Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till alkoholmissbruk bland ungdom.
1960-03-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1960:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till alkoholmissbruk bland ungdom.
Dokumentets text
16—18 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till
alkoholmissbruk bland ungdom.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 232 av herr Bengtson och herr Carlsson, Eric, samt II: 294 av herr Elmwall
m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om undersökning av orsakerna till alkoholmissbruket hos ungdomen
samt om vidtagande av erforderliga åtgärder på grundval härav i syfte att
stävja den olaga hantering, som förser minderåriga med rusdrycker.
I motionerna belyses den aktuella frågan om ungdomens fostran. Till
denna bild hör, säger motionärerna, t. ex. fylleri, kravaller, förstörelse av
egendom m. m. Det allvarligaste i situationen är kanske att dessa förseelser
i allt större utsträckning synes gälla ungdomar i de nedre tonåren.
Ungdomen av i dag är inte sämre än tidigare generationer, men avvikelserna
från ordningen har blivit mera svårbemästrade problem i vårt nutida,
komplicerade samhälle. En bättre omvårdnad av hjälpbehövande ungdom
måste eftersträvas. Det är av stor vikt att goda fosterhem kan ställas
till förfogande för ungdomar som behöver sådan omvårdnad. Vidare bör
en bättre samverkan mellan hemmen, skolan och organisationerna eftersträvas.
Från organisationernas sida har man — synes det — visat ett
ökat intresse för dessa arbetsuppgifter. Motionärerna understryker vikten
av att samhället medverkar till en förbättrad ungdomsledarutbildning.
Det är angeläget att huvudvikten läggs vid de förebyggande åtgärderna.
I fråga om sådana åtgärder synes det motionärerna vara särskild anledning
att effektivisera kampen mot ungdomsfylleriet. Enligt betänkandet
om ungdomsbrottsligheten (SOU 1959:37) har ungdomsfylleriet ökat
kraftigt under senare år och gått allt längre nedåt i åldrarna. I betänkandet
framhålles bl. a. att det finns anledning antaga, att sambandet mellan
alkoholmissbruk och kriminalitet är starkt just bland unga människor.
Alla åtgärder som är ägnade att minska alkoholmissbruket hos ungdomen
har sålunda som knappast några andra en förebyggande verkan mot ungdomsbrottsligheten.
Lagstiftningens bestämmelser angående utskänkning och försäljning av
rusdrycker har icke kunnat upprätthållas på det sätt som avsetts. Det är
enligt motionärernas mening nödvändigt, att man söker vidta effektivare
åtgärder mot den olaga hantering, som förser minderåriga med spritdrycker.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 11 saml. Nr 16—18
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 232.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen
och kontrollstyrelsen.
Socialstyrelsen anför, att det stora flertalet ungdomliga alkoholmissbrukare
hör till den kategori missbrukare, för vilken den förebyggande
nykterhetsvården och hjälpåtgärdsverksamheten är avsedd. De åtgärder,
som kan vidtagas, måste sålunda s. a. s. accepteras av vårdtagarna själva,
vilket i första hand kräver insikt om den egna situationen och om behovet
av hjälp. En sådan insikt torde icke vara vanlig bland alkoholmissbrukare
i allmänhet och speciellt icke bland ungdomliga missbrukare.
Härtill kommer att nykterhetsvårdens resurser i fråga om hjälpåtgärdsverksamheten
och den profylaktiska nykterhetsvårdsverksamheten över huvud
taget ännu icke är av den kvalitet och omfattning, att lagstiftningens
intentioner i berörda avseenden förverkligats. En ytterligare upprustning
av nykterhetsnämndernas resurser framstår i detta sammanhang såsom
en nödvändighet.
Styrelsen framhåller vidare att problem i samband med ungdomens
alkoholmissbruk belystes av 1944 års nykterhetskommitté och att därvid
framkomna synpunkter beaktades vid utformningen av den nya lagstiftningen
om alkoholförsäljning och av nykterhetsvårdslagen. Efter motbokssystemets
slopande har dock förhållandena allvarligt förändrats till
det sämre, och problemställningen har i skilda sammanhang aktualiserats.
I början av år 1957 tillkom — efter förhandlingar mellan olika inom nykterhetspolitiken
verksamma myndigheter, institutioner och organisationer
— ett särskilt samarbetsorgan, kallat Samarbetsnämnden i alkoholfrågan.
Nämndens arbetsutskott består av representanter för socialstyrelsen, kontrollstyrelsen,
Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Nya systemaktiebolaget
och Sveriges nykterhetsvänners landsförbund. På initiativ av
denna nämnd föranstaltade kontrollstyrelsen i samråd med socialstyrelsen
och Centralförbundet för nykterhetsundervisning hösten 1958 om en intervjuundersökning
rörande unga fyllerister. Undersökningen begränsades
till städerna och avsåg alla personer under 25 år, som hade omhändertagits
för fylleri och med vilka nykterhets- eller barnavårdsnämnd i stad
på grund härav någon gång under tiden 15/9—13/12 1958 haft kontakt för
Personligt samtal. Arbetet med det material denna undersökning gav har
ännu icke slutförts men en preliminär redogörelse för undersökningen
har lämnats i tidskriften Alkoholfrågan, nr 5 år 1959. De aktuella problemen
kommer även att studeras i andra sammanhang. Professor Gunnar
Boalt har planlagt en undersökning i avsikt att hos ungdomar i 15—30-årsåldern
klarlägga attityder och motiv för alkoholkonsumtion samt de förändringar
i konsumtionsvanorna, som kan förekomma i samband med ändrad
social och psykologisk situation. Slutligen kan nämnas att samnor
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960 3
diska nämnden för alkoholforskning uppmärksammat problemet och söker
få till stånd parallella undersökningar rörande alkoholmissbruk bland
ungdom i de nordiska ländernas huvudstäder.
Socialstyrelsen anför slutligen:
Genom den nya försäljningslagstiftningen avseende alkoholhaltiga drycker
gjordes alkoholen lättåtkomligare för den enskilde medborgaren. Att
det skulle bli lättare även för ungdomarna att komma över rusdrycker
torde ha förutsetts. Kontrollen av utminutering och utskänkning åvilar
ett flertal myndigheter såsom länsstyrelser, intendenter för utskänkningsärenden,
nykterhetsnämnder och polismyndigheter. Motionärerna har påpekat,
att lagens bestämmelser i syfte att motverka bl. a. ungdomsfylleri
ej kunnat upprätthållas, och efterlyser effektivare åtgärder mot den olaga
hantering, som förser minderåriga med sprit. Under nu rådande fria former
för utskänkning och utminutering av rusdrycker torde det dock vara
angelägnare med en effektivisering av de nuvarande kontrollorganens verksamhet
än med nya bestämmelser som underlag för ytterligare åtgärder.
I samband härmed kan nämnas, att Kungl. Maj :t i cirkulär av den 13 november
1959 (SFS nr 492) till samtliga socialnämnder, barnavårdsnämnder,
nykterhetsnämnder, arbetsförmedlingsorgan, socialvårdskonsulenter och
skyddskonsulenter framhållit nödvändigheten av ett intimare samarbete
mellan polisen och socialvårdsmyndigheterna i brottsförebyggande syfte
och att socialstyrelsen i nr 120 av Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor,
utgivet i februari 1960, ytterligare fäst socialvårdsorganens uppmärksamhet
härpå.
Åtgärder utöver dem som redan vidtagits eller planerats synes för närvarande
ej vara påkallade.
Kontrollstyrelsen belyser nykterhetstillståndet bland ungdomen genom
bl. a. nedanstående statistiska uppgifter angående antalet avdömda fylleriförseelser.
Ålder
år
Antal fylleriförseelser be- gångna nedanstående år
D:o per 1 000 inv.
1954
1956
1957
1958
1954
1956
1957
1958
15—17........................
813
1 792
1 759
2129
3,0
6,3
6,0
6,7
18—20........................
3 001
6 040
5 836
5 929
12,0
22,9
21,4
21,1
21 24........................
4 907
8 208
7 769
7 240
13,9
23,9
22,6
20,8
15—24........................
8 721
16 040
15 384
15 298
10,0
18,0
16,9
16,2
25 och däröver ................
34 013
73 674
71 653
63185
7,3
15,7
15,2
13,3
Samtliga
42 734
89 714
87 017
78 483
7,8
16,1
15,5
13,8
Styrelsen anför vidare:
Härav framgår att antalet fylleriförseelser i förhållande till folkmängden
numera är väsentligt större än under år 1954, låt vara att en mindre tillbakagång
ägt rum efter år 1956. ökningen från år 1954 till år 1958 gäller
alla åldersgrupper och är förhållandevis störst i åldrarna under 18 år. Total
-
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
antalet förseelser av personer i dessa åldrar är visserligen icke anmärkningsvärt
stort, men frekvensen ökar mycket snabbt från 15- till 20-årsåldern,
där den når sitt maximum. Närmare uppgifter föreligger ännu icke
om antalet under år 1959 begångna förseelser. Tillgängliga preliminära uppgifter
ger emellertid vid handen, att under detta år en viss minskning inträffat
i den totala fyllerifrekvensen. Denna minskning gäller dock icke
åldrarna under 18 år, där ytterligare ökning synes ha inträffat.
Vissa personer har begått mer än en fylleriförseelse under resp. år, och
totalantalet personer i olika åldrar, som under varje år gjort sig skyldiga
till fylleri, är därför något mindre än sammanställningen utvisar. För år
1957 registrerades sålunda 1 483 personer i åldrarna 15—17 år och i åldrarna
18—20 år 4 419 personer. Av dessa hade 159 resp. 1 327 gjort sig skyldiga
till fylleri redan före år 1957.
För att ytterligare belysa utbredningen av alkoholmissbruket bland ungdom
har en särskild stickprovsbearbetning verkställts av i kontrollstyrelsens
straffregister registrerade män under 21 års ålder. Det framgår härav, att
i registret finns för närvarande antecknade omkring 11 000 unga män födda
år 1939 eller senare, som gjort sig skyldiga till fylleri eller rattfylleri eller
annat brott under alkoholpåverkan. Av dessa har omkring 3 000 registrerats
för minst två förseelser och omkring 1 000 för mer än två förseelser. Motsvarande
antal kvinnor var 322, 59 och 27.
Vad gäller den sociala och psykologiska bakgrunden till de ungas alkoholmissbruk,
har kontrollstyrelsen nyligen på begäran av samarbetsnämnden
i alkoholfrågan föranstaltat om en intervjuundersökning av fyllerister under
25 ar genom vederbörande nykterhets- och barnavårdsnämnders försorg.
Undersökningen omfattar inalles 1 190 hösten 1958 utförda intervjuer. Dessa
har bearbetats av kontrollstyrelsen i samråd med Centralförbundet för nykterhetsundervisning.
Styrelsen framhåller, att undersökningen är behäftad med vissa brister.
Sannolikt är dock ungdomsfylleriet i viss mån ett uttryck för en allmän
slapphet och hållningslöshet hos många ungdomar, som tar sig uttryck även
i andra former av asocialt uppträdande.
Styrelsen anför vidare:
Det är vanskligt att bedöma om några resultat av större värde kan vinnas
genom tillsättande i detta läge av en särskild utredning rörande orsakerna
till alkoholmissbruket bland ungdomen. Hithörande frågor synes i första
hand böra angripas med vetenskapliga metoder, och eventuella statliga åtgärder
synes därför böra få formen av stöd till sådana forskare, som bedömes
ha intresse av och förutsättningar för att nå resultat på detta område.
Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att den nyinrättade nordiska
nämnden för alkoholforskning satt som första punkten på sitt program att
söka främja vetenskapliga undersökningar rörande ungdomens alkoholvanor.
Vad angår möjligheterna att försvåra ungdomens alkoholinköp, vidtogs
år 1957 den ändringen i 19 § Rff att lägsta åldern för inköp av rusdrycker
genom ombud höjdes från 18 till 21 år. Ungdomar under 21 år äger alltså
under inga omständigheter rätt att verkställa inköp i systemaffärerna.
Det är vidare enligt 20 § Rff förbjudet för envar att såsom ombud eller
pa därmed jämförligt sätt med anskaffande av rusdrycker tillhandagå den
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960 5
som kan antagas ej hava fyllt tjuguett år. Sådant olovligt tillhandagående
skall enligt 81 § Rff straffas såsom olovlig försäljning enligt 80 §.
Erinras må här även om bestämmelserna i 18 § Rff rörande avstängning
från inköp av vissa alkoholmissbrukare samt för olaga rusdrycksförsäljning
dömda personer (langare). Beslut om sådan avstängning fattas av
vederbörande länsnykterhetsnämnd. I slutet av januari 1960 var inalles
10 289 personer antecknade i systembutikernas spärrlistor, varav 806 tillhörde
den sistnämnda kategorien. Av dessa var icke mindre än 318 hemmahörande
i Göteborgs och Bohus län och 167 i Stor-Stockholm. Siffrorna antyder
att den s. k. langningen i viss grad är att betrakta som en storstadsföreteelse.
Några statistiska uppgifter, som kan direkt belysa i vilken omfattning
ungdom erhåller rusdrycker på olaglig väg, är icke tillgängliga. Denna trafik
torde emellertid ha ökat under de senaste åren. Antalet till kontrollstyrelsens
straffregister inkomna uppgifter om brott och förseelser som bestraffats
enligt 80 eller 81 §§ Rff har nämligen under de senaste åren
utvecklat sig på följande sätt.
År
Antal
1954
707
1955
789
1956
261
1957
514
1958
768
Motsvarande siffra för år 1959 föreligger ännu icke, men det är redan nu
fullt klart att en fortsatt ökning ägt rum under detta år.
I det övervägande flertalet av dessa fall torde det röra sig om langning
av spritdrycker. I vilken utsträckning kunderna bestått av ungdomar är
däremot obekant.
Styrelsen redogör vidare för åtgärder som Nya systemaktiebolaget vidtagit
för att förhindra försäljning till ungdom och missbrukare. Man har
sålunda eftersträvat att genom kurser och på annat sätt giva personalen
grundlig kännedom om gällande bestämmelser och deras tillämpning. Vidare
har man sökt motverka langningen genom annonsering och anslag m. m.
Styrelsen anför avslutningsvis:
Att genom en än effektivare övervakning uppspåra och lagföra langare
kan givetvis bidraga till en minskning av det olaga spritflödet. Man kommer
dock därmed icke åt roten till det onda.
Över huvud torde det enligt kontrollstyrelsens mening knappast vara
möjligt att genom lagstiftningsåtgärder, skärpta försäljningsbestämmelser
eller effektivare polisövervakning komma till rätta med alkoholmissbruket
bland ungdom. Det må här erinras om att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken
genom 1954 års reform flyttats över från restriktiva ingripanden till
sådana positiva åtgärder som undervisning, folkupplysning och forskning
i alkoholfrågan, stöd åt ungdomsvårdande sammanslutningar, åt ungdomsidrott
och åt annan organiserad fritidsverksamhet bland ungdom samt en
effektiviserad vård av de alkoholskadade. Styrelsen kan icke finna annat än
att dessa riktlinjer bör vara vägledande även i fortsättningen. Styrelsen vill
särskilt understryka, att en effektiv upplysning och undervisning rörande
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
alkoholen och dess verkningar enligt styrelsens mening är ett av de mera
effektiva medlen att komma till rätta med alkoholmissbruket bland ungdomen,
låt vara att sådana åtgärder kan beräknas få påtagliga verkningar
först på längre sikt.
Under åberopande av vad sålunda anförts får styrelsen för sin del avstyrka
det av motionärerna framlagda yrkandet om en särskild undersökning av
orsakerna till alkoholmissbruket hos ungdomen.
Utskottet
De ovan återgivna statistiska uppgifterna över fylleriförseelser åren
1954—1958 ger en bild av allvaret i de av motionärerna upptagna problemen.
Det är särskilt oroande att den tendens till minskning av det totala
antalet fylleriförseelser som inträtt efter år 1956 och som enligt preliminära
siffror lär vara bestående även för år 1959 icke gäller ungdomar under 18
år, för vilka i stället en ytterligare ökning synes ha inträffat sistnämnda år.
Det torde icke vara möjligt att här gå närmare in på de skadeverkningar
i form av bl. a. social missanpassning av olika slag som spritmissbruket
bland ungdomen för med sig. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka,
att spritmissbruk ofta visat sig vara den utlösande faktorn vid
brott som begåtts av ungdomar. Allmänt kan konstateras att missförhållandena
är påtagliga och att energiska insatser kräves för att komma
till rätta med dem. Utskottet finner det därför värdefullt att ansträngningar
nu också på skilda håll göres för att åstadkomma ett effektivt utnyttjande
av tillgängliga medel och för att vidga den forskning beträffande de djupare
liggande orsakerna till spritmissbruket, vilken på längre sikt torde vara
oumbärlig för reformarbetet på detta område.
När motbokssystemet slopades år 1955 kunde förutses att det, sedan
erfarenheter vunnits av den nya ordningen, kunde visa sig lämpligt med
nya eller ändrade bestämmelser i detaljfrågor. I vad gäller de ungas möjligheter
till alkoholinköp kan erinras om att år 1957 vidtagits sådana ändringar
i rusdrycksförsäljningsförordningen, att minimiåldern för ombud
vid inköp höjts från 18 till 21 år. Det är vidare belagt med straff att såsom
ombud eller på annat därmed jämförligt sätt tillhandagå den som kan antagas
ej ha fyllt 21 år med anskaffande av rusdrycker. Kontrollstyrelsen
säger sig befara att det olagliga tillhandahållandet av sprit till ungdom ökat
i omfattning under de senaste åren. Försäljningsföretaget, Nya systemaktiebolaget,
eftersträvar dock, som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,
att genom olika åtgärder ge sin personal grundlig kännedom om gällande
bestämmelser och deras tillämpning.
De här föreliggande frågorna ägnas även stort intresse i nykterlietsnämnderna
och inom det frivilliga nykterhetsarbetet. För ett par år sedan
har för samordning av nykterhetssträvandena bildats ett särskilt organ,
Samarbetsnämnden i alkoholfrågan, vari inom nykterhetspolitiken verksamma
myndigheter, institutioner och organisationer är representerade. Såvitt
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1900 7
utskottet kan bedöma bör detta organ kunna fylla en viktig funktion i nykterhetsarbetet.
Bland praktiska åtgärder som äger särskild aktualitet vill utskottet
nämna det intimare samarbete mellan polisen och socialvårdsmyndigheterna
som anses böra komma till stånd. Kungl. Maj:t har genom ett särskilt
cirkulär (SFS 1959:492) fäst vederbörande myndigheters uppmärksamhet
på nödvändigheten av sådant samarbete i brottsförebyggande syfte.
I vad gäller den på längre sikt måhända viktigaste frågan i detta sammanhang,
nämligen behovet av undersökningar och vetenskaplig forskning
om grunderna till ungdomens alkoholmissbruk vill utskottet erinra
om att kontrollstyrelsen i samråd med socialstyrelsen och centralförbundet
för nykterhetsundervisning och efter hemställan av samarbetsnämnden
nyligen verkställt en intervjuundersökning rörande unga fyllerister. I
detta arbete har även nykterhets- och barnavårdsnämnderna deltagit. Utredningens
resultat är ännu icke slutgiltigt bearbetade men preliminära
uPPgtfter utvisar, att materialet är rätt omfattande och bör kunna ge vissa
utgångspunkter för det fortsatta arbetet med klarläggande av dessa förhållanden.
Som exempel på undersökta frågor kan nämnas de intervjuades
familje- och bostadsförhållanden, föräldrar och uppväxt, föreningstillhörighet
och fritidsintressen. Även särskilda förhållanden i samband med
berusningstillfället har beaktats och likaså alkoholvanorna före fylleriet,
allmänna motiv för alkoholförtäring och de intervjuades antecedentia.
Även andra initiativ till forskningsarbete har tagits på senare tid. Sålunda
har planlagts en vetenskaplig undersökning för att klarlägga ungdomarnas
attityder till och motiv för alkoholkonsumtion, m. m. Vidare har
dessa frågor uppmärksammats av ett nyinrättat internordiskt organ på området,
Samnordiska nämnden för alkoholforskning, vilken på sitt program
har bl. a. att främja vetenskapliga undersökningar av ungdomens alkoholvanor.
Utskottet har kommit till den uppfattningen att de i motionerna behandlade
spörsmålen i dagens läge är föremål för stort intresse på skilda
håll. Utskottet anser sig kunna förutsätta att de närmast ansvariga myndigheterna
uppmärksamt följer den vidare utvecklingen och strävar efter
att effektivt utnyttja de medel som står till deras förfogande för att stävja
spritmissbruk bland de unga. Vad gäller den föreslagna undersökningen
av orsakerna till spritmissbruket får utskottet hänvisa till att forskningsarbete
nu pågår i olika sammanhang. Utskottet känner, som ovan antytts,
i likhet med motionärerna oro inför den nuvarande situationen men finner
icke sannolikt att den föreslagna utredningen skulle effektivt befrämja
motionernas syfte. Detta torde bäst kunna ske genom att det pågående
arbetet fullföljes och utvidgas.
Utskottet, som behjärtar motionernas syfte, får under åberopande av vad
ovan anförts hemställa,
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960
att de likalydande motionerna I: 232 och II: 294 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 mars 1960
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Persson, Johan, Möller, Jonasson,
Sörlin, Nestrup, Larsson, Lars*, Danmans, Andersson, Axel Emanuel*,
Johansson, Tage, Gustavsson, Bengt, och Schött*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson
i Skoglösa, Königson, Ekström i Björkvik, Jacobsson i Sala, fru Jäderberg,
herrar Nelander, Svensson i Kungälv*, fru Wallerius-Gunne, herrar Börjesson,
Haglund och Lothigius.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.