Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1960-03-17 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:30, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående rätt

för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse

från tulltaxan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 4 januari 1960 daglecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 32, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag beträffande de tullsänkningar som

föranledes av Sveriges anslutning till konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Konventionen innebär

i denna del i huvudsak att tullarna på varor som härrör från avtalssluiande

länder skall avvecklas successivt under en tioårsperiod. Början göres

med en 20-procentig tullsänkning den 1 juli 1960. Förslaget avser fullmakt

för Konungen att för Sveriges del förordna om de avvikelser från tulltaxan

som föranledes härav.

Det ovannämnda författningsfårslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om

avvikelse från tulltaxan m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skall för vara, som införes till riket, enligt bestämmelserna i konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen utgå

lägre tull än enligt gällande tulltaxa, äger Konungen förordna om den

avvikelse från tulltaxan, som föranledes av nämnda bestämmelser.

Vad i första stycket sägs om tull enligt tulltaxan skall jämväl hava avseende

å tull eller särskild tullavgift, som utgår med stöd av förordningen den

15 maj 1959 (nr 180) angående rätt för Konungen att förordna om uttagande

av tull i vissa fall eller tidigare förordningar i samma ämne.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

2 §•

Konungen äger fastställa de föreskrifter som vid tillämpning av förordnande

enligt 1 § erfordras för bestämmande av varas ursprung, för meddelande

av tullrestitution eller eljest för prövning huruvida och i vilken omfattning

tull skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.

I de i anledning av propositionen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

likalydande motionerna 1:522 av herr Bengtson m. fl. och 11:649 av

lierr Hedlund m. fl. har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 32 måtte

a) besluta att sista meningen i förordningen angående rätt för Konungen

att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. skall hava följande

lydelse:

»Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer och

upphör att gälla den 30 juni 1961», samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att förslag angående avveckling av protektionistiska inslag i fiskala

tullar med anledning av Sveriges anslutning till EFTA må föreläggas riksdagen,

samt

2) att till riksdagen årligen må avlämnas redogörelse angående utvecklingen

inom EFTA m. m. i enlighet med vad i motionerna anförts.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de i

anledning av propositionen nr 25 väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

likalydande motionerna I: 518 av herrar Sunne och Per-Olof Hanson samt

II: 641 av herr Boi ja m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i samband med

behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 25 måtte besluta sådan ändring

av tull taxen ummer att tullfrihet skall gälla för import av textil- och

konfektionsmaskiner fr. o. m. den 1 juli 1960».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 641 (II: 640) och II: 649.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å s. 3—5 i propositionen.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1:518 och

II: 6 4 1 anföres i de likalydande motionerna I: 517 och II: 640 bl. a. följande.

I sitt betänkande om den svenska textilindustrien har textilutredningen

lämnat en redovisning av branschens konkreta problem samt diskuterat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960 3

vilka åtgärder som kan bidraga till en förbättring av dess läge. De rekommendationer

och förslag som utredningen förordar avser i allmänhet åtgärder,

som bör genomföras av branschens företag och organisationer själva

utan statlig medverkan. I vissa fall är emellertid även åtgärder från statsmakternas

sida motiverade. Av textilutredningens analys framgår klart, att

de aktuella problemen för den svenska textilindustrien kan i allt väsentligt

återföras på det höga kostnadsläget. Skillnaderna i tillverkningskostnaderna

mellan Sverige och övriga västeuropeiska länder uppskattas till 10—25 % på

varuvärdet.

En kostnadsfaktor av icke oväsentlig betydelse, som är helt beroende av

statsmakternas åtgöranden, gäller tullbelastningen på importerade textil- och

konfektionsmaskiner. Sjustatsmarknaden har redan framkallat och kommer

än mer att kräva betydande nyinvesteringar för att motverka det höga svenska

kostnadsläget. I rådande hårda konkurrensläge tillmätes en reduktion

av kostnaderna för maskininvesteringarna med tio procent, vilket är nuvarande

tull, en betydande vikt av branschens företrädare. Då någon egentlig

inhemsk produktion av textilmaskiner inte finns, föreslår textilutredningen,

att tullfrihet skall tillämpas för sådana maskiner som inte tillverkas inom

landet. Utredningens förslag på denna punkt bör förverkligas i och med sjustatsavtalets

ikraftträdande samt gälla generellt för importerade textil- och

konfektionsmaskiner. Motionärerna föreslår därför att riksdagen måtte besluta

ändring i sagda hänseende av tulltaxan med giltighet fr. o. m. den 1 juli

1960.

I de likalydande motionerna I: 522 och II: 64 9 anföres i huvudsak.

I propositionen framhålles att för vårt lands vidkommande endast

ett fåtal tullar torde böra betraktas som fiskala. Ett sådant åberopande utgör

emellertid icke motiv för att underlåta riksdagsbehandling av ärendet.

De fiskala tullarna måste till sin karaktär bedömas på samma sätt som beskattning.

Beskattningsrätten skall utövas av riksdagen allena. Riksdagen

bör därför inte lämna ett så omfattande bemyndigande som förordas i propositionen.

Kungl. Maj :t bör i stället anmodas framlägga förslag om avvecklingen

av de protektionistiska inslagen i de fiskala tullarna. Detta bör medhinnas

utan överskridande av tidsgränsen den 1 juli 1960.

Förslaget till förordning angående rätt att i vissa fall förordna om avvikelse

från tulltaxan innebär ett synnerligen omfattande bemyndigande,

vilket också framhålles av departementschefen. Det torde emellertid stöta

på praktiska svårigheter att underställa riksdagen varje ändring av det

svenska gränsskyddet, som föranledes av anslutningen till EFTA. Det är

emellertid angeläget att riksdagen får möjlighet att närmare ta del av hur

bemyndigandet utnyttjats för att om så befinnes erforderligt meddela nya

riktlinjer. Av den anledningen bör det givas endast ett år i sänder, så att

riksdagen årligen får tillfälle att närmare bedöma hur bemyndigandet använts

mot bakgrunden av EFTA:s utveckling. Det ligger i sakens natur att

ändringar i konventionsreglerna m. m. till betydande del kommer att ske

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

successivt genom olika åtgärder, som var för sig inte är av så genomgripande

natur. En sådan utveckling torde vara den bästa för EFTA:s ändamålsenliga

funktion. Det är emellertid angeläget att riksdagen på ett tillfredsställande

sätt får ta del av utvecklingen inom EFTA och bereds tillfälle att ange

allmänna riktlinjer för de svenska ståndpunktstagandena. Detta synes kunna

ske, om Ivungl. Maj :t årligen avlämnar en redogörelse för vad som under föregående

år förekommit i dessa frågor. I och för sig kan en sådan redogörelse

tänkas utformad på olika sätt, men med nu gällande ordning synes det lämpligast

att den lämnas i den proposition, som enligt vad motionärerna förordat

måste framläggas med anledning av att bemyndigandet att göra avvikelse

från tulltaxan gäller för endast ett år i sänder. Propositionen bör innefatta

redogörelser för under föregående år vidtagna ändringar i konventionsreglerna,

hur dessa ändringar jämte övriga inom EFTA träffade beslut

och av medlemsstaterna vidtagna åtgärder inverkat på det svenska gränsskyddet,

vilka ändringar av tullsatserna som Kungl. Maj:t med riksdagens

bemyndigande vidtagit samt för den allmänna ekonomiska utvecklingen

inom EFTA och dess återverkningar för det svenska näringslivet.

Genom ett sådant tillvägagångssätt skulle riksdagen ha möjlighet att mera

ingående följa utvecklingen inom EFTA och pröva för svenskt vidkommande

eventuellt erforderliga åtgärder. Redogörelsen i propositionen skulle

utgöra en värdefull bakgrund och vägledning vid ekonomisk-politiska bedömanden

över huvud taget. Särskilt inledningsvis kan delade meningar uppkomma

om i vilken utsträckning man utan riksdagens hörande har rätt att

biträda bindande beslut inom EFTA och om i vilken utsträckning Kungl.

Maj:t äger utnyttja bemyndigandet om rätt att göra avvikelser från tulltaxan.

Genom här föreslagna årliga redogörelse i proposition skulle sannolikt

praxis härulinnan utvecklas efter relativt kort tid. Därjämte finge riksdagen

möjlighet att årligen meddela allmänna riktlinjer för såväl de svenska

ståndpunktstaganden inom EFTA som för handhavandet av bemyndigandet

att göra avvikelser från tulltaxan.

Utskottet

Sedan Kungl. Maj :t den 4 december 1959 godkänt konventionen angående

den europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, har Kungl. Maj :t i

proposition nr 25 till innevarande års riksdag hemställt om riksdagens godkännande

av Sveriges anslutning till konventionen. Utrikesutskottet har i

utlåtande nr 2 hemställt om bifall till propositionen.

Enligt i EFTA-konventionen närmare angivna bestämmelser skall medlemsstaterna

successivt avveckla sina tullar under en tioårsperiod med början

den 1 juli 1960. Denna förpliktelse gäller alla varor utom de särskilda

jordbruks- och fiskeprodukter, som upptagits i bilagor till konventionen.

Fiskala tullar är i princip undantagna från avvecklingen. Beträffande sistnämnda

tullar skall dock avveckling ske av eventuellt förekommande pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

5

tektionistiska element antingen i samma takt som för övriga tullsänkningar

eller på en gång dock senast den 1 januari 1965. I fråga om interna skatter

skall det protektionistiska elementet avskaffas senast den 1 januari 1962.

Det åligger medlemsstaterna att före den 1 juli 1960 underrätta EFTA-sammanslutningens

råd om vilka tullar de avser att behandla som fiskala tullar.

I den mån anmälan inte sker i fråga om någon fiskal tull, kommer denna

att automatiskt omfattas av konventionens bestämmelser om tullavveckling.

Varje medlemsstat äger vidare tillämpa lägre tullsatser än de, som de

programenliga avvecklingsbestäinmelserna vid varje tidpunkt medger. Rådet

kan också — under förutsättning av enhällighet — besluta om en snabbare

awecklingstakt.

Ett genomförande av tullsänkningsprogrammet förutsätter avvikelser från

den av riksdagen antagna tulltaxan. Med hänsyn till de praktiska svårigheterna

att förelägga riksdagen varje ändring i tulltaxan, som kan föranledas

av Sveriges anslutning till konventionen, har Kungl. Maj :t i den till bevillningsutskottet

hänvisade propositionen nr 32 hemställt om bemyndigande

att förordna om de avvikelser från gällande tullbestämmelser, som påkallas

genom konventionen.

I de likalydande motionerna I: 522 och II: 649 har bl. a. hemställts, att

Kungl. Maj :t skall erhålla ett till den 30 juni 1961 tidsbegränsat bemyndigande

att förordna om de avvikelser från tulltaxan, som blir erforderliga.

Som motivering för yrkandet har anförts angelägenheten av att riksdagen

får möjlighet att närmare taga del av liur bemyndigandet utnyttjats samt

att riksdagen, om så befinnes erforderligt, skall kunna meddela nya riktlinjer

för de svenska ståndpunktstagandena.

Därest riksdagen, såsom utrikesutskottet förordat, godkänner Sveriges

anslutning till konventionen och denna därefter ratificeras av medlemsstaierna,

har vårt land förbundit sig att avveckla de tullar, som inte är uttryckligen

undantagna i konventionen eller utgör fiskala tullar, på det sätt och i

den takt, som föreskrives i konventionen. Någon inskränkning i den programenliga

tullavvecklingen under tioårsperioden kan därefter inte utan enhälligt

beslut av medlemsstaterna ifrågakomma.

Det av Kungl. Maj :t begärda bemyndigandet avser i fråga om rent protektionistiska

tullar således endast att ge Kungl. Maj :t möjlighet att inom

den av riksdagen uppdragna ramen vidtaga de åtgärder av företrädesvis

formell karaktär, som föranledes av konventionens bestämmelser. Om emellertid

tullavvecklingen, på sätt förutses i konventionen, helt eller delvis

skall genomföras i snabbare takt än ovan nämnts, måste självfallet riksdagens

medgivande dessförinnan inhämtas. Likaså erfordras riksdagens

godkännande om konventionen skall utsträckas att omfatta ytterligare någon

stat.

Som förut nämnts skall rådet underrättas före den 1 juli i år om vilka

fiskala tullar, som varje medlemsstat anser sig böra bibehålla och vilka således

inte skall omfattas av bestämmelserna om avveckling. I annat fall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

blir sådan tull att hänföra till de tullar, som skall avvecklas. Även fiskala

tullar med protektionistiskt inslag skall anmälas före nämnda dag, varvid

tillika skall anges om det protektionistiska elementet skall avskaffas i samma

takt och på samma sätt som rent protektionistiska tullar eller om det

skall avskaffas på en gång senast den 1 januari 1965. Fråga uppkommer således

vilka tullar som från Sveriges sida skall anmälas som rent fiskala

tullar eller finanstullar med protektionistiskt element. Dessa frågor är

— även om de ur statsfinansiell synpunkt har förhållandevis liten betydelse

— av sådan karaktär att de i och för sig skall avgöras av riksdagen.

Emellertid är vissa frågor om avveckling av finanstullar med eller utan

protektionistiskt inslag föremål för överläggningar de olika medlemsstaterna

emellan. Dessa överläggningar kan antagas komma att fortgå även

under juni månad, då riksdagen inte är samlad. Det torde inte heller vara

möjligt att lämna rådet de nämnda underrättelserna med förbehåll om ett

senare godkännande från riksdagens sida. Under sådana förhållanden torde

det vara nödvändigt att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa erforderliga

avgöranden i angivna frågor och att med för Sverige bindande

verkan göra ovannämnda anmälningar rörande de fiskala tullarna. Av angivna

skäl bör också sättet för avvecklingen av de protektionistiska elementen

i förekommande fiskala tullar beslutas av Kungl. Maj :t. I detta sammanhang

bör understrykas att det i nuvarande statsfinansiella situation

inte finns anledning att — utan att motsvarande fördelar uppnås för vårt

land — avveckla de finanstullar, som enligt konventionens regler må bibehållas.

Det sagda får dock inte tolkas så att utskottet anser, att protektionistiska

inslag i tullarna bör bevaras. På denna punkt innebär konventionen,

som förut nämnts, en ovillkorlig förpliktelse till avveckling.

Utskottet vill vidare — då bemyndigandet måste betraktas som en undantagsföreteelse

betingad av det speciella läget — framhålla angelägenheten

av att Kungl. Maj:t såvitt möjligt och i lämpliga former under höstsessionen

underrättar riksdagen om resultatet av nämnda överläggningar och de

utfästelser som sålunda gjorts. Likaså finner utskottet naturligt, att Kungl.

Maj :t på lämpligt sätt även senare håller riksdagen informerad om utvecklingen

inom frihandelsområdet och om de åtgärder, som från svensk sida

vidtagits i anledning av bestämmelserna i konventionen.

Av det anförda framgår att det i främsta rummet är i fråga om de åtgärder,

som måste vidtagas före den 1 juli 1960, som det begärda bemyndigandet

för Kungl. Maj:t får mera självständig betydelse. För tiden därefter

blir det huvudsakligen fråga om verkställighetsåtgärder från Kungl. Maj :ts

sida. Under sådana förhållanden kan utskottet inte finna erforderligt att

Kungl. Maj :t årligen återkommer med begäran om bemyndigande att sänka

tullarna i enlighet med de förpliktelser, som Sverige åtagit sig genom EFTAkonventionen.

Utskottet anser således, att riksdagen bör lämna Kungl. Maj :t

det begärda bemyndigandet. I den mån de i de väckta motionerna framställda

yrkandena icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

hemställer utskottet, att de av riksdagen lämnas utan åtgärd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960 7

Utskottet behandlar härefter yrkandet i de i anledning av propositionen

nr 25 väckta, till utskottet hänvisade likalydande motionerna I: 518 och II:

641, vari hemställts om tullfrihet för importerade textil- och konfektionsmaskiner

fr. o. m. den 1 juli 1960. Som motivering för yrkandet har anförts,

att sjustatsmarknaden redan krävt och kommer att kräva betydande nyinvesteringar

inom textilindustrin för att motverka det höga svenska kostnadsläget.

I rådande konkurrensläge tillmätes därför en reduktion av kostnaderna

för maskininvesteringar med tio procent, motsvarande nuvarande

tull, stor vikt.

I skrivelse den 23 mars 1959 till chefen för handelsdepartementet hemställde

textilutredningen, att proposition måtte framläggas till 1959 års riksdag

om införande av tullfrihet för sådana textil- och konfektionsmaskiner,

som inte tillverkas inom landet. Skrivelsen har överlämnats till chefen för

finansdepartementet. Sedermera har textilutredningen i sitt i december 1959

avlämnade betänkande (SOU 1959: 42) ånyo framlagt förslag om tullfrihet

för importerade maskiner av ovan nämnt slag i syfte att stärka den svenska

textilindustrins konkurrenskraft. Betänkandet är för närvarande föremål

för remissbehandling.

Utskottet är väl medvetet om, att den inhemska textil- och beklädnadsindustrin

under senare år haft att kämpa med ökade svårigheter och att ett

genomförande av ett frihandelsområde kan komma att medföra ett skärpt

konkurrensläge för denna industri. Det kan heller inte förnekas, att den

av textilutredningen och motionärerna förordade tullfriheten för textil- och

konfektionsmaskiner av sådant slag, som icke tillverkas inom landet, kan

vara av betydelse för att nedbringa industrins kostnader. Å andra sidan

måste de frågor av teknisk och administrativ natur, som är förenade med

en sådan åtgärd, beaktas. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t

i anledning av de gjorda framställningarna tar frågan under övervägande

och, om förutsättningar därför föreligger, snarast möjligt framlägger förslag

till frågans lösning. Utskottet anser sig således inte kunna tillstyrka

omedelbara lagstiftningsåtgärder i ämnet och avstyrker därför bifall till

motionerna I: 518 och II: 641.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 32, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning angående rätt för Konungen

att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.;

samt

2) att de likalydande motionerna I: 522 av herr Bengtson

in. fl. och II: 649 av herr Hedlund m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 518 av herrar Sunne och Per-Olof Hanson

samt II: 641 av herr Boija m. fl. måtte, i den mån de icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1960

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, av

riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Spetz, Jansson,

Gustaf Elofsson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Wärnbere och

Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Nilsson

i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Gustafson i

Göteborg, Engkvist och Andersson i Essvik.

600476 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse f a1 i texten