddelande av tillstånd till rörelse för uthyrning av lastautomobiler

och släpfordon bör därjämte varsamhet iakttagas till förhindrande

av osund konkurrens med utövare av yrkesmässig trafik för godsbefordran

i orten.

Till följd av vad sålunda uttalats i samband med förordningens tillkomst,

har på åtskilliga håll i vårt land tillämpats en viss restriktivitet vid meddelande

av tillstånd till uthyrningsrörelse.

1953 års trafikutredning

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallades särskilda

sakkunniga för att verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken.

De sakkunniga har antagit namnet 1953 års trafikutredning.

I direktiven för utredningen heter det bl. a.:

Från flera håll har därvid kritik riktats mot formerna för regleringen av

den yrkesmässiga biltrafiken.-----

Sedan 1940 års förordning trädde i kraft har situationen på transportmarknaden

i landet undergått vissa icke oväsentliga förändringar, vilka synes

ge anledning att nu företaga en omprövning av den statliga trafikpolitiken.

Utvecklingen kännetecknas bl. a. av en stark ökning av antalet personoch

lastbilar i icke yrkesmässig trafik. Därjämte har i samband med jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1960

bruksrationaliseringen tillkommit ett stort antal traktorer som i viss utsträckning

kan användas även för vägtransporter. Den förbättring av landets

transportförsörjning som härigenom uppstått, är en omständighet, som

icke hör förbises när det gäller att bedöma i vilken utsträckning behov föreligger

att genom konkurrensskydd åt den yrkesmässiga biltrafiken trygga

tillgången på transportmedel i landets olika delar. Yrkanden har också

----- — framställts från olika håll om uppmjukning av regleringsbestäm
melserna

för den yrkesmässiga trafiken.

I svar den 30 maj 1960 på interpellation angående åtgärder på det trafikpolitiska

området, förklarade kommunikationsministern bl. a., att han självfallet

inte kunde då nämna någon dag när utredningens betänkande torde

föreligga färdigt men att han mycket noggrant följde arbetet inom trafikutredningen.

Motionerna

Motionärerna framhåller, att de nuvarande reglerna om uthyrningsrörelse

torde ha tillämpats med ännu större restriktivitet än vad författningen i

själva verket åsyftar, så att tillstånd till uthyrningsrörelse synes lämnas endast

under alldeles speciella förutsättningar, då mycket starka behovssynpunkter

kunnat anföras. Motionärerna förmenar, att de förhållanden som

motiverade gällande lagstiftning numera förändrats i väsentliga avseenden.

De hänsyn till den yrkesmässiga trafiken och till trafiksäkerheten, som dä

åberopades, synes icke nu längre kunna motivera fortsatt restriktivitet, vilket

motionärerna utvecklar bl. a. på följande sätt:

Den yrkesmässiga lastbilstrafikens fordonspark har differentierats efter

olika transportbehov. Företag inom både produktions- och distributionsledet

har dessutom för en stor del av sina transporter och för att säkerställa

vissa särskilt brådskande transportbehov måst hålla en egen fordonspark.

Därutöver har emellertid visat sig erfordras fordon, som kan yrkesmässigt

ställas till förfogande utan förare för utnyttjande under viss tid eller för

vissa transportuppgifter. Icke minst under tider, då företagens egna fordon

på grund av trafikskador, ombesiktning eller av andra skäl icke kan utnyttjas

i rörelsen, eller för mera tillfälliga eller periodiskt återkommande transportarbeten

skulle tillgång till uthyrningsfordon vara av stort värde. En

dylik yrkesmässig uthyrningsverksamhet till näringslivets och enskildas

tjänst skulle som komplement till den yrkesmässiga trafiken i övrigt möjliggöra

ett verkligt rationellt utnyttjande av landets fordonspark.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt borde ökad tillgång på uthyrningsbilar medföra

fördelar. Även om vissa bilverkstäder redan" nu kostnadsfritt kan tillhandahålla

bilägare, som inlämnar sina fordon för reparation, ersättningslordon

under kortare tid, torde det nämligen i icke ringa utsträckning förekomma,

att bilägare inför eventualiteten att icke kunna anskaffa ersättningsfordon

och som därigenom förorsakas driftförluster i det längsta uppskjuter

nödvändiga reparationer trots riskerna ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Motionärerna anför vidare, att det i utlandet tillämpas en betydligt mer

liberal ordning beträffande yrkesmässig biluthyrning än i vårt land, vilket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1960 5

icke minst ur turisttrafiksynpunkt motiverar en lättnad i vår nuvarande

reglering.

Motionärerna, som anser det sannolikt att 1953 års trafikutredning skall

beakta den berörda frågan, finner densamma så angelägen och de arbetsuppgifter

som trafikutredningen i övrigt har så många, att frågan bör utbrytas

och behandlas med förtur.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser får yrkesmässig uthyrning av bil utan att

förare ställes till förfogande (uthyrningsrörelse) ske endast efter tillstånd

av länsstyrelsen i det län, där rörelsen skall bedrivas. Tillstånd får meddelas

allenast om rörelsen finnes behövlig och i övrigt lämplig samt sökanden

visat sig skickad att handha densamma. I förevarande motioner göres

gällande, att en lättnad i nuvarande reglering av den yrkesmässiga biluthyrningen

av olika skäl är påkallad. Motionärerna, som anser det sannolikt att

1953 års trafikutredning kommer att behandla denna fråga, finner den så

angelägen och trafikutredningens uppgifter i övrigt så många, att frågan enligt

deras mening bör utbrytas och behandlas med förtur. De hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte anmoda trafikutredningen att med skyndsamhet

behandla frågan om ändrade regler i ämnet.

I samband med tillkomsten 1940 av nu gällande bestämmelser om yrkesmässig

biluthyrning uttalade riksdagen bland annat, att fog icke saknades

för de ofta uttryckta farhågorna att bedrivandet av uthyrningsrörelse i vissa

fall kunde öka riskerna i vägtrafiken. Riksdagen ansåg med hänsyn härtill,

att meddelande av tillstånd till uthyrningsrörelse borde föregås av en

noggrann behovsprövning och inskränkas till vad som ur denna synpunkt

fanns påkallat. Uppmärksamhet borde också ägnas åt frågan, huruvida sökanden

med avseende å ansvarskänsla och omdöme var lämplig att handha

rörelsen. Beträffande tillstånd till rörelse för uthyrning av lastbilar och

släpvagnar borde enligt riksdagens mening därjämte iakttagas varsamhet

för alt förhindra osund konkurrens med utövare av yrkesmässig trafik för

godsbefordran i orten. Till följd av bland annat dessa uttalanden torde länsstyrelserna

ha tillämpat en viss restriktivitet vid meddelande av tillstånd

till uthyrningsrörelse.

Såsom motionärerna framhåller har den kraftiga och snabba utvecklingen

av motorismen medfört att delvis nya synpunkter kan läggas på förevarande

problem. Här må nämnas önskvärdheten av ett rationellt utnyttjande av den

stora fordonsparken och hänsyn till den ökade turisttrafiken. Mot bakgrund

härav kan det därför ifrågasättas, huruvida icke nuvarande tillståndsgivning

är väl restriktiv.

Å trafikutredningen ankommer att verkställa en översyn av 1940 års yrkestrafikförordning,

i vilken reglerna om uthyrningsrörelse är intagna. Utskottet

har inhämtat, att utredningen har för avsikt att före årets slut av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1960

lämna ett betänkande, i vilket regleringen av yrkesmässig biluthyrning kommer

att behandlas. Under sådana förhållanden påkallar enligt utskottets

mening förevarande motioner icke någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:467 och 11:547, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 november 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

Lars Larsson, Åkesson*, Kaijser*, Thorsten Larsson och fröken Nordström;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, fröken Sandell*, fröken

Höjer, herrar Wahrendorff, Fredriksson, fru Wallerius-Gunne*, fru

Eriksson i Ängelholm och fru Svensson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

601691 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.