Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av gällande bestämmelser rörande beskattning av vinst vid överlåtelse av rörelse.
1960-03-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:21, Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av gällande bestämmelser rörande beskattning av vinst vid överlåtelse av rörelse.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 21 är 1960
1
Nr 21
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om översyn av gällande bestämmelser rörande beskattning
av vinst vid överlåtelse av rörelse.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalvdande
motionerna 1:33 av herr Mattsson och 11:43 av herr Björkänge m. fl.
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om snabb översyn samt förslag till ändringar i gällande bestämmelser
av beskattning av vinst vid överlåtelse av rörelse i enlighet med
motionernas syfte.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 43.
Enligt kommunalskattelagens bestämmelser hänföres till intäkt av rörelse
samtliga intäkter i penningar eller varor, som influtit i rörelsen. Hit räknas
alltså inflytande betalning för varor eller produkter, som den skattskyldige
för i handel eller tillverkar. Detta gäller även för det fall, att rörelseidkaren
vid överlåtelse av rörelsen till annan låter i överlåtelsen ingå befintliga varor
eller produkter. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen
i hans rörelse. Däremot räknas icke till intäkt av rörelse sådan intäkt, som
inflyter vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är att anse som
driftinkomst, såsom exempelvis vid avyttring av personlig lösegendom eller
för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Den intäkt, som erhålles
genom en dylik, oberoende av rörelsen verkställd avyttring, beskattas
i den mån skattepliktig realisationsvinst föreligger. Avyttras i samband med
överlåtelsen av rörelsen för stadigvarande bruk avsedda maskiner och andra
inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänförs
till byggnad, skall ersättningen därför upptagas såsom intäkt av rörelse.
Ä andra sidan får avdrag ske för vad som i beskattningsavseende återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet.
Vid avyttring av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet skall
såsom intäkt av rörelse upptagas vad som vid dylik avyttring återbekommits
av belopp, för vilka avdrag i beskattningsavseende åtnjutits; i övrigt skall
intäkten upptagas såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, i den mån
förutsättningar för skattepliktig realisationsvinst föreligger.
Då skattskyldig i samband med överlåtelse av rörelse eller eljest till
annan överlåter rättighet av goodwills natur, såsom varumärke, firmanamn
o. dyl., skall såsom intäkt av rörelse upptagas skillnaden mellan ersättBihang
till riksdagens protokoll 1960. 7 sand. Nr 21
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 21 ur 1960
ningen för rättigheten och vad som av rättighetens anskaffningsvärde kvarstår
oavskrivet i beskattningshänseende.
Vissa möjligheter föreligger att genom tillämpning av förordningen den
30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst nedbringa den statliga inkomstskatt, som utgår för
erhållen ersättning i samband med överlåtelse av rörelse. Enligt denna förordning
tillerkännes fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse,
d. v. s. skattskyldiga vilka är underkastade den progressiva statliga beskattningen,
rätt att, om vederbörande under ett visst beskattningsår åtnjutit
inkomst, som hänför sig till minst två beskattningsår, under vissa i förordningen
närmare angivna förutsättningar få den statliga skatten å denna
ackumulerade inkomst beräknad som om inkomsten upptagits till beskattning
med lika delar under taxeringsåret och så många av de närmast föregående
taxeringsåren, att inkomsten därigenom blir fördelad på det antal
år, till vilka den hänför sig; dock att den ackumulerade inkomsten i intet fall
får fördelas på mera än tio år. Kan tillförlitlig utredning inte förebringas
om det antal år, vartill den ackumulerade inkomsten hänför sig, skall skatteberäkningen
ske som om inkomsten hänfört sig till tre år, försåvitt inte särskilda
omständigheter föranleder till annat. På den i enlighet härmed fördelade
ackumulerade inkomsten beräknas skatten efter den uttagningsprocent,
som är bestämd för beräkning av den statliga inkomstskatt som skall
utgå för det taxeringsår, då den ackumulerade inkomsten upptages till beskattning.
För att förordningen skall kunna tillämpas förutsättes att den
ackumulerade inkomsten, efter avdrag för avdragsgilla utgifter, uppgår till
minst 4 000 kronor och tillika utgör minst en tredjedel av den skattskyldiges
till statlig inkomstskatt taxerade inkomst för det sistnämnda året. Sådan
skatteberäkning kan bl. a. ske i fråga om intäkt genom vetenskaplig, litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet och intäkt vid överlåtelse
av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills
natur eller i fråga om intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse
av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner eller andra
inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänförts
till byggnad, samt i fråga om intäkt genom avyttring, i samband med överlåtelse
av rörelse, av varor och produkter i rörelsen, dock endast i den mån
det influtna beloppet överstiger varornas eller produkternas i räkenskaperna
upptagna värde.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Motionärerna uttalar att konsekvenserna av en beskattning enligt nu gällande
grunder visat sig i många fall klart otillfredsställande. Det är naturligt
att ett stort antal företag per år byter ägare. Denna ständigt fortgående
process är av avgörande betydelse för näringslivets rätta funktionssätt och
möjlighet till anpassning till nya krav och förhållanden. Ur samhällets synpunkt
bör följaktligen inte möjligheterna till köp och försäljning av rörelser
Bevillningsutskottets betänkande nr 21 är 1900
3
försvåras utan tvärtom underlättas. Det är ett mycket vanligt för att inte
säga allmängiltigt förhållande att ägare till mindre rörelse låter vinster
innestå i denna och att vederbörandes sparande tar sig uttryck i ett successivt
förbättrande av rörelsen. På detta sätt löses även pensionsfrågan och den
värdestegring som en rörelse genom ägarens målmedvetna arbete och sparande
undergått representerar vanligen i mycket betydande grad vederbörandes
pensionsreserv. Med hänsyn till den skattemässiga behandlingen av
avsättningar till pensionsfond eller premier till pensionsförsäkring är det
ett rättvisekrav att behandlingen av pensionsreserver av ovannämnda karaktär
inte blir oförmånligare. Teoretiskt kan man tänka sig att den rörelseidkare
som önskar dra sig tillbaka från aktiv förvärvsverksamhet placerar
hela eller en del av det med rörelsens försäljning frigjorda kapitalet i en
pensionsförsäkring. I praktiken stöter detta emellertid ofta på stora svårigheter.
Dels kan ålder och hälsotillstånd lägga hinder i vägen för teckning
av försäkring och dels omöjliggör kreditrestriktionerna ofta att den tillträdande
köparen betalar rörelsen kontant. De med försäljning av rörelse
förenade skattekonsekvenserna har onekligen något lindrats genom förordningen
om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst. Penningvärdets
försämring har emellertid bidragit till att i viss mån urholka förordningens
skattelindrande effekt. Vidare kan säljaren av en rörelse komma i en besvärlig
situation, eftersom skatt måste erläggas kontant och inom en relativt
kort tidsrymd, som kan vara väsentligt kortare än den tid, varunder
köpeskillingen för rörelsen inflyter. Förordningen om beräkning av skatt
för ackumulerad inkomst lämnar i denna situation uppenbarligen inte den
möjlighet till skattelindring som vore berättigad.
Utskottet. I de föreliggande motionerna behandlas vissa beskattningsproblem,
som kan uppkomma i samband med överlåtelse av rörelse. Med
de undantag som av den föregående redogörelsen framgår utgör ersättning
som erhålles i samband med överlåtelse av rörelse i princip skattepliktig
intäkt, om den belöper på andra tillgångar än fastigheter. Om sådana
tillgångar som varulager, maskiner o. dyl. skattemässigt varit lågt
värderade, kan det inträffa att en i förhållande till företagets normala
årsinkomster stor vinst uppkommer i samband med försäljningen av rörelsen.
Om företaget ägs av en fysisk person, kan den statliga inkomstskatten
på grund av vinsten komma att utgå efter en betydligt högre procentsats
än som tidigare gällt för den skattskyldige. Enligt förordningen
om särskild skatteberäkning vid ackumulerad inkomst finns vissa möjligheter
att uppdela inkomst av angivet slag på flera beskattningsår. Motionärerna
anser emellertid att den härigenom skattelindrande effekten
urholkats genom penningvärdeförsämringen och att förordningen inte erbjuder
tillräckliga möjligheter till skattelindring.
Utskottet vill i anledning av vad motionärerna framhållit rörande särskild
skatteberäkning vid ackumulerad inkomst erinra om alt den nyss
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1960
nämnda förordningen för närvarande är föremål för översyn av skatteutredningen
angående ackumulerad inkomst, in. m. Frågan huruvida och
i vad mån ytterligare åtgärder kan vara erforderliga för att beskattningen
av vinst, som erhålles vid överlåtelse av rörelse eller annan förvärvsverksamhet,
skall bli i möjligaste mån jämnt fördelad på den tid vinsten avser
har sålunda redan aktualiserats. I denna del synes motionärernas syfte
redan vara tillgodosett.
Motionärerna framhåller vidare, att det förekommer att säljaren av eu
rörelse inte kan erhålla köpeskillingen kontant utan ofta nödgas mottaga
en revers på en väsentlig del av köpeskillingen, vilket vållar svårigheter
för säljaren vid skattebetalningen.
Vad motionärerna synes ha åsyftat är att säljare av sådan rörelse i de
angivna fallen skall erhålla anstånd under kortare eller längre tid med
skattens erläggande. Utskottet vill i anledning härav framhålla att vissa
frågor rörande uppbörden av skatt är föremål för överväganden inom uppbördsutredningen.
Enligt givna direktiv har utredningen att därvid pröva
frågan om anstånd med erläggande av skatt, då besvär över taxering
anförts. Enligt vad utskottet erfarit torde utredningen även komma att
överväga om och i vad mån ytterligare anståndsmöjligheter bör ifrågakomma.
Det av motionärerna berörda problemet torde därvid komma att
närmare belysas. Utskottet anser därför skäl inte föreligga för en ytterligare
utredning på förevarande område.
Utskottet kan således inte tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
alt de likalydande motionerna I: 33 av herr Mattsson och
II: 43 av herr Björkänge in. fl. om översyn av gällande bestämmelser
rörande beskattning av vinst vid överlåtelse av
rörelse, måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan
åtgärd.
Stockholm den 24 mars 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Spetz,
Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson,
Sundin och Gustaf Henry Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Allard,
Ivärrlander, Magnusson i Borås, Larsson i Luttra, Andersson i Essvik, Stenberg,
Stiernstedt och Rydén.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 60
002764
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.