Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen för aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

1960-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:27, Betänkande i anledning av väckta motioner om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen för aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1960

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen för

aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 71 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 85 av herr Hjalmarson

m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta den nu tillsatta företagsbeskattningskommittén

utreda jämväl frågan om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen

för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt om ett helt

likställande mellan de nämnda företagsformerna vad angår skattesatser».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 85.

Aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst är enligt gällande regler

i princip underkastad beskattning två gånger, nämligen dels hos aktiebolaget

eller föreningen och dels, i den mån inkomsten utdelas, hos delägarna.

För att undvika att aktiebolagens respektive de ekonomiska föreningarnas

vinster beskattas mer än två gånger gäller, med de undantag som framgår

av 54 § kommunalskattelagen, att svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk

förening åtnjuter skattefrihet för utdelning från annat svenskt aktiebolag

eller annan svensk ekonomisk förening. Den statliga inkomstskatten utgör

från och med 1961 års taxering för aktiebolag fyrtio procent och för ekomisk

förening trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1959 har

chefen för finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att verkställa

utredning rörande ändrade grunder i vissa hänseenden för beskattningen

av aktiebolags och ekonomiska föreningars vinster. Av direktiven

för utredningen må här återges följande.

I utlandet har man under senare år bl. a. i Tyskland differentierat den

statliga bolagsskatten på så sätt att utdelad vinst beskattas lägre än fonderad.

Genom en lägre beskattning av utdelad vinst har man bl. a. avsett

att underlätta kapitalanskaffning genom nyemissioner. Även i vårt land

har i den allmänna diskussionen framförts förslag om ändrade regler för

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1960

bolagsbeskattningen i sådant syfte. Förslagen har gått ut på, att bolagen

vid taxeringen skulle i viss utsträckning få avdrag för utdelning å nyemitterat

aktiekapital.

De förslag som sålunda framkommit synes vara värda att prövas närmare.

En utredning i ämnet bör därför komma till stånd. Utredningen bör

självfallet inte begränsas till nu antydda möjligheter till en differentierad

beskattning av vinsterna utan bör avse även andra tänkbara åtgärder i

samma riktning.

Utredningsarbetet bör bedrivas företrädesvis från skattetekniska utgångspunkter.

--- — —--

Då de nyss antydda förslagen framförts i den allmänna diskussionen har

man även riktat uppmärksamheten på den frikallelse från skattskyldighet,

som för närvarande gäller för bolag och föreningar i fråga om uppburna

utdelningar. Utredningen bör omfatta även detta spörsmål. En översyn av

reglerna i ämnet synes bl. a. motiverad med hänsyn till att frikallelsen

från skattskyldighet för utdelningar synes ha bidragit till att bolag och

föreningar i stor utsträckning placerat överskottsmedel i börsnoterade

aktier. Erinras må att i flera länder frikallelsen från bolagsskatt för uppburen

utdelning är begränsad till utdelning från bolag, som står i visst

organisationsförhållande till det bolag, som mottagit utdelningen.

Utredningsmännen har antagit benämningen 1960 års bolagsskattesakkunniga.

I de föreliggande motionerna framhålles bl. a. att en lättnad i beskattningen

på utdelade vinster är angelägen, och motionärerna hälsar med tillfredsställelse

att en utredning nu kommer till stånd. Utredningen bör

emellertid icke endast avse en differentiering i den begränsade omfattning,

som synes förutsättas i direktiven, utan bör få avse hela frågan huruvida

dubbelbeskattningen över huvud taget skall bibehållas. Såsom motivering

för dubbelbeskattningen av bolagsvinster har anförts dels att bolagsformen

ger den mindre kapitalägaren möjligheter att komma i åtnjutande av storföretagens

speciella vinstmöjligheter, dels att aktieägaren enligt aktiebolagslagen

blott har ett begränsat ansvar i det han inte ansvarar för — och

riskerar att förlora — mer än det belopp han satsat i företaget. Motionärerna

kan inte acceptera någon av dessa motiveringar och finner därför

inte principiella skäl föreligga för att bibehålla dubbelbeskattningen. Starka

skäl synes i stället tala för att aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna

endast skall betala skatt för den vinst som inte utdelas. Det ifrågasättes

emellertid inte att det skulle vara möjligt att med en gång avskaffa

dubbelbeskattningen. En planmässigt genomförd successiv minskning av

skatten på den utdelade vinsten bör vara den lämpliga vägen att gå. Samtidigt

med en sådan reform bör en justering ske, varigenom skattesatsen

på företagens vinster blir densamma för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Frågan har tidigare varit föremål för riksdagens behandling. I de vid

1959 års riksdag väckta motionerna 1:514 och 11:624 framställdes bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1960 3

begäran om utredning av frågan om undanröjande av dubbelbeskattningen

för delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 54 avstyrkte bevillningsutskottet motionsyrkandet

och anförde, att frågan inte genom de ändringar i företagsbeskattningen

som genomfördes år 1955 eller eljest kommit i ett sådant ändrat läge att

den yrkade omläggningen av beskattningssystemet framstode såsom motiverad.

Enligt utskottets uppfattning kunde den svenska beskattningen av

företagen och delägarna däri betecknas såsom mycket liberal, vilket omdöme

torde gälla även vid en internationell jämförelse.

Utskottet

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att 1960 års bolagsskattesakkunniga erhåller i uppdrag

att utreda jämväl frågan om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen

för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt om ett helt likställande

mellan de nämnda företagsformerna vad angår skattesatser.

Yrkanden om utredning av frågan om undanröjande av dubbelbeskattningen

av bolagsvinster framställdes motionsvägen vid föregående års riksdag.

Bevillningsutskottet avvisade yrkandena under uttalande bl. a. att

frågan då icke kommit i ett sådant läge som motiverade en omläggning i

den av motionärerna angivna riktningen. Utskottet vill erinra om att vid

samma års riksdag beslut fattades om slopande av den extra bolagsskatten,

innebärande en sänkning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag

och ekonomiska föreningar med 20 procent. Utskottet finner icke anledning

föreligga för riksdagen att frångå den av 1959 års riksdag intagna

ståndpunkten i frågan.

Utskottet kan således icke tillstyrka att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om vidgade direktiv för den nu arbetande utredningen. Ett

ytterligare skäl för denna ståndpunkt finner utskottet ligga just däri att

den ifrågavarande utredningen, såsom framgår av meddelade direktiv, har

tillsatts allenast i syfte att överväga skattetekniska lösningar av vissa spörsmål

rörande företagsvinsternas beskattning av jämförelsevis begränsad

räckvidd samt har att slutföra detta uppdrag skyndsamt. Tilläggas bör att

frågan om en omläggning av företagens beskattning på senaste tid uppmärksammats

från andra utgångspunkter än som anlagts i de föreliggande motionerna.

Det har nämligen ifrågasatts att genomföra någon form av bruttobeskattning

i stället för nuvarande beskattning på grundval av företagens

redovisade nettovinster. Dessa synpunkter torde emellertid komma att aktualiseras

om en allmän översyn av skattesystemet kominer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1960

att de likalydande motionerna I: 71 av herr Ewerlöf in. fl.

och II: 85 av herr Hjalmarson in. fl. angående en successiv

avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska

föreningar, m. m. icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1960

Si, ’ f. :-f-rjT07> !!-;’• '' ■i ,'':

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Jansson, Söderquist,

Bengtson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Yngve Nilsson, Sundin och Stefanson;

samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Nilsson i

Svalöv, Allard, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg,

Andersson i Essvik och Rydén.

Reservationer

I) av herrar Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka

under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 71 av herr

Ewerlöf m. fl. och II: 85 av herr Hjalmarson m. fl. ansett, att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte låta den nu tillsatta företagsbeskattningskommittén

utreda jämväl frågan om en successiv avveckling

av dubbelbeskattningen för aktiebolag och ekonomiska

föreningar samt om ett helt likställande mellan de

nämnda företagsformerna vad angår skattesatser.

II) av herrar Söderquist, Stefanson, Gustafson i Göteborg och Rydén.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLN SO

002884

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.