Betänkande i anledning av väckta motioner rörande beskattningen av vinst vid försäljning av fartgg.
1960-02-18 · 7 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:11, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande beskattningen av vinst vid försäljning av fartgg.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1960
X
Nr 11
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
rörande beskattningen av vinst vid försäljning av fartgg.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 205 av herr Spetz m. fl. och II: 244 av herr Johansson i
öckerö m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att anvisningarna
till 28 och 29 §§ kommunalskattelagen skall erhålla den före 1959 gällande
lydelsen samt att ändringen skall gälla redan i fråga om 1960 års taxering
och i fråga om eftertaxering för 1960 eller tidigare år».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen 1:205.
Genom lag den 30 november 1951, nr 761, ändrades punkt 1 andra stycket
av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen så, att för alla rörelseidkare
intäkt vid avyttring av maskiner och andra inventarier i princip skulle utgöra
skattepliktig intäkt av rörelse. Denna regel skulle första gången tillämpas
vid 1953 års taxering. I fråga om fartyg modifierades regeln emellertid
redan år 1952 genom specialbestämmelser med tillämpning fr. o. m. 1953 års
taxering. Nämnda specialbestämmelser intogs i punkt 1 andra stycket av anvisningarna
till 28 § och i punkt 3 d andra stycket av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen. Däri stadgades, att om annan skattskyldig
än aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank
avyttrade fartyg skulle — om den skattskyldige tillämpat planenlig
avskrivning — endast återvunna värdeminskningsavdrag beskattas som intäkt
av rörelse, medan köpeskillingen i övrigt skulle upptagas som intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet, i den mån enligt 35 § kommunalskattelagen
förutsättningarna för skattepliktig realisationsvinst förelåg.
I proposition nr 67 till 1959 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att nämnda
specialbestämmelser skulle upphävas med verkan fr. o. in. 1960 års taxering.
Äldre bestämmelser skulle dock äga tillämpning i fråga om avyttring avfar
tyg som förvärvats före den 1 januari 1951. I betänkande nr 37 avstyrkte
bevillningsutskottet bifall till propositionen i denna del. Därvid anförde utskottet
bl. a. följande.
1 liihaiKj till riksdagens protokoll 1060. 7 samt. Nr 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1960
Såvitt utskottet kunnat finna har syftet med 1952 års beslut i frågan varit
vidare än vad departementschefen ansett. Intet tyder på att ändamålet
allenast varit att möjliggöra för fartygsägare att kunna försälja sitt fartyg
och förvärva ett annat i det avyttrades ställe utan att beskattas för eventuell
försäljningsvinst. I så fall borde återvunna värdeminskningsavdrag i
första hand ha undantagits från beskattning och lagstiftningen kunde ha
utformats betydligt snävare än som skedde. Avsikten med "beslutet får i
stället antagas ha varit att riksdagen velat beakta de särskilda förhållanden,
som föreligger då enskild person avyttrar fartyg, oavsett om detta sker i
samband med förvärv av ett nytt fartyg eller i förening med upphörande
av den rörelse, i vilken fartyget använts.
Det föreligger enligt utskottets uppfattning alltjämt skäl att beakta de
särskilda förhållanden, som råder i fråga om den mindre skeppsfarten och
det yrkesmässiga fisket. I dessa verksamhetsgrenar är fartyget med utrustning
det enda inventariet av större ekonomisk betydelse. I motsats till vad
som gäller flertalet andra slag av inventarier i rörelse är fartyget relativi
värdebeständigt och har i förhållande till de sedvanligen förekommande
lösa inventarierna en längre livslängd. Beaktas bör också att det endast i
undantagsfall torde förekomma att inventarier i rörelse kan försäljas till
högre belopp än inköpskostnaden efter utgången av den tid, då realisationsvinstbeskattning
kan inträda. Beträffande fartyg är det emellertid en relativt
vanlig företeelse att högre pris kan erhållas, vilket sammanhänger med
penningvärdeförsämringen och med de starka konjunkturväxlingar, som råder
för fisket och den mindre skeppsfarten.
Av anförda skäl finner utskottet — i likhet med flera remissinstanser —
att man inte utan vidare kan vid beskattningen jämställa fartyg med andra
lösa inventarier. I många hänseenden står fartyg närmare fastighet än andra
lösa inventarier. Mycket starka skäl måste enligt utskottets mening föreligga
för att man skall kunna frångå förenämnda 1952 års beslut. Det
skäl, som i första hand anförts för propositionsförslaget, är önskan att i förevarande
hänseenden få fartyg jämställda med andra lösa inventarier. Med
hänsyn till den skillnad, som i praktiken föreligger mellan fartyg, å ena.
och inventarier i övrigt, å andra sidan, anser utskottet icke detta utgöra
tillräcklig anledning till ändring av de år 1952 beslutade reglerna.
I en vid nämnda betänkande fogad reservation av herr Ericsson i Kinna
m. fl. hemställdes däremot om bifall till Kungl. Maj :ts förslag. Reservanterna
ansåg att syftet med de speciella bestämmelserna uteslutande torde ha
varit att underlätta återanskaffning av fartyg för att på så sätt ge stöd åt
fiskerinäringen. Genom de nya reglerna om fartygsfonder och cldsvådefonder
och om tillämpning av nettometoden blev detta syfte i erforderlig utsträckning
tillgodosett. Av försäljningssumman behövde nämligen icke någon
del framtagas till beskattning, om beloppet användes till ersättningsanskaffning
inom viss tid efter det fondavsättningen gjorts. Däremot fanns
intet som tydde på att syftet varit att medge fiskare särskilda skattemässiga
förmåner, då de sålde fartyg för att dra sig tillbaka från fisket. Härför talade
bl. a. det förhållandet att reglerna ej gällde det ur social synpunkt än mer
beaktansvärda fallet, då i samband med förlust av fartyg fiske eller rederirörelse
nedlades. Enligt reservanternas mening förelåg inte bärande skäl.
varför fiskare eller redare i den avsedda situationen skulle vara förmånligare
ställda än andra rörelseidkare utöver vad som följde genom utnyttjande av
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1960
möjligheten att göra avsättning till fartygsfond. Samma regler som gällde
för beskattning av lösa inventarier i allmänhet borde därför också tillämpas
då det gällde fartyg.
Riksdagen beslöt i enlighet med reservationen.
I de föreliggande motionerna framhålles, att försäljning av
fartyg i sådan rörelse, där ägaren är enskild person eller dödsbo, aldrig är
yrkesmässig. I princip borde sålunda eventuell vinst efter utgången av tiden
för beskattning av realisationsvinst vara skattefri. Motionärerna finner
uppenbart, att i den mån köpeskillingen för ett försålt fartyg mer än fem år
efter anskaffandet överstiger anskaffningskostnaden, övervärdet helt och
hållet är en fiktiv vinst, som icke rimligen bör beskattas. Här föreligger i
praktiken en markerad skillnad mellan å ena sidan fartyg och å andra sidan
inventarier i övrigt. Däremot är det en påfallande likhet i användning och
övriga avseenden mellan fartyg och fastighet i rörelse. Liksom fastigheten
inrymmer fartyget de maskiner och redskap, som användes i rörelsen, det
är lagerlokal för produkterna, fisk eller andra varor, och det är bostad för
de personer som sysselsättes i rörelsen under den tid arbetet pågår. En likställighet
med fastighet i rörelse i beskattningshänseende vore därför icke
oskälig. Motionärerna yrkar emellertid icke annat än ett bibehållande av
reglerna för beskattning av köpeskillingen för fartyg, sådana dessa var före
1959 års beslut.
Utskottet
Den i de förevarande motionerna upptagna frågan rörande beskattningen
av ersättning för avyttrat fartyg var förra året föremål för ingående behandling
av riksdagen, varvid de förhållanden som kan antagas vara av betydelse
för frågans bedömande utförligt belystes. De i motioner framförda
synpunkterna kom i huvudsak till uttryck redan vid frågans behandling
av 1959 års riksdag. De skäl, som låg till grund för riksdagens då fattade
beslut, äger enligt utskottets uppfattning alltjämt giltighet. På grund härav
bör det inte komma i fråga att i anledning av vad i motionerna anförts vidtaga
någon ändring i förevarande hänseende.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 205 av herr Spetz m. fl.
och II: 244 av herr Johansson i öckerö m. fl. om viss ändring
av anvisningarna till 28 och 29 §§ kommunalskattelalagen
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 februari 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1960
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, Jansson, Gustaf Elof sson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Torsten
Mattsson och Tage Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Allard,
Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg, fru Eriksson i
Stockholm, herrar Andersson i Essvik, Rydén och Antonsson.
Reservation
av herrar Hagberg, Spetz, Gustaf Elof sson, Söderquist, Torsten Mattsson,
Nilsson i Svalöv, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Rydén och Antonsson,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
De särskilda bestämmelserna rörande beskattningen av intäkt vid avyttring
av fartyg tillkom år 1952 på bevillningsutskottets eget initiativ, sedan yrkande
motionsvis framställts att den s. k. nettometoden skulle få användas vid
avskrivning å nyinköpt fartyg. I proposition nr 67 till 1959 års riksdag framhöll
departementschefen att de ifrågavarande bestämmelserna tillkommit
före lagstiftningen om fartygsfonder och att de enligt sin motivering uteslutande
hade till syfte att underlätta återanskaffning av fartyg. Man hade
på så sätt velat ge stöd åt fiskerinäringen. Detta syfte tillgodosågs genom
reglerna om fartygsfonder och eldsvådefonder och om tillämpning av nettbmetoden.
Såvitt utskottet kunnat finna har syftet med 1952 års beslut i frågan varit
vidare än vad departementschefen ansett. Intet tyder på att ändamålet
allenast varit att möjliggöra för fartygsägare att kunna försälja sitt fartyg
och förvärva ett annat i det avyttrades ställe utan att beskattas för eventuell
försälj ningsvinst. I så fall borde återvunna värdeminskningsavdrag i
törsta hand ha undantagits från beskattning och lagstiftningen kunde ha
utformats betydligt snävare än som skedde. Avsikten med beslutet får i
stället antagas ha varit att riksdagen velat beakta de särskilda förhållanden,
som föreligger då enskild person avyttrar fartyg, oavsett om detta sker i
samband med förvärv av ett nytt fartyg eller i förening med upphörande
av den rörelse, i vilken fartyget använts.
Enligt utskottets uppfattning föreligger det alltjämt skäl att beakta de
särskilda förhallanden, som råder i fråga om den mindre skeppsfarten och
det yrkesmässiga fisket. I dessa verksamhetsgrenar är fartyget med utrustning
det enda inventariet av större ekonomisk betydelse. I motsats till vad
som gäller flertalet andra slag av inventarier i rörelse är fartyget relativt
värdebeständigt och bär i förhållande till de sedvanligen förekommande
lösa inventarierna en längre livslängd. Beaktas bör också att det endast i
undantagsfall torde förekomma att inventarier i rörelse kan försäljas till
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Bevillningsutskottets betänkande nr li år 1960
högre belopp än inköpskostnaden efter utgången av den tid, då realisationsvinstbeskattning
kan inträda. Beträffande fartyg är det emellertid en relativt
vanlig företeelse att högre pris kan erhållas, vilket sammanhänger med
penningvärdeförsämringen och med de starka konjunkturväxlingar, som råder
för fisket och den mindre skeppsfarten.
Av anförda skäl kan man inte utan vidare vid beskattningen jämställa
fartyg med andra lösa inventarier. I många hänseenden står fartyg närmare
fastighet än andra lösa inventarier. Med hänsyn härtill bör lagstiftningen
utformas enligt de principer som låg till grund för förenämnda 1952 års
beslut. Utskottet tillstyrker därför bifall till de föreliggande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 205 av herr Spetz m. fl. och II: 244 av herr Johansson
i öckerö m. fl. om viss ändring av anvisningarna till 28
och 29 §§ kommunalskattelagen, för sin del antaga följande
Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas att punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 samt punkt 3 d av anvisningarna till
29 § samma lag skola erhålla ändrad
(Nuvarande lydelse)
Anvisningar
till 28 §.
1. Till intäkt — — — stadgade
grunder.
Intäkt vid avyttring av för stadigvarande
bruk avsedda maskiner och
andra inventarier, vilka icke vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad (se punkt 7 av
anvisningarna till 29 §), hänföres till
intäkt av rörelse.
lydelse på sätt nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 28 §.
1. Till intäkt — -— — stadgade
grunder.
Intäkt vid avyttring av för stadigvarande
bruk avsedda maskiner och
andra inventarier, vilka icke vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad (se punkt 7 av
anvisningarna till 29 §), hänföres till
intäkt av rörelse. För annan skattskyldig
än aktiebolag, ekonomisk
förening, ömsesidigt försäkringsbolag
eller sparbank skall dock beträffande
intäkt vid avyttring av fartyg
följande gälla. Har nu avsedd skattskyldig
vid något tillfälle tillgodo
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1960
(Nuvarande lydelse)
Vid avyttring--— realisations
vinst
föreligga.
I enlighet — — — realisationsvinst
föreligga.
Då skattskyldig--— för över
låtaren.
till 29 §.
3 d. Då tillgång, varom här är fråga,
avyttras eller såsom för rörelsen
obrukbar utrangeras, får avdrag ske
för vad som i beskattningsavseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
men skall å andra sidan belopp,
som erhålles vid avyttring av
tillgången, i sin helhet upptagas såsom
intäkt av rörelse (se punkt 1
andra stycket av anvisningarna till
28 §). Med avyttring likställes det
fall, att tillgång uttages ur rörelsen
för att tillföras annan rörelse, som
utgör särskild förvärvskälla, eller
för att nyttjas för annat ändamål.
(Föreslagen lydelse)
njutit räkenskapsenlig avskrivning
vid inkomstberäkningen för förvärvskällan
i fråga, skall intäkten
hänföras till intäkt av rörelse; i annat
fall skall intäkt, varom nu är fråga,
upptagas såsom intäkt av rörelse
endast i den mån sådant följer av
punkt 3 d andra stycket av anvisningarna
till 29 § men i övrigt såsom
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet,
i den mån enligt 35 § förutsättningarna
för skattepliktig realisationsvinst
föreligga.
Vid avyttring —--realisations
vinst
föreligga.
I enlighet —■ — — realisationsvinst
föreligga.
Då skattskyldig —- — — för överlåtaren.
till 29 §.
3 d. Då tillgång, varom här är fråga,
avyttras eller såsom för rörelsen
obrukbar utrangeras, får avdrag ske
för vad som i beskattningsavseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
men skall — därest annat icke
föranledes av vad i nästföljande
stycke sägs — å andra sidan belopp,
som erhålles vid avyttring av tillgången,
i sin helhet upptagas såsom
intäkt av rörelse (se punkt 1 andra
stycket av anvisningarna till 28 §).
Har annan skattskyldig än aktiebolag,
ekonomisk förening, ömsesidigt
försäkringsbolag eller sparbank
avyttrat eller utrangerat fartyg och
har den skattskyldige icke vid något
tillfälle tillgodonjutit räkenskapsenlig
avskrivning vid inkomstberäkningen
för förvärvskällan i fråga, må
avdrag ske för vad som i beskattningsavseende
återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet, i den mån detta
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1960
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
belopp överstiger vad som influtit
vid avyttring av fartyget, men skall å
andra sidan såsom intäkt av rörelse
upptagas endast vad som vid dylik
avyttring må hava återbekommits av
belopp, för vilket avdrag i beskattningsavseende
åtnjutits.
Med avyttring likställes det fall,
att tillgång uttages ur rörelsen för
att tillföras annan rörelse, som utgör
särskild förvärvskälla, eller för att
nyttjas för annat ändamål.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tilllämpas
från och med 1960 års taxering.
600322 Stockholm 1960. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.