Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående en omläggning av företagsbeskattningen såvitt avser mindre företag.

1960-03-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:32, Betänkande i anledning av väckta motioner angående en omläggning av företagsbeskattningen såvitt avser mindre företag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående en omläggning av företagsbeskattningen

såvitt avser mindre företag.

(2:a avd.)

♦

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 418 av herr Mattsson samt II: 501 av herrar Gustafsson i

Kårby och Svensson i Stenkyrka, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av möjligheterna

till omläggning av företagsbeskattningen i syfte att underlätta de mindre

företagens konsolidering och självfinansiering».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 418.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I motionerna framhålles, att det är av största vikt att beskattningssystemet

inte lägger hinder i vägen för företagens konsolidering och möjligheter

till självfinansiering. För den allra vanligaste företagsformen — inregistrerade

handelsfirmor — är det en uppenbar olägenhet att den vinst, som

uppkommer av rörelsen, påföres firmainnehavaren och taxeras som inkomst

i dess helhet. Det är angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera

företagsbeskattningssystemet med regler, som tillgodoser kraven

på ökade möjligheter till konsolidering. Man kunde tänka sig att i handelsregistret

upptagna företag även i skattehänseende betraktas och behandlas

som juridiska personer och att med ledning därav uppdelningen i skattehänseende

mellan företagarens och företagets ekonomi göres mera strikt, över

huvud taget förtjänar frågan om beskattningen av de mindre företagen att

upptagas till en allsidig utredning, varvid man givetvis även bör överväga

möjligheten till en differentiering inom företagsbeskattningens ram på så

sätt, att de mindre företagens särskilda problem vinner särskilt beaktande.

Utskottet

I de föreliggande motionerna upptas frågan om beskattningen av mindre

företag. Motionärerna, som hemställer att en skyndsam utredning vidtas

av möjligheterna till omläggning av företagsbeskattningen i syfte att underlätta

de mindre företagens konsolidering och självfinansiering, har pekat

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

på några för dessa företag speciella problem. Bl. a. har motionärerna framhållit,

att många mindre och medelstora företag beskattas alltför hårt, eftersom

de ofta har lägre skattekraft än stora företag. Vidare framhåller de

önskvärdheten av att av enskilda personer ägda företag genom lättnader

i beskattningen erhåller med aktiebolag jämförbara konsolideringsmöjligheter.

Som motionärerna påpekat föreligger det vissa skillnader i beskattningshänseende

mellan å ena sidan bolag och ekonomiska föreningar och å andra

sidan enskilda rörelseidkare. Mest påfallande torde olikheten vara då det

gäller skattesatserna vid den statliga inkomstskatten. Medan för bolag och

ekonomiska föreningar skatten är proportionell, utgår den för fysiska personer

enligt en progressiv skala. En annan framträdande skillnad är att bolag''

och ekonomiska föreningar i motsats till fysiska personer äger rätt till

avsättning till investeringsfonder för konjunktur utjämning. I stor omfattning

är emellertid beskattningsreglerna för de olika företagsformerna överensstämmande.

Detta gäller bl. a. de betydelsefulla reglerna om varulagervärdering

och om avskrivning på byggnader och inventarier. Verkningarna

av föreliggande skillnader i beskattningsreglerna mellan enskilda företagare

å ena sidan och juridiska personer å den andra sidan torde ingalunda alltid

vara till nackdel för de enskilda rörelseidkarna. Tvärtom torde dessa som regel

beskattas lindrigare än aktiebolag. Nämnas kan att för gifta fysiska

personer den statliga inkomstskatten är lika stor som bolagsskatten, d. v. s.

40 procent, vid en taxerad inkomst av omkring 65 000 kronor. Denna inkomstnivå

uppnår endast ett par procent av de fysiska personer, som är

rörelseidkare. I regel har de betydligt lägre inkomster, varför det ur denna

synpunkt är till fördel att driva en mindre rörelse i form av enskild firma.

Frågan om företagsbeskattningens utformning var föremål för utredningunder

första hälften av 1950-talet, och år 1955 tog riksdagen ställning till

huvudprinciperna i fråga om denna beskattning. Därvid belystes självfallet

inte enbart skatteproblemen för bolag och ekonomiska föreningar utan även

de frågor som kunde anses vara av betydelse för enskilda rörelseidkare. Genom

möjligheterna till en långtgående varulagernedskrivning och rätten att

snabbt avskriva anskaffade maskiner och inventarier torde också vara sörjt

för att flertalet smärre företag erhåller tillfälle till konsolidering i rimlig

utsträckning. Nämnas bör i detta sammanhang att — bortsett från utövare

av fria yrken — endast ca 15 procent av de enskilda rörelseidkarna enligt

inkomststatistiken för taxeringsåret 1958 hade en skattemässig årsinkomst

å mer än 20 000 kronor. Över 30 000 kronors inkomst hade drygt 10 000

rörelseidkare eller ca 5 procent.

Av dessa siffror framgår att endast en liten del av de enskilda rörelseidkarna

torde ha möjlighet att disponera sin årsinkomst till ytterligare konsolidering.

För det stora flertalet är den redovisade årsinkomsten inte större

än alt den kan antagas nätt och jämnt förslå till att täcka den skattskyldiges

nödvändiga levnadskostnader och skatter och införandet av ytterligare

möjligheter till konsolidering via beskattningen skulle i själva verket inne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

3

bära ett uppskov med beskattningen av inkomster, vilka använts för täckande

av företagarens utgifter för egen löpande konsumtion.

Då frågan om företagsbeskattningens utformning nyligen varit föremål

för utredning och utskottet inte funnit att några omständigheter tillkommit,

som kan påkalla att skattefrågan för mindre företag ånyo överväges,

finner utskottet sig böra avstyrka bifall till de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 418 av herr Mattsson

samt II: 501 av herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka

om utredning rörande viss omläggning av företagsbeskattningen

såvitt avser mindre företag icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Mattsson,

Siegbahn och Stefanson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Kärrlander,

Magnusson i Borås, Wiklund, Andersson i Essvik, Darlin, Stenberg,

Eriksson i Bäckinora och Kristenson i Göteborg.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Bengtson, Mattsson, Stefanson, Kollberg,

Magnusson i Borås, Darlin, Stenberg och Eriksson i Bäckmora, vilka

dels ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I de förevarande motionerna har särskilt upptagits de mindre företagens

ställning i skattesystemet. Det har därvid understrukits att det är av största

vikt att beskattningssystemet inte lägger hinder i vägen för företagets konsolidering

och möjligheter till självfinansiering. Motionärerna har ansett det

angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera företagsbeskattningssystemet

med regler som tillgodoser kraven på ökade möjligheter till

konsolidering. Utskottet delar denna uppfattning och anser den målsättning

motionärerna angivit angelägen att eftersträva. Vid en kommande

översyn av skattesystemet — varom hemställan gjorts i särskilda motioner

— som även bör omfatta reglerna för företagsbeskattningen och som enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1960

utskottets uppfattning bör åsyfta åtgärder ägnade att främja företagssparandet

och stärka förutsättningarna för ökning av produktionen, bör de i

motionerna upptagna frågorna utredas.»

dels ock ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I:

418 och 11:501 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att vid en kommande allmän översyn av skattesystemet särskilt

undersökes sådana reformer av beskattningsreglerna

som kan underlätta de mindre företagens konsolidering och

möjligheter till självfinansiering.

600476 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.