Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för företagare till avdrag vid beskattning för vissa försäkringspremier.

1960-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:17, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för företagare till avdrag vid beskattning för vissa försäkringspremier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1960

1

Nr 1?

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt för företagare till avdrag vid beskattning

för vissa försäkringspremier.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 292 av herrar Mattsson och Ferdinand Nilsson samt II: 497

av herr Fälldin m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att vidtaga

sådan ändring av skattelagstiftningen, som i motionerna anförts, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig lagtext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 497.

Vid beskattningen av försäkringstagare tillämpas i de svenska skattelagarna

endera av två metoder. Enligt den ena metoden medgives rätt till

avdrag för erlagda försäkringspremier, men beskattas å andra sidan hela

det utfallande försäkringsbeloppet. Enligt den andra metoden föreligger

i princip icke avdragsrätt för erlagda premier, men utfallande försäkringsbelopp

blir helt skattefria eller beskattas endast då beloppet utgår i form av

livränta.

Den först angivna metoden tillämpas sedan år 1951 bl. a. med avseende

å alla försäkringar, som enligt anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen

är hänförliga till pensionsförsäkringar. Ersättning som utfaller på

grund av sådan försäkring beskattas således men å andra sidan föreligger

avdragsrätt för erlagda premier. Samma metod har även kommit till användning

vid beskattningen av ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

som tagits i samband med tjänst.

Har sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits i samband med tjänst, blir

således livränta eller annan ersättning som utgått på grund av försäkringen

i sin helhet beskattad; undantag gäller dock för ersättning som

avser sjukvårds- eller läkarekostnader, vilken ersättning beskattas endast

i den mån den utgått efter förmånligare grunder än motsvarande förmåner

till statliga befattningshavare. Enligt 33 § kommunalskattelagen är den anställde

berättigad till avdrag för avgifter, som han erlagt för sjuk- eller

olycksfallsförsäkring tagen i samband med tjänst. Har arbetsgivaren helt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1960

eller delvis slätt kostnaden för premier för dylik försäkring, äger han vid

taxeringen göra avdrag för kostnaden, om den är att hänföra till omkostnad

i förvärvskälla.

Förutsättningarna för att en försäkring skall anses ha tagits i samband

med tjänst är angivna i sista stycket av punkt 1 av anvisningarna till 31 §

kommunalskattelagen. Sålunda erfordras att enligt anställningsavtalet skyldighet

föreligger för arbetstagaren att ha sådan försäkring eller att, om sådan

skyldighet icke föreligger, premier för försäkringen skall gäldas av arbetsgivaren

eller av denne jämte arbetstagaren. Beträffande sjuk- eller

olycksfallsförsäkring erfordras dessutom, att anmälan angående nyssnämnda

förhållanden skett hos försäkringsanstalten. Försäkring i allmän sjukkassa

eller enligt lagen om yrkesskadeförsäkring anses icke såsom försäkring

tagen i samband med tjänst.

Enligt 19 § kommunalskattelagen gäller vidare att till skattepliktig inkomst

icke skall räknas ersättning, som på grund av försäkring i allmän

sjukkassa eller enligt yrkesskadeförsäkringslagen tillfallit den försäkrade.

Från skatteplikt har vidare undantagits ersättning, vilken vid sjukdom eller

olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i

samband med tjänst. Utgår ersättningen i de nu nämnda fallen i form av

pension eller livränta utgör den dock skattepliktig inkomst.

Avdrag är i princip icke medgivet för premier för sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

som icke tagits i samband med tjänst. Av sociala skäl bär dock

medgivits viss avdragsrätt för sådana premier, nämligen inom ramen för

det s. k. försäkringsavdraget, vilket emellertid maximerats för ogift skattskyldig

till 300 kronor och för äkta makar till sammanlagt 600 kronor.

Avgift för försäkring enligt yrkesskadeförsäkringslagen, som arbetsgivare

erlägger för den anställde, är avdragsgill för arbetsgivaren, om kostnaden

är liänförlig till någon av de i kommunalskattelagen upptagna förvärvskällorna.

I annat fall är avgiften icke avdragsgill för arbetsgivaren.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges

följande.

Motionärerna framhåller att skillnad föreligger i beskattningshänseende

mellan arbetsgivare och anställda i fråga om avdrag för sjuk- och olycksfallsförsäkringspremier.

Arbetsgivaren svarar för den anställdes premier i vad

avser sjuk- och olycksfallsförsäkringen utom för den del av premien, som

avser grundsjukpenning, sjukhusvård, reseersättningar och läkemedelsrabattering.

Löntagarens självdeklaration belastas under allmänna avdrag endast

med den del av kostnaden för allmänna sjukförsäkringen som belöper

sig på grundförsäkringen. Arbetsgivarens premiekostnader för den anställde

måste anses som en del av den totala lönen, men denna lönedel blir i

princip skattefri. Däremot har egna företagare att själva bekosta hela sitt

försäkringsskydd. Vid sidan av grundförsäkringen måste företagaren, därest

han inte driver sitt företag såsom aktiebolag, teckna personliga försäkringar

för att skydda sig mot alltför stort inkomstbortfall i händelse av sjuk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1960 3

dom eller olycksfall. Företagarens totala premiekostnad för sjuk- och olycksfallsförsäkringen

blir på så sätt väsentligt mycket större än för löntagaren,

fastän bådas försäkringsskydd i verkligheten kan vara lika stort. På grund

härav blir utrymmet för premiekostnaden för övriga i och för sig avdragsgilla

personliga försäkringar betydligt mindre för företagaren än för löntagaren.

Denna orättvisa i beskattningen skulle undanröjas om företagare medges

rätt att å rörelsebilagan till sin självdeklaration göra avdrag för premierna

för nödvändiga kompletterande personliga sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Utskottet

Som närmare framgår av den föregående redogörelsen tillämpas vid beskattningen

av försäkringstagare endera av två metoder. Enligt den ena metoden

medgives rätt till avdrag för erlagda försäkringspremier, men beskattas

å andra sidan hela det utfallande försäkringsbeloppet. Enligt den andra

metoden föreligger i princip icke avdragsrätt för erlagda premier, men utfallande

försäkringsbelopp blir helt skattefria eller beskattas endast om fråga

är om livränta.

Den sistnämnda av dessa metoder tillämpas på sjuk- och olycksfallsförsäkringar,

som icke tagits i samband med tjänst. Detta innebär att företagare,

som försäkrat sig mot sjukdom eller olycksfall, erhåller avdrag för

erlagda försäkringspremier endast i den mån premierna rymmes under det

s. k. försäkringsavdraget. Å andra sidan blir utfallande belopp inte skattepliktig

inkomst för honom annat än om beloppet utgår i form av livränta.

Den motsatta ordningen — att utfallande belopp i princip beskattas och

premierna är avdragsgilla — gäller för sjuk- eller olycksfallsförsäkring som

tagits i samband med tjänst. Dock har det undantaget gjorts att förman av

fri sjukvård eller fri tandvård inte upptas som intäkt annat än i speciella

fall. Att märka är emellertid att försäkring i allmän sjukkassa eller enligt lagen

om yrkesskadeförsäkring inte skall anses såsom försäkring, tagen i samband

med tjänst. Detta sammanhänger med att ersättningsbeloppen bestämts

under förutsättning att de skall vara skattefria, vilket självfallet samtidigt

medför att premiekostnaderna kan hållas nere. Belopp som utfaller på grund

av sådan försäkring behandlas i beskattningshänseende således på samma

sätt som eu företagares försäkring för sjukdom eller olycksfall. Avgift för

försäkring enligt yrkesskadeförsäkringslagen, som arbetsgivare erlägger för

den anställde, är avdragsgill för arbetsgivaren, i den mån kostnaden är hänförlig

till utgift i förvärvskälla. I annat fall är avgiften icke avdragsgill för

arbetsgivaren liksom självfallet ej heller för den anställde.

En följd av att den anställde icke själv behöver svara för sitt skydd mot

olycksfall blir givetvis, att han får något större utrymme under försäkringsavdraget

för premier för andra försäkringar än den, som själv måste bekosta

premier för olycksfallsförsäkring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1960

Att med utgångspunkt från detta förhållande vidtaga en ändring i den

riktning motionärerna yrkat finner utskottet emellertid inte böra ifrågakomma.

Beskattningen av en företagares sjuk- eller olycksfallsförsäkring

sker icke efter andra grunder än som gäller för flertalet andra försäkringar

av denna art. Utskottet anser sig därför böra avstyrka bifall till de föreliggande

motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 292 av herrar Mattsson

och Ferdinand Nilsson samt II: 497 av herr Fälldin m. fl. om

rätt för företagare till avdrag vid beskattningen för vissa

försäkringspremier icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, Jansson, Gustaf Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist,

Bengtson och Oscar Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Kollberg,

Allard, Vigelsbo, Gustafson i Göteborg, Andersson i Essvik, Darlin, fru

Holmqvist och herr Stiernstedt.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Bengtson, Vigelsbo, Darlin och Stiernstedt,

vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 292 av

herrar Mattsson och Ferdinand Nilsson samt 11:497 av herr Fälldin m. fl.

ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av nämnda motioner, för

sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom., 29 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna

till 20 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1960

5

22 §.

1 mom. Från bruttointäkten av jordbruksfastighet må avdrag göras för

omkostnader, såsom för:

allt, som är att hänföra till driftkostnader, såsom lön och underhåll åt

arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för jordbruket

eller dess binäringar; anskaffning av levande eller döda inventarier till ersättning

för avyttrade, utrangerade eller genom olycksfall eller kreaturssjukdom

förlorade; reparation och underhåll av byggnader, stängsel, diken

och inventarier; inköp av utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader

för skogs vård och underhåll, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,

skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning med mera dylikt,

ävensom, då fråga är om skogsavverkning, kostnader för virkets huggning,

tillredning, utdrivning, flottning med mera; sjuk- och olycksfallsförsäkring

avseende ägaren eller brukaren av fastigheten, försäkring av arbetspersonal,

byggnader, skog, gröda, förråd och inventarier, som ej äro att

hänföra till personlig lösegendom, med mera sådant;

värdeminskning, som---tillhörande fördelningsledningar.

Har skog — — — tidigare medgivits.

Har växande---av upplåtelsen.

Hemmavarande barn,---— tillhöra arbetspersonalen.

Har sambruksförening--— nämnda gottgörelse.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten---jämförlig verksamhet;

premier för sjuk- och olycksfallsförsäkring avseende rörelseidkaren;

speciella för----tillhörande fördelningsledningar.

Anvisningar

till 20 g.

1. Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf

ej medgives, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar

och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i

vilka den skattskyldige är medlem. Att i vissa speciella fall avdrag dock får

göras för dylika premier och avgifter, framgår av stadgandena i 22 § 1 mom.,

25 § 1 mom., 29 § 1 inom., 33 § och 46 § 2 mom.

Denna lug träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

OOOiS47 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.