Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sförordningen den 29 mars 1946

1960-03-10 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1960:7, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sförordningen den 29 mars 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändring i

familjebidrag sförordningen den 29 mars 1946

(nr 99), dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 30 december 1959 dagtecknad proposition, nr 33 år 1960,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga

följ ande

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familjebidragsförordningen1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

6

Familj epenning utgår — — —

för dag: Kronor

1) För hustru — — — 16 år 6: —

2) För annan-— --under 1) 3:60

3) För annan— --under 1) 2:40

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

för dag, oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

(Föreslagen lydelse)

§•

Familj epenning utgår — — —

för dag: Kronor

1) För hustru — — — 16 år 6:60

2) För annan---under 1) 3:95

3) För annan---under 1) 2:65

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

60 öre för dag, oaktat den värnpliktige

icke har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

1 Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.

1—290 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 saml. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

(Nuvarande lydelse)

19

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära

familjepenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Sådant bidrag utgår med femhundra

kronor för hustru och med tvåhundrafemtio

kronor för barn eller adoptivbarn.

21

1 mom. När skäl — — —--

2 mom. Skyldighet, som---

3 mom. Om vad som förstås med

lämpligt arbete gäller vad därom

stadgas i förordningen den 15 juni

193b (nr 26b) om erkända arbetslöshetskassor.

23

Kommun skall antingen inrätta

särskild familj ebidragsnämnd eller

ock uppdraga åt annan kommunal

myndighet att vara familjebidragsnämnd.

24

1 mom. Särskild familj ebidragsnämnd

utses av dem, som i allmänhet

utöva kommunens beslutanderätt,

samt består av tre eller fem

ledamöter. Jämte ledamöterna utses

suppleanter till lika antal. Där
-

(Föreslagen lydelse)

§•

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära

familjepenning för familjemedlemmen

eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravningsbidrag

tillerkännas den värnpliktige.

Begravning sbidrag må utgå jämväl

till annan värnpliktig, som kan anses

vara i behov av sådant bidrag.

Begravningsbidrag utgår med sexhundra

kronor för hustru och med

trehundra kronor för barn eller

adoptivbarn.

§•

— ock indragas.

---bör avbrytas.

3 mom. Om vad som förstås med

lämpligt arbete gäller vad därom

stadgas i förordningen den lb december

1956 (nr 629) om erkända

arbetslöshetskassor.

§•

Kommun skall antingen inrätta

särskild familj ebidragsnämnd eller

ock uppdraga åt annat kommunalt

organ att vara familjebidragsnämnd.

§•

Ledamöter och suppleanter i särskild

familjebidragsnämnd väljas

av kommunens fullmäktige till det

antal fullmäktige bestämma. Antalet

ledamöter må dock icke vara under

fem.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

3

(Nuvarande lydelse)

vid bestämmes tillika, i vilken ordning

suppleanterna skola inkallas.

Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den

sociala behovsprövningens område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte

skall beaktas stadgandet i 26

§ 1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot

av familjebidragsnåmnden gäller

för fyra år. Avgår ledamot under

den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval;

och skall den sålunda valde tjänstgöra

under den tid, som för den

avgångne återstått.

25

1 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidrag snämnd må

ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre

års ålder;

b) den, som icke råder över sig

och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidragsnämnd må

kunna avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom

kommunen;

b) om han är ämbets- eller tjänsteman

och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

c) om han efter fyra års tjänstgöring

såsom ledamot i nämnden är

i tur att därifrån avgå;

d) om han uppnått sextio års

ålder eller eljest uppgiver hinder,

som av den väljande myndigheten

godkännes.

(Föreslagen lydelse)

Valet skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat. Sker

ej val av suppleanter proportionellt,

skall tillika bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

§•

I fråga om familjebidragsnämnd

i annan kommun än Stockholm skall

utöver bestämmelserna i 24 § vad i

32—42 §§ kommunallagen är stadgat

rörande kommunens styrelse ävensom

i 45 § andra och tredje styckena

samma lag i fråga om där avsedd

nämnd äga motsvarande tillämpning,

dock att det ej är erforderligt

att protokollet upptager annat än

förteckning å närvarande ledamöter

och beslutet i varje ärende.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

26 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd

utser inom sig ordförande

och vice ordförande för ett år i sänder.

Endera av ordföranden eller

vice ordföranden skall vara icke

krigstjänstskyldig person. Äro både

ordföranden och vice ordföranden

hindrade att bevista sammanträde,

utses ordförande för tillfället.

2 mom. Består nämnden av fem

ledamöter, må ärende ej av nämnden

företagas till avgörande, där ej minst

tre ledamöter eller suppleanter äro

tillstädes samt, för det fall att de

närvarande äro allenast tre, dessa

tillika äro om beslutet ense. Består

nämnden av tre ledamöter, må ärende

icke företagas till avgörande, med

mindre samtliga ledamöter eller

suppleanter äro tillstädes. Vid val

inom nämnden så ock vid tillsättande

av tjänstebefattning sker omröstning

med slutna sedlar, där så begår

es, och skilje lotten mellan dem,

som erhållit lika antal röster. I övrigt

verkställes omröstning öppet,

och blive den mening gällande, varom

de flesta röstande sig förena.

Äro vid öppen omröstning rösterna

på vardera sidan lika många, gälle

den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall

föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde.

Nämnden äger att, där sådant

av behovet påkallas, uppdraga

åt en eller flera av sina ledamöter

eller suppleanter, som närvarit vid

sammanträdet, att verkställa denna

granskning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 ar 1960

(Nuvarande lydelse)

3 mom. Nämnden skall på lämpligt

sätt tillkännagiva, varest och på

vilka tider till nämnden ställda ansökningar

eller andra handlingar

mottagas.

5

(Föreslagen lydelse)

Beträffande familjebidrags nämnd

i Stockholm skola, utöver vad i 24 §

är stadgat, bestämmelserna i 51 §

kommunallagen för Stockholm äga

tillämpning, varjämte skall gälla vad

stadsfullmäktige med tillämpning av

stadgandena i sagda lag föreskriva.

Protokoll som föres vid familjebidragsnämndens

sammanträde behöver

dock ej upptaga annat än förteckning

å närvarande ledamöter och

beslutet i varje ärende.

29 §.

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familj epenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem

procent av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget

samt för familjepenning i annat

fall än ovan sagts, näringsbidrag

jämlikt 15 § och sjukbidrag med

åttio procent av utgivet belopp; dock

att vad Stockholms stad på grund av

stadgandet i 27 § utgivit till värnpliktig,

bosatt utom riket, skall i sin

helhet återgäldas av staten. För hemortslönens

hela belopp utgår gottgörelse

av staten.

Då särskilda----— —

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet samt

för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, för bostadsbidrag, näringsbidrag

och sjukbidrag med

åttioåtta procent av utgivet ''belopp;

dock att vad Stockholms stad på

grund av stadgandet i 27 § utgivit till

värnpliktig, bosatt utom riket, skall

i sin helhet återgäldas av staten. För

hemortslönens hela belopp utgår

gottgörelse av staten.

stycket sägs.

Har familjebidrag på grund av

felaktigt förfarande från militär

2—290 bo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. 2 avd. Nr 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

myndighet rörande åtgärd, som jämlikt

meddelade föreskrifter ålegat

militärmyndigheten, utgått med för

högt belopp eller för längre tid än

som rätteligen skolat ske och hade

familjebidragsnämnden icke skäligen

bort inse, att sådan felaktighet förekommit,

äger kommun, som utgivit

ersättningen, på villkor som Konungen

äger fastställa efter ansökan hos

tillsynsmyndigheten av statsmedel

erhålla åter det för mycket utgivna

beloppet.

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot Talan mot beslut i ärende, som

beslut i ärende, som avses i denna avses i denna förordning, må fullförordning,

tillkommer värnpliktig, följas av värnpliktig, vars rätt bevars

rätt beslutet rörer, samt, i fråga slutet rörer, samt i fråga om familj eom

familjebidrag, jämväl familje- bidrag jämväl av den, för vilken

medlem, som av den värnpliktige familjebidrag kan utgå. För barn må

angivits såsom betalningsmottagare barnavårdsman fullfölja talan,

för bidraget, ävensom, därest annan

än den värnpliktige gjort ansökning

om bidrag, sökanden.

Talan mot------beslutet rörer.

39 §.

Sådant medgivande-----—

Har familjebidragsnämnd icke

funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten

göra ansökan om medgivande,

som avses i 3 § andra stycket, äger

den värnpliktige ävensom sådan anhörig

eller husföreståndarinna som

där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första

stycket avsedda fall tillkommer sådan

rätt den värnpliktige samt familjemedlem,

som av den värnpliktige

angivits såsom betalningsmottagare

för bidraget, ävensom, därest

--tillsynsmyndigheten återkallas.

Har familjebidragsnämnd icke

funnit skäl att hos tillsynsmyndigheten

göra ansökan om medgivande,

som avses i 3 § andra stycket, äger

den värnpliktige ävensom sådan anhörig

eller husföreståndarinna som

där sägs göra ansökan direkt hos tillsynsmyndigheten.

I övriga i första

stycket avsedda fall tillkommer sådan

rätt den värnpliktige samt den,

för vilken familjebidrag kan utgå.

För barn må barnavårdsman göra

sådan ansökan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

annan än den värnpliktige hos familjebidragsnämnd

gjort ansökan om

bidrag, sökanden.

Tillsynsmyndigheten äger medgiva

familjebidragsnåmnd befrielse

från skyldighet att inhämta medgivande

enligt första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestämmelser

skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan

kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänstgöringstiden

för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter

i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången

av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963.

I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för familjebidrag,

som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna

i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna nr 523 i första kammaren av herr Gustavsson,

Bengt, m. fl. och nr 650 i andra kammaren av herr Lindahl m. fl.,

de likalydande motionerna nr 524 i första kammaren av herr Carlsson,

Eric, m.fl. och nr 651 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile

in. fl. samt

de likalydande motionerna nr 525 i första kammaren av herr Stefanson

och nr 652 av herr Darlin m. fl.

I motionerna I: 523 och II: 650 har hemställts, att riksdagen »måtte besluta

att familjepenningens belopp skall höjas med 20 % och att därför

6 § familjebidragsförordningen skall erhålla följande ändrade lydelse:

Familjepenning utgår----för dag:

Kronor

1) För hustru —--16 år 7: 20

2) För annan —--under 1) 4: 30

3) För annan —--under 1) 2: 90

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i

39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,

utgå med högst 7 kronor 20 öre för dag, oaktat den värnpliktige icke har

hemmavarande familjemedlem under 16 år.»

I motionerna I: 524 och II: 651 har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring i »Anvisningar till 1946

års familjebidragsförfattningar» att den s. k. tolftedelningsmetoden vid

normerad behovsprövning tillämpas på så sätt att man schablonmässigt

räknar med att inkomsten från näring eller rörelse under företagarens

militärtjänstgöring per månad räknat utgör en halv tolftedel av inkomsten

föregående år samt att normerad behovsprövning tillämpas å denna andel

i enlighet med vad som gäller för hustrus arbetsinkomst. I motionen har

vidare hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,

att vid översynen av familjebidrag m. m. näringsbidragets utformning

måtte prövas i enlighet med vad i motionen närmare anförts.

I motionerna I: 525 och II: 652 har hemställts, att riksdagen måtte besluta

»sådan uppräkning av inom familjebidragsförordningen utgående näringsbidrag

som svarar mot för övriga bidragstyper föreslagen uppräkning».

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört för sina yrkanden, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna 11:650, 651 och 652.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att maximibeloppen för familjepenning enligt

6 § familjebidragsförordningen med hänsyn till allmän standardhöjning

under de senaste åren skall höjas med omkring tio procent. Bidragen, som

nu utgår med sex kronor, tre kronor 60 öre och två kronor 40 öre, föreslås

skola höjas till sex kronor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre.

Begravningsbidragen föreslås skola höjas till 600 kronor för hustru (nu

500 kronor) och 300 kronor för barn eller adoptivbarn (nu 250 kronor).

Det föreslås att begravningsbidrag skall kunna utgå även till värnpliktig,

som icke uppbär familjepenning för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag.

Bestämmelserna om statsbidrag för sådana kostnader, som icke till

fullo ersättes av statsmedel, föreslås skola förenklas. Sådana statsbidrag

utgår för närvarande med olika procentsatser, 95, 90 och 80 procent. I propositionen

föreslås att dessa statsbidrag skall utgå efter en enhetlig procentsats

om 88 procent. Bestämmelserna om familjebidragsnämnds organisation

och arbetsformer har i propositionen anpassats till bestämmelserna

i kommunallagen. I övrigt föreslås bland annat en klarare utformning av

stadgandet om behörighet att fullfölja talan mot beslut rörande familjebidrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1960

9

Inledning

Gällande bestämmelser återfinnes i familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen,

båda givna den 29 mars 1946, med däri sedermera

vidtagna ändringar. Föreskrifter finnes därjämte intagna i av försvarets

socialbyrå med stöd av 3 § familjebidragskungörelsen utgivna anvisningar

till 1946 års familjebidragsförfattningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för försvarsdepartementet

den 13 december 1954 särskilda sakkunniga för att

verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner för de

värnpliktiga och deras anhöriga och därmed sammanhängande frågor. De

sakkunniga antog benämningen 1954 års värnpliktsavlöningsutredning.

Sedan utredningen först avgivit förslag angående de värnpliktigas personliga

förmåner i samband med inskrivningsförrättningar och anbefalld

tjänstgöring, har utredningen förehaft till behandling frågor om hjälpåtgärder

för de värnpliktigas familjer. Den 30 december 1958 framlade

utredningen betänkande med förslag till familjebidragsförordning (stencilerat).

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren,

efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets

socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, Svenska stadsförbundet, Svenska

landskommunernas förbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges

akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

landsbygdens folk, Sveriges förenade studentkårer, Folkpartiets

ungdomsförbund, Högerns ungdomsförbund och Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund.

Rörande innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa till den

redogörelse härför, som finnes intagen i propositionen.

Gällande bestämmelser

Familjebidrag kan utgå på närmare angivna villkor för familjemedlemmar

— hustru, barn, föräldrar och husföreståndarinna — samt undantagsvis

för annan anhörig. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i princip

efter behovsprövning. När det gäller fa in ilje penningen bestämmes

i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.

Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och från
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

skild hustru ävensom —- därest värnpliktig icke sammanlever med hustru

eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen — för

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familjemedlem

över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemedlem

under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första

hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor

med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska

kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring

eller rörelse, varvid familjepenning och bostadsbidrag ej kan utgå, dels

ock för att möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse, som under

den värnpliktiges tjänstgöring måst nedläggas, i vilket fall jämväl familjepenning

och bostadsbidrag kan utgå. Ändamålet med näringsbidrag är i

princip att trygga rörelsens fortbestånd. Näringsbidrag kan utgå endast

om vissa förutsättningar föreligger. I det förra fallet skall sålunda den

värnpliktige själv vara företagare eller vara anställd i företag, som innehas

av hans hustru. Vidare skall den värnpliktiges ökade avlöningskostnader

till följd av att särskild arbetskraft måst anlitas för att under den

värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom ha medfört behov

av bidrag för att företaget skall kunna upprätthållas. Ytterligare gäller

att den ökade avlöningskostnaden icke får avse den värnpliktiges hustru

eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år, samt att förutsättningar

skall finnas för företagets fortsatta drivande. Om nämnda förutsättningar

föreligger, skall det uppskattade underskottet i rörelsen räknas samman

med de behov, som om näringsbidrag ej beviljats, skolat tillgodoses genom

familjepenning och bostadsbidrag. Finnes i familjen inkomster från

andra inkomstkällor än företaget, skall hänsyn tagas till dessa inkomster

på samma sätt som vid annan behovsprövning. Därest härefter kvarstående

behov kan tillgodoses genom familjepenning och/eller bostadsbidrag

bör dylikt familjebidrag beviljas. I annat fall kan näringsbidrag inom

ramen för maximibeloppet, 22 kronor 50 öre för dag, beviljas med det belopp,

som motsvarar behovet. Vad angår näringsbidrag för nedlagd

rörelse kan detta utgå allenast då synnerliga skäl föreligger. Förutsättningar

måste finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter

värnpliktstjänstgöringens slut. De vanligaste utgifter, som ifrågakommer

till ersättande genom denna form av näringsbidrag, är lokalhyra och ränteutgifter.

Bidrag kan utgå med högst 225 kronor för månad. Sjukbidrag

och begravningsbidrag är avsedda att täcka de särskilda behov, som

uppkommer med anledning av familjemedlems sjukdom eller frånfälle.

Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de verkliga kostnaderna,

medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru och 250 kronor för

barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för hustru, med vilken

den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn under sex
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1960 11

ton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan utgå även till

annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara.

Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru,

med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptivbarn

under 16 år som står under hans vårdnad skall s. k. normerad behov

sprövning tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i

14 § familjebidragskungörelsen och förutnämnda anvisningar, innebär i

huvudsak följande. Den värnpliktiges under militärtjänstgöringen från

civil anställning behållna inkomst skall, i den mån den överstiger en fjärdedel

av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget. Har den

värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller överstiger 800

kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt belopp,

medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget. Har

hustrun lägre arbetsinkomst än 800 kronor för månad är det avdragsfria

beloppet 200 kronor för månad. Återstoden föranleder med halva sitt belopp

avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom inkomst

av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å bidraget.

Beträffande övriga bibehållna inkomster i den värnpliktiges familj

i trängre mening — härmed avses främst inkomst av näring eller rörelse —

gäller, att skälig hänsyn skall tagas till inkomsten. Enligt anvisningarna

gäller härvidlag, att närings- eller rörelseidkare må av överskottet av avkastningen

under tjänstgöringen avdragsfritt behålla 100 kronor för månad.

Detta avdragsfria belopp må dock höjas, därest den värnpliktiges

familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov, som föranledes av den

värnpliktiges bortovaro och som eljest måst tillgodoses genom anställandet

av avlönad arbetskraft. Återstoden av överskottet reducerar i sin helhet

familjebidraget. Vid beräkning av överskottet i näring eller rörelse

avdrages i förekommande fall kostnaden för nödvändig ersättare. På

grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och på

grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta

såväl inkomster som utgifter kan många gånger avkastningen av ett företag

icke beräknas för en kortare redovisningsperiod, exempelvis tiden för

en repetitionsövning. I sådana fall bör man utgå från att inkomsten av

företaget för månad räknat utgör en tolftedel av sistförflutna kalenderårs

deklarerade nettoinkomst.

Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I

vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens

upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och föreliggande

behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå

för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig,

som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest

tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde

förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger

utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1960

Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.

Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd

eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m.

finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall

erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna

beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid

t. ex. för att familjebidrag skall fa utgå för annan anhörig än i familjebidragsförordningen

angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag

skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller

värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostadsbidrag

skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person,

som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall

kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall

kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen

över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka

även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder

om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes\ är

över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa

fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses

beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras

hos kammarrätten.

Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den

värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till

största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till

hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adoptivbarn

under 16 ar, som står under hans vårdnad, ävensom begravningsbidrag.

Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag

ersättes med 80 %. Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och näringsbidrag

för upprätthållande av rörelse med 95 %.

Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om

familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till

värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom befälslön och långtidslön.

Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och

mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och långtidslönen,

som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast

avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa

värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt,

varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Andersson, har i propositionen

lämnat en sammanfattande redogörelse i huvuddrag över värnplikts
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande lir 7 år 19C>0 13

avlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning enligt följande.

»Bestämmelserna avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under

krigs- och beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen

bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten

som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke

längre föreskrives. Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag

för vad kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes

helt skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till familjemedlemmar

i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande

samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo

procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig

på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidragsformer

förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen

föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familjepenning

och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt förslaget

skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning

obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöringen

upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo

procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravningsbidragen,

som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda

till 600 respektive 300 kronor.»

Departementschefen har därefter anfört bland annat följande.

»Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer

intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det

utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förordning.

För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som

underlag för en allmän revision av familjebidragssystemet i fred och krig.

Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt förenklat

förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälpåtgärder.

Frågan bör alltså övervägas ytterligare. Däremot har jag inte

funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familj ebidragssystemet

i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångspunkt

i utredningens förslag.

Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande

regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den

trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fortsättningen

skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följaktligen

även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fortsättningen

— liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides

med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå,

att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

prövning ändras i viss utsträckning---. Förslaget innebär, att

för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbetsinkomst

kommer att gälla följande, överstiger hustruns arbetsinkomst

1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt

belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familj epenning enligt

7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom.

första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst

utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden avdrages

från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungörelsen

har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt

6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med

4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de

höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola företagas

anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes.

Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare

bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepenningen

obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka

tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar,

vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning

av de värnpliktigas in- och utryckningstider — innebärande att inryckning

sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för närvarande

är under beredning inom försvarsdepartementet.

Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig proportion

till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen

vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livsmedelspriserna

stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen

i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för

närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av levnadskostnadsutvecklingen.

Däremot biträder jag den av värnpliktsavlöningsutredningen

framförda tanken att familj epenningen bör uppräknas med utgångspunkt

från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn

till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln anser

jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familjepenningens

belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika

kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kronor

60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kronor

60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag.

Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive

250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå

endast till värnpliktig, som åtnjuter familj epenning för familjen i trängre

mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att begravningsbidrag

skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar

även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960 15

Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft

sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov

av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna.

Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens administrerande.

Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att

föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsuppgifter

i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvaltningen

bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter

ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens

medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall

erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella ändringar

i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena.

Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att medgiva,

att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan

att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall.

Jag föreslår vidare, att reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande

sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre

ändringar av formell natur föreslås även.---

För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familj epenning

till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med

80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd

rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95

procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter

staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familjebidrag.

I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens

bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för

staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utredningens

förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte

äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten

liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i

trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt

statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta

innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den

totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrågavarande

kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan

det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolkningsstruktur

m.m.

Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestämmelserna

om hemortslön ej bör vara intagna i familjebidragsförordningen.

Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för

närvarande icke bör vidtagas härutinnan.

Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kom
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

muns rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebidragen

skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myndigheterna

kan icke anses särskilt betydande.

I gällande familjebidragsförfattningar finnes icke något stadgande

rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som

föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på

området meddelade föreskrifter bar grundats på särskilt beslut av Kungl.

Maj :t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ändamålsenligt

att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen.

Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med

den 1 juli 1960.

Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräknas

för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i

familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av

mina här ovan framlagda förslag.»

Motionerna

I motionerna 1:523 och 11:650 anföres bland annat:

Enligt vår uppfattning talar utomordentligt starka skäl för att familjepenningen

höjes med det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning föresdagna

procenttalet. Bidraget har visserligen under 1950-talet i stort sett

höjts tillräckligt för att kompensera prisstegringarna, men till följd av den

samtidiga standardstegringen har värnpliktstjänstgöringen medfört successivt

stigande ekonomiska uppoffringar för de grupper av familjer som endast

har familjepenningen att leva på under familjeförsörjarens inkallelse.

De grupper som under militärtjänst bibehåller viss del av sin civila lön har

däremot automatiskt lått en standardhöjning. Det syns varken rimligt eller

nödvändigt att svårigheterna att inom försvarsbudgeten rymma alla angelägna

ändamål skall gå ut över de inkallades familjer och de i ekonomiskt

avseende sämst ställda av dessa. Den av departementschefen föreslagna höjningen

av familjebidragen har som framgår av bil. 6 (s. 344—345) till årets

statsverksproposition kunnat rymmas inom ett i förhållande till innevarande

budgetår otörändrat anslag. Någon nedskärning av andra anslag inom

förs\arshuvudtiteln har följaktligen inte behövt ske. En höjning av familjepennmgen

med ytterligare tio procent skulle enligt uppgifterna i föreliggande

proposition föranleda en merkostnad på cirka två miljoner kronor.

Detta motsvarar 0,7 promille av de för budgetåret 1960/61 under försvarshuvudtiteln

äskade anslagen på sammanlagt 2 917,8 miljoner kronor. En

omfördelning av denna begränsade storlek torde inte behöva inge några försvarspolitiska

betänkligheter.

I motionerna I: 52b och 11:651 anföres om tolftedelningsmetoden:

Tolftedelningsmetoden är baserad på ett i grunden felaktigt betraktelsesätt.

Man synes utgå från att företagaren har något slags arbetsfri inkomst,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1900

och att företaget endast i mycket ringa utsträckning är beroende av hans

närvaro och insats. För det absolut överväldigande antalet småföretagare

inom handel, hantverk, småindustri, jordbruk, trädgård, fiske etc. är icke

detta fallet. Det enda säkra betraktelsesättet måste vara att utgå från att

om företagaren fullgör militärtjänst en tolftedel av året, minskas hans inkomst

med en tolftedel. Om hans inkomst inte minskas i proportion till

tjänstgöringstiden, beror detta på att exempelvis hustrun under hans bortvaro

gör extra arbetsinsatser i rörelsen.

En fullt rättvis ordning torde kunna åstadkommas endast genom en mera

genomgripande ändring i det nuvarande bidragssystemet. Genom ändringar

i tillämpningsanvisningarna bör dock de största olägenheterna i nuvarande

system kunna reduceras i avvaktan på den utredning, som enligt departementschefens

uttalande skall äga rum. Åtgärderna bör inriktas på att

vidga möjligheten att erhålla familjebidrag i de fall då näringsbidrag av

här nämnda orsaker icke kan erhållas. Det gäller sålunda de fall, då rörelsen

utan anställande av ersättare hålles i gång i viss utsträckning. Detta

torde kunna ske genom insatser av hustru eller jämförbar familjemedlem.

Det synes rimligt att exempelvis utgå från att rörelsen härigenom kan drivas

i hälften av normal omfattning och att inkomsten sålunda minskas med

hälften. Då emellertid den kvarstående hälften heror på hustruns insats,

bör den vid den normerade behovsprövningen räknas som hustruinkomst.

Beträffande näringsbidragen anför motionärerna:

En fullt tillfredsställande ordning kan inte åstadkommas utan en reformering

av näringsbidragen. Dessa måste givetvis täcka en skälig del av

kostnaden för anställande av ersättare och måste sålunda anpassas såväl

till den allmänna inkomst- och löneutvecklingen som till familjebidrag eller

annan jämförlig bidragsform. Vidare bör de s. k. nedläggnings- och igångsättningsbidragen

på samma sätt anpassas efter kostnadsutvecklingen. Av

måhända ännu större vikt är att bestämmelserna om näringsbidrag utformas

på sådant sätt att bidragen kan täcka en skälig del av förekommande

inkomstbortfall och förluster. En företagare, vars rörelse inte kan

nedläggas och som inte kan uppbringa ersättare, gör ofta omfattande förluster.

I första hand går han miste om sin egen arbetsinkomst, men gör

därutöver ofta förluster till följd av oundvikliga driftsinskränkningar,

driftsstörningar, mistande av kunder o. s. v. Det är nödvändigt att dessa

omständigheter uppmärksammas vid utredningsarbetet och att man vidtager

åtgärder för att hålla vederbörande skadeslös i skälig utsträckning.

Detta kan inte ske genom familjebidragen. En annan mot de faktiska behoven

svarande utformning av näringsbidragen är nödvändig härför.

I motionerna 1:525 och 11:652 framhålles:

Även om i regel näringsbidrag utgår alternativt till andra bidrag inom

familjebidragsförordningen och vederbörande familjebidragsnämnd oftast

beviljar den typ av bidrag som ger den bidragsberättigade största möjliga

ersättning förekommer ändå fall där endast näringsbidrag kan ifrågakomina.

Det är därför enligt vår mening lika angeläget, att näringsbidraget

blir föremål för viss uppjustering.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

Utskottet

I propositionen föreslås en höjning av maximibeloppen för familjepenning.

Förslaget syftar till en anpassning av beloppen med hänsyn till

den allmänna standardförbättringen i landet under de senaste åren. Värnpliktsavlöningsutredningen

har på grundval av vissa undersökningar

rörande konsumtionsförhållanden inom olika kategorier av hushåll funnit,

att nuvarande familjepenningbelopp borde uppräknas med tjugo procent.

Departementschefen har icke ifrågasatt utredningens beräkningar

men med hänsyn till andra utgiftsändamål på försvarets område icke ansett

sig böra föreslå större höjning av familjepenningens belopp än med cirka

tio procent. I motionerna I: 523 och II: 650 hemställes om en höjning av

beloppen med tjugo procent.

Utskottet finner det vara en angelägen uppgift för statsmakterna att

tillse, att de ekonomiska vådor som drabbar enskilda medborgare till följd

av militärinkallelser såvitt möjligt mildras. Mot bakgrund härav anser

utskottet det riktigt att de understöd som utgår till de värnpliktigas familjer

icke blott, såsom hittills skett, höjes i proportion till stegringen av livsmedelskostnaderna

utan även justeras med hänsyn till den allmänna standardhöjningen.

Detta torde framstå som särskilt betydelsefullt för de

familjer, som under familjeförsörjarens inkallelse är helt hänvisade att

leva på familjebidrag. Familjepenningens anpassning efter den allmänna

standardhöjningen finner utskottet så angelägen att, med beaktande jämväl

av det nuvarande livsmedelskostnadsläget, den av motionärerna föreslagna

höjningen bör godtagas. Utskottet föreslår därför, att riksdagen för

sin del beslutar om de ändringar i familjebidragsförordningen, som föranledes

av en tjugoprocentig höjning av familjepenningbeloppen. Detta

torde medföra en kostnadsökning av drygt 2 000 000 kronor utöver vad departementschefens

förslag skulle innebära.

Mot övriga i propositionen framlagda förslag har utskottet inte något

att erinra.

I motionerna I: 524 och II: 651 har framställts yrkande om gynnsammare

normer vid beräkning av familjebidrag åt rörelseidkare.

Familjebidrag utgår i princip efter behovsprövning. Vid denna skall

skälig hänsyn tagas icke endast till den värnpliktiges egen inkomst under

tjänstgöringen utan jämväl till hans hustrus och andra familjemedlemmars

inkomster under samma tid. Då det gäller att fastställa familjebidrag

till den trängre familjekretsen, skall s. k. normerad behovsprövning

tillämpas. Denna innebär i fråga om inkomst av rörelse att summan av

familjepenning och bostadsbidrag skall reduceras med avkastningen av

den värnpliktiges rörelse till den del denna överstiger ett belopp av 100

kronor, allt beräknat per månad. Nämnda avdragsfria belopp höjes, därest

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960 19

rörelseidkarens arbetsinsats ersättes av annans arbete. I de fall då avkastningen

av rörelsen icke kan beräknas på annat sätt, skall den anses

utgöra för månad räknat en tolftedel av sistförflutna kalenderårs deklarerade

nettoinkomst (den s. k. tolftedelningsmetoden).

Motionärerna har som utgångspunkt för sina yrkanden framhållit, att

då rörelse utan anställande av ersättare hålles i gång i viss utsträckning,

detta torde ske genom insatser från hustrus eller jämförbar familjemedlems

sida. Det synes dem rimligt att utgå från att rörelsen därigenom kan

drivas i en omfattning motsvarande hälften av den normala samt att avkastningen

betraktas som hustruns inkomst. Tolftedelningsmetoden borde

därför ges det innehållet, att avkastningen av rörelsen under innehavarens

militärtjänstgöring per månad räknat ansågs utgöra en halv tolftedel av

inkomsten föregående år; denna andel borde vidare betraktas som hustruns

inkomst.

Då det gäller att beräkna en värnpliktigs inkomster av tjänst eller

kapital inställer sig i allmänhet inga svårigheter. Annat är förhållandet

med inkomster av rörelse. Stundom kan med ledning av de uppgifter den

värnpliktige själv lämnat om sin rörelse samt vad familjebidragsnämnden

på eget initiativ kan inhämta rörelsens avkastning beräknas på tillfredsställande

sätt. Många gånger ställer det sig emellertid omöjligt att uppskatta

rörelsens avkastning under innehavarens militärtjänstgöring. För

sådana fall torde med nuvarande familjebidragssystem den ur praktiska

synpunkter bäst framkomliga vägen vara att, såsom nu sker, tillämpa en

schablonmässig beräkningsmetod med utgångspunkt från den deklarerade

inkomsten föregående kalenderår. Ett dylikt förfarande kan helt naturligt

icke alltid leda till rättvisande resultat, och viss försiktighet måste

därför iakttagas vid tillämpningen, så att icke rörelseidkare kommer i

ett sämre läge än löntagare, då det gäller att erhålla familjebidrag. Nuvarande

utformning av den schablonmässiga beräkningsmetoden ger emellertid

enligt utskottets mening icke alltid utrymme för en i och för sig

behövlig och ur rättvisesynpunkt önskvärd familjebidragsgivning. Det avdragsfria

grundbeloppet, 100 kronor i månaden, framstår t. ex. som väl

lågt. Medan för de värnpliktiga löntagarnas del det avdragsfria beloppet

— en fjärdedel av den normala månadsinkomsten — successivt höjts i

förhållande till den skedda löneutvecklingen, har sålunda för de värnpliktiga

rörelseidkarna det avdragsfria grundbeloppet varit oförändrat

sedan 1953. Med hänsyn härtill synes en ändring av ifrågavarande bestämmelser

motiverad. Huruvida ändringen skall göras genom andra bestämmelser

för beräkning av rörelsens avkastning och vem avkastningen

skall anses tillkomma, såsom motionärerna föreslagit, eller genom en ökning

av det avdragsfria grundbeloppet och ökad hänsyn till familjemedlemmarnas

arbetsinsatser i företaget, kan utskottet utan mera ingående

utredning icke taga ställning till. Det är emellertid för utskottet bekant,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

att »Anvisningar till 1946 års familjebidragsförfattningar», i vilka nu behandlade

regler är intagna, kommer att omarbetas med hänsyn till dels

de föreslagna ändringarna i familjebidragsförordningen och dels de av

departementschefen i propositionen förutskickade ändringarna i familjebidragskungörelsen

angående ökning av det avdragsfria beloppet beträffande

värnpliktigs hustrus inkomst. Utskottet finner det därför lämpligt

att vad ovan anförts beaktas vid nämnda omarbetning.

I motionerna 1:524 och 11:651 hemställes därjämte om en omarbetning

av näringsbidragens utformning. Motionerna I: 525 och II: 652 innehåller

yrkande om sådan uppräkning av näringsbidragens belopp som svarar

mot för övriga bidragstyper föreslagen uppräkning.

I anledning av vid 1957 års riksdag väckta motioner uttalade andra lagutskottet,

att vad i motionerna anförts angående de svårigheter som möter

egna företagare under värnpliktsinkallelser och den med hänsyn härtill

mindre tillfredsställande avvägningen av näringsbidragen syntes värt beaktande.

Frågan om eventuella ändringar borde emellertid anstå tills

vidare i avvaktan på de rön och förslag med avseende å bland annat denna

fråga, som kom att redovisas av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Utskottet

underströk dock, att frågan ofta kunde vara av mycket stor betydelse

för den enskilde individen, och framhöll att pågående utredningsarbete

därför borde bedrivas med största skyndsamhet.

Värnpliktsavlöningsutredningen föreslog i sitt år 1958 avgivna betänkande

avskaffande av den normerande behovsprövningen och införande av

icke behovsprövade familjepenningar och bostadsbidrag. Med hänsyn till

dessa förbättringar var utredningen icke beredd att tillstyrka andra ändringar

i gällande näringsbidragsregler än att näringsbidrag för upprätthållande

av rörelse borde få utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag.

Departementschefen har icke anslutit sig till värnpliktsavlöningsutredningens

förslag, och frågan om ändring av näringsbidragens utformning

är därigenom fortfarande olöst. Utskottet finner emellertid icke anledning

att frångå sin tidigare uttalade mening, att en mindre tillfredsställande

avvägning av näringsbidragen enligt nuvarande bestämmelser föreligger.

En översyn av reglerna för näringsbidragens utformning bör därför komma

till stånd. Utskottet utgår från att vid denna översyn jämväl frågan om

näringsbidragens belopp tages upp till behandling. På grund härav bör det

slutliga ställningstagandet till denna fråga anstå.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att förslaget till förordning

om ändring i familj ebidragsförordningen icke kunnat

helt bifallas samt med bifall till motionerna I: 523 och II: 650

— måtte för sin del antaga förslaget med den ändringen att

6 § erhåller följande, såsom utskottets förslag betecknade,

lydelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

21

(Kungl. Maj:ts förslag)

6 §.

Familjepenning utgår — — —

för dag:

Kronor

1) För hustru--— 16 år 6: 60

2) För annan—--under 1) 3:95

3) För annan—---under 1) 2:65

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

60 öre för dag, oaktat den värnpliktige

icke har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

(Utskottets förslag)

6 §.

Familj epenning utgår — — —

för dag:

Kronor

1) För hustru —- ---16 år 7:20

2) För annan---under 1) A: 30

3) För annan---under 1) 2:90

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 7 kronor

20 öre för dag, oaktat den värnpliktige

icke har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

B. att riksdagen i anledning av motionerna I: 524 och

11:651 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening

giva till känna vad utskottet anfört angående normerna vid

beräkning av familjebidrag åt rörelseidkare;

C. att riksdagen i anledning av motionerna I: 524 och

11:651 samt motionerna 1:525 och 11:652 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av bestämmelserna

angående näringsbidragens utformning; samt

D. att motionerna 1:524 och 11:651 samt motionerna

1:525 och 11:652, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1960

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Sunne, fru Carlqvist, herr Birke,

fru Hainrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Magnusson och Eric Carlsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Odhe, fru Sandström, fröken Sandell, herr Gustavsson i Alvesta, fru Svensson

och herr Hamilton.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1960

Reservationer

I.

av herrar Eric Carlsson och Gustavsson i Alvesta.

IL

beträffande utskottets hemställan under A. av herrar Sunne, Birke, fru

Hamrin-Thorell, herr Jacobsson i Tobo, fru Sandström och herr Hamilton,

vilka ansett,

a) att det stycke av utskottets yttrande angående höjning av maximibeloppen

för familjepenning, som börjar med orden »Utskottet finner» och

slutar med orden »skulle innebära» bort ersättas med text av följande

lydelse.

Utskottet finner---- (lika med utskottet) —---att leva på

familjebidrag. Ehuru utskottet är medvetet om att anpassningen av familj

epenningen efter den allmänna standardhöjningen således för många

familjer kan framstå som angelägen, anser utskottet dock det statsfinansiella

läget tala för att höjningen för närvarande begränsas till de i propositionen

föreslagna beloppen. Därigenom kommer kostnadsökningen att

för nästa budgetår stanna vid drygt 2 000 000 kronor. Utskottet avstyrker

därför motionärernas förslag.

b) att utskottet under A. bort hemställa, att riksdagen med avslag å

motionerna I: 523 och II: 650 måtte bifalla förevarande proposition nr 33.

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:137 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 a1 i texten