Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna i Roslagen och Stockholms läns skärgård.

1960-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1960:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna i Roslagen och Stockholms läns skärgård.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna

i Roslagen och Stockholms läns skärgård.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:498 av herrar Söderquist och Alexanderson samt 11:615 av herr Helén

m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om allsidig utredning beträffande de framtida utvecklingsmöjligheterna

för kommunerna inom Roslagen och Stockholms läns skärgård.

I motionerna framhålles att befolkningsutvecklingen inom Roslags-sektorn

av Stockholms län visat oroande tendenser och att särskilt norra delen

av Roslagen utgör en typisk avfolkningsbygd. Orsakerna anses bl. a. vara

förändringar i jordbruksdriften, tillbakagång av tidigare näringsgrenar samt

dåliga kommunikationer, som bromsat företagens utbyggnad och motverkat

nyetablering av industrier.

Beträffande befolkningsutvecklingen inom några kommuner i länsdelen

framlägger motionärerna statistiska uppgifter utvisande bl. a. att den totala

befolkningsmängden för kommunerna sjunkit från 66 415 år 1910 till 47 233

år 1958.

Vidare säger motionärerna att länets företagarförenings verksamhet lämnat

positivt resultat men att dess resurser har varit otillräckliga för att

kunna hejda befolkningsminskningen. Erfarenheten har visat att industrilokaliseringen

är ytterst viktig härvidlag och att en plan för den önskvärda

utvecklingen, utvisande de faktiska förutsättningarna, skulle vara till stor

nytta.

Utredningar har gjorts eller pågår angående näringsgeografi och försörjningsunderlag

beträffande jordbruk och skog. Motionärerna anser att motsvarande

utredning bör utföras för övrigt näringsliv och bör utmynna i överväganden

med förslag till konkreta åtgärder.

I motionerna föreslås att länsutredningens fortsatta arbete anförtros åt

en statlig kommitté med huvuduppgift att finna praktiska former för bättre

levnadsvillkor i Roslagen. Utredningen borde pröva av motionärerna angivna

förslag till ombyggnader av järnvägslinjer och vägar inom området,

då en sådan omläggning och komplettering skulle skapa andra och bättre

möjligheter till en industriell expansion och torde vara det radikalmedel som

icke kan undvaras om den hittillsvarande ogynnsamma utvecklingen skall

kunna brytas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2h år 1960

7

För i första hand bilfärjetrafiken på Finland har det varit stort behov,

i synnerhet sommartid, av en utbyggd hamn.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 615.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från länsstyrelsen i

Stockholms län samt berett Stockholms läns landstings förvaltningsutskott

och Stockholms läns företagareförening tillfälle att inkomma med yttrande.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Vad först gäller skärgårdsproblemen må följande nämnas om länsstyrelsens

åtgärder.

På länsstyrelsens initiativ har en arbetsgrupp utfört en översiktlig planering

rörande markanvändning och bebyggelse för Stockholms skärgård. Planen

redovisades år 1956 och har i stort legat till grund för berörda delar

av den regionplan, som upprättats inom Stockholms-traktens regionplaneförbund,

samt för kommunernas fortsatta översiktsplanering.

Genom länsstyrelsens åtgärder har bildats en ekonomisk stiftelse — Stiftelsen

Stockholms skärgård — som skall medverka till ett bevarande av

skärgårdens ideella och reella värden. Bland stiftarna märks, förutom skärgårdskommunerna,

landstinget och Stockholms stad.

Skärgårdens trafikfrågor har vid olika tillfällen varit föremål för länsstyrelsens

åtgärder. År 1956 överlämnade länsstyrelsen till Konungen en redogörelse

för trafikförhållandena och föreslog vissa utredningar för den framtida

skärgårdstrafiken. Båttrafikfrågorna är för närvarande föremål för undersökningar

genom ett av handelsdepartementet tillsatt trafikutskott; länsstyrelsen

kan genom en observatör följa utskottets arbete.

Genom beslut den 5 december 1958 har Kungl. Maj:t uppdragit åt länsstyrelsen

att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen företaga en utredning

rörande sysselsättningsfrågorna i skärgården. Utredningen skulle främst

inriktas på att söka lösningar på praktiska problem.

Länsstyrelsen har nu slutfört den första delen av skärgårdsutredningens

arbete. Förhållandena har studerats. Behovet av åtgärder på olika områden

har diskuterats. Förslag till lösningar på vissa konkreta problem har lämnats

vid besök som länsstyrelsen under landshövdingens ledning och under

medverkan av berörda länsorgan gjort i de sexton skärgårds- och kustkommuner

som utredningen omfattar. I samband med kommunbesöken har

länsstyrelsen också haft kontakt med befolkningen på ett 25-tal öar samt

med berörda centrala statsmyndigheter, organisationer och vissa privata

företag.

Bearbetningen av skärgårdsutredningens material har påbörjats. Sammanställningen

av materialet beräknas bli klar inom de närmaste månaderna.

Länsstyrelsen torde få anledning -— i samband med att utredningsresultatet

redovisas — att hos Kungl. Maj:t hemställa om statsmakternas medverkan

för att lösa vissa konkreta problem i skärgården.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960

I de här aktuella motionerna har frågan om bilfärjetrafiken på Finland

kortfattat berörts. Möjligheterna till utbyggnad av färjehamn vid Kappelskär

inom Frötuna kommun har särskilt omnämnts.

Under sommaren 1959 har bilfärje- och passagerartrafik på Åland bedrivits

av ett svenskt rederi från Simpnäs i Väddö kommun och av ett finskt

rederi från Gräddö i Frötuna kommun till Korpo i Ålands skärgård. Genom

det senare rederiets försorg pågår under innevarande vinter f. ö. anläggandet

av den ovannämnda färjehamnen med tillfartsväg vid Kappelskär.

Enligt vad nu är känt kommer inom länet trafik på Åland—Finland under

kommande sommar att bedrivas från Grisslehamn och Simpnäs i Väddö

kommun, från Norrtälje stad och från Gräddö—Kappelskär i Frötuna kommun.

Efter underhandskontakt med chefen för kommunikationsdepartementet

har länsstyrelsen låtit utföra en undersökning rörande lämpliga hamnar

efter roslagskusten för trafik på Åland—Finland. Utredningen, som i dagarna

skall överlämnas till kommunikationsministern, kommer att belysa olika

hamnalternativs förutsättningar, approximativt beräknade kostnader för

nödvändiga hamnutbyggnader, landkommunikationerna i anslutning till

hamnarna och behovet av vägutbyggnader i samband med de olika hamnalternativen.

För den del av länet, som ligger norr om Stockholms-traktens regionplaneförbunds

område, har, som nämnts i motionerna, sedan 1957 bedrivits en

undersökning syftande till en regionplanemässig översikt anpassad efter länsdelens

säregna förhållanden. Arbetet utföres av en arbetsgrupp inom länsförvaltningen

på uppdrag av länsstyrelsen och under ekonomisk medverkan

av landstinget.

Frågan om landsbygdsnäringarnas minskande försörjningsunderlag i norra

länsdelen har varit föremål för en tidskrävande intensivundersökning; med

utgångspunkt från resultatet av denna har befolknings- och arbetskraftsutvecklingen

belysts; tätortsnäringarnas betydelse i området har också behandlats,

och den industriella utbyggnaden inom området har uppmärksammats.

I anslutning härtill har vissa förhållanden som påverkar tätortsnäringarnas

utveckling analyserats. Frågan om järnvägsnätets omläggning till

normal eller »tre-spår» har redovisats under hänvisning till dess behandling

inom 1943 års järnvägskommitté och kommitténs skrivelse till kommunikationsministern

den 14 december 1959. En fullständig redogörelse för planer

och önskemål om vägutbyggnader inom området har lämnats.

Den nyssnämnda utredningen föreligger för närvarande i koncept och skall

inom kort avlämnas till länsstyrelsen, landstinget samt till berörda kommuner

och länsorgan.

Länsstyrelsen har med det ovan anförda velat redogöra för det utredningsarbete

som länsstyrelsen under senare tid utfört eller håller på att slut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960

9

föra rörande Roslagen och Stockholms skärgård. Vissa åtgärder i anslutning

till utredningarna har genomförts. Länsstyrelsen räknar emellertid med,

som tidigare nämnts, att få anledning påkalla statsmakternas medverkan i

fråga om sådana åtgärder vars genomförande kräver statsmakternas särskilda

beslut.

Då remissmotionerna i huvudsak synes syfta till en utredning om förhållanden

och rörande geografiska områden som länsstyrelsen sålunda redan

uppmärksammat, torde det enligt länsstyrelsens mening för närvarande

saknas anledning biträda motionärernas önskemål om ytterligare utredning.

Sådana skulle endast fördröja genomförandet av de brådskande konkreta

åtgärder som redan nu framstår som nödvändiga.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anser att de av motionärerna

framlagda förslagen, som hör prövas av utredningen, i samtliga fall

är frågor av stor vikt för Roslagen och Stockholms län. Bl. a. är det angeläget

att viktigare vägar inom länsdelen blir föremål för ombyggnad till god standard.

Vidare synes det förvaltningsutskottet mycket viktigt att acceptabel

lösning på lång sikt snarast framlägges beträffande den egentliga skärgårdens

kommunikationsproblem, då bl. a. det senaste avtalet med Waxholms

Nya Ångfartygs AB endast avser tiden fram t. o. m. 31 oktober 1961.

Emellertid får förvaltningsutskottet i detta sammanhang anföra att de i

motionerna framlagda frågorna, som bör prövas, i många fall redan är föremål

för utredning. Bl. a. har den år 1954 bildade företagarföreningen till

uppgift att genom olika åtgärder samt genom rådgivningsverksamhet söka

komma till rätta med försörjningsproblemen på landsbygden. Vidare har del

år 1959 av staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillsatta

trafikrådet bl. a. till uppgift att framkomma med förslag till en lösning på

lång sikt av kommunikationsfrågorna inom det skärgårdsområde, där Waxholms

Nya Ångfartygs AB tidigare har uppehållit trafik. Trafikrådet, som

består av en representant från vardera staten, Stockholms stad och landstinget

bedriver sitt arbete i intim kontakt med länsstyrelsen och vägmyndigheterna

och kommer i sitt arbete i beröring med en hel del av de frågor

och problem, som motionärerna avser skall utredas genom en statlig kommitté.

Det synes förvaltningsutskottet tveksamt om ytterligare en kommitté skall

tillsättas för att utreda dessa frågor. De utredningar som f. n. pågår bör, enligt

förvaltningsutskottets mening, fortsätta, då de i många fall har lämnat

positiva resultat. Länsdelsutredningen och trafikrådets uppgifter är av stor

principiell betydelse för en hel del frågor inom Roslagen, och man bör därför

avvakta de resultat och förslag till lösningar som dessa utredningar bör

komma fram till inom den närmaste tiden, innan man tar ställning till tillsättande

av en statlig kommitté.

Stockholms läns företagareförening framhåller all målsättningen för verk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960

samheten är att främja en planmässig ökning av den mindre företagsamheten

på sådana platser i länet, där behov och förutsättningar finnes. Aktiviteten

har i huvudsak inriktats på följande tre verksamhetsgrenar:

1) Medverkan vid tillrättaläggandet av de allmänna förutsättningarna för

industri och hantverk i olika delar av länet.

2) Åtgärder i syfte att främja den redan befintliga företagsamhetens utveckling.

3) Initiativ och åtgärder för lokalisering av företag till sådana orter i länet

där behov och förutsättningar härför förelegat.

Med åren har allt fler företag och kommuner gjort anspråk på att erhålla

medverkan vid lösandet av såväl individuella som allmänna näringsproblem,

och sedan företagarföreningen år 1954 erhöll möjligheter till långivning

till företag i länet omfattas i det närmaste samtliga landskommuner, köpingar

och städer i länet av föreningens verksamhet. De resurser, som föreningen

har till sitt förfogande, har därigenom med åren blivit alltmer otillräckliga,

och trots att många av de ärenden företagarföreningen haft att

handlägga i största möjliga omfattning överförts på andra institutioner och

privatkonsulterande företag har åtskilliga önskemål om bistånd i olika frågor

från såväl företag som kommuner icke kunnat tillgodoses i önskvärd

omfattning. Inom en kommun i norra Roslagen, där närings- och kommunikationsrådet

under de första åren av dess verksamhet lyckades åstadkomma

förhållandevis goda resultat, överväger man t. ex. att anställa en kommunal

tjänsteman med i stort sett samma arbetsuppgifter inom kommunen

som företagarföreningen har att fullgöra inom länet i dess helhet.

Företagarföreningens verksamhet ger emellertid vid handen att det trots

de begränsade resurser som står till förfogande har varit möjligt att påverka

näringslivets utveckling i positiv riktning. Förutom den medverkan som på

olika sätt genom den konsulterande och långivande verksamheten lämnats

vid utvidgningar av befintliga företag i Roslagen och andra delar av länet,

har föreningen och f. d. rådet medverkat vid lokaliseringen av ett icke oväsentligt

antal småföretag, företrädesvis till Roslags-området i länet.

Enligt en undersökning av företagarföreningens lokaliseringsverksamhet

mellan åren 1950—1955 hade föreningen sålunda medverkat vid lokaliseringen

av ett 60-tal företag med upp till 40 anställda, av vilka företag flertalet

lokaliserats till norra länsdelen.

Dessa företag beräknades direkt och indirekt ge uppehälle åt ca 3 000 personer.

Av företagen hade ca V3 tidigare varit placerade i Stockholm eller

andra större tätorter.

Ett närmare studium av orsakerna till dessa företags etablering kan kanske

vara av intresse och i viss mån tjäna som vägledning för de fortsatta

åtgärderna i lokaliseringsfrämjande syfte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

11

Det är givetvis många faktorer, som inverkar på ett företags val av lokaliseringsort.

Genom den ingående kännedom om lokaliseringsorsakerna som

erhållits i samband med den kontaktverksamhet och rådgivning, som ägt

rum i varje särskilt lokaliseringsfall, har det emellertid varit möjligt att

med rätt stor säkerhet avgöra den viktigaste lokaliseringsfaktorn.

Av 54 företag, startade genom medverkan av föreningen eller f. d. rådet,

har de avgörande lokaliseringsorsakerna bedömts sålunda:

25 st. på grund av att lokaler varit tillgängliga. Av dessa lokaler har flertalet

framkommit vid de inventeringar, som fortlöpande företagits av föreningen

och f. d. rådet, därav 8 st. f. d. skolor och 4 st. f. d. mejerier.

22 st. på grund av företagarens personliga anknytning till den ort, där företaget

etablerats. I 19 av dessa fall har företagaren varit bosatt på ctableringsorten.

4 st. på grund av arbetskrafttillgång.

2 st. på grund av kommunala subventioner av omfattande mått.

1 st. på grund av råvarukälla.

Som framgår av denna sammanställning har tillgången på lokaler varit

den dominerande lokaliseringsfaktorn. Det märkliga i detta sammanhang

är, att lokalernas geografiska läge icke varit av så stor betydelse. De 8 f. d.

skollokalerna är t. ex. utplacerade på rena landsbygden men har ändå omskapats

till producerande småindustrier av företagare från Stockholm och

andra större tätorter.

Ett säkert medel att påverka småindustriens lokalisering synes därför

vara att söka finna former för tillskapande av ändamålsenliga och billiga

verkstadslokaler på lämpliga orter.

Som lokaliseringsfaktor nr två kommer det personliga initiativet och önskemålet

att sätta i gång ett företag på den ort där det finns personliga anknytningar.

Även här har företagareföreningen givetvis en viktig uppgift

att fylla genom saklig rådgivning samt där så erfordras genom långivning.

Arbetskrafttillgången har icke i praktiken för den mindre industriens del

visat sig vara så viktig lokaliseringsfaktor som man skulle kunnat tro. De

nystartade företagen har emellertid svårt att få yrkeskunnig arbetskraft,

vilket dock på många håll kunnat ordnas genom att bostäder ställts till förfogande

för yrkeskunnig arbetskraft från andra delar av landet. I samband

med nystart av något större industrier är det nödvändigt att även taga hänsyn

till bostadsanskaffningen. På längre sikt är yrkesutbildningens rationella

ordnande även av ytterst stor betydelse.

Beträffande industrilokaliseringen i övrigt kan sägas, att den enligt företagarföreningens

erfarenheter är ytterst svårpåverkad. »Verkningsgraden»

i lokaliseringsrådgivningen är kanske mest beroende på rent personliga faktorer

synnerligen låg, och rätt få lokaliseringsärenden kan förväntas ge

praktiska resultat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960

En lösning i stort av befolkningsproblemen i t. ex. Roslags-området är givetvis

teoretiskt möjlig genom en tänkt kraftig expansion av vissa orter,

som kan upptaga den avflyttande befolkningen från landsbygden. Det praktiska

genomförandet av en sådan plan torde emellertid i första hand helt

vara beroende på de samhälleliga investeringsmöjligheterna och industrilokaliseringen,

vilka frågor åtminstone för överskådlig tid liksom hittills

torde komma att förbli svårpåverkade.

Med hänsyn till de utredningar i hithörande frågor som för närvarande

pågår torde en ytterligare utredning enligt företagarföreningens åsikt icke

vara av behovet påkallad.

Utskottet

I motionerna anföres, att särskilt norra delen av Roslagen och skärgårdsdelen

av Stockholms län utgör en typisk avfolkningsbygd med tillbakagående

näringsliv och dåliga kommunikationer. Dessa förhållanden har visserligen

uppmärksammats av såväl länets landsting som länsstyrelsen och

vissa utredningar pågår, men dessa bör enligt motionärernas mening nu i

stället anförtros åt en statlig kommitté. I de yttranden över motionerna,

som utskottet inhämtat, avrådes emellertid från en dylik åtgärd, enär de nu

pågående lokala utredningarna i vart fall först bör avslutas. Länsstyrelsen

framhåller dessutom, att ett tillmötesgående av motionärernas önskemål endast

skulle fördröja genomförandet av de brådskande konkreta åtgärder, som

redan nu framstår som nödvändiga.

Utskottet delar denna uppfattning och får därför hemställa,

att de likalydande motionerna 1:498 och 11:615 ej må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1960

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande: Se under utlåtandet nr 23.

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1960

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.