Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till alkoholmissbruk bland ungdom.

1960-03-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1960:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till alkoholmissbruk bland ungdom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

16—18 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående orsakerna till

alkoholmissbruk bland ungdom.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 232 av herr Bengtson och herr Carlsson, Eric, samt II: 294 av herr Elmwall

m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om undersökning av orsakerna till alkoholmissbruket hos ungdomen

samt om vidtagande av erforderliga åtgärder på grundval härav i syfte att

stävja den olaga hantering, som förser minderåriga med rusdrycker.

I motionerna belyses den aktuella frågan om ungdomens fostran. Till

denna bild hör, säger motionärerna, t. ex. fylleri, kravaller, förstörelse av

egendom m. m. Det allvarligaste i situationen är kanske att dessa förseelser

i allt större utsträckning synes gälla ungdomar i de nedre tonåren.

Ungdomen av i dag är inte sämre än tidigare generationer, men avvikelserna

från ordningen har blivit mera svårbemästrade problem i vårt nutida,

komplicerade samhälle. En bättre omvårdnad av hjälpbehövande ungdom

måste eftersträvas. Det är av stor vikt att goda fosterhem kan ställas

till förfogande för ungdomar som behöver sådan omvårdnad. Vidare bör

en bättre samverkan mellan hemmen, skolan och organisationerna eftersträvas.

Från organisationernas sida har man — synes det — visat ett

ökat intresse för dessa arbetsuppgifter. Motionärerna understryker vikten

av att samhället medverkar till en förbättrad ungdomsledarutbildning.

Det är angeläget att huvudvikten läggs vid de förebyggande åtgärderna.

I fråga om sådana åtgärder synes det motionärerna vara särskild anledning

att effektivisera kampen mot ungdomsfylleriet. Enligt betänkandet

om ungdomsbrottsligheten (SOU 1959:37) har ungdomsfylleriet ökat

kraftigt under senare år och gått allt längre nedåt i åldrarna. I betänkandet

framhålles bl. a. att det finns anledning antaga, att sambandet mellan

alkoholmissbruk och kriminalitet är starkt just bland unga människor.

Alla åtgärder som är ägnade att minska alkoholmissbruket hos ungdomen

har sålunda som knappast några andra en förebyggande verkan mot ungdomsbrottsligheten.

Lagstiftningens bestämmelser angående utskänkning och försäljning av

rusdrycker har icke kunnat upprätthållas på det sätt som avsetts. Det är

enligt motionärernas mening nödvändigt, att man söker vidta effektivare

åtgärder mot den olaga hantering, som förser minderåriga med spritdrycker.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 11 saml. Nr 16—18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 232.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen

och kontrollstyrelsen.

Socialstyrelsen anför, att det stora flertalet ungdomliga alkoholmissbrukare

hör till den kategori missbrukare, för vilken den förebyggande

nykterhetsvården och hjälpåtgärdsverksamheten är avsedd. De åtgärder,

som kan vidtagas, måste sålunda s. a. s. accepteras av vårdtagarna själva,

vilket i första hand kräver insikt om den egna situationen och om behovet

av hjälp. En sådan insikt torde icke vara vanlig bland alkoholmissbrukare

i allmänhet och speciellt icke bland ungdomliga missbrukare.

Härtill kommer att nykterhetsvårdens resurser i fråga om hjälpåtgärdsverksamheten

och den profylaktiska nykterhetsvårdsverksamheten över huvud

taget ännu icke är av den kvalitet och omfattning, att lagstiftningens

intentioner i berörda avseenden förverkligats. En ytterligare upprustning

av nykterhetsnämndernas resurser framstår i detta sammanhang såsom

en nödvändighet.

Styrelsen framhåller vidare att problem i samband med ungdomens

alkoholmissbruk belystes av 1944 års nykterhetskommitté och att därvid

framkomna synpunkter beaktades vid utformningen av den nya lagstiftningen

om alkoholförsäljning och av nykterhetsvårdslagen. Efter motbokssystemets

slopande har dock förhållandena allvarligt förändrats till

det sämre, och problemställningen har i skilda sammanhang aktualiserats.

I början av år 1957 tillkom — efter förhandlingar mellan olika inom nykterhetspolitiken

verksamma myndigheter, institutioner och organisationer

— ett särskilt samarbetsorgan, kallat Samarbetsnämnden i alkoholfrågan.

Nämndens arbetsutskott består av representanter för socialstyrelsen, kontrollstyrelsen,

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Nya systemaktiebolaget

och Sveriges nykterhetsvänners landsförbund. På initiativ av

denna nämnd föranstaltade kontrollstyrelsen i samråd med socialstyrelsen

och Centralförbundet för nykterhetsundervisning hösten 1958 om en intervjuundersökning

rörande unga fyllerister. Undersökningen begränsades

till städerna och avsåg alla personer under 25 år, som hade omhändertagits

för fylleri och med vilka nykterhets- eller barnavårdsnämnd i stad

på grund härav någon gång under tiden 15/9—13/12 1958 haft kontakt för

Personligt samtal. Arbetet med det material denna undersökning gav har

ännu icke slutförts men en preliminär redogörelse för undersökningen

har lämnats i tidskriften Alkoholfrågan, nr 5 år 1959. De aktuella problemen

kommer även att studeras i andra sammanhang. Professor Gunnar

Boalt har planlagt en undersökning i avsikt att hos ungdomar i 15—30-årsåldern

klarlägga attityder och motiv för alkoholkonsumtion samt de förändringar

i konsumtionsvanorna, som kan förekomma i samband med ändrad

social och psykologisk situation. Slutligen kan nämnas att samnor
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960 3

diska nämnden för alkoholforskning uppmärksammat problemet och söker

få till stånd parallella undersökningar rörande alkoholmissbruk bland

ungdom i de nordiska ländernas huvudstäder.

Socialstyrelsen anför slutligen:

Genom den nya försäljningslagstiftningen avseende alkoholhaltiga drycker

gjordes alkoholen lättåtkomligare för den enskilde medborgaren. Att

det skulle bli lättare även för ungdomarna att komma över rusdrycker

torde ha förutsetts. Kontrollen av utminutering och utskänkning åvilar

ett flertal myndigheter såsom länsstyrelser, intendenter för utskänkningsärenden,

nykterhetsnämnder och polismyndigheter. Motionärerna har påpekat,

att lagens bestämmelser i syfte att motverka bl. a. ungdomsfylleri

ej kunnat upprätthållas, och efterlyser effektivare åtgärder mot den olaga

hantering, som förser minderåriga med sprit. Under nu rådande fria former

för utskänkning och utminutering av rusdrycker torde det dock vara

angelägnare med en effektivisering av de nuvarande kontrollorganens verksamhet

än med nya bestämmelser som underlag för ytterligare åtgärder.

I samband härmed kan nämnas, att Kungl. Maj :t i cirkulär av den 13 november

1959 (SFS nr 492) till samtliga socialnämnder, barnavårdsnämnder,

nykterhetsnämnder, arbetsförmedlingsorgan, socialvårdskonsulenter och

skyddskonsulenter framhållit nödvändigheten av ett intimare samarbete

mellan polisen och socialvårdsmyndigheterna i brottsförebyggande syfte

och att socialstyrelsen i nr 120 av Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor,

utgivet i februari 1960, ytterligare fäst socialvårdsorganens uppmärksamhet

härpå.

Åtgärder utöver dem som redan vidtagits eller planerats synes för närvarande

ej vara påkallade.

Kontrollstyrelsen belyser nykterhetstillståndet bland ungdomen genom

bl. a. nedanstående statistiska uppgifter angående antalet avdömda fylleriförseelser.

Ålder

år

Antal fylleriförseelser be- gångna nedanstående år

D:o per 1 000 inv.

1954

1956

1957

1958

1954

1956

1957

1958

15—17........................

813

1 792

1 759

2129

3,0

6,3

6,0

6,7

18—20........................

3 001

6 040

5 836

5 929

12,0

22,9

21,4

21,1

21 24........................

4 907

8 208

7 769

7 240

13,9

23,9

22,6

20,8

15—24........................

8 721

16 040

15 384

15 298

10,0

18,0

16,9

16,2

25 och däröver ................

34 013

73 674

71 653

63185

7,3

15,7

15,2

13,3

Samtliga

42 734

89 714

87 017

78 483

7,8

16,1

15,5

13,8

Styrelsen anför vidare:

Härav framgår att antalet fylleriförseelser i förhållande till folkmängden

numera är väsentligt större än under år 1954, låt vara att en mindre tillbakagång

ägt rum efter år 1956. ökningen från år 1954 till år 1958 gäller

alla åldersgrupper och är förhållandevis störst i åldrarna under 18 år. Total
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960

antalet förseelser av personer i dessa åldrar är visserligen icke anmärkningsvärt

stort, men frekvensen ökar mycket snabbt från 15- till 20-årsåldern,

där den når sitt maximum. Närmare uppgifter föreligger ännu icke

om antalet under år 1959 begångna förseelser. Tillgängliga preliminära uppgifter

ger emellertid vid handen, att under detta år en viss minskning inträffat

i den totala fyllerifrekvensen. Denna minskning gäller dock icke

åldrarna under 18 år, där ytterligare ökning synes ha inträffat.

Vissa personer har begått mer än en fylleriförseelse under resp. år, och

totalantalet personer i olika åldrar, som under varje år gjort sig skyldiga

till fylleri, är därför något mindre än sammanställningen utvisar. För år

1957 registrerades sålunda 1 483 personer i åldrarna 15—17 år och i åldrarna

18—20 år 4 419 personer. Av dessa hade 159 resp. 1 327 gjort sig skyldiga

till fylleri redan före år 1957.

För att ytterligare belysa utbredningen av alkoholmissbruket bland ungdom

har en särskild stickprovsbearbetning verkställts av i kontrollstyrelsens

straffregister registrerade män under 21 års ålder. Det framgår härav, att

i registret finns för närvarande antecknade omkring 11 000 unga män födda

år 1939 eller senare, som gjort sig skyldiga till fylleri eller rattfylleri eller

annat brott under alkoholpåverkan. Av dessa har omkring 3 000 registrerats

för minst två förseelser och omkring 1 000 för mer än två förseelser. Motsvarande

antal kvinnor var 322, 59 och 27.

Vad gäller den sociala och psykologiska bakgrunden till de ungas alkoholmissbruk,

har kontrollstyrelsen nyligen på begäran av samarbetsnämnden

i alkoholfrågan föranstaltat om en intervjuundersökning av fyllerister under

25 ar genom vederbörande nykterhets- och barnavårdsnämnders försorg.

Undersökningen omfattar inalles 1 190 hösten 1958 utförda intervjuer. Dessa

har bearbetats av kontrollstyrelsen i samråd med Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Styrelsen framhåller, att undersökningen är behäftad med vissa brister.

Sannolikt är dock ungdomsfylleriet i viss mån ett uttryck för en allmän

slapphet och hållningslöshet hos många ungdomar, som tar sig uttryck även

i andra former av asocialt uppträdande.

Styrelsen anför vidare:

Det är vanskligt att bedöma om några resultat av större värde kan vinnas

genom tillsättande i detta läge av en särskild utredning rörande orsakerna

till alkoholmissbruket bland ungdomen. Hithörande frågor synes i första

hand böra angripas med vetenskapliga metoder, och eventuella statliga åtgärder

synes därför böra få formen av stöd till sådana forskare, som bedömes

ha intresse av och förutsättningar för att nå resultat på detta område.

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att den nyinrättade nordiska

nämnden för alkoholforskning satt som första punkten på sitt program att

söka främja vetenskapliga undersökningar rörande ungdomens alkoholvanor.

Vad angår möjligheterna att försvåra ungdomens alkoholinköp, vidtogs

år 1957 den ändringen i 19 § Rff att lägsta åldern för inköp av rusdrycker

genom ombud höjdes från 18 till 21 år. Ungdomar under 21 år äger alltså

under inga omständigheter rätt att verkställa inköp i systemaffärerna.

Det är vidare enligt 20 § Rff förbjudet för envar att såsom ombud eller

pa därmed jämförligt sätt med anskaffande av rusdrycker tillhandagå den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960 5

som kan antagas ej hava fyllt tjuguett år. Sådant olovligt tillhandagående

skall enligt 81 § Rff straffas såsom olovlig försäljning enligt 80 §.

Erinras må här även om bestämmelserna i 18 § Rff rörande avstängning

från inköp av vissa alkoholmissbrukare samt för olaga rusdrycksförsäljning

dömda personer (langare). Beslut om sådan avstängning fattas av

vederbörande länsnykterhetsnämnd. I slutet av januari 1960 var inalles

10 289 personer antecknade i systembutikernas spärrlistor, varav 806 tillhörde

den sistnämnda kategorien. Av dessa var icke mindre än 318 hemmahörande

i Göteborgs och Bohus län och 167 i Stor-Stockholm. Siffrorna antyder

att den s. k. langningen i viss grad är att betrakta som en storstadsföreteelse.

Några statistiska uppgifter, som kan direkt belysa i vilken omfattning

ungdom erhåller rusdrycker på olaglig väg, är icke tillgängliga. Denna trafik

torde emellertid ha ökat under de senaste åren. Antalet till kontrollstyrelsens

straffregister inkomna uppgifter om brott och förseelser som bestraffats

enligt 80 eller 81 §§ Rff har nämligen under de senaste åren

utvecklat sig på följande sätt.

År

Antal

1954

707

1955

789

1956

261

1957

514

1958

768

Motsvarande siffra för år 1959 föreligger ännu icke, men det är redan nu

fullt klart att en fortsatt ökning ägt rum under detta år.

I det övervägande flertalet av dessa fall torde det röra sig om langning

av spritdrycker. I vilken utsträckning kunderna bestått av ungdomar är

däremot obekant.

Styrelsen redogör vidare för åtgärder som Nya systemaktiebolaget vidtagit

för att förhindra försäljning till ungdom och missbrukare. Man har

sålunda eftersträvat att genom kurser och på annat sätt giva personalen

grundlig kännedom om gällande bestämmelser och deras tillämpning. Vidare

har man sökt motverka langningen genom annonsering och anslag m. m.

Styrelsen anför avslutningsvis:

Att genom en än effektivare övervakning uppspåra och lagföra langare

kan givetvis bidraga till en minskning av det olaga spritflödet. Man kommer

dock därmed icke åt roten till det onda.

Över huvud torde det enligt kontrollstyrelsens mening knappast vara

möjligt att genom lagstiftningsåtgärder, skärpta försäljningsbestämmelser

eller effektivare polisövervakning komma till rätta med alkoholmissbruket

bland ungdom. Det må här erinras om att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken

genom 1954 års reform flyttats över från restriktiva ingripanden till

sådana positiva åtgärder som undervisning, folkupplysning och forskning

i alkoholfrågan, stöd åt ungdomsvårdande sammanslutningar, åt ungdomsidrott

och åt annan organiserad fritidsverksamhet bland ungdom samt en

effektiviserad vård av de alkoholskadade. Styrelsen kan icke finna annat än

att dessa riktlinjer bör vara vägledande även i fortsättningen. Styrelsen vill

särskilt understryka, att en effektiv upplysning och undervisning rörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960

alkoholen och dess verkningar enligt styrelsens mening är ett av de mera

effektiva medlen att komma till rätta med alkoholmissbruket bland ungdomen,

låt vara att sådana åtgärder kan beräknas få påtagliga verkningar

först på längre sikt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får styrelsen för sin del avstyrka

det av motionärerna framlagda yrkandet om en särskild undersökning av

orsakerna till alkoholmissbruket hos ungdomen.

Utskottet

De ovan återgivna statistiska uppgifterna över fylleriförseelser åren

1954—1958 ger en bild av allvaret i de av motionärerna upptagna problemen.

Det är särskilt oroande att den tendens till minskning av det totala

antalet fylleriförseelser som inträtt efter år 1956 och som enligt preliminära

siffror lär vara bestående även för år 1959 icke gäller ungdomar under 18

år, för vilka i stället en ytterligare ökning synes ha inträffat sistnämnda år.

Det torde icke vara möjligt att här gå närmare in på de skadeverkningar

i form av bl. a. social missanpassning av olika slag som spritmissbruket

bland ungdomen för med sig. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka,

att spritmissbruk ofta visat sig vara den utlösande faktorn vid

brott som begåtts av ungdomar. Allmänt kan konstateras att missförhållandena

är påtagliga och att energiska insatser kräves för att komma

till rätta med dem. Utskottet finner det därför värdefullt att ansträngningar

nu också på skilda håll göres för att åstadkomma ett effektivt utnyttjande

av tillgängliga medel och för att vidga den forskning beträffande de djupare

liggande orsakerna till spritmissbruket, vilken på längre sikt torde vara

oumbärlig för reformarbetet på detta område.

När motbokssystemet slopades år 1955 kunde förutses att det, sedan

erfarenheter vunnits av den nya ordningen, kunde visa sig lämpligt med

nya eller ändrade bestämmelser i detaljfrågor. I vad gäller de ungas möjligheter

till alkoholinköp kan erinras om att år 1957 vidtagits sådana ändringar

i rusdrycksförsäljningsförordningen, att minimiåldern för ombud

vid inköp höjts från 18 till 21 år. Det är vidare belagt med straff att såsom

ombud eller på annat därmed jämförligt sätt tillhandagå den som kan antagas

ej ha fyllt 21 år med anskaffande av rusdrycker. Kontrollstyrelsen

säger sig befara att det olagliga tillhandahållandet av sprit till ungdom ökat

i omfattning under de senaste åren. Försäljningsföretaget, Nya systemaktiebolaget,

eftersträvar dock, som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,

att genom olika åtgärder ge sin personal grundlig kännedom om gällande

bestämmelser och deras tillämpning.

De här föreliggande frågorna ägnas även stort intresse i nykterlietsnämnderna

och inom det frivilliga nykterhetsarbetet. För ett par år sedan

har för samordning av nykterhetssträvandena bildats ett särskilt organ,

Samarbetsnämnden i alkoholfrågan, vari inom nykterhetspolitiken verksamma

myndigheter, institutioner och organisationer är representerade. Såvitt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1900 7

utskottet kan bedöma bör detta organ kunna fylla en viktig funktion i nykterhetsarbetet.

Bland praktiska åtgärder som äger särskild aktualitet vill utskottet

nämna det intimare samarbete mellan polisen och socialvårdsmyndigheterna

som anses böra komma till stånd. Kungl. Maj:t har genom ett särskilt

cirkulär (SFS 1959:492) fäst vederbörande myndigheters uppmärksamhet

på nödvändigheten av sådant samarbete i brottsförebyggande syfte.

I vad gäller den på längre sikt måhända viktigaste frågan i detta sammanhang,

nämligen behovet av undersökningar och vetenskaplig forskning

om grunderna till ungdomens alkoholmissbruk vill utskottet erinra

om att kontrollstyrelsen i samråd med socialstyrelsen och centralförbundet

för nykterhetsundervisning och efter hemställan av samarbetsnämnden

nyligen verkställt en intervjuundersökning rörande unga fyllerister. I

detta arbete har även nykterhets- och barnavårdsnämnderna deltagit. Utredningens

resultat är ännu icke slutgiltigt bearbetade men preliminära

uPPgtfter utvisar, att materialet är rätt omfattande och bör kunna ge vissa

utgångspunkter för det fortsatta arbetet med klarläggande av dessa förhållanden.

Som exempel på undersökta frågor kan nämnas de intervjuades

familje- och bostadsförhållanden, föräldrar och uppväxt, föreningstillhörighet

och fritidsintressen. Även särskilda förhållanden i samband med

berusningstillfället har beaktats och likaså alkoholvanorna före fylleriet,

allmänna motiv för alkoholförtäring och de intervjuades antecedentia.

Även andra initiativ till forskningsarbete har tagits på senare tid. Sålunda

har planlagts en vetenskaplig undersökning för att klarlägga ungdomarnas

attityder till och motiv för alkoholkonsumtion, m. m. Vidare har

dessa frågor uppmärksammats av ett nyinrättat internordiskt organ på området,

Samnordiska nämnden för alkoholforskning, vilken på sitt program

har bl. a. att främja vetenskapliga undersökningar av ungdomens alkoholvanor.

Utskottet har kommit till den uppfattningen att de i motionerna behandlade

spörsmålen i dagens läge är föremål för stort intresse på skilda

håll. Utskottet anser sig kunna förutsätta att de närmast ansvariga myndigheterna

uppmärksamt följer den vidare utvecklingen och strävar efter

att effektivt utnyttja de medel som står till deras förfogande för att stävja

spritmissbruk bland de unga. Vad gäller den föreslagna undersökningen

av orsakerna till spritmissbruket får utskottet hänvisa till att forskningsarbete

nu pågår i olika sammanhang. Utskottet känner, som ovan antytts,

i likhet med motionärerna oro inför den nuvarande situationen men finner

icke sannolikt att den föreslagna utredningen skulle effektivt befrämja

motionernas syfte. Detta torde bäst kunna ske genom att det pågående

arbetet fullföljes och utvidgas.

Utskottet, som behjärtar motionernas syfte, får under åberopande av vad

ovan anförts hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1960

att de likalydande motionerna I: 232 och II: 294 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1960

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Persson, Johan, Möller, Jonasson,

Sörlin, Nestrup, Larsson, Lars*, Danmans, Andersson, Axel Emanuel*,

Johansson, Tage, Gustavsson, Bengt, och Schött*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson

i Skoglösa, Königson, Ekström i Björkvik, Jacobsson i Sala, fru Jäderberg,

herrar Nelander, Svensson i Kungälv*, fru Wallerius-Gunne, herrar Börjesson,

Haglund och Lothigius.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.