Betänkande i anledning av väckt motion om tillverkning av ciderdrycker med viss alkoholhalt.
1960-02-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:22, Betänkande i anledning av väckt motion om tillverkning av ciderdrycker med viss alkoholhalt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1900
1
Nr 22
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
tillverkning av ciderdrycker med viss alkoholhalt.
(l:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
It: 373, av herrar Nilsson i Bästekille och Hansson i Skegrie, har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att uppdraga åt 1959 års utskänkningsutredning
att även undersöka möjligheterna att tillverka cider med en alkoholhalt
av högst 4,5 viktprocent».
Enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521),
som reglerar handeln med rusdrycker, hänföres till sådana drycker spritdrycker,
vin och starköl. Med vin förstås enligt förordningen varje dryck,
som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt
eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej
mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol. Rätten att tillverka vin för avsalu
grundar sig på bestämmelse i näringsfrihetsförordningen; för upptagande
av sådan tillverkning erfordras tillstånd av Kungl. Maj:t.
Enligt 1 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker förstås med maltdryck varje jäst,
alkoholhaltig, odestillerad dryck, vid vars framställning torkat, rostat eller
hränt malt kommit till användning; dock skall genom hembrygd tillverkad
sådan dryck anses som maltdryck allenast om vid tillverkningen såsom
extraktgivande ämne använts huvudsakligen malt och alkoholhalten icke
överstiger fem viktprocent. Maltdryckerna indelas i tre klasser. Första klassen
omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger en och åtta
tiondels viktprocent (lättöl), andra klassen omfattar maltdrycker, vilkas
alkoholhalt överstiger en och åtta tiondels men icke två och åtta tiondels
viktprocent (Öl), och tredje klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt
överstiger två och åtta tiondels viktprocent (starköl).
För försäljning av lättöl och andra drycker med en alkoholhalt av högst
två och en fjärdedels volymprocent alkohol gäller bestämmelserna i förordningen
den 25 februari 1955 (nr 38) om försäljning av alkoholfria drycker.
I ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 522) regleras handeln
med Öl. Såsom tidigare nämnts återfinnes bestämmelserna om tillhandahållande
av rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen.
It ilning till riksdagens protokoll 1900. 7 sand. Nr 22
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1960
Nyss angivna bestämmelser tillkom efter beslut av 1954 års riksdag. Därefter
har ciderfrågan vid flera tillfällen varit föremål för behandling av
riksdagen, senast år 1959. Vid 1959 års riksdag framställdes nämligen
motionsvis yrkande om tillverkning och försäljning av ciderdrycker med
den alkoholhalt, som är föreskriven för maltdrycker. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 33 anförde bevillningsutskottet bl. a. följande.
Självfallet måste det i förevarande motioner behandlade spörsmålet främst
bedömas ur nykterhetspolitiska synpunkter. Mot bakgrunden av de erfarenheter,
som enligt vad ovan anförts på senare tid vunnits, torde kunna antagas,
att införandet av ciderdrycker inte skulle medföra de konsekvenser i
nykterhetshänseende, som tidigare kunnat befaras. Såsom motionärerna
framhållit torde cidern inte vara ägnad att i nämnvärd utsträckning konkurrera
med läskedryckerna.
Utskottet kan sålunda i vissa avseenden dela de av motionärerna framförda
synpunkterna, men är inte berett att i nuvarande ovissa nykterhetspolitiska
situation tillstyrka omedelbar lagstiftning i ämnet. Innan lagstiftningsåtgärder
överväges, bör ytterligare utredning ske i ändamål att klarlägga
verkningarna i olika hänseenden av framställning och försäljning av
ciderdrycker i enlighet med de av motionärerna uppdragna riktlinjerna.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 tillkallades fem sakkunniga
för att verkställa utredning rörande vissa ändringar i rusdryckslagstiftningen
(1959 års utskänkningsutredning). Ur direktiven för utredningen
må här återges följande.
Under en lång följd av år har framförts önskemål om möjligheter att
tillverka och sälja cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent under
betingelser som ansluter sig till vad som gäller maltdrycker av klass II.
Även denna fråga har i anledning av motioner behandlats av bevillningsutskottet
innevarande år. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 33
framhöll utskottet, att det i vissa avseenden kunde dela de av motionärerna
framförda synpunkterna. Utskottet var emellertid inte berett att tillstyrka
omedelbar lagstiftning i ämnet. Innan lagstiftningsåtgärder övervägdes, borde
enligt utskottets mening ytterligare utredning ske i ändamål att klarlägga
verkningarna i olika hänseenden av framställning och försäljning av ciderdrycker.
Även enligt min åsikt kan man hysa viss tvekan inför förslaget att införa
en lättillgänglig alkoholhaltig ciderdryck på marknaden. Såsom bevillningsutskottet
funnit, bör emellertid en närmare utredning i frågan äga rum. För
att underlätta ett framtida ställningstagande från statsmakternas sida bör
utredningen även omfatta de tekniska förutsättningarna för en lagstiftning
på området och —- liksom förslagen i övrigt —- åtföljas av författningsförslag.
I den förevarande motionen anför motionärerna följande.
Efter gjorda framställningar om rätt att få tillverka och försälja äppelcider
enligt samma regler som gäller för maltdrycker har statsrådet och chefen
för finansdepartementet uppdragit åt 1959 års utskänkningsutredning
att även undersöka möjligheterna att tillverka och inom landet försälja cider
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 av W60 3
med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent under de betingelser, som
ansluter sig till vad som gäller maltdrycker av klass II.
Med anledning härav har fråga väckts huruvida utredningen inte samtidigt
kunde undersöka möjligheterna att tillverka och försälja cider med
en alkoholhalt av 4,5 viktprocent, som kunde bli en exportvara. Starka skäl
talar för ett sådant resonemang.
Utskottet. I den förevarande motionen har hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att 1959 års utskänkningsutredning erhåller
i uppdrag att undersöka möjligheterna att tillverka ciderdrycker med
en alkoholhalt av högst 4,5 viktprocent.
Under en följd av år har motionsvis framförts yrkanden om att tillverkning
och försäljning av cider med den alkoholhalt, som är föreskriven för
maltdrycker, skall få äga ruin. I sitt av 1959 års riksdag godkända betänkande
nr 33 framhöll bevillningsutskottet, att innan lagstiftningsåtgärder
övervägdes, utredning borde ske för att klarlägga verkningarna i olika hänseenden
av framställning och försäljning av ciderdrycker. Med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 tillkallades sakkunniga för att
verkställa utredning rörande vissa ändringar i rusdryckslagstiftningen (1959
års utskänkningsutredning). Enligt direktiven för utredningen skall denna
bl. a. överväga ifrågavarande spörsmål.
Från utredningen har utskottet under hand erhållit uppgift om att utredningen
har för avsikt att även undersöka möjligheterna att tillverka ciderdrycker
med en alkoholhalt av 4,5 viktprocent. Med hänsyn därtill får syftet
med motionen redan anses vara tillgodosett.
Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen II: 373.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen 11:373 av herrar Nilsson i Bästekille och
Hansson i Skegrie om tillverkning av ciderdrycker med viss
alkoholhalt måtte, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan
åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, fröken Ranmark, herrar Södcrquist, Bengtson, Oscar Carlsson,
Wärnberg och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,
Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Nilsson i Bästekille, Asp, Andersson
i Essvik och Rydén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.