Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 19H

1960-05-04 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:55, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 19H

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november

19H (nr 383) angående stämpelavgiften jämte i ämnet

väckta motioner. 1

I en den 11 mars 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 97, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Förslag framlägges till vissa ändringar i stämpelförordningen, sammanhängande

med Sveriges anslutning till EFTA-konventionen samt annan lagstiftning.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

Härigenom förordnas, att 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1959: 577 och av 5 § se 1943: 423.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. T samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Bevis av chefen för utrikesdepartementets rätts- avdelning angående innehållet i utländsk

lag ..................................

17

dock skall bevis om äktenskapshinder

enligt utländsk lag förses med stämpel

till belopp av allenast 2 kronor.

» av tullmyndighet om exportvaras ur- sprung (nrsprnngscertifikatl............

it

* från statsdepartement eller riksantikva- rieämbetet angående undantag från för- bud mot utförsel av vara till utrikes

ort:

där värdet av det till utförsel avsedda

godset skäligen kan anses överstiga

400 kronor..........................

20

20

3

eljest ..............................

3

(Gällande lydelse)

5

Angående stämpelavgift vid anlitande

av kommissionär i domsaga är

särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

§•

Angående stämpelavgift vid anlitande

av kommissionär i domsaga

eller hos vattendomstol är särskilt

stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

I) motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts, »att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till sådan ändring

av stämpelförordningen att sammanläggning av inteckningar kan ske skattefritt»;

ävensom

II) motionen II: 375 av herr Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta i motionen angivna höjningar av stämpelavgifterna

samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om motsvarande ändringar

i expeditionslösenförordningen, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 374 och II: 375.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 dr 1960

3

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Ändring i anledning av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen,

s. 3—4.

II. Tillägg i anledning av ändrade regler om kommissionärsarvode vid

vattendomstolarna, s. 4.

III. Departementschefens hemställan, s. 4.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionen 11:374 anför motionären bl. a. följande. Inteckningarna

i en fastighet ligger i regel som säkerhet för lån hos en eller flera

banker, och det kan tyckas spela mindre roll, om banken har en inteckning

på 100 000 kronor eller 10 på vardera 10 000 kronor. Ur säkerhetssynpunkt

år det också likgiltigt, vilket alternativ som tillämpas, men ur andra synpunkter

blir konsekvenserna betydande nog. Man behöver endast peka på

behovet av större valvsutrymmen och utökad arbetskraft.

Varje inteckning skall registreras av inskrivningsdomaren i fastighetsboken.

Den minsta förändring som företages med en inteckning måste registreras

i fastighetsboken. Om t. ex. ett litet område frånsäljes, måste 10

inteckningar dödas i detta område. Det blir 10 ärenden hos inskrivningsdomaren

med åtföljande anteckningar i fastighetsboken och bevis på varje

inteckningshandling. Ett gravationsbevis på en relativt liten fastighet blir

därför ofta ett dokument på både tre och fyra sidor. Då man betänker hur

många fastigheter, som finns i vårt land, inser man lätt, vilken besparing

i tid och arbetskraft som vinnes om gravationsbevisen förkortas till någon

sida. Det är uppenbart, att det ur flera synpunkter vore önskvärt, om de

10 inteckningarna utbyttes mot en enda. Det väsentliga skälet att så ej sker

torde vara kostnadsfrågan. Sedan länge har den regeln gällt, att skuldebrevet

skall beläggas med stämpel, då inteckning sökes. Stämpeln utgår f. n.

efter 0,4 %. Föreskrifterna är sådana att det är möjligt att utbyta en inteckning

mot två eller flera utan att de nya inteckningarna belägges med

stämpel. Men vill man byta ut 10 gamla mot en ny på samma belopp, t. ex.

på 100 000 kronor, måste stämpel betalas med 400 kronor. Fastighetsägaren

är inte villig att göra denna utgift, och följden blir att bankerna och inskrivningsdomarna

får behålla de gamla inteckningarna.

Det borde vara överkomligt att i stämpelförordningen införa en bestämmelse

av innehåll, att en ny inteckning ej skall beläggas med stämpel för

det belopp, vartill inteckningar i samma fastighet eller del därav dödas vid

samma inskrivningsdag. En sådan enkel åtgärd skulle med säkerhet i hög

grad bidraga till en rationalisering och förenkling av inteckningsväsendet.

Till stöd för yrkandena i motion en 11:375 anföres i huvudsak följande.

I rådande statsfinansiella läge, då det är angeläget att åstadkomma

besparingar och mera rationell offentlig hushållning, synes det motionären

tf Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

4: Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

motiverat att genomföra en viss uppjustering av i varje fall de viktigaste

taxorna i stämpelförordningen, så att en bättre anpassning till det förändrade

penningvärdet och statsverkets kostnader kan vinnas. Vid fjolårets

riksdag togs frågan upp i de likalydande motionerna 1:567 ock 11:680.

Då framlades ett förslag till justering av taxorna för vissa angivna expeditioner.

Medan ändringar i stämpelförordningen beslutas av riksdagen,

ankommer det på Eungl. Maj :t att ensam besluta ändringar i lösenförordningen.

Båda beloppen skall emellertid tillföras statsverket i form

av stämpelavgift, dock med undantag för främst expeditioner vid rådhusrätterna,

där lösenbeloppet tillfaller stadens kassa. Den ifrågasatta höjningen

bör bedömas med hänsyn till den sammanlagda avgiften.

Motionären upprepar det vid förra årets riksdag framlagda förslaget med

undantag för gravationsbevisen, där en höjning av avgiften genomfördes.

Förslaget avser endast den i nedanstående tablå inom parentes angivna

stämpelavgiften. I uppställningen bortses från inteckningskontrollstämpel

(25 öre) som i vissa fall skall åsättas.

Expeditionens art Nuvarande avgift

kronor

Föreslagen avgift

kronor

itevis

ang. inskrivningsdomares beslut teck- nat å företedd handling, om det avser

bifall, vilandeförklaring eller avslag

7

(1)

12

<6)

för införing å varje upplägg utöver

det första

1

(-)

2

(-)

»

lagfarts-

2

(1)

4

(2)

»

äganderätts-

3

(1)

6

<4)

för envar av 2:a och 3:e fastigheten

ytterligare

1

(-)

2

(-)

för envar av övriga fastigheter ytter- ligare

0:50

(-)

1

(-)

ang. anteckning om innehav av inteck- ningshandling eller uppvisande av så- dan handling

1

(-)

3

(2)

taxerings-

2

(1)

4

(3)

Körkort för bil eller motorcykel

10

(10, i vis- sa fall 8)

20

(20, i vissa

fall 18)

» efter återkallelse

20

(20, i vis- sa fall 18)

40

(40, i vissa

fall 38)

» duplett

2

(2, i vis-

5

(5, i vissa

sa fall 1) fält 4)

10 (8) 20 (18)

Pass, rese-, till land utom Skandinavien

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

Vidare bör som en följd av år 1959 vidtagen ändring i stämpelförordningen

rörande avskrifter avgiften för »protokoll, annat», som utgives till lösningsskyldig

part, höjas från 1 till 3 kr. Med de ovan berörda avgifterna

sammanhänger nära föreskrifter i 2 kap. stämpelförordningen om stämpelheläggning

av ansökningar. Avgiften är 10 kr. för ansökan om stämning och

5 kr. för annan ansökning. Dessa avgifter bör höjas till 20 respektive 10 kr.

Enligt förordningen den 30 juni 1943 angående kommissionärsavgift i

domsagorna utgör avgiften för anlitande av kommissionär 1 kr. för första

ärendet och 50 öre för följande, som samtidigt mottagits från samma uppdragsgivare,

dock sammanlagt högst 15 kr. Dessa avgifter, som uttages genom

stämpelbeläggning och tillfaller statsverket, bör höjas till 2 kr. resp.

1 kr., varjämte maximibeloppet bör höjas till 20 kr.

De föreslagna avgiftshöjningarna torde komma att medföra en inkomstökning

för statsverket av mellan 5 och 10 miljoner kr. per år.

Utskottet

Den avveckling av tullarna på industrivaror, som EFTA-konventionen

syftar till, omfattar endast sådana varor, som importeras från annan stat

inom frihandelsområdet och som har sitt ursprung inom detta. Konventionen

förutsätter därför, att medlemsstaterna skall utöva viss kontroll över

att ursprungskravet iaktlages och att ursprungscertifikat skall kunna utfärdas

av därtill auktoriserat organ eller av statlig myndighet. För vårt

lands vidkommande har sistnämnda uppgift ansetts böra ankomma på de

auktoriserade handelskamrarna och tullverket. Enligt gällande bestämmelser

i stämpelförordningen skall viss mindre stämpelavgift erläggas för bevis,

som utfärdas av tullmyndighet. Eftersom utfärdandet av ursprungscertifikat

kan komma att ställa mycket olika krav på myndigheten i fråga om

utredning och annat arbete, har avgiften för certifikatet ansetts böra bestämmas

med hänsyn till omfattningen av nedlagt arbete. Det har vidare

befunnits lämpligt att varuhavares kostnader för certifikatet skall bli ungefär

desamma oavsett till vilken myndighet han vänder sig. På grund härav

föreslås i propositionen att av tullmyndighet utfärdat ursprungscertifikat

skall vara fritt från stämpel. Bestämmelser om varuhavares kostnad för ursprungscertifikat

torde sedermera komma att meddelas i särskild ordning.

Vid innevarande års riksdag har beslutats att det nuvarande kommissionärsarvodet

vid vattendomstolarna skall omvandlas till stämpelavgift. Förordningen

angående kommissionärsavgift i domsagorna har därför kompletterats

med stadgande, att förordningen skall vara tillämplig även på vattendomstolarna.

Med anledning härav föreslås i propositionen ett av ovannämnda

riksdagsbeslut erforderligt tillägg till bestämmelserna i 5 § stämpelförord

ningen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

och tillstyrker de i propositionen, föreslagna ändringarna i stämpelförordningen.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de

vid riksdagens början väckta motionerna II: 374 och II: 375. I förstnämnda

motion har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om förslag till sådan ändring i stämpelförordningen, att en ny inteckning

inte skall beläggas med stämpelavgift för det belopp, vartill inteckningar i

samma fastighet eller del därav dödas, när åtgärderna sker på samma inskrivningsdag.

Som motivering för yrkandet har anförts, att en sådan författningsändring

skulle bidraga till en rationalisering och förenkling av inteckningsväsendet.

Såvitt utskottet kan bedöma föreligger ett visst behov av att kunna vidtaga

sådana åtgärder, som avses i motionen. För närvarande saknas regler

om sammanläggning av inteckningar i inteckningsförordningen. Däremot

kan flera inteckningar i en fastighet först dödas och sedan ersättas med en

ny inteckning och denna inteckning kan komma att gälla med samma förmånsrätt

som de dödade inteckningarna, om nedflyttning i förekommande

fall sker av andra inteckningar i fastigheten. Ett sådant förfarande kan bli

både kostsamt och omständligt. Under alla förhållanden blir den nya inteckningen

stämpelbelagd. Det av motionären framförda önskemålet synes

i första hand böra tillgodoses genom ändrade regler i inteckningsförordningen.

I stämpelförordningen bör nämligen endast införas bestämmelser

om stämpelfrihet under hänvisning till de materiella rättsreglerna i inteckningsförordningen.

Med hänsyn till avsaknaden av positiva regler i sistnämnda

förordning om sammanläggning av inteckningar anser sig utskottet

inte kunna tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om sådan

ändring i stämpelförordningen, som förordas i motionen. Utskottet vill

emellertid erinra om att en utredning på hemställan av riksdagen år 1953

tillsattes för att verkställa en översyn av stämpel- och lösenförordningarna.

Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas utredningen kunna slutföra

sitt arbete under innevarande år. Då det kan förväntas att utredningen

kommer att leda till ändrad lagstiftning bl. a. rörande stämpelbeläggningen

av olika inskrivningsåtgärder, torde det vara naturligt att det i motionen

behandlade spörsmålet blir föremål för ytterligare överväganden i detta

sammanhang. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen

II: 374.

I motionen II: 375 har förordats höjningar av vissa avgifter i stämpel- och

lösenförordningarna i syfte att erhålla bättre anpassning av dessa avgifter

till nuvarande penningvärde och statsverkets kostnader. Motionären har beräknat

att de föreslagna avgiftshöjningarna skulle medföra en inkomstökning

för statsverket å mellan 5 och 10 milj. kronor per år.

Den förenämnda utredningen har inte endast till uppgift att göra en teknisk

översyn av bestämmelserna om stämpelbeläggning av från statsmyndigheterna

utgående expeditioner utan skall även pröva frågan om lämplig

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

7

storlek av utgående avgifter. Vid föregående års riksdag väcktes motionsvis

yrkanden om höjning av samma avgifter som i den förevarande motionen. I

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 69 framhöll utskottet, att starka

skäl talade mot att, innan utredningens arbete avslutats, i större omfattning

vidtaga ändringar i nu gällande avgiftssystem. Utskottet har vid förnyad

prövning av frågan inte funnit anledning att frångå sin tidigare intagna

ståndpunkt och kan således inte tillstyrka de föreslagna avgiftshöjningarna.

I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till motionen II: 375.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 97, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 3 och

5 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående

stämpelavgiften;

2) att motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå om

viss ändring i förordningen angående stämpelavgiften måtte,

i den mån motionen icke kan anses besvarad genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd;

samt

3) att motionen 11:375 av herr Gustafsson i Skellefteå

om höjning av stämpelavgifter och expeditionslösen icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Siegbahn

och Sundin*; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Kärrlander, Magnusson

i Borås, Wiklund*, Christenson i Malmö*, Asp, Larsson i Luttra, Andersson

i Essvik, Stenberg och Forsberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

Reservation

av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Nilsson i Svalöv, Magnusson i Borås,

Christenson i Malmö och Stenberg, vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar å s. 6 rad 8 nedifrån

med orden »I motionen II: 375» och slutar å s. 7 rad 8 uppifrån med

orden »motionen II: 375», bort ha följande lydelse:

»Som framhållits i motionen II: 375 är taxorna för ifrågavarande avgifter

föråldrade bl. a. genom att de inte avpassats efter penningvärdets fall.

Det synes vara rimligt, att avgifterna åtminstone i huvudsak täcker statsverkets

kostnader för de expeditioner som det här är fråga om. Så är nu

icke på långt när fallet. En utredning rörande översyn av stämpel- och

expeditionslösenförordningarna pågår visserligen sedan lång tid tillbaka,

Men beslut grundat på ett förslag från utredningen torde inte kunna träda

i tillämpning förrän årsskiftet 1961/62. Då det såsom framhållits i motionen

gäller taxor, som är alltför låga, delar utskottet uppfattningen att en

provisorisk höjning vidtages av avgifterna i vissa fall redan från 1 juli 1960.

Utskottet tillstyrker för sin del att en höjning av provisorisk karaktär vidtages

på de punkter som föreslagits i motionen.

Ändringar i stämpelförordningen beslutas av riksdagen medan det ankommer

på Kungl. Maj :t ensam att besluta om ändringar i lösenförordningen.

Båda beloppen skall emellertid tillföras statsverket i form av stämpelavgift

dock med undantag för främst expeditioner vid rådhusrätterna, där

lösen tillfaller stadens kassa. Riksdagsbeslut skall sålunda avse endast avgiften

enligt stämpelförordningen. De ändringar i expeditionslösenförordningen,

som samtidigt föranledes av det i motionen framlagda förslaget

— mot vilket utskottet icke har något att erinra — förutsättes Kungl. Maj :t

skola vidtaga i särskild ordning.

Utskottet framlägger nedan förslag till erforderliga ändringar i stämpelförordningen.

Såsom motionären föreslagit torde också i samband med justering av

taxorna enligt stämpelförordningen kommissionärsavgifterna i domsagorna

höjas. Utskottet tillstyrker det i motionen framlagda förslaget och framlägger

nedan förslag till ändring av ifrågavarande förordning.

Utskottet vill framhålla, att även efter de höjningar som utskottet här

förordat kommer avgifterna fortfarande att vara måttliga. Men en anpassning

skulle ske till det förändrade penningvärdet. Utskottet beräknar att

avgiftshöjningarna skulle medföra en inkomstökning för statsverket på 7

milj. kronor för helt år.»

dels ock ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, nr 97, och motionen II: 375 av herr

Gustafsson i Skellefteå antaga följande författningsförslag:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

9

a) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19

november 191A (nr 383) angående stämpelavgiften

Härigenom förordnas, att 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

1

Avd.

Kr.

2

Avd.

ö.

Kr.

3

Avd.

ö.

Kr.

4

Avd.

ö.

Kr.

5

Avd.

5.

Kr.

ö.

Bevis angående inskrivningsdomares beslut,

tecknat å företedd handling

Bevis gravatians- .........................

Anteckning å gravationsbevis, vilken

innefattar allenast komplettering av

beviset med uppgift som omförmäles

i 3 § tredje stycket kungörelsen den

25 februari 1921 med vissa bestämmelser

att iakttaga vid utfärdande av

gravationsbevis rörande fast egendom,

tomträtt eller vattenfallsrätt

samt av äganderättsbevis och bevis

om innehav av tomträtt eller vattenfallsrätt,

är fri från stämpel.

» äganderätts- ......................

» å dom eller utslag, huruvida talan

däremot fullföljts, såvida beviset utfärdas

för någon, som i målet åtnjutit

fri rättegång....................

Bevis av chefen för utrikesdepartementets

rättsavdelning angående innehållet

i utländsk lag ..................

dock skall bevis om äktenskapshinder

enligt utländsk lag förses med

stämpel till belopp av allenast 2 kronor.

» av tullmyndighet om exportvaras ursprung

(ursprungscertifikat) ........

» från statsdepartcment eller riksantikvarieämbetet

angående undantag

från förbud mot utförsel av vara till

utrikes ort:

där värdet av det till utförsel avsedda

godset skäligen kan anses

överstiga 400 kronor ............

eljest ............................

Bevis lagfarts-, angående fång till fast

egendom, där varken taxeringsvärdet

eller köpesumman för den egendom,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

som beviset avser, uppgår till 1 000

kronor ............................

eljest ............................

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

fritt

2

Bevis som avses i 71 § 2. andra stycket kyr
kobokföringskungörelsen

..........

» taxerings- ........................

» annat ...........................

Körkort för bil eller motorcykel,

då, efter återkallelse, nytt körkort

utfärdas .......................

då det eljest utfärdas .............

duplett av ......................

Pass fartygs-:

fiskepass ..........................

hamnpass ........................

trafikpass ..........................

tullpass:

för fartyg, vars nettodräktighet icke

överstiger 10 ton ................

för annat fartyg ..................

årspass ............................

rese-:

främlingspass; se Främlingspass.

för den, som reser i kronans ärende. .

för annan person:

till inrikes orter..................

till utrikes orter:

sjömans- ......................

kollektiv- ......................

samt därjämte för varje deltagare

utöver tio ..............

annat:

till Uleåborgs län i Finland,

för invånare i Torneå fögderi

till Finland i övrigt, Danmark

eller Norge ..................

till annat land ..............

fritt

3

1

1

1

2

—

2

—

38

40

18

—

—

—

20

—

—

—

—

—

4

5

fritt

fritt

fritt

50

—

—

fritt

fritt

1 -

1

10

50

50

50

Protokoll annat:

som vid hovrätt eller högsta domstolen

utgives till part, vilken

utan särskild begäran författningsenligt

är skyldig att lösa

detsamma:

varje ark ..................

Innefattar protokollet slutligt

beslut, tillkommer härför 15

kronor samt ytterligare 10 kronor

för varje dag, då sammanträde

för muntlig förhandling

hållits i målet eller ärendet,

som hos annan myndighet utgives

till part, vilken utan särskild

begäran författningsenligt är

skyldig att lösa detsamma:

första arket .................

varje av de övriga ........

som eljest utgives; lika med Avskrift.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960

11

5 §•

Angående stämpelavgift vid anlitande av kommissionär i domsaga eller hos

vattendomstol är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

b) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 juni 1943

(nr 424) angående kommissionärsavgift i domsagorna och

vattendomstolarna

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 30 juni 1943 angående

kommissionärsavgift i domsagorna och vattendomstolarna skall erhålla följande

ändrade lydelse.

2 §•

Kommissionärsavgiften utgör

för uttagande och översändande av expeditioner jämte ingivna handlingar

2 kronor;

för anskaffande och översändande av avskrift, bevis eller annan handling

2 kronor; samt

för meddelande av underrättelse 2 kronor.

För ingivande---ej avgift.

Skall gravationsbevis uttagas och översändas i sammanhang med expedition

i inskrivningsärende, eller skall lagakraftbevis eller bevis om anmält

vad anskaffas i sammanhang med uttagande och översändande av utslag i

målet, eller erhåller kommissionären eljest av samma person samtidigt

flera uppdrag rörande samma ärende eller uppdrag att tillhandagå i flera

ärenden, utgår avgiften med 1 krona för varje uppdrag eller ärende utöver

det första, dock ej med sammanlagt högre belopp än 20 kronor. Vid samtidigt

meddelande av underrättelser rörande flera uppdrag eller ärenden

beräknas ej avgift för mera än ett meddelande.

Den som---nödig postbefordringsavgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.

2) att motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå

om viss ändring i förordningen angående stämpelavgiften

måtte, i den mån motionen icke kan anses besvarad genom

vad utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

600881 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till vissa a1 i texten