Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 19H
1960-05-04 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:55, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 19H
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
1
Nr 55
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november
19H (nr 383) angående stämpelavgiften jämte i ämnet
väckta motioner. 1
I en den 11 mars 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 97, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
Förslag framlägges till vissa ändringar i stämpelförordningen, sammanhängande
med Sveriges anslutning till EFTA-konventionen samt annan lagstiftning.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
Härigenom förordnas, att 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.
1 Senaste lydelse av 3 § se 1959: 577 och av 5 § se 1943: 423.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. T samt. Nr 55
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
1
Avd.
2
Avd.
3
Avd.
4
Avd.
5
Avd.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Bevis av chefen för utrikesdepartementets rätts- avdelning angående innehållet i utländsk
lag ..................................
17
dock skall bevis om äktenskapshinder
enligt utländsk lag förses med stämpel
till belopp av allenast 2 kronor.
» av tullmyndighet om exportvaras ur- sprung (nrsprnngscertifikatl............
it
* från statsdepartement eller riksantikva- rieämbetet angående undantag från för- bud mot utförsel av vara till utrikes
ort:
där värdet av det till utförsel avsedda
godset skäligen kan anses överstiga
400 kronor..........................
20
20
3
eljest ..............................
3
(Gällande lydelse)
5
Angående stämpelavgift vid anlitande
av kommissionär i domsaga är
särskilt stadgat.
(Föreslagen lydelse)
§•
Angående stämpelavgift vid anlitande
av kommissionär i domsaga
eller hos vattendomstol är särskilt
stadgat.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen
I) motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts, »att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag till sådan ändring
av stämpelförordningen att sammanläggning av inteckningar kan ske skattefritt»;
ävensom
II) motionen II: 375 av herr Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta i motionen angivna höjningar av stämpelavgifterna
samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om motsvarande ändringar
i expeditionslösenförordningen, samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 374 och II: 375.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 dr 1960
3
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
I. Ändring i anledning av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen,
s. 3—4.
II. Tillägg i anledning av ändrade regler om kommissionärsarvode vid
vattendomstolarna, s. 4.
III. Departementschefens hemställan, s. 4.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
I motionen 11:374 anför motionären bl. a. följande. Inteckningarna
i en fastighet ligger i regel som säkerhet för lån hos en eller flera
banker, och det kan tyckas spela mindre roll, om banken har en inteckning
på 100 000 kronor eller 10 på vardera 10 000 kronor. Ur säkerhetssynpunkt
år det också likgiltigt, vilket alternativ som tillämpas, men ur andra synpunkter
blir konsekvenserna betydande nog. Man behöver endast peka på
behovet av större valvsutrymmen och utökad arbetskraft.
Varje inteckning skall registreras av inskrivningsdomaren i fastighetsboken.
Den minsta förändring som företages med en inteckning måste registreras
i fastighetsboken. Om t. ex. ett litet område frånsäljes, måste 10
inteckningar dödas i detta område. Det blir 10 ärenden hos inskrivningsdomaren
med åtföljande anteckningar i fastighetsboken och bevis på varje
inteckningshandling. Ett gravationsbevis på en relativt liten fastighet blir
därför ofta ett dokument på både tre och fyra sidor. Då man betänker hur
många fastigheter, som finns i vårt land, inser man lätt, vilken besparing
i tid och arbetskraft som vinnes om gravationsbevisen förkortas till någon
sida. Det är uppenbart, att det ur flera synpunkter vore önskvärt, om de
10 inteckningarna utbyttes mot en enda. Det väsentliga skälet att så ej sker
torde vara kostnadsfrågan. Sedan länge har den regeln gällt, att skuldebrevet
skall beläggas med stämpel, då inteckning sökes. Stämpeln utgår f. n.
efter 0,4 %. Föreskrifterna är sådana att det är möjligt att utbyta en inteckning
mot två eller flera utan att de nya inteckningarna belägges med
stämpel. Men vill man byta ut 10 gamla mot en ny på samma belopp, t. ex.
på 100 000 kronor, måste stämpel betalas med 400 kronor. Fastighetsägaren
är inte villig att göra denna utgift, och följden blir att bankerna och inskrivningsdomarna
får behålla de gamla inteckningarna.
Det borde vara överkomligt att i stämpelförordningen införa en bestämmelse
av innehåll, att en ny inteckning ej skall beläggas med stämpel för
det belopp, vartill inteckningar i samma fastighet eller del därav dödas vid
samma inskrivningsdag. En sådan enkel åtgärd skulle med säkerhet i hög
grad bidraga till en rationalisering och förenkling av inteckningsväsendet.
Till stöd för yrkandena i motion en 11:375 anföres i huvudsak följande.
I rådande statsfinansiella läge, då det är angeläget att åstadkomma
besparingar och mera rationell offentlig hushållning, synes det motionären
tf Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 55
opaginerad Kontrollera mot PDF
4: Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
motiverat att genomföra en viss uppjustering av i varje fall de viktigaste
taxorna i stämpelförordningen, så att en bättre anpassning till det förändrade
penningvärdet och statsverkets kostnader kan vinnas. Vid fjolårets
riksdag togs frågan upp i de likalydande motionerna 1:567 ock 11:680.
Då framlades ett förslag till justering av taxorna för vissa angivna expeditioner.
Medan ändringar i stämpelförordningen beslutas av riksdagen,
ankommer det på Eungl. Maj :t att ensam besluta ändringar i lösenförordningen.
Båda beloppen skall emellertid tillföras statsverket i form
av stämpelavgift, dock med undantag för främst expeditioner vid rådhusrätterna,
där lösenbeloppet tillfaller stadens kassa. Den ifrågasatta höjningen
bör bedömas med hänsyn till den sammanlagda avgiften.
Motionären upprepar det vid förra årets riksdag framlagda förslaget med
undantag för gravationsbevisen, där en höjning av avgiften genomfördes.
Förslaget avser endast den i nedanstående tablå inom parentes angivna
stämpelavgiften. I uppställningen bortses från inteckningskontrollstämpel
(25 öre) som i vissa fall skall åsättas.
Expeditionens art Nuvarande avgift
kronor
Föreslagen avgift
kronor
itevis
ang. inskrivningsdomares beslut teck- nat å företedd handling, om det avser
bifall, vilandeförklaring eller avslag
7
(1)
12
<6)
för införing å varje upplägg utöver
det första
1
(-)
2
(-)
»
lagfarts-
2
(1)
4
(2)
»
äganderätts-
3
(1)
6
<4)
för envar av 2:a och 3:e fastigheten
ytterligare
1
(-)
2
(-)
för envar av övriga fastigheter ytter- ligare
0:50
(-)
1
(-)
ang. anteckning om innehav av inteck- ningshandling eller uppvisande av så- dan handling
1
(-)
3
(2)
taxerings-
2
(1)
4
(3)
Körkort för bil eller motorcykel
10
(10, i vis- sa fall 8)
20
(20, i vissa
fall 18)
» efter återkallelse
20
(20, i vis- sa fall 18)
40
(40, i vissa
fall 38)
» duplett
2
(2, i vis-
5
(5, i vissa
sa fall 1) fält 4)
10 (8) 20 (18)
Pass, rese-, till land utom Skandinavien
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
Vidare bör som en följd av år 1959 vidtagen ändring i stämpelförordningen
rörande avskrifter avgiften för »protokoll, annat», som utgives till lösningsskyldig
part, höjas från 1 till 3 kr. Med de ovan berörda avgifterna
sammanhänger nära föreskrifter i 2 kap. stämpelförordningen om stämpelheläggning
av ansökningar. Avgiften är 10 kr. för ansökan om stämning och
5 kr. för annan ansökning. Dessa avgifter bör höjas till 20 respektive 10 kr.
Enligt förordningen den 30 juni 1943 angående kommissionärsavgift i
domsagorna utgör avgiften för anlitande av kommissionär 1 kr. för första
ärendet och 50 öre för följande, som samtidigt mottagits från samma uppdragsgivare,
dock sammanlagt högst 15 kr. Dessa avgifter, som uttages genom
stämpelbeläggning och tillfaller statsverket, bör höjas till 2 kr. resp.
1 kr., varjämte maximibeloppet bör höjas till 20 kr.
De föreslagna avgiftshöjningarna torde komma att medföra en inkomstökning
för statsverket av mellan 5 och 10 miljoner kr. per år.
Utskottet
Den avveckling av tullarna på industrivaror, som EFTA-konventionen
syftar till, omfattar endast sådana varor, som importeras från annan stat
inom frihandelsområdet och som har sitt ursprung inom detta. Konventionen
förutsätter därför, att medlemsstaterna skall utöva viss kontroll över
att ursprungskravet iaktlages och att ursprungscertifikat skall kunna utfärdas
av därtill auktoriserat organ eller av statlig myndighet. För vårt
lands vidkommande har sistnämnda uppgift ansetts böra ankomma på de
auktoriserade handelskamrarna och tullverket. Enligt gällande bestämmelser
i stämpelförordningen skall viss mindre stämpelavgift erläggas för bevis,
som utfärdas av tullmyndighet. Eftersom utfärdandet av ursprungscertifikat
kan komma att ställa mycket olika krav på myndigheten i fråga om
utredning och annat arbete, har avgiften för certifikatet ansetts böra bestämmas
med hänsyn till omfattningen av nedlagt arbete. Det har vidare
befunnits lämpligt att varuhavares kostnader för certifikatet skall bli ungefär
desamma oavsett till vilken myndighet han vänder sig. På grund härav
föreslås i propositionen att av tullmyndighet utfärdat ursprungscertifikat
skall vara fritt från stämpel. Bestämmelser om varuhavares kostnad för ursprungscertifikat
torde sedermera komma att meddelas i särskild ordning.
Vid innevarande års riksdag har beslutats att det nuvarande kommissionärsarvodet
vid vattendomstolarna skall omvandlas till stämpelavgift. Förordningen
angående kommissionärsavgift i domsagorna har därför kompletterats
med stadgande, att förordningen skall vara tillämplig även på vattendomstolarna.
Med anledning härav föreslås i propositionen ett av ovannämnda
riksdagsbeslut erforderligt tillägg till bestämmelserna i 5 § stämpelförord
ningen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
och tillstyrker de i propositionen, föreslagna ändringarna i stämpelförordningen.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de
vid riksdagens början väckta motionerna II: 374 och II: 375. I förstnämnda
motion har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om förslag till sådan ändring i stämpelförordningen, att en ny inteckning
inte skall beläggas med stämpelavgift för det belopp, vartill inteckningar i
samma fastighet eller del därav dödas, när åtgärderna sker på samma inskrivningsdag.
Som motivering för yrkandet har anförts, att en sådan författningsändring
skulle bidraga till en rationalisering och förenkling av inteckningsväsendet.
Såvitt utskottet kan bedöma föreligger ett visst behov av att kunna vidtaga
sådana åtgärder, som avses i motionen. För närvarande saknas regler
om sammanläggning av inteckningar i inteckningsförordningen. Däremot
kan flera inteckningar i en fastighet först dödas och sedan ersättas med en
ny inteckning och denna inteckning kan komma att gälla med samma förmånsrätt
som de dödade inteckningarna, om nedflyttning i förekommande
fall sker av andra inteckningar i fastigheten. Ett sådant förfarande kan bli
både kostsamt och omständligt. Under alla förhållanden blir den nya inteckningen
stämpelbelagd. Det av motionären framförda önskemålet synes
i första hand böra tillgodoses genom ändrade regler i inteckningsförordningen.
I stämpelförordningen bör nämligen endast införas bestämmelser
om stämpelfrihet under hänvisning till de materiella rättsreglerna i inteckningsförordningen.
Med hänsyn till avsaknaden av positiva regler i sistnämnda
förordning om sammanläggning av inteckningar anser sig utskottet
inte kunna tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om sådan
ändring i stämpelförordningen, som förordas i motionen. Utskottet vill
emellertid erinra om att en utredning på hemställan av riksdagen år 1953
tillsattes för att verkställa en översyn av stämpel- och lösenförordningarna.
Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas utredningen kunna slutföra
sitt arbete under innevarande år. Då det kan förväntas att utredningen
kommer att leda till ändrad lagstiftning bl. a. rörande stämpelbeläggningen
av olika inskrivningsåtgärder, torde det vara naturligt att det i motionen
behandlade spörsmålet blir föremål för ytterligare överväganden i detta
sammanhang. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen
II: 374.
I motionen II: 375 har förordats höjningar av vissa avgifter i stämpel- och
lösenförordningarna i syfte att erhålla bättre anpassning av dessa avgifter
till nuvarande penningvärde och statsverkets kostnader. Motionären har beräknat
att de föreslagna avgiftshöjningarna skulle medföra en inkomstökning
för statsverket å mellan 5 och 10 milj. kronor per år.
Den förenämnda utredningen har inte endast till uppgift att göra en teknisk
översyn av bestämmelserna om stämpelbeläggning av från statsmyndigheterna
utgående expeditioner utan skall även pröva frågan om lämplig
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
7
storlek av utgående avgifter. Vid föregående års riksdag väcktes motionsvis
yrkanden om höjning av samma avgifter som i den förevarande motionen. I
sitt av riksdagen godkända betänkande nr 69 framhöll utskottet, att starka
skäl talade mot att, innan utredningens arbete avslutats, i större omfattning
vidtaga ändringar i nu gällande avgiftssystem. Utskottet har vid förnyad
prövning av frågan inte funnit anledning att frångå sin tidigare intagna
ståndpunkt och kan således inte tillstyrka de föreslagna avgiftshöjningarna.
I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till motionen II: 375.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 97, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändrad lydelse av 3 och
5 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften;
2) att motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå om
viss ändring i förordningen angående stämpelavgiften måtte,
i den mån motionen icke kan anses besvarad genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd;
samt
3) att motionen 11:375 av herr Gustafsson i Skellefteå
om höjning av stämpelavgifter och expeditionslösen icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Siegbahn
och Sundin*; samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Kärrlander, Magnusson
i Borås, Wiklund*, Christenson i Malmö*, Asp, Larsson i Luttra, Andersson
i Essvik, Stenberg och Forsberg.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
Reservation
av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Nilsson i Svalöv, Magnusson i Borås,
Christenson i Malmö och Stenberg, vilka
dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar å s. 6 rad 8 nedifrån
med orden »I motionen II: 375» och slutar å s. 7 rad 8 uppifrån med
orden »motionen II: 375», bort ha följande lydelse:
»Som framhållits i motionen II: 375 är taxorna för ifrågavarande avgifter
föråldrade bl. a. genom att de inte avpassats efter penningvärdets fall.
Det synes vara rimligt, att avgifterna åtminstone i huvudsak täcker statsverkets
kostnader för de expeditioner som det här är fråga om. Så är nu
icke på långt när fallet. En utredning rörande översyn av stämpel- och
expeditionslösenförordningarna pågår visserligen sedan lång tid tillbaka,
Men beslut grundat på ett förslag från utredningen torde inte kunna träda
i tillämpning förrän årsskiftet 1961/62. Då det såsom framhållits i motionen
gäller taxor, som är alltför låga, delar utskottet uppfattningen att en
provisorisk höjning vidtages av avgifterna i vissa fall redan från 1 juli 1960.
Utskottet tillstyrker för sin del att en höjning av provisorisk karaktär vidtages
på de punkter som föreslagits i motionen.
Ändringar i stämpelförordningen beslutas av riksdagen medan det ankommer
på Kungl. Maj :t ensam att besluta om ändringar i lösenförordningen.
Båda beloppen skall emellertid tillföras statsverket i form av stämpelavgift
dock med undantag för främst expeditioner vid rådhusrätterna, där
lösen tillfaller stadens kassa. Riksdagsbeslut skall sålunda avse endast avgiften
enligt stämpelförordningen. De ändringar i expeditionslösenförordningen,
som samtidigt föranledes av det i motionen framlagda förslaget
— mot vilket utskottet icke har något att erinra — förutsättes Kungl. Maj :t
skola vidtaga i särskild ordning.
Utskottet framlägger nedan förslag till erforderliga ändringar i stämpelförordningen.
Såsom motionären föreslagit torde också i samband med justering av
taxorna enligt stämpelförordningen kommissionärsavgifterna i domsagorna
höjas. Utskottet tillstyrker det i motionen framlagda förslaget och framlägger
nedan förslag till ändring av ifrågavarande förordning.
Utskottet vill framhålla, att även efter de höjningar som utskottet här
förordat kommer avgifterna fortfarande att vara måttliga. Men en anpassning
skulle ske till det förändrade penningvärdet. Utskottet beräknar att
avgiftshöjningarna skulle medföra en inkomstökning för statsverket på 7
milj. kronor för helt år.»
dels ock ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande
proposition, nr 97, och motionen II: 375 av herr
Gustafsson i Skellefteå antaga följande författningsförslag:
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
9
a) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 och 5 §§ förordningen den 19
november 191A (nr 383) angående stämpelavgiften
Härigenom förordnas, att 3 och 5 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.
1
Avd.
Kr.
2
Avd.
ö.
Kr.
3
Avd.
ö.
Kr.
4
Avd.
ö.
Kr.
5
Avd.
5.
Kr.
ö.
Bevis angående inskrivningsdomares beslut,
tecknat å företedd handling
Bevis gravatians- .........................
Anteckning å gravationsbevis, vilken
innefattar allenast komplettering av
beviset med uppgift som omförmäles
i 3 § tredje stycket kungörelsen den
25 februari 1921 med vissa bestämmelser
att iakttaga vid utfärdande av
gravationsbevis rörande fast egendom,
tomträtt eller vattenfallsrätt
samt av äganderättsbevis och bevis
om innehav av tomträtt eller vattenfallsrätt,
är fri från stämpel.
» äganderätts- ......................
» å dom eller utslag, huruvida talan
däremot fullföljts, såvida beviset utfärdas
för någon, som i målet åtnjutit
fri rättegång....................
Bevis av chefen för utrikesdepartementets
rättsavdelning angående innehållet
i utländsk lag ..................
dock skall bevis om äktenskapshinder
enligt utländsk lag förses med
stämpel till belopp av allenast 2 kronor.
» av tullmyndighet om exportvaras ursprung
(ursprungscertifikat) ........
» från statsdepartcment eller riksantikvarieämbetet
angående undantag
från förbud mot utförsel av vara till
utrikes ort:
där värdet av det till utförsel avsedda
godset skäligen kan anses
överstiga 400 kronor ............
eljest ............................
Bevis lagfarts-, angående fång till fast
egendom, där varken taxeringsvärdet
eller köpesumman för den egendom,
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
som beviset avser, uppgår till 1 000
kronor ............................
eljest ............................
1
Avd.
2
Avd.
3
Avd.
4
Avd.
5
Avd.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
fritt
2
Bevis som avses i 71 § 2. andra stycket kyr
kobokföringskungörelsen
..........
» taxerings- ........................
» annat ...........................
Körkort för bil eller motorcykel,
då, efter återkallelse, nytt körkort
utfärdas .......................
då det eljest utfärdas .............
duplett av ......................
Pass fartygs-:
fiskepass ..........................
hamnpass ........................
trafikpass ..........................
tullpass:
för fartyg, vars nettodräktighet icke
överstiger 10 ton ................
för annat fartyg ..................
årspass ............................
rese-:
främlingspass; se Främlingspass.
för den, som reser i kronans ärende. .
för annan person:
till inrikes orter..................
till utrikes orter:
sjömans- ......................
kollektiv- ......................
samt därjämte för varje deltagare
utöver tio ..............
annat:
till Uleåborgs län i Finland,
för invånare i Torneå fögderi
till Finland i övrigt, Danmark
eller Norge ..................
till annat land ..............
fritt
3
1
1
1
2
—
2
—
38
40
18
—
—
—
20
—
—
—
—
—
4
5
fritt
fritt
fritt
50
—
—
fritt
fritt
1 -
1
10
50
50
50
Protokoll annat:
som vid hovrätt eller högsta domstolen
utgives till part, vilken
utan särskild begäran författningsenligt
är skyldig att lösa
detsamma:
varje ark ..................
Innefattar protokollet slutligt
beslut, tillkommer härför 15
kronor samt ytterligare 10 kronor
för varje dag, då sammanträde
för muntlig förhandling
hållits i målet eller ärendet,
som hos annan myndighet utgives
till part, vilken utan särskild
begäran författningsenligt är
skyldig att lösa detsamma:
första arket .................
varje av de övriga ........
som eljest utgives; lika med Avskrift.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1960
11
5 §•
Angående stämpelavgift vid anlitande av kommissionär i domsaga eller hos
vattendomstol är särskilt stadgat.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.
b) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 30 juni 1943
(nr 424) angående kommissionärsavgift i domsagorna och
vattendomstolarna
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 30 juni 1943 angående
kommissionärsavgift i domsagorna och vattendomstolarna skall erhålla följande
ändrade lydelse.
2 §•
Kommissionärsavgiften utgör
för uttagande och översändande av expeditioner jämte ingivna handlingar
2 kronor;
för anskaffande och översändande av avskrift, bevis eller annan handling
2 kronor; samt
för meddelande av underrättelse 2 kronor.
För ingivande---ej avgift.
Skall gravationsbevis uttagas och översändas i sammanhang med expedition
i inskrivningsärende, eller skall lagakraftbevis eller bevis om anmält
vad anskaffas i sammanhang med uttagande och översändande av utslag i
målet, eller erhåller kommissionären eljest av samma person samtidigt
flera uppdrag rörande samma ärende eller uppdrag att tillhandagå i flera
ärenden, utgår avgiften med 1 krona för varje uppdrag eller ärende utöver
det första, dock ej med sammanlagt högre belopp än 20 kronor. Vid samtidigt
meddelande av underrättelser rörande flera uppdrag eller ärenden
beräknas ej avgift för mera än ett meddelande.
Den som---nödig postbefordringsavgift.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960.
2) att motionen II: 374 av herr Gustafsson i Skellefteå
om viss ändring i förordningen angående stämpelavgiften
måtte, i den mån motionen icke kan anses besvarad genom
vad utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
600881 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till vissa a1 i texten