Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna i Roslagen och Stockholms läns skärgård.
1960-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1960:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna i Roslagen och Stockholms läns skärgård.
Dokumentets text
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
Nr 24
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
de framtida utvecklingsmöjligheterna för kommunerna
i Roslagen och Stockholms läns skärgård.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:498 av herrar Söderquist och Alexanderson samt 11:615 av herr Helén
m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om allsidig utredning beträffande de framtida utvecklingsmöjligheterna
för kommunerna inom Roslagen och Stockholms läns skärgård.
I motionerna framhålles att befolkningsutvecklingen inom Roslags-sektorn
av Stockholms län visat oroande tendenser och att särskilt norra delen
av Roslagen utgör en typisk avfolkningsbygd. Orsakerna anses bl. a. vara
förändringar i jordbruksdriften, tillbakagång av tidigare näringsgrenar samt
dåliga kommunikationer, som bromsat företagens utbyggnad och motverkat
nyetablering av industrier.
Beträffande befolkningsutvecklingen inom några kommuner i länsdelen
framlägger motionärerna statistiska uppgifter utvisande bl. a. att den totala
befolkningsmängden för kommunerna sjunkit från 66 415 år 1910 till 47 233
år 1958.
Vidare säger motionärerna att länets företagarförenings verksamhet lämnat
positivt resultat men att dess resurser har varit otillräckliga för att
kunna hejda befolkningsminskningen. Erfarenheten har visat att industrilokaliseringen
är ytterst viktig härvidlag och att en plan för den önskvärda
utvecklingen, utvisande de faktiska förutsättningarna, skulle vara till stor
nytta.
Utredningar har gjorts eller pågår angående näringsgeografi och försörjningsunderlag
beträffande jordbruk och skog. Motionärerna anser att motsvarande
utredning bör utföras för övrigt näringsliv och bör utmynna i överväganden
med förslag till konkreta åtgärder.
I motionerna föreslås att länsutredningens fortsatta arbete anförtros åt
en statlig kommitté med huvuduppgift att finna praktiska former för bättre
levnadsvillkor i Roslagen. Utredningen borde pröva av motionärerna angivna
förslag till ombyggnader av järnvägslinjer och vägar inom området,
då en sådan omläggning och komplettering skulle skapa andra och bättre
möjligheter till en industriell expansion och torde vara det radikalmedel som
icke kan undvaras om den hittillsvarande ogynnsamma utvecklingen skall
kunna brytas.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2h år 1960
7
För i första hand bilfärjetrafiken på Finland har det varit stort behov,
i synnerhet sommartid, av en utbyggd hamn.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 615.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från länsstyrelsen i
Stockholms län samt berett Stockholms läns landstings förvaltningsutskott
och Stockholms läns företagareförening tillfälle att inkomma med yttrande.
Länsstyrelsen i Stockholms län anför:
Vad först gäller skärgårdsproblemen må följande nämnas om länsstyrelsens
åtgärder.
På länsstyrelsens initiativ har en arbetsgrupp utfört en översiktlig planering
rörande markanvändning och bebyggelse för Stockholms skärgård. Planen
redovisades år 1956 och har i stort legat till grund för berörda delar
av den regionplan, som upprättats inom Stockholms-traktens regionplaneförbund,
samt för kommunernas fortsatta översiktsplanering.
Genom länsstyrelsens åtgärder har bildats en ekonomisk stiftelse — Stiftelsen
Stockholms skärgård — som skall medverka till ett bevarande av
skärgårdens ideella och reella värden. Bland stiftarna märks, förutom skärgårdskommunerna,
landstinget och Stockholms stad.
Skärgårdens trafikfrågor har vid olika tillfällen varit föremål för länsstyrelsens
åtgärder. År 1956 överlämnade länsstyrelsen till Konungen en redogörelse
för trafikförhållandena och föreslog vissa utredningar för den framtida
skärgårdstrafiken. Båttrafikfrågorna är för närvarande föremål för undersökningar
genom ett av handelsdepartementet tillsatt trafikutskott; länsstyrelsen
kan genom en observatör följa utskottets arbete.
Genom beslut den 5 december 1958 har Kungl. Maj:t uppdragit åt länsstyrelsen
att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen företaga en utredning
rörande sysselsättningsfrågorna i skärgården. Utredningen skulle främst
inriktas på att söka lösningar på praktiska problem.
Länsstyrelsen har nu slutfört den första delen av skärgårdsutredningens
arbete. Förhållandena har studerats. Behovet av åtgärder på olika områden
har diskuterats. Förslag till lösningar på vissa konkreta problem har lämnats
vid besök som länsstyrelsen under landshövdingens ledning och under
medverkan av berörda länsorgan gjort i de sexton skärgårds- och kustkommuner
som utredningen omfattar. I samband med kommunbesöken har
länsstyrelsen också haft kontakt med befolkningen på ett 25-tal öar samt
med berörda centrala statsmyndigheter, organisationer och vissa privata
företag.
Bearbetningen av skärgårdsutredningens material har påbörjats. Sammanställningen
av materialet beräknas bli klar inom de närmaste månaderna.
Länsstyrelsen torde få anledning -— i samband med att utredningsresultatet
redovisas — att hos Kungl. Maj:t hemställa om statsmakternas medverkan
för att lösa vissa konkreta problem i skärgården.
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960
I de här aktuella motionerna har frågan om bilfärjetrafiken på Finland
kortfattat berörts. Möjligheterna till utbyggnad av färjehamn vid Kappelskär
inom Frötuna kommun har särskilt omnämnts.
Under sommaren 1959 har bilfärje- och passagerartrafik på Åland bedrivits
av ett svenskt rederi från Simpnäs i Väddö kommun och av ett finskt
rederi från Gräddö i Frötuna kommun till Korpo i Ålands skärgård. Genom
det senare rederiets försorg pågår under innevarande vinter f. ö. anläggandet
av den ovannämnda färjehamnen med tillfartsväg vid Kappelskär.
Enligt vad nu är känt kommer inom länet trafik på Åland—Finland under
kommande sommar att bedrivas från Grisslehamn och Simpnäs i Väddö
kommun, från Norrtälje stad och från Gräddö—Kappelskär i Frötuna kommun.
Efter underhandskontakt med chefen för kommunikationsdepartementet
har länsstyrelsen låtit utföra en undersökning rörande lämpliga hamnar
efter roslagskusten för trafik på Åland—Finland. Utredningen, som i dagarna
skall överlämnas till kommunikationsministern, kommer att belysa olika
hamnalternativs förutsättningar, approximativt beräknade kostnader för
nödvändiga hamnutbyggnader, landkommunikationerna i anslutning till
hamnarna och behovet av vägutbyggnader i samband med de olika hamnalternativen.
För den del av länet, som ligger norr om Stockholms-traktens regionplaneförbunds
område, har, som nämnts i motionerna, sedan 1957 bedrivits en
undersökning syftande till en regionplanemässig översikt anpassad efter länsdelens
säregna förhållanden. Arbetet utföres av en arbetsgrupp inom länsförvaltningen
på uppdrag av länsstyrelsen och under ekonomisk medverkan
av landstinget.
Frågan om landsbygdsnäringarnas minskande försörjningsunderlag i norra
länsdelen har varit föremål för en tidskrävande intensivundersökning; med
utgångspunkt från resultatet av denna har befolknings- och arbetskraftsutvecklingen
belysts; tätortsnäringarnas betydelse i området har också behandlats,
och den industriella utbyggnaden inom området har uppmärksammats.
I anslutning härtill har vissa förhållanden som påverkar tätortsnäringarnas
utveckling analyserats. Frågan om järnvägsnätets omläggning till
normal eller »tre-spår» har redovisats under hänvisning till dess behandling
inom 1943 års järnvägskommitté och kommitténs skrivelse till kommunikationsministern
den 14 december 1959. En fullständig redogörelse för planer
och önskemål om vägutbyggnader inom området har lämnats.
Den nyssnämnda utredningen föreligger för närvarande i koncept och skall
inom kort avlämnas till länsstyrelsen, landstinget samt till berörda kommuner
och länsorgan.
Länsstyrelsen har med det ovan anförda velat redogöra för det utredningsarbete
som länsstyrelsen under senare tid utfört eller håller på att slut
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960
9
föra rörande Roslagen och Stockholms skärgård. Vissa åtgärder i anslutning
till utredningarna har genomförts. Länsstyrelsen räknar emellertid med,
som tidigare nämnts, att få anledning påkalla statsmakternas medverkan i
fråga om sådana åtgärder vars genomförande kräver statsmakternas särskilda
beslut.
Då remissmotionerna i huvudsak synes syfta till en utredning om förhållanden
och rörande geografiska områden som länsstyrelsen sålunda redan
uppmärksammat, torde det enligt länsstyrelsens mening för närvarande
saknas anledning biträda motionärernas önskemål om ytterligare utredning.
Sådana skulle endast fördröja genomförandet av de brådskande konkreta
åtgärder som redan nu framstår som nödvändiga.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anser att de av motionärerna
framlagda förslagen, som hör prövas av utredningen, i samtliga fall
är frågor av stor vikt för Roslagen och Stockholms län. Bl. a. är det angeläget
att viktigare vägar inom länsdelen blir föremål för ombyggnad till god standard.
Vidare synes det förvaltningsutskottet mycket viktigt att acceptabel
lösning på lång sikt snarast framlägges beträffande den egentliga skärgårdens
kommunikationsproblem, då bl. a. det senaste avtalet med Waxholms
Nya Ångfartygs AB endast avser tiden fram t. o. m. 31 oktober 1961.
Emellertid får förvaltningsutskottet i detta sammanhang anföra att de i
motionerna framlagda frågorna, som bör prövas, i många fall redan är föremål
för utredning. Bl. a. har den år 1954 bildade företagarföreningen till
uppgift att genom olika åtgärder samt genom rådgivningsverksamhet söka
komma till rätta med försörjningsproblemen på landsbygden. Vidare har del
år 1959 av staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillsatta
trafikrådet bl. a. till uppgift att framkomma med förslag till en lösning på
lång sikt av kommunikationsfrågorna inom det skärgårdsområde, där Waxholms
Nya Ångfartygs AB tidigare har uppehållit trafik. Trafikrådet, som
består av en representant från vardera staten, Stockholms stad och landstinget
bedriver sitt arbete i intim kontakt med länsstyrelsen och vägmyndigheterna
och kommer i sitt arbete i beröring med en hel del av de frågor
och problem, som motionärerna avser skall utredas genom en statlig kommitté.
Det synes förvaltningsutskottet tveksamt om ytterligare en kommitté skall
tillsättas för att utreda dessa frågor. De utredningar som f. n. pågår bör, enligt
förvaltningsutskottets mening, fortsätta, då de i många fall har lämnat
positiva resultat. Länsdelsutredningen och trafikrådets uppgifter är av stor
principiell betydelse för en hel del frågor inom Roslagen, och man bör därför
avvakta de resultat och förslag till lösningar som dessa utredningar bör
komma fram till inom den närmaste tiden, innan man tar ställning till tillsättande
av en statlig kommitté.
Stockholms läns företagareförening framhåller all målsättningen för verk
-
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960
samheten är att främja en planmässig ökning av den mindre företagsamheten
på sådana platser i länet, där behov och förutsättningar finnes. Aktiviteten
har i huvudsak inriktats på följande tre verksamhetsgrenar:
1) Medverkan vid tillrättaläggandet av de allmänna förutsättningarna för
industri och hantverk i olika delar av länet.
2) Åtgärder i syfte att främja den redan befintliga företagsamhetens utveckling.
3) Initiativ och åtgärder för lokalisering av företag till sådana orter i länet
där behov och förutsättningar härför förelegat.
Med åren har allt fler företag och kommuner gjort anspråk på att erhålla
medverkan vid lösandet av såväl individuella som allmänna näringsproblem,
och sedan företagarföreningen år 1954 erhöll möjligheter till långivning
till företag i länet omfattas i det närmaste samtliga landskommuner, köpingar
och städer i länet av föreningens verksamhet. De resurser, som föreningen
har till sitt förfogande, har därigenom med åren blivit alltmer otillräckliga,
och trots att många av de ärenden företagarföreningen haft att
handlägga i största möjliga omfattning överförts på andra institutioner och
privatkonsulterande företag har åtskilliga önskemål om bistånd i olika frågor
från såväl företag som kommuner icke kunnat tillgodoses i önskvärd
omfattning. Inom en kommun i norra Roslagen, där närings- och kommunikationsrådet
under de första åren av dess verksamhet lyckades åstadkomma
förhållandevis goda resultat, överväger man t. ex. att anställa en kommunal
tjänsteman med i stort sett samma arbetsuppgifter inom kommunen
som företagarföreningen har att fullgöra inom länet i dess helhet.
Företagarföreningens verksamhet ger emellertid vid handen att det trots
de begränsade resurser som står till förfogande har varit möjligt att påverka
näringslivets utveckling i positiv riktning. Förutom den medverkan som på
olika sätt genom den konsulterande och långivande verksamheten lämnats
vid utvidgningar av befintliga företag i Roslagen och andra delar av länet,
har föreningen och f. d. rådet medverkat vid lokaliseringen av ett icke oväsentligt
antal småföretag, företrädesvis till Roslags-området i länet.
Enligt en undersökning av företagarföreningens lokaliseringsverksamhet
mellan åren 1950—1955 hade föreningen sålunda medverkat vid lokaliseringen
av ett 60-tal företag med upp till 40 anställda, av vilka företag flertalet
lokaliserats till norra länsdelen.
Dessa företag beräknades direkt och indirekt ge uppehälle åt ca 3 000 personer.
Av företagen hade ca V3 tidigare varit placerade i Stockholm eller
andra större tätorter.
Ett närmare studium av orsakerna till dessa företags etablering kan kanske
vara av intresse och i viss mån tjäna som vägledning för de fortsatta
åtgärderna i lokaliseringsfrämjande syfte.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 dr 1960
11
Det är givetvis många faktorer, som inverkar på ett företags val av lokaliseringsort.
Genom den ingående kännedom om lokaliseringsorsakerna som
erhållits i samband med den kontaktverksamhet och rådgivning, som ägt
rum i varje särskilt lokaliseringsfall, har det emellertid varit möjligt att
med rätt stor säkerhet avgöra den viktigaste lokaliseringsfaktorn.
Av 54 företag, startade genom medverkan av föreningen eller f. d. rådet,
har de avgörande lokaliseringsorsakerna bedömts sålunda:
25 st. på grund av att lokaler varit tillgängliga. Av dessa lokaler har flertalet
framkommit vid de inventeringar, som fortlöpande företagits av föreningen
och f. d. rådet, därav 8 st. f. d. skolor och 4 st. f. d. mejerier.
22 st. på grund av företagarens personliga anknytning till den ort, där företaget
etablerats. I 19 av dessa fall har företagaren varit bosatt på ctableringsorten.
4 st. på grund av arbetskrafttillgång.
2 st. på grund av kommunala subventioner av omfattande mått.
1 st. på grund av råvarukälla.
Som framgår av denna sammanställning har tillgången på lokaler varit
den dominerande lokaliseringsfaktorn. Det märkliga i detta sammanhang
är, att lokalernas geografiska läge icke varit av så stor betydelse. De 8 f. d.
skollokalerna är t. ex. utplacerade på rena landsbygden men har ändå omskapats
till producerande småindustrier av företagare från Stockholm och
andra större tätorter.
Ett säkert medel att påverka småindustriens lokalisering synes därför
vara att söka finna former för tillskapande av ändamålsenliga och billiga
verkstadslokaler på lämpliga orter.
Som lokaliseringsfaktor nr två kommer det personliga initiativet och önskemålet
att sätta i gång ett företag på den ort där det finns personliga anknytningar.
Även här har företagareföreningen givetvis en viktig uppgift
att fylla genom saklig rådgivning samt där så erfordras genom långivning.
Arbetskrafttillgången har icke i praktiken för den mindre industriens del
visat sig vara så viktig lokaliseringsfaktor som man skulle kunnat tro. De
nystartade företagen har emellertid svårt att få yrkeskunnig arbetskraft,
vilket dock på många håll kunnat ordnas genom att bostäder ställts till förfogande
för yrkeskunnig arbetskraft från andra delar av landet. I samband
med nystart av något större industrier är det nödvändigt att även taga hänsyn
till bostadsanskaffningen. På längre sikt är yrkesutbildningens rationella
ordnande även av ytterst stor betydelse.
Beträffande industrilokaliseringen i övrigt kan sägas, att den enligt företagarföreningens
erfarenheter är ytterst svårpåverkad. »Verkningsgraden»
i lokaliseringsrådgivningen är kanske mest beroende på rent personliga faktorer
synnerligen låg, och rätt få lokaliseringsärenden kan förväntas ge
praktiska resultat.
12
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1960
En lösning i stort av befolkningsproblemen i t. ex. Roslags-området är givetvis
teoretiskt möjlig genom en tänkt kraftig expansion av vissa orter,
som kan upptaga den avflyttande befolkningen från landsbygden. Det praktiska
genomförandet av en sådan plan torde emellertid i första hand helt
vara beroende på de samhälleliga investeringsmöjligheterna och industrilokaliseringen,
vilka frågor åtminstone för överskådlig tid liksom hittills
torde komma att förbli svårpåverkade.
Med hänsyn till de utredningar i hithörande frågor som för närvarande
pågår torde en ytterligare utredning enligt företagarföreningens åsikt icke
vara av behovet påkallad.
Utskottet
I motionerna anföres, att särskilt norra delen av Roslagen och skärgårdsdelen
av Stockholms län utgör en typisk avfolkningsbygd med tillbakagående
näringsliv och dåliga kommunikationer. Dessa förhållanden har visserligen
uppmärksammats av såväl länets landsting som länsstyrelsen och
vissa utredningar pågår, men dessa bör enligt motionärernas mening nu i
stället anförtros åt en statlig kommitté. I de yttranden över motionerna,
som utskottet inhämtat, avrådes emellertid från en dylik åtgärd, enär de nu
pågående lokala utredningarna i vart fall först bör avslutas. Länsstyrelsen
framhåller dessutom, att ett tillmötesgående av motionärernas önskemål endast
skulle fördröja genomförandet av de brådskande konkreta åtgärder, som
redan nu framstår som nödvändiga.
Utskottet delar denna uppfattning och får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1:498 och 11:615 ej må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 mars 1960
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande: Se under utlåtandet nr 23.
Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1960
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.