Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner rörande användningen av benämningen glass. Tredje lagutskottet liar behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 314 i första kammaren1 av herr Thorsten Larsson in. fl. och nr 390 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

1960-02-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1960:5, Utlåtande i anledning av motioner rörande användningen av benämningen glass. Tredje lagutskottet liar behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 314 i första kammaren1 av herr Thorsten Larsson in. fl. och nr 390 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 är 1960

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av motioner rörande användningen

av benämningen glass.

Tredje lagutskottet liar behandlat två i riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 314 i första kammaren1 av herr Thorsten Larsson

in. fl. och nr 390 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

I motionerna hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om sådan ändring av livsmedelsstadgan att med tillämpning från

den dag då konventionen angående upprättande av Europeiska frihandelssammanslutningen

träder i kraft glass, vid vars tillverkning använts annat

fettämne än mjölkfett eller som framställts utan fettämne, icke må saluföras

eller utbjudas under annan benämning än att förhållandet därav

klart framgår, exempelvis genom att beteckningen margarin eller motsvarande

skall fogas före ordet ''glass’ eller före ordet ’is’ eller också så att

''glass'' resp. ''is'' icke får ingå i benämningen för varan».

De nu föreliggande motionerna är till såväl motivering som yrkande

i stort sett överensstämmande med två vid 1958 års B-riksdag väckta motioner

(nr I: 148 och II: 190). En utförlig redogörelse för gällande rätt och

för utländsk lagstiftning återfinnes i utskottets utlåtande (nr B 4) i anledning

av dessa motioner.

Motionärerna har nu gjort gällande, att frågan kommit i ett väsentligt

annat läge genom Sveriges anslutning till Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) och att det därför är motiverat att frågan upptages

till ny prövning. I denna del har motionärerna anfört bl. a. följande.

Sveriges anslutning till EFTA kan med stor sannolikhet väntas innebära

att import av glass upptages i varje fall från Danmark, Norge och

Storbritannien. Dessa tre länder har redan genomfört sådana bestämmelser,

att särskilt namnskydd tillförsäkrats glass vars fett uteslutande

härstammar från mjölk. Genom bl. a. de lägre lönekostnader som tillverkarna

i dessa länder har att räkna med i jämförelse med tillverkarna

i Sverige kan glassen från dessa länder exporteras till mycket konkurrenskraftiga

priser. Glassimporten till Sverige kan i första hand väntas ske i

form av chokladöverdragen glass, då denna enligt konventionen skall anses

som industrivara, incn även annan glass torde kunna komma i fråga.

1 Motionen i sin helhet tryckt bland Andra kammarens motioner.

238 no Bihang till riksdagens protokoll 1960. 9 saml. 3 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Avgörande härför blir hur föreskriften i konventionen skall tolkas, att som

jordbruksvara skall anses »till annat nummer ej hänförliga beredda näringsmedel,

med väsentligt innehåll av fett, ägg, mjölk eller spannmål

med undantag av glasspulver och puddingpulver».

Det finns i detta sammanhang ingen anledning att ingå på importfrågan

i och för sig. Vad som i detta sammanhang bör uppmärksammas är emellertid,

att från ovannämnda tre EFTA-anslutna stater kommer att kunna

importeras glass för att försäljas här i landet under benämning som inte

får användas i hemlandet på grund av de där gällande bestämmelserna

med syfte att rikta konsumenternas uppmärksamhet på varans sammansättning.

Denna bristande överensstämmelse i de bestämmelser som reglerar

handeln med glass måste betraktas som klart otillfredsställande inför

den förändrade marknadssituation som redan under innevarande år kan

väntas uppstå. Detta talar för att ett särskilt skydd för benämningen glass

införes eller i varje fall att särskild upplysningsplikt om fettsammansättningen

i saluförd glass ålägges tillverkarna.

Härutöver har motionärerna framhållit, att den vedertagna användningen

av ordet glass inneburit påtagliga nackdelar för konsumenterna,

som icke varit tillförsäkrade ens en grundläggande information om varans

ursprung, som dock särskilt i vad angår glass måste sägas vara avgörande

för dess kvalitet.

Utskottet anförde år 1958 bl. a. följande.

Beträffande det av motionärerna i första hand åberopade motivet, det påstådda

kvalitativa företrädet hos glass vari mjölkfett ingår, har flera remissorgan

under hänvisning till de inom modern fettforskning uppnådda resultaten

ifrågasatt, om glass som innehåller annat fett än mjölkfett ur kvalitativ

synpunkt är underlägsen övriga glassorter.

Det är emellertid sannolikt, att en hel del konsumenter faktiskt tillmäter

glassens sammansättning betydelse och oberoende av hur det verkligen

kvalitetsmässigt sett förhåller sig föredrar glass med mjölkfett framför

annan glass. Det är likaledes antagligt, att åtskilliga konsumenter icke vet

om att vissa glassvaror tillverkas av annat fett än mjölkfett eller utan fett

alls. Utskottet anser denna bristande kännedom i och för sig vara en

olägenhet, som i möjligaste mån bör undanröjas.

Även om den av motionärerna anvisade ordningen synes vara ett sätt på

vilket detta önskemål skulle kunna förverkligas, talar likväl enligt utskottets

mening tungt vägande skäl emot en ändring av livsmedelsstadgan

i enlighet med förslaget.

Först bör framhållas att det från franskan inlånade svenska ordet glass

(»is») icke innebär annan bestämning än att det gäller en frusen vara. Glass

har också hittills i vårt land använts som en allmänt vedertagen beteckning

för en viss varutyp, utan att detta inneburit någon bestämning av varans

ingredienser eller kvalitet. Att förbehålla en sådan allmän varubenämning

för en produkt endast under förutsättning att den framställts på visst sätt

skulle då vara att våldföra sig på gängse språkbruk. Utskottet finner därför

en ändring i enlighet med det föreliggande motionsförslaget knappast överensstämma

med de syften livsmedelsstadgan väsentligen har att tillgodose

-— att skydda konsumenterna mot mindervärdiga livsmedel och att främja

redligheten i livsmedelshandeln.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 är 1960

3

Härtill kommer en viktig omständighet, som enbart den ger anledning till

starka betänkligheter mot motionärernas förslag, nämligen att många glassfabrikanter

vid ett genomförande därav obehörigen skulle hindras i sin

näringsutövning och tvingas antingen att övergå till fabrikation av glass med

mjölkfett eller att ändra inarbetade firmor och varubeteckningar, vari ordet

glass ingår.

Vad angår det andra i motionerna åberopade skälet, önskemålet att

främja en tillräcklig mjölkavsättning inom landet, vill utskottet för sin del

uttala, att detta syfte — vilket i och för sig är behjärtansvärt — icke gärna

ensamt motiverar en ändring av livsmedelsstadgan, vilken är avsedd att

tjäna helt andra ändamål, utan bör tillgodoses i ett större jordbrukspolitiskt

sammanhang.

Av anförda skäl kan utskottet icke ge sin anslutning till förslaget såsom

det av motionärerna utformats.

Detta innebär dock icke att utskottet ej delar motionärernas uppfattning

om värdet av konsumentupplysning i förevarande hänseende. Oberoende av

vilken glass som i verkligheten är bäst, synes det vara av värde för alla i

sammanhanget berörda parter, att konsumenterna äger tillgång till sådan

upplysning om glassens sammansättning, att de kan göra ett medvetet val

mellan olika glassorter. Detta skulle kunna åstadkommas antingen genom

föreskrift, att all glass — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

gäller i de övriga nordiska länderna — skall saluföras under dubbelbenämning

såsom t. ex. gräddglass, mjölkglass, fruktglass eller emulsionsglass

eller genom införande av varudeklarationsskyldighet.

Det förra alternativet torde emellertid medföra delvis samma olägenheter

i avseende å inarbetade firmor och varubeteckningar som förut påvisats bli

följden av motionärernas förslag. Allmänt nyttjade benämningar som exempelvis

jordgubbsglass, chokladglass o. s. v. skulle alltså icke bli tillåtna, i

varje fall ej utan ett tillägg angående sammansättningen, som skulle bli

alltför tyngande för användning i vardagligt bruk. Utskottet finner sig därför

icke böra förorda denna lösning.

Däremot anser utskottet att införande av någon form av skyldighet att

deklarera glassens fettsainmansättning å de förpackningar, vari den tillhandahålles,

borde närmare prövas. Enligt vad utskottet under hand inhämtat

överväges emellertid bland de fabrikanter som tillverkar glass med

mjölkfett en frivillig märkning av glassförpackningarna. Det förefaller därför

icke uteslutet, att frågan om sådan varudeklaration å förpackningarna

kunde lösas på frivillighetens väg. Förmodligen skulle många konsumenter

föredra glass, vars fettsainmansättning de erhåller upplysning om genom

förpackningen, framför glass av därvidlag okänt innehåll. Under sådana omständigheter

finner utskottet f. n. icke anledning förorda riksdagen att vidta

någon åtgärd i frågan.

Till bemötande av vad utskottet sålunda uttalat har i nu förevarande

motioner erinrats om att svensk lagstiftning redan tidigare godtagit principen

att näringsutövare får anpassa sin firma och sina varubeteckningar

efter den lagstiftning som kan genomföras för att skydda vissa varor eller

vissa intressen. Så hade skett vid smörskyddets tillkomst.

Beträffande den av utskottet år 1958 berörda frivilliga kvalitetskontrollen

genom s. k. runmärkning bar motionärerna anfört.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 dr 1960

Sedd mot bakgrund av vad som ovan anförts beträffande den nya situation

som kan uppstå i ocli med att frihandelskonventionen den 1 juli 1960

väntas träda i kraft, kan inte heller den frivilliga kvalitetskontroll som införts

genom den s. k. runmärkningen av glass sägas fylla kravet på konsumentupplysning.

Runmärkningen av glass grundar sig på en särskild

kvalitetskontroll som enligt av statens jordbruksnämnd meddelade föreskrifter

sker vid Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg.

Förutsättningen för runmärkning är att som enda fettillsats använts

mjölkfett. Det torde emellertid vara förenat med betydande svårigheter att

hos konsumenterna i avgörande utsträckning sprida kännedom om denna

frivilliga kvalitetskontroll. Dessutom kvarstår det faktum att den svenska

runmärkningen inte ansluter sig till det namnskydd som andra medlemsstater

i EFTA genomfört.

Utskottet

Den av motionärerna upptagna frågan behandlades av utskottet i anledning

av motioner vid 1958 års B-riksdag, varvid utskottet avgav ett utförligt

utlåtande (nr B 4). Vad utskottet då uttalade äger enligt utskottets

mening alltjämt giltighet. Ett skäl att ånyo upptaga frågan till behandling

utgör enligt motionärerna Sveriges förestående anslutning till konventionen

om upprättande av Europeiska frihandelssammanslutningen. Motionärerna

anser det otillfredsställande, att till vårt land kan komma att importeras

glass, som sedan kan här försäljas under en benämning som icke får användas

i tillverkningslandet.

Enligt utskottets mening är det ur svensk synpunkt strängt taget ovidkommande

under vilken beteckning en här saluförd vara säljes i ett annat

land. Av betydelse för oss är däremot varans beskaffenhet. Utskottet anser

nu liksom år 1958 att varudeklaration i någon form är önskvärd. Frågan

huruvida föreskrifter därom blir erforderliga för importerad glass bör

emellertid icke upptagas förrän det avgjorts till vilket varuslag (jordbruksvara

eller industrivara) glass enligt frihandelskonventionen kommer att

hänföras och utvecklingen visat att fog finnes för införande av varudeklarationsskyldighet.

Beträffande inom landet tillverkad glass anser utskottet

den under medverkan av statens jordbruksnämnd bedrivna frivilliga kvalitetskontrollen

genom runmärkning vara ett steg i rätt riktning. Anledning

att för närvarande införa bestämmelser om varudeklarationsskyldighet beträffande

glass anser utskottet ej föreligga.

Med hänsyn till att motionärerna särskilt framhållit önskvärdheten av

att skydda glass innehållande mjölkfett och betonat konsumenternas intresse

av att vid inköp av glass kunna välja sådan glass, vill utskottet

erinra om att 64 § 1 mom. livsmedelsstadgan ger sådant skydd för glass

som innehåller minst 12 % mjölkfett samt att konsumenternas nämnda

intresse tillgodoses om tillverkaren använder benämningen gräddglass på

sin produkt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 är 1960 5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna 1:314 och 11:390 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1960

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Georg Carlsson, Kristiansson,

Ebbe Ohlsson, Alexanderson*, Åke Larsson, Ferdinand Nilsson och

Wirmark;

från andra kammaren: herrar Levin, Åhman, fru Torbrink, herrar

Hansson i Skegrie*, Bengtsson i Halmstad, Persson i Tandö, Stiernstedt och

Turesson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1. av herrar Hansson i Skegrie och Ferdinand Nilsson, vilka ansett att utlåtandet

under rubriken »Utskottet» bort ha följande lydelse.

Såsom motionärerna anfört är det sannolikt, att Sveriges anslutning till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) kan komma att medföra

viss import av glass till vårt land, särskilt som det icke är uteslutet att all

glass kommer att betecknas såsom industrivara och därigenom åtnjuta de

lättnader med avseende å tullavgifter som anslutningen till EFTA innebär.

Under sådana förhållanden anser utskottet starka skäl tala för att den

svenska lagstiftningen på detta område anpassas till den som gäller i bl. a.

våra nordiska grannländer. Det starkaste skälet härför utgör den omständigheten

att en sådan lagstiftning ger konsumenterna upplysning om beskaffenheten

av varan i fråga. Utskottet uttalade redan år 1958 önskvärdheten

av någon form av konsumentupplysning beträffande glass. Beträffande

importerad glass är även att märka att frivillig kvalitetskontroll i

form av runmärkning eller på annat sätt svårligen låter sig genomföra.

Däremot kan naturligtvis varudeklarationsskyldighct införas, men ett i sak

effektivare resultat skulle uppnås genom den av motionärerna föreslagna

lagstiftningen.

Därest lagstiftningen utformas så, att all glass som ej innehåller mjölkfett

skall saluföras under dubbelbenämning, som klart anger detta förhållande

— t. ex. emulsionsglass — torde några nämnvärda olägenheter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1960

beträffande inarbetade firmor och varubeteckningar knappast behöva

uppstå.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 314 och II: 390

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring

av livsmedelsstadgan som utskottet ovan förordat.

2. av herrar Stiernstedt och Turesson.

Sthlm 1900. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.