Utlåtande i anledning av väckta motioner dels angående enhetligt bensinpris för hela landet och dels angående levnadsoch produktionskostnaderna i Norrland.
1960-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1960:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner dels angående enhetligt bensinpris för hela landet och dels angående levnadsoch produktionskostnaderna i Norrland.
Dokumentets text
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr S dr 1960
Nr 8
Utlåtande i anledning av väckta motioner dels angående enhetligt
bensinpris för hela landet och dels angående levnadsoch
produktionskostnaderna i Norrland.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 81 av herrar Pålsson och Sundin samt II: 101 av herr Larsson i Norderön
m.fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om en allsidig utredning om avståndskostnadernas betydelse för Norrland
samt med ledning därav om prövning av möjligheterna till införande av ett
för landet som helhet enhetligt bensinpris i enlighet med motionens syfte.
I två andra likalydande motioner, som även hänvisats till allmänna beredningsutskottet,
nämligen I: 83 av herr Sundin och II: 102 av herr Larsson
i Hedenäset hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om skyndsam utredning av frågan om avståndskostnadernas inverkan
på levnads- och produktionskostnaderna i Norrland samt av möjligheterna
för en utjämning av desamma med kostnaderna i landet i övrigt.
Utskottet har företagit motionerna till samtidig behandling.
I motionerna I: 81 och II: 101 framhålles till en början transportkostnadernas
betydelse för näringsliv och innevånare i Norrland. Norrlandskommittén
ägnade ett betydande intresse åt kommunikationsfrågor, men under
de år som gått sedan denna kommitté avlämnade sitt betänkande har förhållandena
radikalt förändrats. Med anledning av en år 1959 väckt motion,
II: 237, med samma syfte som de nu framförda anförde allmänna beredningsutskottet,
att den pågående inventeringen av olösta norrlandsfrågor
borde avvaktas. Inventeringen kom emellertid icke att belysa frågan om
bensinpriset.
Det i förhållande till importhamnarnas läge för olika orter differentierade
priset på hl. a. bensin medför för konsumenterna ett högre bensinpris än i
andra delar av landet. En allsidig prövning av möjligheterna att lätta den
börda som långa avstånd och ett hårt klimat innebär bör därför göras. På
denna väg torde man även kunna motverka tendensen till befolkningsuttunning
i stora delar av Norrland.
I de båda andra motionerna, I: 83 och II: 102, anföres, att den norrländska
arbetskraften ej är så effektivt utnyttjad i produktiv och inkomstbringande
verksamhet som borde vara möjligt, och fråga torde vara om inte det norrländska
näringslivets utbyggnad mest försvåras av det handikapp, som ligger
i högre produktions- och levnadskostnader. Avståndskostnaderna spelar
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
9
därvid stor roll. Dessa inverkar särskilt i fråga om priserna på bensin och
motorbrännolja.
Efter att ha omnämnt tidigare riksdagsbehandling av dessa frågor hänvisar
motionärerna till den framlagda inventeringen av kvarstående, olösta
norrlandsfrågor, däri utredningsmannen uttalat att i fråga om de s. k. avståndskostnaderna
icke oväsentliga minskningar torde kunna utvinnas. Frågorna
bör därför ånyo aktualiseras.
Norrlandskommittén framförde tanken på tillämpande av s. k. virtuella
fraktavstånd. Förslaget har ej genomförts och det är angeläget att det nu
ingående överväges. Huruvida den indirekta beskattningen, t. ex. bensinskatt
och energiskatt, kan differentieras bör prövas. Skattelättnader för företag
i Norrland bör övervägas. En utredning bör därför kartlägga rådande faktiska
förhållanden och utarbeta och föreslå riktlinjer för en effektiv kostnadsutjämning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 101 och II: 102.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Samarbetsdelegationen
för de fyra nordligaste länen, som beträffande motionerna I: 81 och
II: 101 anför bl. a. att det norrländska näringslivet på grund av sin ringa
differentiering blivit långt mera beroende av konjunkturväxlingarna på
världsmarknaden än det syd- och mellansvenska. Skattekraften har minskat
samtidigt som de kommunala utgifterna stigit. Det är fördenskull nödvändigt
att söka ernå en rikare differentiering men ett stort hinder är därvid
transportkostnaderna såväl för råvaror och färdigprodukter som för människorna
själva.
I yttrandet över motionerna I: 83 och II: 102 framhåller delegationen, att
i den nu slutförda inventeringen av olösta norrlandsfrågor utredningsmannen
noterat ett flertal norrländska kommunikationsfrågor, vilkas lösande
skulle kunna medföra väsentligt bättre möjligheter för Norrlands näringsliv
med ökad differentiering och jämnare sysselsättning som följd. Utredningens
karaktär av inventering har dock medfört att några särskilda rekommendationer
ej framförts. Med hänsyn till den synnerligen betydelsefulla
roll, som avståndskostnaderna spelar för det norrländska näringslivets
utvecklingsmöjligheter tillstyrker delegationen livligt en utredning om avståndskostnadernas
inverkan på levnads- och produktionskostnaderna i
Norrland. Den pågående nettoutflyttningen av människor från Norrland understryker
nödvändigheten av att utredningen göres med största skyndsamhet.
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 dr 1960
Utskottet
Det är uppenbart att de höga avståndskostnaderna spelar en mycket stor
roll som återhållande faktor för utvecklingen inom det norrländska näringslivet.
Utskottet har också vid sin tidigare behandling av dessa frågor givit
uttryck åt sin förståelse för transportkostnadernas stora vikt och önskvärdheten
av att härmed sammanhängande frågor upptages till prövning (utskottets
utlåtanden nr A15/1958 och nr 4/1959). I dessa utlåtanden hänvisade
emellertid utskottet till en då pågående inventering av kvarstående, olösta
norrlandsfrågor, vars resultat borde avvaktas innan ytterligare åtgärder
övervägdes.
Inventeringen är numera avslutad. I densamma redovisas en mångfald för
norrlandslänen betydelsefulla frågor som anses böra utredas, bl. a. berörande
transporterna. Utredningsmannen framhåller emellertid även att inventeringen
utvisat, att norrlandsproblemen numera röner en sådan uppmärksamhet,
att man vid behandlingen av flertalet frågor, såväl från det
allmännas sida som från enskilt håll, i förekommande fall uppmärksammar
även de speciellt norrländska aspekterna på problemen.
Den problematik som innefattas i de s. k. norrlandsfrågorna är självfallet
mycket komplicerad. I den allmänna debatten i dessa ämnen är det emellertid
två faktorer som tillmätes den måhända största vikten, nämligen befolkningsutvecklingen
och avsaknaden av ett tillräckligt differentierat näringsliv.
I fråga om befolkningsutvecklingen är det den stora avflyttningen, framför
allt av ungdom i produktiv ålder, som inger farhågor. Olägenheterna av
att näringslivet är så föga differentierat skärpes av att de större industrier
som nu finns till dominerande del är typiska exportindustrier. Detta medför
att det norrländska näringslivet är mycket känsligt för konjunkturväxlingarna
på världsmarknaden med risk för driftsinskränkningar och arbetslöshet
som följd.
Lättnader i transportkostnaderna för det norrländska näringslivet skulle
säkerligen kunna starkt bidraga till att eliminera eller minska de ovan antydda
svårigheterna för näringarnas förkovran. Härför kräves emellertid
även andra åtgärder och frågekomplexet torde i väsentliga hänseenden kunna
betecknas som ett lokaliseringsproblem. Den stora aktualitet frågan om
näringslivets lokalisering sedan länge äger har föranlett riksdagen att hos
Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av hithörande spörsmål, och för
ett par månader sedan tillkallades en kommitté för utredning rörande den
samhälleliga lokaliseringsverksamheten. I direktiven för utredningen uttalas
bl. a. att det i många regioner finns ett utpräglat behov av ett mera differentierat
näringsliv för att området skall bli mindre konjunkturkänsligt,
för att såväl kvinnor som män skall få arbete och för att ungdomarna skall
få vidgade möjligheter i sitt yrkesval. Utredningen bör belysa förutsättning
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
11
arna från samhällsekonomiska och företagsekonomiska synpunkter för näringslivets
lokalisering till olika delar av landet. Vidare bör den bl. a. pröva
möjligheterna och lämpligheten att genom olika positiva åtgärder stimulera
företag att etablera sig på orter, där detta från samhällets synpunkt anses
angeläget.
Då, såvitt utskottet kunnat finna, ett samband måste anses föreligga mellan
de frågor lokaliseringsutredningen har att bedöma och de spörsmål som
upptagits i motionerna, synes det icke motiverat att den av motionärerna
föreslagna särskilda utredningen nu kommer till stånd. Däremot finner utskottet
lämpligt att de av motionärerna anförda synpunkterna delgives utredningen.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 83 och II: 102 samt de likalydande motionerna I: 81 och
II: 101 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att motionerna
jämte utskottets över desamma avgivna utlåtande överlämnas
till utredningen rörande den samhälleliga lokaliseringsverksamheten.
Stockholm den 8 mars 1960
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Anderson, Carl Albert*, Möller*, Sörlin,
Hansson, Gustaf Henry, Nestrup*, Danmans, Andersson, Axel Emanuel*, Hellebladh,
Johansson, Tage och fru Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Engkvist,
Dickson, Ekström i Björkvik, Björkänge, Jacobsson i Sala*, Svensson i Krokstorp,
fru Jäderberg*, herrar Nelander, Svensson i Kungälv, Carlsson i Huskvarna*
och Grebäck*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:149 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om översyn av gällande bestämmelser rörande vissa vitsord i examensbetyg m. m. a1 i texten