Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av olika trafikmedel i glesbygderna.
1960-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1960:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av olika trafikmedel i glesbygderna.
Dokumentets text
Nr 23—24 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av olika
trafikmedel i glesbygderna.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 491 av herrar Eskilsson och Sveningsson samt II: 614 av herr Lothigius
m. fl., hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om utredning i syfte att undersöka möjligheterna av en samordning av de
olika trafikmedel inom glesbygderna som svarar för person- och godstrafik,
postbefordran och skolskjutsar.
Motionärerna framhåller i huvudsak, att trafikunderlaget för de kollektiva
trafikmedlen i glesbygderna starkt reducerats under 1950-talet på grund av
den snabbt ökade användningen av individuella persontrafikmedel. En fortsatt
utveckling i samma riktning kan förutses. Å andra sidan framhålles att
det alltid kommer att finnas vissa behov av kollektiva trafikanordningar
även i dessa bygder.
Vidare anföres att skolskjutstrafiken har ökat även i bygder där den kollektiva
trafiken minskat men samtidigt alltmer undandragits de reguljära
trafikmedlen. Skolskjutsarna borde emellertid i åtskilliga områden kunna
bilda stommen i kommunikationslivet. Såsom exempel på bristande samordning
av den kollektiva trafiken nämnes, att det förekommer fall då statens
järnvägar, postverket och privata bussföretag driver trafik var för sig inom
samma vägområde, varvid samtliga företag går med förlust.
Motionärerna anser därför att en förbättring av glesbygdernas nödvändiga
kontakter med tätorterna bör åstadkommas om person-, gods- och
postbefordran samt skolskjutsar samordnas. Till en god trafikservice hör
också att fler upptagningsställen för gods anordnas, vilket kan möjliggöras
genom ett intimt samarbete mellan statens järnvägar och de godsbefordrande
företagen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från generalpoststyrelsen,
järnvägsstyrelsen, skolöverstyrelsen, 1953 års trafikutredning, Svenska
landskommunernas förbund, Sveriges trafikbilägares riksorganisation och
Svenska omnibusägareförbundet.
1953 års trafikutredning framhåller, att de i motionerna berörda spörsmålen
i sina väsentliga delar avhandlas i utredningens betänkande av den 20
februari i år.
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 11 saml. Nr 23—24
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960
Sålunda behandlas däri frågan om en rationalisering av busstrafiken inom
olika trafikområden i syfte att skapa en bättre lönsamhet inom bussrörelsen.
Frågorna om drosktrafikens betydelse ur samordningssynpunkt beröras
visserligen ej i framställningen, men den praxis som i överensstämmelse
med ett flertal beslut av Kungl. Maj:t i besvärsmål tillämpas av de trafiktillståndsgivande
myndigheterna när det gäller utförande av skolskjutsar och
som innebär att behövligheten av särskilda tillstånd för skolskjutsar strikt
prövas med hänsyn till redan förefintliga buss- och droskbilsföretag, torde
tills vidare borga för att de av motionärerna framförda synpunkterna i detta
avseende bli tillgodosedda. Vad åter beträffar utförande av skolskjutsar med
bussar i linjetrafik omfattas denna fråga av trafikutredningens framställning,
som på denna punkt utmynnar i ett särskilt förslag.
Rationaliseringsverksamheten på busstrafikens område avses i trafikutredningens
framställning också omfatta gods- och postbefordringen med buss.
Av naturliga skäl kan vid denna rationaliseringsverksamhet icke bortses från
frågorna om samordning av konkurrerande buss- och lastbilslinjetrafik för
godsbefordran. Vad å andra sidan beträffar godsbefordran med lastbilar i
linjetrafik utan beröring med busstrafik, må framhållas att dylik linjetrafik
med lastbil har förhållandevis obetydlig omfattning och icke motiverar särskild
utredning utan torde böra behandlas i ett större sammanhang, nämligen
i samband med frågan om hela den lokala lastbilstrafiken — en fråga
som faller in under trafikutredningens allmänna utredningsuppdrag och
är föremål för undersökning inom utredningen.
Beträffande samarbetet mellan statens järnvägar och de godsbefordrande
företagen anser utredningen, att dylikt samarbete redan existerar och är
förhållandevis väl utvecklat. Den taxemässiga samordningen av järnvägsoch
biltrafiken utredes av järnvägsstyrelsen efter framställning av utredningen.
Eftersom de spörsmål, som behandlas i motionerna, i sina väsentliga delar
redan varit eller är föremål för utredning saknas enligt trafikutredningen
anledning att föranstalta om ytterligare utredning.
Generalpoststyrelsen redogör ganska ingående för de åtgärder, som hittills
från postverkets sida vidtagits för att tillgodose glesbygdernas trafikbehov.
Styrelsen nämner sålunda, att postverkets diligenstrafik i Norrland nu omfattar
7 800 km våglängd. Vid postbefordran utnyttjas i görligaste mån därutöver
mjölkbilar och skolskjutsar. Lantbrevbäring utföres på en färdsträcka
av omkring 10 500 mil varje vardag, och dessa linjer utnyttjas, där så låter
sig göra, även för godsbefordran och i vissa fall även passagerarbefordran.
I fråga om skolskjutsar framhåller styrelsen, att den strävar efter att kombinera
linjetrafiken med skolskjutsarna. Detta har dock ibland stött på
svårigheter, då skolstyrelse funnit det bekvämare för barnen att färdas i
personbilar, även om detta medfört ökade kostnader. Styrelsen anser det
angeläget, att linjetrafiken tillförsäkras sådana skolskjutsar, som lämpligen
kan utföras i denna trafik. Styrelsen strävar efter att genom anslutning till
buss- och lastbilsstationer, genom egna godsexpeditioner och genom sam
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960
3
trafik med SJ för person- och godsbefordran liksom med enskilda linjetrafikutövare
verksamt bidraga till önskvärd trafiksamordning.
Styrelsen slutar med att framhålla, att i motionerna berörda frågor dels
behandlats av 1953 års trafikutredning och dels synes ligga på denna utrednings
arbetsfält.
Järnvägsstyrelsen framhåller, att de i motionerna anförda förhållandena
sedan länge varit föremål för trafikföretagens uppmärksamhet. En stor
del av SJ:s busslinjer har aldrig varit lönsamma och har på senare år starkt
försämrats, vilket tvingat till rationalisering och utglesning av nätet. Man
har emellertid i all den utsträckning det varit möjligt sökt sammanföra
gods-, post- och persontransporter till gemensamma turer. I fråga om godsuppsamlingsställen
har SJ strävat att bereda så många trafikanter som möjligt
tillfredsställande avlämnings- och avhämtningsmöjligheter genom avtal
med affärsinnehavare och andra lämpliga personer.
Styrelsen anser särskild utredning ej erforderlig, enär den pricipiella sidan
av de trafikorganisatoriska problemen torde ingå i 1953 års trafikutrednings
uppdrag.
Skolöverstyrelsen erinrar om att problemet skolskjutsar-linjetrafik tidigare
behandlats i olika sammanhang. Frågan har visat sig högst komplicerad.
Styrelsen hänvisar till att den i sina anvisningar angående transportproblemet
anfört, att »en kombination av skolskjutsar och linjetrafik kan
vara en fördel för befolkningen i dess helhet, eftersom trafiksvaga tåg- och
busslinjer med ökad bilism lätt kan komma i farozonen».
Styrelsen påpekar, att de principiella problemen rörande transportapparatens
allmänna utformning överväges av 1953 års trafikutredning men anser
det vara av största vikt att med utgångspunkt från det nuvarande och
för framtiden beräknade behovet av elevskjutsar genomföra en kompletterande
utredning.
Styrelsen anför sammanfattningsvis, att skolelevernas andel av totalantalet
resande kommer att väsentligt öka, att det i många fall blir oundvikligt
att anordna speciella skolskjutsar även om reguljära linjers trafikunderlag
beskäres, att skolskjutsorganisationen kan få både positiv och negativ betydelse
för kommunikationerna mellan en tätort och dess omland samt att
förutsättningarna för en samordning av elevtransporter med andra trafikanters
resor bör utredas.
Landskommunernas förbund framhåller att det i motionerna framförda
förslaget är mycket beaktansvärt, men med hänsyn till att problemen diskuterats
i flera olika utredningar vill förbundets styrelse ifrågasätta om en
ny utredning bör igångsättas.
Trafikbilägarnas riksorganisation anför alt motionerna berör synnerligen
vitala problem. Spörsmålen tillhör emellertid ett av de väsentligaste områdena
inom 1953 års trafikutrednings arbete varför organisationen ej finner det
Hiliang till riksdagens protokoll 1960. II samt. Nr 23—2\
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960
lämpligt att samordningsfrågorna brytes ut från denna utrednings uppdrag.
Organisationen förordar, att motionerna överlämnas till denna utredning.
Omnibusägareförbundet framhåller, att frågan om glesbygdernas kommunikationer
liksom de trafikpolitiska och trafikekonomiska problemen i
övrigt redan är föremål för intensiv uppmärksamhet såväl från det allmännas
som från enskilda organisationer sida. Frågorna befinner sig under övervägande
inom 1953 års trafikutredning och samordningsfrågan överväges
inom bussrationaliseringsnämnden, ett samarbetsorgan mellan Näringslivets
trafikdelegation och förbundet. Särskild utredning är därför icke påkallad.
Förbundet föreslår, att motionerna överlämnas till trafikutredningen.
Utskottet
Det är utan tvivel riktigt som motionärerna framhållit, att trafikunderlaget
för den kollektiva trafiken i glesbygderna starkt minskats under senare
år på grund av den ökade användningen av privatbilar. Det torde också vara
riktigt, att denna utveckling kommer att fortsätta, men att det även framdeles
kommer att finnas behov av kollektiva trafikanordningar. Åtgärder för
att säkerställa tillgången till godtagbara trafikförbindelser i dessa bygder
är därför av behovet påkallade.
Sedan motionerna väcktes har emellertid 1953 års trafikutredning den 20
februari i år avlämnat framställning rörande busstrafikens driftekonomiska
förhållanden, däri jämväl de i motionerna berörda problemen i sina väsentliga
delar behandlats. Enligt vad utredningen meddelat är andra hithörande
spörsmål föremål för överväganden. Samordningsfrågorna behandlas dessutom
inom bussrationaliseringsnämnden, ett samarbetsorgan mellan Näringslivets
trafikdelegation och Omnibusägareförbundet. Därjämte är vissa
problem föremål för generalpoststyrelsens och järnvägsstyrelsens fortsatta
uppmärksamhet.
Då således de i motionerna berörda frågorna redan är föremål för uppmärksamhet
och utredning, vilken delvis färdigställts och som utskottet
förutsätter kommer att snabbt fullföljas, saknas enligt utskottets mening
anledning att begära ny utredning. Utskottet får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1:491 och 11:614 ej må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 mars 1960
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960
5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Persson, Johan, Sörlin, Hansson, Gustaf
Henry, Nestrup, Söderberg*, Danmans, Hellebladh, Johansson, Tage, och
Gustavsson, Bengt;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Björkänge,
Jacobsson i Sala, Svensson i Krokstorp, fru Jäderberg, herrar Nelander*,
Svensson i Kungälv*, fru Thunvall* fru Wallerius-Gunne* herrar Grebäck,
Hamrin* och Lundkvist i Eskilstuna*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.