Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp m. fl.

1960-11-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960

1

Nr 64

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss översyn av lotteriförordningen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 454 i första kammaren av herr

Hellebladh m. fl., samt nr 558 i andra kammaren av herr Hansson i Önnarp

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har framhållits, att en ny lottyp, s. k.

kvicklott, under senare år kommit i bruk, men att de myndigheter, som har

att pröva ansökningar om tillstånd till lotteri, visat en viss osäkerhet, huruvida

dylika lotterier bör tillåtas. I anledning därav har motionärerna

hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om »prövning

av lotteritörordningen» i syfte att möjliggöra användning av kvickJotter.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 558.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från överståthållarämbetet, varjämte yttrande

på utskottets begäran avgivits av Föreningen Sveriges landsfiskaler. Redogörelse

för yttrandena kommer att lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser

Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.

Enligt 1 § förordningen får lotteri om penningar eller penningars värde

icke utan tillstånd av Kungl. Maj :t anordnas för allmänheten i andra fall

eller i annan ordning än som stadgas i förordningen.

Såsom lotteri anses enligt paragrafen varje företag, i vilket efter lottning,

gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende

anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än

det, som erhålles av varje deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska

spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka är förenade

med vinstmöjligheter som nu sagts, skall betraktas såsom lotterier

oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.

Enligt 2 § och 3 § a) förordningen kan lotteri i vissa fall få anordnas

efter anmälan hos polismyndighet. Enligt 2 §, som närmast har avse1

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960

ende å smärre lotterier av typen tivolinöjen, gäller såsom förutsättning att

lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att

lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område, att vinsterna

uteslutande utgöres av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel

allenast inom nämnda område, att vinstvärden och insatser icke

överstiger vissa angivna belopp samt att vinstfördelning äger rum i omedelbar

anslutning till deltagande i lotteriet.

Enligt 3 § a) må lotteri, i vilket insatser och vinster är till antal och storlek

bestämda enligt uppgjord plan, oakiat de i 2 § angivna förutsättningarna

icke är för handen, anordnas efter anmälan hos polismyndighet under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för

välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att lotteriet bedrives allenast

inom för tillställningen avsett område, att vinsterna icke till större del

än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av peningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål,

till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är

anordnat, samt att anmälan icke avsett anordnande vid samma tillställning

av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor.

I 3 § b) och c) öppnas möjligheter att efter tillstånd anordna lotteri,

i vilket insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord

plan. Sålunda gäller enligt b) för annan ort än Stockholms stad att polismyndigheten

kan ge tillstånd till lotteri, under förutsättning att lotteriet anordnas

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller

till svenska konsiidkares understöd och uppmuntran, att lotteriet bedrives

allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde, att vinsterna icke till

större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller

värdepapper, samt att insatserna icke uppgår till högre sammanlagt belopp

än 5 000 kronor. Enligt c) kan länsstyrelse meddela lotteritillstånd under

förutsättning att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt

eller allmännyttigt ändamål eller till svenska konstidkares understöd och

uppmuntran, att lotteriet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke till

större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller

värdepapper, samt att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen, icke

uppgår till högre sammanlagt belopp än 50 000 kronor. Från den 1 januari

1961 får lotteri under nämnda förutsättningar anordnas jämväl till förmån

för partipolitisk verksamhet.

Lotteriförordningen innehåller icke några bestämmelser om hur lotterna

skall vara utformade. Enligt 4 § äger emellertid tillståndsmyndigheten

föreskriva de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,

vartill omständigheterna kan giva anledning. Detsamma gäller polismyndigheten

i fråga om anmälningslotterier. På grund av dessa föreskrifter

får vederbörande myndighet anses äga att vid handläggningen av

ansökningar till eller anmälningar om lotteri även pröva lämpligheten av

den typ av lott, som avses skola komma till användning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr år 1960

Till ledning för tillståndsmyndigheterna har Kungl. Maj :t den 27 juli

1956 utfärdat vissa lotteribestämmelser, vilka i den mån så särskilt föreskrives

i vederbörande tillståndsresolution skall gälla som villkor för varuoch

tombolalotterier. Bestämmelserna innehåller först vissa gemensamma

villkor för varu- och tombolalotterier och därefter särskilda villkor för varulotterier

och särskilda villkor för tombolalotterier. De förstnämnda rör

bl. a. lotteriets förvaltning, beskaffenheten och värdet av vinsterna samt redovisning

för användning av lotteriets behållning. Beträffande varulotterier

föreskrives, att varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om bl. a. dag

för dragningen och dag då dragningslista beräknas utkomma, samt att förteckning

över vinsterna med uppgift om deras beskaffenhet och värde skall

tillhandahållas vid lottförsäljningen. Beträffande tombolalotterier föreskrives,

att lotterna skall försäljas antingen direkt från tombolahjul eller ock

efter rekvisition från lotteriets expedition med posten, varvid lotterna under

viss kontroll skall uttagas ur tombolahjulet. Vidare föreskrives, att varje

lottsedel skall innehålla uppgift om lottens egenskap av vinst eller nitlott

samt att lottsedlarna skall vara hoprullade med texten inåt och förseglade

på lämpligt sätt. Därjämte stadgas, att så snart lämpligen kan ske och

senast vid lottförsäljningens slut fullständig, i nummerföljd uppsatt förteckning

över de å vinstlotterna utfallande vinsterna skall upprättas och

tillhandahållas allmänheten.

Kvicklotter

Tillståndslotterier har till för några år sedan huvudsakligen bedrivits i

två olika former, varulotterier och tombolalotterier. I de förstnämnda består

lotterna av lottsedlar försedda med tryckt uppgift om dag då dragning

skall ske. Dragningen verkställes efter lottförsäljningens slut, och genom

därefter utgiven dragningslista får allmänheten besked om utfallna vinster.

Vid tombolalotterier sker dragningen däremot i förhand. Vinstlotter

och nitlotter, vilka alla är av samma beskaffenhet och utseende, hoprullas

och förseglas, varefter de blandas i ett tombolahjul. All lottförsälj ning sker

därefter direkt från tombolahjulet och allmänheten kan omedelbart vid

lottköpet konstatera om vinst utfallit eller ej.

Under senare år har emellertid en tredje form av lotter börjat användas,

s. k. kvicklotter, vilka närmast är ett mellanting mellan de tidigare gängse

formerna av lotter. Generellt kan sägas att tillvägagångssättet vid kvicklotterierna

är följande. Lotten består av en lottsedel å vilkens övre del

lottens nummer tryckes och därunder vissa andra uppgifter om lotteriet.

Dragning verkställes i förhand i närvaro av lotteriets kontrollant, varpå

dragningslistan tryckes på lottsedeln. Stundom angives därvid inte vilken

vinst som utfallit utan endast att vinst utfallit. I sådana fall offentliggörcs

vinstplanen vid lotteriets slut. Lottsedeln lillslules därefter på visst av statens

kriminaltekniska anstalt godkänt sätt. Lottsedlarna försäljes till all
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960

mänheten direkt utan användande av tombolahjul. Avsikten med denna

form av lotterier, är att allmänheten redan vid köp av lotter kan få besked

om huruvida vinst utfallit eller ej samt att anordnaren av lotteriet slipper

att bedriva lottförsälj ningen från tombolahjul.

De tillståndsgivande myndigheterna har emellertid ställt sig tveksamma

till huruvida lotterier av denna typ bör tillåtas, med följd att vissa meddelat

tillstånd och andra icke gjort det. I åtskilliga fall har frågan om tillstånd

besvärsvägen förts upp till Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj:t har

därvid lämnat besvären över avslagna tillståndsansökningar utan bifall. Som

motivering härför har åberopats att det beträffande lotterier av ifrågavarande

slag icke synes möjligt att anordna fullt tillfredsställande kontroll.

Härvid torde ha syftats dels på det förhållandet att lotterna, ehuru dragning

sker i förväg, inte säljes från tombolahjul och dels att lotterna efter det dragning

skett färdigställes i olika etapper och därvid omhänderhas av ett flertal

personer å skilda platser, distributionspersonal, tryckeripersonal, förseglingspersonal

o. s. v.

Motionärerna anser, att kvicklotter på ett bättre sätt än vanliga lottsedlar

tillgodoser den lottköpande allmänhetens rätt. I lotterier där dragningen

sker i efterhand kan ofta mycket lång tid förflyta mellan lottköpet och

publicerandet av dragningslistan. Vissa svårigheter föreligger också att på

ett tillfredsställande sätt kungöra dragningsresultatet. Allmänheten kan

därför riskera att antingen inte få reda på dragningen eller också av olika

anledningar förlora sin lottsedel innan dragningen sker. I båda fallen går

lottköparen miste om rätten till en eventuell vinst. Motionärerna framhåller,

att dessa nackdelar skapar olust hos allmänheten och att det därför är förknippat

med stora svårigheter att få avsättning för lottsedlar av traditionell

typ.

Remissyttrandena

Remissinstanserna redovisar delade meningar beträffande motionerna.

Överståthållarämbetet anser, att anledning icke föreligger att principiellt

motsätta sig användning av kvicklotter, åtminstone icke då det gäller mindre

lotterier. Ämbetet har under senare tid på försök lämnat tillstånd till dylika

lotterier, och erfarenheterna därav har i stort sett varit goda. Kvicklotterna

har enligt ämbetet dock den svagheten, att de lätt — även helt oavsiktligt

— kan bli märkta på sådant sätt att vinstlotter kan skiljas från

Övriga lotter. Risken för sådan märkning kan förmodas bli större, därest

den på lottsedeln tryckta dragningslistan anger icke blott vilka lotter

som är vinstlotter utan även vilken vinst, som utfaller på respektive lott.

Ämbetet anser, att dylik förhandsdragning beträffande vinsterna i regel

icke bör tillåtas och har icke heller självt lämnat medgivande till ett sådant

förfarande. Avslutningsvis anför ämbetet, att lotteriförordningen icke

torde lägga något hinder i vägen för vederbörande myndighet att medgiva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960 5

användning av kvicklotter. Någon ändring av förordningen synes därför

icke påkallad.

Föreningen Sveriges landsfiskaler avstyrker motionen. Föreningen anser,

att kravet på effektiv kontroll icke kan tillgodoses i fråga om kvicklotter. Det

torde därför enligt föreningens mening vara felaktigt att påstå att man med

denna lotteriform skulle tillgodose allmänhetens rätt på ett bättre sätt än

med andra former av lotteri. I likhet med överståthållarämbetet framhåller

föreningen, att en ändring av gällande praxis icke kan åstadkommas genom

ändring i lotteriförordningen, eftersom denna icke närmare anger vilka lotteriformer,

som är tillåtna eller icke tillåtna.

r

t,:

\ Utskottet

Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.

Av denna framgår, att lotteri — bortsett från vissa mindre lotterier, som

äger rum i samband med särskilda tillställningar — som regel icke får anordnas

utan tillstånd av myndighet. Tillstånd får lämnas endast under i förordningen

angivna förutsättningar. Jämlikt 4 § äger myndigheten därvid

föreskriva de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,

vartill omständigheterna kan ge anledning. I förevarande motioner

framhålles, att det under senare tid kommit i bruk en ny typ av lotter,

s. k. kvicklotter, men att de tillståndsgivande myndigheterna ställt sig tveksamma

till huruvida lotterier med dylika lotter bör tillåtas. Motionärerna

har därför hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

»om prövning av lotteriförordningen» i syfte att möjliggöra anordnande

av lotteri med sådana lotter.

Lolteriförordningen innehåller icke några bestämmelser, som reglerar arten

och beskaffenheten av lotterna. Med stöd av ovannämnda stadganden i

4 § får emellertid de tillståndsgivande myndigheterna anses ha att vid handläggningen

av ansökningar om lotteritillstånd pröva även lämpligheten av

den typ av lotter, som i varje särskilt lotteri avses skola komma till användning.

Medan vissa myndigheter vid sådan prövning godtagit kvicklotter,

har andra funnit sig icke kunna acceptera dem. I åtskilliga fall har frågan

besvärsvägen förts under Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj :t har därvid

vägrat tillstånd till lotterier med dylika lotter, enär det icke synts möjligt

att beträffande sådana lotterier anordna fullt tillfredsställande kontroll. Härvid

torde främst ha avsetts, dels att lotterna, ehuru dragning sker i förväg,

försäljes direkt till allmänheten utan användande av tombolahjul och dels

att de färdigställes först efter det dragning i lotteriet ägt rum och därvid i

etapper, med följd att de omhänderhaves av ett flertal personer å skilda platser.

Utskottet delar den av motionärerna uttalade uppfattningen att anordnande

av lotteri är en lämplig väg för ideella föreningar och sammanslutningar

att erhålla medel för sin verksamhet. I den lottköpande allmänhetens in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1960

tresse måste emellertid upprätthållas vissa krav på effektiv kontroll över

lotterier. Att i lagtexten intaga bestämmelser av kontroll- och ordningskaraktär

torde icke vara lämpligt, enär sådana bestämmelser med nödvändighet

måste göras detaljerade och med täta mellanrum torde till följd av utvecklingen

bli i behov av ändring eller komplettering. Enligt utskottets mening

är det därför riktigast att såsom nu sker överlämna åt rättstillämpningen

att avgöra vad som ur kontroll- och ordningssynpunkt skall krävas

beträffande ett lotteri. Med hänsyn härtill finner utskottet icke skäl att tillstyrka

bifall till motionärernas yrkande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:454 och 11:558, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, herrar Birke, Åkesson, Thorsten Larsson och fröken Nordström;
från

andra kammaren: fröken Wetterström, herr Odhe*, fru Ekendahl*,

herr Bengtsson i Varberg, fröken Höjer, herrar Wahrendorff*, Fredriksson

och Anderson i Sundsvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Thorsten Larsson.

601704

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.