Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande stöd åt utlandssvenskarna.

1960-04-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1960:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande stöd åt utlandssvenskarna.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 dr 1960

7

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

stöd åt utlandssvenskarna.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 327 av herrar Hagberg och Hansson, Gustaf Henrg, samt II: 409 av herr

Cassel m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om en allsidig utredning till belysande av utlandssvenskarnas problem

och om förslag till därav föranledda praktiska åtgärder.

I motionerna framhålles, att utvecklingen torde medföra, att allt fler

svenskar kommer att få sin verksamhet förlagd utomlands. I all synnerhet

för ett exportland som vårt blir det ett livsvillkor, att kvalificerad ungdom

efter utbildning hemma arbetar utomlands kortare eller längre tid. De flesta

torde icke resa ut för att stanna utan för att återvända till hemlandet efter

ett antal år, eventuellt vid pensionsåldern. I vart fall uppkommer en rad

praktiska problem, som måste lösas.

Samhörigheten med Sverige bör i olika avseenden vidmakthållas. Härvid

är det av vikt bl. a. att utlandssvenskarna kan deltaga i val. Denna fråga

utredes emellertid av 1955 års valutredning. Problem, som sammanhänger

med de sociala förmånerna, bör klarläggas i fråga om såväl folkpension och

allmän tjänstepension som sjukförsäkring och socialhjälp. Möjligheterna för

utlandssvenskarnas barn att få svensk skolundervisning bör utredas. Vidare

bör valutabestämmelserna överses och möjligheterna för utlandssvenskar

att i större utsträckning deltaga i svenska företags ledning undersökas. Beskattningsfrågorna

bör omprövas. Meritvärderingen av tjänst utomlands bör

uppmärksammas. Utlandssvenskarna bör beredas möjlighet att i första hand

själva sköta sina angelägenheter och bör erhålla kraftigt stöd från statsmakternas

sida.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 409.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från pensionsstyrelsen,

riksförsäkringsanstalten, skolöverstyrelsen, fullmäktige i riksbanken, Sveriges

allmänna exportförening. Utlandssvenskarnas förening och Föreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet.

Pensionssstgrelsen framhåller bl. a. att ett villkor för att erhålla folkpension

är att vederbörande är svensk medborgare och mantalsskriven i riket.

En utlandssvensk kan alltså erhålla folkpension fr. o. m. det år han blir

här mantalsskriven. För bibehållande av mantalsskrivning såsom allmänt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1960

villkor för folkpension talar enligt styrelsen både administrativa och sakliga

skäl.

Riksförsäkringsanstalten anför, att för allmän tjänstepension icke uppställts

krav på bosättning i riket. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst

skall denna i fråga om inkomst av anställning, för vilken den försäkrade

icke är skattskyldig här i riket, bestämmas med ledning av särskild uppgift

från arbetsgivaren. En utom riket bosatt svensk medborgare får emellertid

som pensionsgrundande inkomst endast räkna inkomst han åtnjutit

i anställning hos arbetsgivare, som är bosatt i Sverige eller som är svensk

juridisk person, och såsom pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete

endast inkomst av rörelse m. m., för vilken han taxeras till statlig

inkomstskatt i Sverige. Detta innebär bl. a. att en person, anställd utomlands

hos dotterbolaget till ett svenskt bolag, kan få räkna inkomsten av denna

anställning som pensionsgrundande inkomst, om ersättningen i sista hand

utbetalas av moderbolaget.

I vad gäller den ifrågasatta möjligheten för svenskar som arbetar utomlands

att, om de själva så önskar, ansluta sig till eller vidmakthålla försäkring

för allmän tjänstepension, hänvisar anstalten till de svårlösta problem,

som skulle uppkomma vid beräkning och uppbörd av avgifter till försäkringen.

I vart fall bör viss erfarenhet först vinnas av nu gällande ordning

innan ändringar ifrågasättes. Några särskilda åtgärder för att vidmakthålla

en försäkring, för vilken pensionspoäng redan påförts, är icke erforderliga.

En utlandssvensk är emellertid försatt i ett sämre läge vid förtidspension,

enär för erhållande av dylik kräves, att han åtnjuter invalidpension eller

sjukbidrag, och dessa förmåner ej kan beviljas den som ej är mantalsskriven

i Sverige. Avlider person, som av här angiven orsak ej kunnat få förtidspension,

kan ej heller familjepension utgå. Anstalten finner detta obilligt

men förutsätter att spörsmålet upptages av 1958 års socialförsäkringskommitté.

I fråga om sjukförsäkringen anför anstalten, att utlandssvenskar fr. o. m.

1959 års ingång beretts möjlighet att vid vistelse i Sverige erhålla vissa sjukhjälpsförmåner

från allmän sjukkassa. Det har dessutom förutskickats, att

en allmän översyn av sjukförsäkringslagstiftningen skall komma till stånd,

varför anstalten finner särskild utredning på detta område obehövlig.

Skolöverstyrelsen meddelar, att styrelsen på uppdrag av Nordiska kulturkommissionen

igångsatt en utredning rörande omfattningen och arten av

den svenska undervisningen för svenska barn i utlandet och möjligheten att

bedriva denna undervisning i samarbete med Danmark, Finland och Norge.

Styrelsen har vidare i skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 januari i år hemställt

att internatskolornas ställning och omfattning efter enhetsskolans genomförande

måtte utredas. Dessa utredningar bör avvaktas, innan ny utredning

igångsättes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1960

9

I fråga om meritvärderingen för lärare, som tjänstgjort utomlands, har

styrelsen utfärdat vissa anvisningar. Styrelsen avser att, om förhållandena

så påkallar, ompröva frågan om meritvärderingen, varför utredning på detta

område ej är motiverad.

Fullmäktiges i riksbanken majoritet anför, att det arbete i utlandet, som

utföres av exportförsäljare, tekniker, läkare, lärare, missionärer, administratörer

och liknande icke hindras av svenska valutarestriktioner. Generellt

gäller, att valutatilldelning utan inskränkning lämnas för produktions- och

exportfrämjande ändamål liksom även för verksamhet syftande till import

på ekonomiskt fördelaktigaste sätt. Även när det gäller direkta investeringar

i utlandet utan dylik bakgrund medgives i de flesta fall valutatilldelning. —

Vidare gäller, att studievaluta för utbildning utomlands lämnas utan inskränkningar.

Valutaregleringen upprätthålles vidare på ett sådant sätt att

utlandssvenskarnas ekonomiska dispositioner inom Sverige icke hindras.

Gällande bestämmelser för rätt att medföra startkapital, främst reglerna

för emigrantvalutatilldelning, innebär, att tilldelningen är 75 000 kronor

vid utresan varjämte avkastningen på kvarvarande kapital får transfereras.

Visar sig bosättningen utomlands bli av mera varaktig karaktär, blir det

möjligt för den emigrerande att överföra även sitt återstående kapital. Så

länge begränsningar i valutainlänningars möjligheter till kapitalplacering

i utlandet anses böra upprätthållas, synes det emellertid valutastyrelsen motiverat

att man, innan man i samband med utflyttning lämnar valutatilldelning

avseende vederbörandes hela kapital i Sverige, åtminstone förvissar sig

om att fråga är om verklig emigration och att icke vederbörande återflyttar

till Sverige kort efter det att kapitalutförseln skett. Att åter göra åtskillnad

mellan personer, som i samband med emigration avser att starta en egen verksamhet

utomlands, och övriga emigranter kan väl från vissa synpunkter

synas motiverat men skulle i praktiken ställa valutastyrelsen inför bedömningar

av så ömtålig art att det helst bör undvikas. Även om motivet för emigration

skulle vara t. ex. skatteskäl, behandlas emigranten från valutasynpunkt

som andra emigranter.

Fullmäktiges majoritet anser, att bestämmelserna rörande emigrantvalutatilldelningen

tills vidare bör bibehållas.

Minoriteten (herrar Kollberg och Svärd) anser, att även om reglerna för

s. k. emigrantvalutatilldelning är förhållandevis liberala, ytterligare liberaliseringar

bör kunna vidtagas. I princip bör hinder ej resas för överföring

i önskad valuta av tillgångar, tillhörig den, som vid utflyttning ur riket kan

göra troligt, att han har för avsikt att varaktigt bosätta sig utomlands.

Exportföreningen understryker att utlandssvenskarnas insatser betytt mycket

för vår utrikeshandel och att denna betydelse tenderar att bli större.

Det bör därför ligga i statsmakternas intresse att söka bereda de i utlandet

arbetande svenskarna möjligheter att leva under förhållanden, som i fråga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1960

om trygghet och medborgerliga rättigheter kan jämföras med befolkningens

i hemlandet.

Föreningen framhåller som särskilt viktiga dubbelbeskattningsproblemet

och frågan om stöd åt utlandssvenskarnas egna strävanden. Rörande det

förstnämnda problemet hänvisar föreningen till att den jämte Utlandssvenskarnas

förening år 1957 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om åtgärder

i syfte att internationell dubbelbeskattning må undvikas. I fråga om stödet

åt utlandssvenskarnas egna strävanden riktar sig föreningen mot nedsättning

av anslaget till Utlandssvenskarnas förening.

Föreningen anser en utredning väl motiverad.

Utlandssvenskarnas förening säger sig helt instämma i vad motionärerna

anfört och betonar särskilt utlandssvenskarnas betydelse för Sveriges kontakt

med utlandet och svårigheten att rekrytera personer för tjänst utomlands.

Framtiden kommer att ställa nya och stora krav på Sverige som nation.

Föreningen anför vidare kritiska synpunkter på förslaget om sänkning

av anslaget till föreningen.

Föreningen tillstyrker en utredning.

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet framhåller, att svenskarna

i utlandet varit en eftersatt medborgargrupp, även om förhållandena

i någon mån förbättrats. Särskilt på skolväsendets område måste insatser

av en helt annan storleksordning än för närvarande göras.

Föreningens tillstyrker utredning.

Utskottet

Utskottet är ense med motionärerna om vikten av att svenska medborgare

aktivt deltager i arbetet på olika områden ute i världen. Utlandssvenskarna

har viktiga uppgifter att fylla för främjande av det svenska näringslivet och

inom de kulturella och humanitära områdena. Även möjligheterna för svenskar

att mottaga uppdrag av främmande regeringar och internationella organisationer

samt icke minst i samband med de europeiska integrationssträvandena

representerar ett betydande värde för bl. a. befrämjande av det internationella

samarbetet.

Det är mot bakgrunden av denna värdesättning naturligt att utskottet finner

de problem som sammanhänger med svenska medborgares vistelse utomlands

förtjäna stor uppmärksamhet. Motionärerna har upptagit ett antal sådana

spörsmål och hemställer om en allsidig utredning till belysande av utlandssvenskarnas

problem och om förslag till därav föranledda praktiska

åtgärder. Utskottet vill här till en början beröra vissa av de i motionerna

särskilt nämnda, praktiska problemen.

Vad beträffar utlandssvenskarnas möjligheter att utöva sin rösträtt får

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1960

11

utskottet endast erinra om, att, såsom motionärerna själva framhållit, frågan

prövas av 1955 års valutredning.

Enligt 1 § i lagen om folkpensionering kan endast den som är mantalsskriven

i Sverige erhålla folkpension. En utlandssvensk som återflyttar till

Sverige kan sålunda få vänta upp till ett år innan han erhåller sådan pension.

Då rätten till förtids- och familjepension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

är knuten till rätten att uppbära folkpension kan denna

regel få vidsträcktare konsekvenser. Riksförsäkringsanstalten har framfört

uppfattningen att denna förutsättning för erhållande av förtids- och familjepension

i fråga om utlandssvenskarna innebär en brist i gällande lagstiftning.

Spörsmålet torde emellertid komma att upptagas av 1958 års socialförsäkringskommitté.

En översyn av möjligheterna att åstadkomma en uppmjukning

av bestämmelsen synes önskvärd.

I fråga om sjukförsäkringen har som regel gällt att en utlandssvensk kunnat

få sjukhjälp under förutsättning att vårdbehovet uppkommit under vistelse

i Sverige. En utlandssvensk som rest till Sverige exempelvis för specialistvård

har sålunda icke erhållit samma lättnader som övriga medborgare.

Detsamma har gällt blivande mödrar som kommer till landet för att förlösas

här. Sjukvårdens huvudmän har emellertid numera rekommenderats att

lämna även utlandssvenskar vård enligt s. k. inomlänstaxa under förutsättning

att de vistats i land, där möjlighet icke funnits att erhålla av socialförsäkring

ersatt, tillfredsställande sjukhusvård. Utskottet finner det tillfredsställande,

att denna uppmjukning i reglerna tillkommit och att frågorna

torde komma att ingå i den översyn i samordningens och kompletteringens

tecken som enligt uttalande av chefen för socialdepartementet i proposition

nr 75 till årets riksdag (sid. 80) nu skall komma till stånd.

Sociala förmåner i övrigt tillkommer i viss mån och i varierande utsträckning

svenskar i utlandet under vistelse i sådana länder, som på grund av

konventioner med Sverige på ömsesidighetens grundval giver där bosatta

svenskar samma socialförmåner som det egna landets medborgare. Allmänt

kan därom sägas, att även i de fall, då en svensk i utlandet har fullt ut samma

socialförmåner som landets egna medborgare, blir han sämre ställd i förhållande

till hemmasvenskarna på den grund, att få länder har så utvecklade

och substansierade socialförmåner som Sverige. Dessutom är det blott ett

förhållandevis ringa antal länder, som för närvarande giver sådana konventionsförmåner.

De är frånsett de andra nordiska länderna (avtal 1956),

Schweiz (avtal 1944), Italien (avtal 1955) och Storbritannien (avtal 1956)

samt vissa Europaråd sländer, som ratificerat ett par allmänna Europarådskonventioner

av 1953.

Det kan vidare nämnas, att socialdepartementet genom förmedling av

utrikesdepartementet från anslag under femte huvudtiteln utger understöd

åt i utlandet bosatta, nödställda svenska medborgare på grund av särskilda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 dr 1960

beslut av Kungl. Maj:t. Omfattningen av denna hjälp belyses av att under

budgetåret 1958/59 sådant understöd beviljats åt cirka 110 personer med i

runt tal tillhopa 280 000 kronor.

I fråga om skolförhållandena vill utskottet erinra om att statsbidrag utgår

till 14 svenska skolor i utlandet. Härutöver finnes ytterligare ett antal svenska

skolor, företrädesvis missionsskolor.

Skolöverstyrelsen har på uppdrag av Nordiska kulturkommissionen igångsatt

en utredning rörande omfattningen och arten av den svenska undervisningen

för svenska barn i utlandet och har vidare hos Kungl. Maj :t anhållit

om en utredning rörande internatskolornas ställning m. m. Dessa utredningar

bör enligt utskottets mening avvaktas innan ytterligare utredning

ifrågasättes.

Vad gäller rätten att medföra startkapital finner utskottet på de av riksbanksfullmäktige

anförda skälen motionärernas önskemål redan vara väl

tillgodosedda.

I fråga om möjligheterna att medverka i ekonomiska associationer i Sverige

får utskottet erinra om att stiftare, styrelseledamot och verkställande

direktör ävensom revisor i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall vara i

Sverige bosatt svensk medborgare. Dispens kan beviljas utom för stiftare

av aktiebolag. För bankaktiebolag och för försäkringsrörelse gäller, utan

dispensmöjlighet, villkor av svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige

för stiftare, styrelseledamot, revisor och verkställande direktör.

På detta område kan som framgår av proposition nr 25 till årets riksdag

(sid. 53, 54) möjligen vissa uppmjukningar vara att vänta, vilka närmast

kommer att taga sikte på utländska medborgare men vilka förmodligen även

utlandssvenskar kan ha nytta av. I propositionen behandlas dessa spörsmål

i sitt samband med Sveriges anslutning till Europarådets bosättningskonvention

av år 1955 och sjustatsmarknadens regler om etableringsrätten

inom frihandelsområdet. I sammanhanget hänvisas även till bl. a. att en särskild

utredning pågår om ny näringsrättslagstiftning.

Frågan om dubbelbeskattning är under utredning genom 1959 års dubbelbeska

ttningssakkunniga.

Beträffande frågan om meritvärderingen vill utskottet slutligen erinra

om att en reglering beträffande statstjänstemän i vissa avseenden skett genom

kungörelse den 17 oktober 1957 om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende

av anställning hos vissa internationella organisationer (SFS

1957:597). Kungörelsen gäller tjänstemän som erhållit tjänstledighet för

anställning hos internationell organisation, till vilken Sverige är officiellt

anslutet eller hos centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till mindre

utvecklade områden. Av tid i sådan anställning får sammanlagt högst 2 år

tillgodoräknas. Beträffande exempelvis lärare finnes, som framgår av skol
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1960

13

överstyrelsens yttrande, då tjänstgöringen kan vara av mycket skiftande

art, ingen generell reglering utan prövning sker i varje särskilt fall.

Det förekommer vidare att överenskommelse om tjänstårsberäkning träffas

vid tjänstledighetens beviljande eller regleras efter vederbörandes återkomst

till Sverige.

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla, att framtiden torde komma

att medföra ett ökat behov av utomlands verksamma svenskar, och utskottet

finner det angeläget att utlandssvenskarnas villkor icke blir sådana att tillgodoseendet

av detta behov äventyras. Utskottet anser dock icke att förslaget

om en utredning, som hos sig skulle samla alla dessa frågor, är den väg som

bör beträdas för att söka lösa de omfattande och olikartade problemen. Utskottet

vill i stället, med beaktande av att vissa hithörande spörsmål redan

är föremål för utredning, förorda, att de olika frågorna får upptagas till

prövning vid behandlingen av de särskilda områden, där de hör hemma. Härvid

finnes möjligheter att tillse, att utlandssvenskarna icke kommer i en

missgynnad särställning. Samma synpunkter kan också göras gällande i

lagstiftningsarbetet och vid myndigheternas ämbetsutövning.

Utskottet har alltså icke ansett sig böra tillstyrka den av motionärerna

föreslagna utredningen men vill, med hänsyn till vikten av de av motionärerna

upptagna problemen, hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 327 och II: 409 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 5 april 1960

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Jonasson, Sörlin, Nestrup, Larsson,

Lars, Hellebladh, Johansson, Tage, Gustavsson, Bengt, Olsson, Ernst,

och Schött;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa, Dickson, Ekström i Björkvik, Björkänge, Jacobsson i Sala, Svensson

i Krokstorp, fru Jäderberg, herrar Nelander, Gustafsson i Uddevalla,

Carlsson i Huskvarna och Haglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:257 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning rörande stöd åt utlandssvenskarna. a1 i texten