Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om visst tillägg till direktiven för 1953 års trafikutredning.

1960-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:12, Betänkande i anledning av väckta motioner om visst tillägg till direktiven för 1953 års trafikutredning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1960

1

Nr 12

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om visst tillägg till direktiven för 1953 års trafikutredning.

(l:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 122 av herr Axel Svensson m. fl. och II: 145 av herr Blidfors

m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla, att Kungl. Maj :t måtte -— i syfte att möjliggöra framläggande av

proposition för 1961 års riksdag om särskild traktorskatt för gummiringförsedda

traktorer — ge 1953 års trafikutredning sådana direktiv att denna

fråga upptages till skyndsam behandling».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 145.

1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken överlämnade

den 30 december 1953 till chefen för finansdepartementet en promemoria

rörande beskattningen av traktorer, som användes i trafikarbete.

I promemorian förordades införandet av en enhetlig fordonsskatt, inkluderande

brännoljeskatt, (traktorskatt) av 72 kronor per år för brännolje- och

fotogendrivna jordbrukstraktorer. Fordonsbeskattning av jordbrukets bensindrivna

traktorer kunde däremot icke förordas med hänsyn till storleken

av den skatt som genomsnittligt åvilade dessa fordon för förbrukningen av

bensin utöver den kvantitet som ej omfattades av utgående bensinskatterestitution.

För bensindrivna trafiktraktorer borde enligt utredningens förslag

traktorskalt utgå med 132, 204 respektive 336 kronor för år beroende på

traktorns tjänstevikt. Traktorskatt för brännolje- och fotogendrivna trafiktraktorer

borde utgå med 360, 564 respektive 780 kronor, likaledes beroende

på tjänstevikt. Med hänsyn till de delvis outredda förhållandena rörande

traktorernas användning på väg ansåg sig departementschefen i proposition

nr 112 till 195b års riksdag icke kunna förorda det av utredningen framlagda

förslaget om införande av en särskild traktorskatt.

1 de likalydande motionerna I: 37 och II: 43 vid 1958 års riksdag yrkades

införande av en särskild traktorskatt för gummihjulsförsedda traktorer. I

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 18, vari bevillningsutskottet avstyrkte

bifall till förenämnda motioner, anförde utskottet bl. a„ att spörsmålet

om traktorernas beskattning var föremål för förnyade överväganden

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1960

inom 1953 års trafikutredning. Utan att avvakta resultatet av utredningens

samlade bedömning av de trafikpolitiska frågorna, borde det, enligt utskottets

mening, inte ifrågakomma att för det dåvarande införa en särskild traktorskatt.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återgivas följande.

Antalet gummihjulsförsedda traktorer har under de gångna åren kraftigt

ökat och torde nu uppgå till cirka 150 000. Dessa traktorer har i allt större

utsträckning tagits i anspråk som dragfordon för släpvagnar på vägarna.

Transporterna, som gäller innehavarens egna produkter, t. ex. virke, betor,

spannmål och konstgödsel, har kommit att röra sig om allt större avstånd

och vikt. Det kan t. ex. vid bettransporter gälla traktortåg med 2 släpvagnar,

vardera med en kapacitet av cirka 4 ton, och körsträckan på vägarna

kan uppgå till milen och understundom betydligt mera. Inte heller kan man

bortse från att traktortågen utgör en komplicerande faktor i den vanliga

trafiken på vägar och gator och således skapar trafiksäkerhetsproblem.

Efter att ha åberopat 1958 års riksdagsbeslut i frågan säger sig motionärerna

vara medvetna om att 1953 års trafikuIredning har omfattande arbetsuppgifter

och att det finns skäl för en samlad bedömning av de trafikpolitiska

spörsmålen. Frågan om traktorskatten gäller dock en grupp av fordon,

som nu är befriad från skatt, och borde av rättviseskäl inte längre skjutas

på framtiden. Frågan synes sålunda böra få förmånsrätt inom trafikutredningen

och där snarast upptagas till behandling.

Utskottet. I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att 1953 års trafikutredning erhåller

direktiv om skyndsam utredning av frågan om införande av en särskild

traktorskatt för gummihjulsförsedda traktorer. Till stöd för yrkandet har

anförts, att traktorer i allt större utsträckning tagits i anspråk som dragfordon

för släpvagnar på allmänna vägar. Motionärerna anser, att frågan

om införande av en traktorskatt inte längre bör skjutas på framtiden utan

snarast bör upptagas till behandling inom trafikutredningen, så att förslag

i ämnet kan föreläggas 1961 års riksdag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att 1951 års utredning rörande

beskattningen av motorfordonstrafiken i en år 1953 avlämnad promemoria

rörande beskattningen av traktorer, som användes i trafikarbete, föreslog

införande av en särskild traktorskatt. Förslaget ansågs motiverat av att den

av utredningen tidigare samma år förordade skattehöjningen för vissa tyngre

motorfordon kunde tänkas leda till en intensifierad användning av traktortåg

för trafikarbete på vägar och gator, som helt eller delvis bekostades

av allmänna medel. I proposition nr 112 till 1954 års riksdag uttalade departementschefen,

att traktorer, som användes på allmänna vägar och gator, i

princip borde deltaga i kostnaderna för vägväsendet. Med hänsyn till de delvis

outredda förhållandena på området ansåg sig departementschefen emellertid

inte kunna förorda införandet av en särskild traktorskatt. Frågan be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1960

handlades även av 1958 års riksdag i anledning av väckta motioner i ämnet.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 18 uttalade bevillningsutskottet,

att det inte borde ifrågakomma att införa en särskild traktorskatt

utan att avvakta den samlade bedömning av de trafikpolitiska frågorna, som

sker inom 1953 års trafikutredning.

Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt, som 1958 års riksdag intagit i

frågan. Av olika anledningar har trafikutredningens i och för sig omfattande

utredningsarbete fördröjts. Från utredningen har utskottet under hand

erhållit uppgift om att slutförandet av utredningens beskattningsundersökning

eventuellt kan ske först år 1961. Utskottet vill i detta sammanhang

starkt understryka angelägenheten av att utredningens arbete med översynen

av vägtrafikbeskattningen bedrives så skyndsamt som möjligt. Med det

anförda avstyrker utskottet bifall till de likalydande motionerna I: 122 och

II: 145.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 122 av herr Axel Svensson

m. fl. och II: 145 av herr Blidfors m. fl. om visst tillägg

till direktiven för 1953 års trafikutredning icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, Jansson, Gustaf Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist,

Torsten Mattsson och Tage Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Vigelsbo,

Wiklund, Gustafson i Göteborg, fru Eriksson i Stockholm, herrar Asp, Darlin,

Rydén och Henningson i Visby.

600293 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.