Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp m. fl.
1960-11-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1960:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960
1
Nr 64
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr
Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp
m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har framhållits, att en ny lottyp, s. k.
kvicklott, under senare år kommit i bruk, men att de myndigheter, som har
att pröva ansökningar om tillstånd till lotteri, visat en viss osäkerhet, huruvida
dylika lotterier bör tillåtas. I anledning därav har motionärerna
hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om »prövning
av lotteritörordningen» i syfte att möjliggöra användning av kvickJotter.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 558.
Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från överståthållarämbetet, varjämte yttrande
på utskottets begäran avgivits av Föreningen Sveriges landsfiskaler. Redogörelse
för yttrandena kommer att lämnas i det följande.
Gällande bestämmelser
Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.
Enligt 1 § förordningen får lotteri om penningar eller penningars värde
icke utan tillstånd av Kungl. Maj :t anordnas för allmänheten i andra fall
eller i annan ordning än som stadgas i förordningen.
Såsom lotteri anses enligt paragrafen varje företag, i vilket efter lottning,
gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än
det, som erhålles av varje deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska
spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka är förenade
med vinstmöjligheter som nu sagts, skall betraktas såsom lotterier
oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.
Enligt 2 § och 3 § a) förordningen kan lotteri i vissa fall få anordnas
efter anmälan hos polismyndighet. Enligt 2 §, som närmast har avse1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 64
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960
ende å smärre lotterier av typen tivolinöjen, gäller såsom förutsättning att
lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att
lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område, att vinsterna
uteslutande utgöres av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel
allenast inom nämnda område, att vinstvärden och insatser icke
överstiger vissa angivna belopp samt att vinstfördelning äger rum i omedelbar
anslutning till deltagande i lotteriet.
Enligt 3 § a) må lotteri, i vilket insatser och vinster är till antal och storlek
bestämda enligt uppgjord plan, oakiat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke är för handen, anordnas efter anmälan hos polismyndighet under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för
välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att lotteriet bedrives allenast
inom för tillställningen avsett område, att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av peningar eller värdepapper,
att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål,
till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är
anordnat, samt att anmälan icke avsett anordnande vid samma tillställning
av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor.
I 3 § b) och c) öppnas möjligheter att efter tillstånd anordna lotteri,
i vilket insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord
plan. Sålunda gäller enligt b) för annan ort än Stockholms stad att polismyndigheten
kan ge tillstånd till lotteri, under förutsättning att lotteriet anordnas
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller
till svenska konsiidkares understöd och uppmuntran, att lotteriet bedrives
allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde, att vinsterna icke till
större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller
värdepapper, samt att insatserna icke uppgår till högre sammanlagt belopp
än 5 000 kronor. Enligt c) kan länsstyrelse meddela lotteritillstånd under
förutsättning att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål eller till svenska konstidkares understöd och
uppmuntran, att lotteriet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke till
större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller
värdepapper, samt att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen, icke
uppgår till högre sammanlagt belopp än 50 000 kronor. Från den 1 januari
1961 får lotteri under nämnda förutsättningar anordnas jämväl till förmån
för partipolitisk verksamhet.
Lotteriförordningen innehåller icke några bestämmelser om hur lotterna
skall vara utformade. Enligt 4 § äger emellertid tillståndsmyndigheten
föreskriva de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,
vartill omständigheterna kan giva anledning. Detsamma gäller polismyndigheten
i fråga om anmälningslotterier. På grund av dessa föreskrifter
får vederbörande myndighet anses äga att vid handläggningen av
ansökningar till eller anmälningar om lotteri även pröva lämpligheten av
den typ av lott, som avses skola komma till användning.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr år 1960
Till ledning för tillståndsmyndigheterna har Kungl. Maj :t den 27 juli
1956 utfärdat vissa lotteribestämmelser, vilka i den mån så särskilt föreskrives
i vederbörande tillståndsresolution skall gälla som villkor för varuoch
tombolalotterier. Bestämmelserna innehåller först vissa gemensamma
villkor för varu- och tombolalotterier och därefter särskilda villkor för varulotterier
och särskilda villkor för tombolalotterier. De förstnämnda rör
bl. a. lotteriets förvaltning, beskaffenheten och värdet av vinsterna samt redovisning
för användning av lotteriets behållning. Beträffande varulotterier
föreskrives, att varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om bl. a. dag
för dragningen och dag då dragningslista beräknas utkomma, samt att förteckning
över vinsterna med uppgift om deras beskaffenhet och värde skall
tillhandahållas vid lottförsäljningen. Beträffande tombolalotterier föreskrives,
att lotterna skall försäljas antingen direkt från tombolahjul eller ock
efter rekvisition från lotteriets expedition med posten, varvid lotterna under
viss kontroll skall uttagas ur tombolahjulet. Vidare föreskrives, att varje
lottsedel skall innehålla uppgift om lottens egenskap av vinst eller nitlott
samt att lottsedlarna skall vara hoprullade med texten inåt och förseglade
på lämpligt sätt. Därjämte stadgas, att så snart lämpligen kan ske och
senast vid lottförsäljningens slut fullständig, i nummerföljd uppsatt förteckning
över de å vinstlotterna utfallande vinsterna skall upprättas och
tillhandahållas allmänheten.
Kvicklotter
Tillståndslotterier har till för några år sedan huvudsakligen bedrivits i
två olika former, varulotterier och tombolalotterier. I de förstnämnda består
lotterna av lottsedlar försedda med tryckt uppgift om dag då dragning
skall ske. Dragningen verkställes efter lottförsäljningens slut, och genom
därefter utgiven dragningslista får allmänheten besked om utfallna vinster.
Vid tombolalotterier sker dragningen däremot i förhand. Vinstlotter
och nitlotter, vilka alla är av samma beskaffenhet och utseende, hoprullas
och förseglas, varefter de blandas i ett tombolahjul. All lottförsälj ning sker
därefter direkt från tombolahjulet och allmänheten kan omedelbart vid
lottköpet konstatera om vinst utfallit eller ej.
Under senare år har emellertid en tredje form av lotter börjat användas,
s. k. kvicklotter, vilka närmast är ett mellanting mellan de tidigare gängse
formerna av lotter. Generellt kan sägas att tillvägagångssättet vid kvicklotterierna
är följande. Lotten består av en lottsedel å vilkens övre del
lottens nummer tryckes och därunder vissa andra uppgifter om lotteriet.
Dragning verkställes i förhand i närvaro av lotteriets kontrollant, varpå
dragningslistan tryckes på lottsedeln. Stundom angives därvid inte vilken
vinst som utfallit utan endast att vinst utfallit. I sådana fall offentliggörcs
vinstplanen vid lotteriets slut. Lottsedeln lillslules därefter på visst av statens
kriminaltekniska anstalt godkänt sätt. Lottsedlarna försäljes till all
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960
mänheten direkt utan användande av tombolahjul. Avsikten med denna
form av lotterier, är att allmänheten redan vid köp av lotter kan få besked
om huruvida vinst utfallit eller ej samt att anordnaren av lotteriet slipper
att bedriva lottförsälj ningen från tombolahjul.
De tillståndsgivande myndigheterna har emellertid ställt sig tveksamma
till huruvida lotterier av denna typ bör tillåtas, med följd att vissa meddelat
tillstånd och andra icke gjort det. I åtskilliga fall har frågan om tillstånd
besvärsvägen förts upp till Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj:t har
därvid lämnat besvären över avslagna tillståndsansökningar utan bifall. Som
motivering härför har åberopats att det beträffande lotterier av ifrågavarande
slag icke synes möjligt att anordna fullt tillfredsställande kontroll.
Härvid torde ha syftats dels på det förhållandet att lotterna, ehuru dragning
sker i förväg, inte säljes från tombolahjul och dels att lotterna efter det dragning
skett färdigställes i olika etapper och därvid omhänderhas av ett flertal
personer å skilda platser, distributionspersonal, tryckeripersonal, förseglingspersonal
o. s. v.
Motionärerna anser, att kvicklotter på ett bättre sätt än vanliga lottsedlar
tillgodoser den lottköpande allmänhetens rätt. I lotterier där dragningen
sker i efterhand kan ofta mycket lång tid förflyta mellan lottköpet och
publicerandet av dragningslistan. Vissa svårigheter föreligger också att på
ett tillfredsställande sätt kungöra dragningsresultatet. Allmänheten kan
därför riskera att antingen inte få reda på dragningen eller också av olika
anledningar förlora sin lottsedel innan dragningen sker. I båda fallen går
lottköparen miste om rätten till en eventuell vinst. Motionärerna framhåller,
att dessa nackdelar skapar olust hos allmänheten och att det därför är förknippat
med stora svårigheter att få avsättning för lottsedlar av traditionell
typ.
Remissyttrandena
Remissinstanserna redovisar delade meningar beträffande motionerna.
Överståthållarämbetet anser, att anledning icke föreligger att principiellt
motsätta sig användning av kvicklotter, åtminstone icke då det gäller mindre
lotterier. Ämbetet har under senare tid på försök lämnat tillstånd till dylika
lotterier, och erfarenheterna därav har i stort sett varit goda. Kvicklotterna
har enligt ämbetet dock den svagheten, att de lätt — även helt oavsiktligt
— kan bli märkta på sådant sätt att vinstlotter kan skiljas från
Övriga lotter. Risken för sådan märkning kan förmodas bli större, därest
den på lottsedeln tryckta dragningslistan anger icke blott vilka lotter
som är vinstlotter utan även vilken vinst, som utfaller på respektive lott.
Ämbetet anser, att dylik förhandsdragning beträffande vinsterna i regel
icke bör tillåtas och har icke heller självt lämnat medgivande till ett sådant
förfarande. Avslutningsvis anför ämbetet, att lotteriförordningen icke
torde lägga något hinder i vägen för vederbörande myndighet att medgiva
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960 5
användning av kvicklotter. Någon ändring av förordningen synes därför
icke påkallad.
Föreningen Sveriges landsfiskaler avstyrker motionen. Föreningen anser,
att kravet på effektiv kontroll icke kan tillgodoses i fråga om kvicklotter. Det
torde därför enligt föreningens mening vara felaktigt att påstå att man med
denna lotteriform skulle tillgodose allmänhetens rätt på ett bättre sätt än
med andra former av lotteri. I likhet med överståthållarämbetet framhåller
föreningen, att en ändring av gällande praxis icke kan åstadkommas genom
ändring i lotteriförordningen, eftersom denna icke närmare anger vilka lotteriformer,
som är tillåtna eller icke tillåtna.
r
t,:
\ Utskottet
Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.
Av denna framgår, att lotteri — bortsett från vissa mindre lotterier, som
äger rum i samband med särskilda tillställningar — som regel icke får anordnas
utan tillstånd av myndighet. Tillstånd får lämnas endast under i förordningen
angivna förutsättningar. Jämlikt 4 § äger myndigheten därvid
föreskriva de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,
vartill omständigheterna kan ge anledning. I förevarande motioner
framhålles, att det under senare tid kommit i bruk en ny typ av lotter,
s. k. kvicklotter, men att de tillståndsgivande myndigheterna ställt sig tveksamma
till huruvida lotterier med dylika lotter bör tillåtas. Motionärerna
har därför hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
»om prövning av lotteriförordningen» i syfte att möjliggöra anordnande
av lotteri med sådana lotter.
Lolteriförordningen innehåller icke några bestämmelser, som reglerar arten
och beskaffenheten av lotterna. Med stöd av ovannämnda stadganden i
4 § får emellertid de tillståndsgivande myndigheterna anses ha att vid handläggningen
av ansökningar om lotteritillstånd pröva även lämpligheten av
den typ av lotter, som i varje särskilt lotteri avses skola komma till användning.
Medan vissa myndigheter vid sådan prövning godtagit kvicklotter,
har andra funnit sig icke kunna acceptera dem. I åtskilliga fall har frågan
besvärsvägen förts under Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj :t har därvid
vägrat tillstånd till lotterier med dylika lotter, enär det icke synts möjligt
att beträffande sådana lotterier anordna fullt tillfredsställande kontroll. Härvid
torde främst ha avsetts, dels att lotterna, ehuru dragning sker i förväg,
försäljes direkt till allmänheten utan användande av tombolahjul och dels
att de färdigställes först efter det dragning i lotteriet ägt rum och därvid i
etapper, med följd att de omhänderhaves av ett flertal personer å skilda platser.
Utskottet delar den av motionärerna uttalade uppfattningen att anordnande
av lotteri är en lämplig väg för ideella föreningar och sammanslutningar
att erhålla medel för sin verksamhet. I den lottköpande allmänhetens in
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960
tresse måste emellertid upprätthållas vissa krav på effektiv kontroll över
lotterier. Att i lagtexten intaga bestämmelser av kontroll- och ordningskaraktär
torde icke vara lämpligt, enär sådana bestämmelser med nödvändighet
måste göras detaljerade och med täta mellanrum torde till följd av utvecklingen
bli i behov av ändring eller komplettering. Enligt utskottets mening
är det därför riktigast att såsom nu sker överlämna åt rättstillämpningen
att avgöra vad som ur kontroll- och ordningssynpunkt skall krävas
beträffande ett lotteri. Med hänsyn härtill finner utskottet icke skäl att tillstyrka
bifall till motionärernas yrkande.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:454 och 11:558, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 november 1960
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Carlqvist, herrar Birke, Åkesson, Thorsten Larsson och fröken Nordström;
från
andra kammaren: fröken Wetterström, herr Odhe*, fru Ekendahl*,
herr Bengtsson i Varberg, fröken Höjer, herrar Wahrendorff*, Fredriksson
och Anderson i Sundsvall.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Thorsten Larsson.
601704
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.