Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bgggnadsforskningsavgift, m. m.
1960-03-29 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1960:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående bgggnadsforskningsavgift, m. m.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående bgggnadsforskningsavgift,
m. m.
Genom en den 5 februari 1960 dagtecknad proposition, nr 56, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga nedanstående vid propositionen
fogade förslag till
1) förordning angående byggnadsforskningsavgift; och
2) förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 18 december
1959 (nr 552) angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för
allmän tilläggspension, m. m.
(Gällande förordning) (Departementsförslaget)
Nr 269
Kungl. Maj:ts förordning angående
byggnadsforskningsavgift* 1;
Förslag
till
förordning angående byggnadsforskningsavgift
-
given Stockholms slott den 22 maj Härigenom förordnas som följer.
1953.
1 §•
Den som yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet under sådana förhållanden,
att han är att anse såsom arbetsgivare enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare i nämnda lags
mening bedriver byggnadsverksamhet, är skyldig att, i enlighet med vad
nedan sägs, till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet
inom byggnadsfacket erlägga en särskild avgift (byggnadsforskningsavgift).
Från avgiftsskyldighet är staten befriad.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1—2 och 4—10 §§ SFS 1958: 201 samt beträffande 3 §
SFS 1959:566.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 sand. 3 avd. Nr 10
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
(Gällande förordning)
2 §•
Byggnadsforskningsavgift utgår för
kalenderår med tjugufem kronor för
varje fullt antal av tvåtusen arbetstimmar,
som under året fullgjorts av
arbetstagare, för vilken arbetsgivaren
skall påföras avgift enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring och vilken
vid debitering i riksförsäkringsanstalten
av dylik avgift är att hänföra
till någon av följande i anstaltens
premietariff för arbetstagare med i
regel minst fem arbetstagare under
näringsgrenen byggnads- och
anläggningsverksamhet
upptagna undergrupper eller specialgrupper,
nämligen
A. Schaktning och grundläggning.
B. Hus- och fabriksbyggnad
1) hus- och fabriksbyggnadsarbete,
2) skorstensbyggnadsarbete,
3) stållningsbyggnadsarbete.
C. Installations- och annan verksamhet
i regel hånförlig till husbyggnad.
F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Vid tillämpning av vad i föregående
stycke föreskrivits skall iakttagas,
att vid schaktning och grundläggning
samt kombinerad byggnadsoch
anläggningsverksamhet avgift
skall erläggas endast i den mån fråga
är om arbete, som även eljest är
belagt med avgift enligt denna förordning.
(Departements förslaget)
2 §•
Byggnadsforskningsavgift utgår för
kalenderår med femton hundradels
procent av den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller
bostad, som arbetsgivare under året
utgivit till arbetstagare, för vilken
arbetsgivaren skall påföras avgift
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring
och vilken vid debitering i riksförsäkringsanstalten
av dylik avgift
är att hänföra till någon av de i
anstaltens premietariff under näringsgrenen
byggnadsindustri
upptagna undergrupperna
husbyggnad (kodnummer 101) och
byggnadshantverk m. m. (kodnummer
W3).
Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift
skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren
under året ej uppgått till
trehundra kronor, och ej heller till
arbetstagares lön i vad lönen överstiger
femtontusen kronor för år
räknat.
Angående debitering och uppbörd
av avgiften gäller vad därom är särskilt
stadgat.
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
(Gällande förordning) (Departementsförslaget)
3 §.
Byggnadsforskningsavgift påföres
av riksförsåkringsanstalten.
Beträffande byggnadsforskningsavgiften
skall i tillämpliga delar gälla
vad i förordningen angående uppbörd
av avgifter enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension,
m. m. år stadgat rörande arbetsgivaravgift.
*§•
Arbetsgivaren är pliktig att när
helst begäran därom framställes till
riksförsåkringsanstalten lämna de
uppgifter, vilka anstalten må finna
erforderliga för bestämmande av
byggnadsforskningsavgift.
I den utsträckning riksförsäkringsanstalten
prövar nödigt för ändamål,
som avses i första stycket,
åligger det uppgiftsskyldig att på begäran
för granskning tillhandahålla
riksförsåkringsanstalten förda avlöningslistor,
handelsböcker eller motsvarande
anteckningar jämte därtill
hörande handlingar. Granskningen
skall såvitt möjligt ske så, att den
icke medför hinder i den uppgiftsskyldiges
verksamhet samt skall, om
han så begär och det lämpligen kan
ske, verkställas hos honom. Handelsböcker
och andra handlingar,
som överlämnats för granskning,
skola återställas utan dröjsmål.
Meddelande om resultatet av granskningen
skall lämnas snarast.
5 §.
Den, som på grund av tjänsteåliggande
för riksförsäkringsanstaltens
räkning har eller haft att taga
befattning med uppgift eller hand
-
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
(Gällande förordning) (Departementsförslaget)
ling, som i 4 § sägs, må ej röja eller
obehörigen nyttja yrkeshemlighet,
som därigenom blivit känd för honom,
och ej heller, där det ej kan
anses påkallat i tjänstens intresse,
yppa arbetsförfarande eller affärsförhållande,
vilket sålunda blivit honom
kunnigt.
6 §.
Försummar arbetsgivare att ställa
sig till efterrättelse vad i 4 § är föreskrivet
eller lämnar han medvetet
eller av grov vårdslöshet i uppgift,
som enligt samma paragraf skall avgivas,
oriktigt meddelande, straffes
med dagsböter.
Bryter någon mot vad i 5 § är
stadgat, straffes med dagsböter eller
fängelse. Å brott som nu sagts må
allmän åklagare tala allenast efter
angivelse av målsåganden.
7 §■
Riksförsäkringsanstaltens beslut
om byggnadsforskningsavgifts belopp
skall, åven där beloppet blivit
allenast provisoriskt bestämt, utan
hinder av förd klagan tills vidare
lända till efterrättelse. Vinnes nedsättning
i eller befrielse från avgift,
återbetalas vad för mycket blivit erlagt.
8 §. 3 §.
Besvär över riksförsäkringsanstaltens beslut i ärende, som avses i denna
förordning, må föras i den ordning, varom stadgas i 44 § lagen om yrkesskadeförsäkring.
9 §■ 4 §.
Byggnadsforskningsavgifterna skola av riksförsäkringsanstalten överföras
till en fond, som förvaltas enligt grunder, som fastställas av Kungl.
Maj :t.
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
(Gällande förordning) (Departementsf årslaget)
10 §. 5 §.
Kungl. Maj :t och, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, riksförsäkringsanstalten
äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter.
(Ikraftträdandebestämmelser) Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1961, då förordningen
den 22 maj 1953 (nr 269) angående
bgggnadsforskningsavgift skall upphöra
att gälla; dock skall sistnämnda
förordning alltjämt äga tillämpning
beträffande byggnadsforskningsavgift
för år 1960 eller tidigare år.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående
uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 18 december 1959 angående
uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,
m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §.
Angående debitering och uppbörd
av avgift från arbetsgivare enligt lagen
om försäkring för allmän tilläggspension,
bidrag från arbetsgivare
jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring
och lagen om moderskapshjälp
samt avgift för obligatorisk
försäkring i riksförsäkringsanstalten
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring
jämte tilläggsavgift enligt
39 § sistnämnda lag och avgiftstillägg
jämlikt 14 § lagen angående
omreglering av vissa ersättningar enligt
lagen den 17 juni 1916 (nr 235)
om försäkring för olycksfall i arbete
m. m. skall gälla vad nedan stadgas.
Avgift jämte
Angående debitering och uppbörd
av avgift från arbetsgivare enligt lagen
om försäkring för allmän tilläggspension,
bidrag från arbetsgivare
jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring
och lagen om moderskapshjälp
samt avgift för obligatorisk
försäkring i riksförsäkringsanstalten
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring
jämte tilläggsavgift enligt
39 § sistnämnda lag och avgiftstillägg
jämlikt 14 § lagen angående
omreglering av vissa ersättningar enligt
lagen den 17 juni 1916 (nr 235)
om försäkring för olycksfall i arbete
m. in. ävensom avgift enligt förordningen
angående byggnadsforskningsavgift
skall gälla vad nedan
stadgas.
--anstalten bestämmer.
Denna förordning tråder i kraft
den 1 januari 1961.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960 7
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om byggnadsforskningsavgift,
i huvudsak innebärande att beteckningen av de avgiftsbelagda
verksamhetsområdena anslutes till den som numera tillämpas vid
riksförsäkringsanstaltens debitering av yrkesskadeförsäkringsavgifter, samt
att byggnadsforskningsavgifterna beräknas på samma underlag, som gäller
för avgiftsberäkningen bl. a. inom yrkesskadeförsäkringen. Med dessa ändringar
avses varken att utsträcka avgiftsskyldigheten till nya verksamhetsgrenar
eller att höja avgiften.
Historik. Gällande bestämmelser
För att erhålla möjligheter att samordna och systematisera byggnadsforskningen
och kunna rationellt utnyttja forskningsresurserna beslöt statsmakterna
år 1942 att inrätta ett särskilt statligt organ, statens kommitté för
byggnadsforskning. Till kommitténs förfogande ställdes vissa anslag på
driftsbudgeten.
Särskilda utredningar av år 1946 och 1947 behandlade i avgivna betänkanden
frågan om inrättande av ett centralt organ för samordning av den
tekniska och ekonomiska forskningsverksamheten på husbyggandets område.
Utredningarna utmynnade i förslag om inrättande av ett statligt
byggnadsinstitut, vars verksamhet skulle helt bestridas av statsmedel. Förslagen
resulterade icke i någon proposition.
Sedan behovet av en insats på byggnadsforskningens område med alltmera
eftertryck omvittnats, bl. a. av 1951 års bostadsutredning, utarbetades
i februari 1953 inom socialdepartementet en promemoria innehållande
riktlinjer för en lösning av problemen efter en ny linje. I promemorian föreslogs
bl. a. att forskningen skulle finansieras genom en särskild avgift, som
skulle påläggas arbetsgivarna i byggnadsfacket. Staten å sin sida skulle
bestrida kostnaderna för driften av det centralorgan, statens nämnd för
byggnadsforskning, som enligt förslaget skulle omhänderha forskningen.
I huvudsaklig anslutning till de i nämnda promemoria uppdragna riktlinjerna
utarbetades förslag till förordning angående byggnadsforskningsavgift.
Förslaget antogs med några ändringar av riksdagen. Förordningen,
som dagtecknades den 22 maj 1953 (nr 269), har sedermera undergått
vissa ändringar.
De gällande bestämmelserna om byggnadsforskningsavgift innehåller
bl. a. följande.
Avgifterna påföres av riksförsäkringsanstalten. Bestämmelserna har utformats
så att därvid skall kunna i stor utsträckning anlitas det material,
som ligger till grund för debiteringen av arbetsgivares avgifter enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring. Uppbörden samordnas likaså. Avgiflspliktig är
8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
arbetsgivare, som vid debitering i riksförsäkringsanstalten av avgifter till
yrkesskadeförsäkringen är att hänföra till vissa i förordningen uppräknade
verksamhetsgrenar med anknytning till byggnadsfacket. Härvid ansluter sig
förordningens uppräkning till nomenklaturen och grupperingen i en av
riksförsäkringsanstalten fastställd premietariff för arbetsgivare med i regel
minst fem anställda. Avgiften utgår med visst belopp per 2 000 arbetstimmar
som under året utförts av arbetstagare i avgiftsbelagd verksamhet.
Beträffande uppbörden av byggnadsforskningsavgiften skall i tillämpliga
delar gälla vad som är stadgat i förordningen den 18 december 1959 (nr
552) angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän
tilläggspension m. m. Vidare innehåller förordningen bestämmelser om
uppgiftsskyldighet för arbetsgivare och om tystnadsplikt för den som för
riksförsäkringsanstaltens räkning tagit befattning med uppgifter eller handlingar,
vilka innehåller yrkeshemlighet eller upplysningar om vissa affärsförhållanden.
Slutligen innehåller förordningen vissa straffbestämmelser.
Statsverkspropositionen år 1960
På grundval av vissa förslag som avgivits av byggnadsforskningsutredningen
i ett i augusti 1959 överlämnat betänkande (stencilerat) har i 1960
års statsverksproposition (bil. 7, p. 95) föreslagits vissa ändringar i byggnadsforskningens
organisation. Ändringarna innebär i huvudsak att nämnden
för byggnadsforskning uppdelas på ett statens råd för byggnadsforskning,
vilket skall ha till uppgift att fördela tillgängliga forskningsmedel,
och ett särskilt statligt forskningsinstitut för byggnadsforskning.
Förslag om ändringar i förordningen angående byggnads
forskningsavgift
Riksförsäkringsanstalten
avgav i november och december 1959 förslag till
vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift. Förslagen
avser främst avgränsningen av de verksamhetsområden, där avgiftsplikt
föreligger, samt avgiftens beräkning.
Beträffande avgränsningen av det område, där avgiftsskyldighet
föreligger innebär förslaget den ändringen att även
företag med i regel mindre än fem anställda, s. k. mindre arbetsgivare, skall
omfattas av förordningen. Vidare skall även väg-, vatten- och linjebyggnad
m. m. utgöra en avgiftspliktig näringsgrupp. Dessutom innebär förslaget
att även den hos företagaren anställda kontorspersonalen skall ingå i den
tillämpliga näringsgrenen.
Med avseende å beräkningen av avgifterna innebär förslaget
en anpassning till det nya system som från den 1 januari 1960 lagts
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960 9
till grund för debitering av arbetsgivares avgifter till bl. a. yrkesskadeförsäkring,
allmän sjukförsäkring och försäkring för allmän tilläggspension.
Debiteringen skall alltså ske helt på grundval av årliga uppgifter om utbetalda
löner eller vissa naturaförmåner i stället för såsom för närvarande
med visst belopp per 2 000 arbetstimmar. Om den föreslagna ändringen
genomföres kan riksförsäkringsanstalten arbeta med samma beräkningsunderlag
för avgifterna till nyssnämnda socialförsäkringar och till byggnadsforskningen.
Riksförsäkringsanstaltens förslag innebär icke uttagande av högre avgifter
än enligt gällande förordning.
Anstalten har ifrågasatt om icke vissa bestämmelser kan utgå ur förordningen
om byggnadsforskningsavgift. Bestämmelser om arbetsgivares
uppgiftsskyldighet och om tystnadsplikt för vissa tjänstemän ingår nämligen
även i förordningen angående uppbörd av avgifter enligt lagen om
försäkring för allmän tilläggspension in. in., vilken förordning är tillämplig
även beträffande byggnadsforskningsavgift. Särskilda straffbestämmelser
anses också kunna undvaras enär ansvar kan utkrävas enligt 25 kap.
strafflagen.
Remissyttranden
Yttranden över riksförsäkringsanstaltens förslag har avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
statens nämnd för byggnadsforskning, Svenska stadsförbundet,
Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige, Socialförsäkringsbolagens förening, Sveriges
industriförbund, Svenska vattenkraftföreningen, Svenska Riksbyggen,
Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen
samt Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund. Från
de tre sistnämnda har gemensamt yttrande inkommit.
Beträffande de avgiftsbelagda verksamhetsområdena
har riksförsäkringsanstaltens förslag att göra den nya näringsgrensindelningen
i anstaltens premietariff för yrkesskadeförsäkringen tillämplig även
1 fråga om byggnadsforskningsavgiften i princip tillstyrkts av samtliga
remissorgan.
Förslaget att uttaga byggnadsforskningsavgift även på kontorspersonalens
löner har föranlett erinran i några remissyttranden.
Vad angår byggnadsforskningsavgiftens beräkning
tillstyrkes förslaget att övergå till en metod analog med den som nu tillämpas
för övriga socialförsäkringsavgifter, som påföres arbetsgivare av riksförsäkringsanstalten.
Beträffande förslaget att vissa bestämmelser i förordningen
angående byggnadsforskningsavgift bör utgå
har inget särskilt uttalande gjorts vid remissbehandlingen.
2 Hilialu/ till riksdagens protokoll 1960. 9 samt. it avd. Nr 10
10
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Departementschefen
De ändringar, som riksförsäkringsanstalten nu föreslår i förordningen
om byggnadsforskningsavgift, avser att bringa förordningens bestämmelser
i överensstämmelse med vissa av riksförsäkringsanstalten vidtagna
ändringar i premietariffens yrkesgruppering samt att anpassa bl. a. bestämmelserna
om avgiftens beräkning till vad som lr. o. in. 1900 gäller i fråga
om yrkesskadeförsäkringsavgifterna och vissa andra socialförsäkringsavgifter.
Den nya premietariff, som riksförsäkringsanstalten nu tillämpar vid debitering
av yrkesskadeförsäkringsavgifter för såväl större som mindre arbetsgivare,
ansluter sig i fråga om yrkesgrupperingen nära till internationell
nomenklatur för näringsgrupper och medför vissa ändringar i gruppering
och beteckningar. De nu i förordningen under näringsgrenen »byggnadsoch
anläggningsverksamhet» uppräknade fyra undergrupperna motsvaras i
den nya tariffen i huvudsak av två under näringsgrenen »byggnadsindustri»
upptagna undergrupper, nämligen husbyggnad (kodnummer 401) och byggnadshantverk
in. in. (kodnummer 403). Vidare innebär tariffen den nyheten,
alt samtliga anställda i ett företag — kontorspersonal lika väl som
övriga arbetstagare — hänföres till den verksamhet som är företagets huvudsakliga.
En anpassning av förordningen i de angivna hänseendena till den för
yrkesskadeförsäkringsavgifterna nu tillämpade tariffen gör det möjligt att
även i fortsättningen lägga materialet för dessa avgifters beräkning — vid
vilken någon uppdelning på kontors- och annan personal inte förekommer
till grund också för beräkningen av byggnadsforskningsavgiften. .lag tillstyrker
riksförsäkringsanstaltens förslag i denna del.
Riksförsäkringsanstalten har i detta sammanhang funnit det innebära administrativa
fördelar om byggnadsforskningsavgiftens tillämpningsområde
utsträckes till att omfatta även den tredje undergruppen under näringsgrenen
byggnadsindustri, nämligen väg-, vatten- och linjebyggnad in. m.
(kodnummer 402). Emellertid har nästan alla remissorgan givit uttryck
för den uppfattningen att en utvidgning av tillämpningsområdet inte nu
bör komma i fråga. Jag delar denna uppfattning. Såsom jag anförde vid
anmälan av organisationsfrågan torde man få förutsätta, att spörsmålet
om eventuell utvidgning av området för avgiftsplikten framdeles prövas av
det nya byggnadsforskningsrådet.
I samband med införandet den 1 januari 1960 av försäkringen för allmän
tilläggspension skedde en administrativ omläggning i vissa hänseenden av
debitering och uppbörd av yrkesskadeförsäkringsavgifterna för att såvitt
möjligt få en enhetlig ordning för dessa avgifter och för andra socialförsäkringsavgifter
som åvilar arbetsgivarna, främst avgifterna till den allmänna
11
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen. De nya bestämmelserna härom
återfinns i förordningen den 18 december 1959 (nr 552) om upphörd av
avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. Genom
en samtidigt beslutad ändring i 3 § förordningen angående byggnadsforskningsavgift
blev nyssnämnda förordning i uppbördshänseende gällande i
tillämpliga delar även på byggnadsforskningsavgiften. Riksförsäkringsanstalten
har mot bakgrund härav föreslagit, att beräkningsgrunderna
för byggnadsforskningsavgiften i vissa avseenden skall närmare anpassas
efter vad som nu gäller för yrkesskadeförsäkringsavgiften in. fl. socialförsäkringsavgifter.
Förslaget innebär, att byggnadsforskningsavgiften inte
längre skall beräknas på grundval av antalet arbetstimmar utan på den lön
i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivaren
utgivit under året till arbetstagare inom avgiftsbelagd verksamhet.
Därvid skall dock bortses från arbetstagare, vars lön under året inte uppgått
till 300 kr., och vidare skall hänsyn inte tagas till arbetstagares lön
i vad den överstiger 15 000 kr. för år räknat. Denna beräkningsmetod medför,
att avgiftsuttagets storlek bör bestämmas såsom en procentsats av den
för arbetsgivaren beräknade lönesumman avseende ifrågavarande verksamhet.
Jag finner i likhet med remissorganen, att den föreslagna omläggningen
bör ske, varvid avgiftsprocenten givetvis skall bestämmas så att avgiftsuttaget
såvitt möjligt blir detsamma som med nuvarande regler. Verkställda beräkningar
utvisar, att avgiften bör fastställas till 0,15 procent.
I samband med de ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,
som följer av vad jag i det föregående förordat, bör — såsom
riksförsäkringsanstalten förutsatt — företagas vissa förenklingar i förordningen.
Med hänsyn till att byggnadsforskningsavgifterna kommer att beräknas
på grundval av uppgifter som avses i förordningen angående uppbörd
av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, in. in.
bör 4—7 §§ förordningen angående byggnadsforskningsavgift utgå. Dessa
paragrafer innehåller regler om arbetsgivares uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt
för tjänsteman, som handhar uppgiftsmaterialet, ävensom påföljdsbestämmelser
och regler om återbetalning av för mycket erlagd avgift.
Av denna anledning bör i 1 § nämnda uppbördsförordning bland där uppräknade
avgifter och bidrag, å vilka förordningen äger tillämpning, införas
även byggnadsforskningsavgiften. Därmed kan även 3 § förordningen angående
byggnadsforskningsavgift utgå.
Med hänsyn till att de ändringar, som nu är aktuella i förordningen angående
byggnadsforskningsavgift, lagtekniskt blir omfattande, synes förordningen
böra erhålla ny lydelse. Den nya förordningen föreslås träda i kraft
vid nästa årsskifte.
12
Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1960
■t i./ii ;><I .1
in
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 29 mars 1960
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Göran Karlsson, Kristiansson,
Alexanderson, Siegbahn*, Schött och Ernst Olsson*;
från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, von Seth*, Andersson
i Ryggestad, Bengtsson i Halmstad, Persson i Tandö, Nyberg, Grebäck och
Turesson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
fl;
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, IT HL* SD
003591
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:166 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om rätt till jakt. a1 i texten