Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

1960-05-18 · 58 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:60, Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

1

Nr 60

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1960/61, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1960/61 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1960 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1960: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning

finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1960/

61 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid

anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1959 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 22 april 1960 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61, m. m. har Kungl. Maj:t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta

dels att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1960/61 med 100 procent av grundbeloppet;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i propositionen

förordats, med verkan från och med den 1 juli 1960, meddela föreskrifter

om dels 35 procents vinstavdrag vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag

vid vinnare- och platsspel.

Propositionen nr 150 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

nr 150 väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:679 av herr Lundström m. fl. och II:

840 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts »att riksdagen måtte i samband med

behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 150 i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att den statliga budgetpolitiken upplägges med sikte på att

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

enligt angivna riktlinjer skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen,

som till gagn för alla folkgrupper uppmuntrar den enskilde till produktiva

insatser, utbildning och sparande samt främjar en gynnsam utveckling

av näringslivet och stärker vårt lands konkurrensförmåga inför

de kommande stormarknaderna»;

2) de likalydande motionerna I: 685 av herr Bengtson m. fl. och II: 846

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 150 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åt kommande

utredning för allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas att

framlägga förslag avseende sänkning av det totala skattetrycket i enlighet

med vad i motiveringen anförts»;

3) de likalydande motionerna I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av

herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte under

uttalande av att en statsfinansiell politik hort och bör föras som ger grund

för omsättningsskattens avskaffande från den 1 januari 1961, för skattefritt

sparande enligt därom framställda förslag från den 1 januari 1961 och

för en reform och sänkning av den direkta beskattningen från den 1 januari

1962 enligt därom framställda särskilda förslag, besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med

100 procent av grundbeloppet; ävensom

4) de likalydande motionerna I: 687 av herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson

samt II: 848 av herr Lothigius m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 150 om vinstavdrag

vid totalisatorspel,

dels besluta att från och med den 1 juli 1960 vinstavdraget vid V 5-spel

i samband med galopptävlingar skall uppgå till 30 procent samt

att vinstavdraget vid kombinerad vadhållning från samma dag skall sänkas

till 25 procent

dels hemställa hos Kungl. Maj :t att bidragen till trav- och galopporganisationerna

gives en sådan storlek att uppfödningen av tävlingshästar inom

landet kan hållas på en så lönsam nivå att importen därav kan nedbringas

till minimum samt att gällande trav- och galoppskala blir föremål för viss

justering uppåt.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens bör j an väckta motioner, nämligen

A) de likalydande motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av

herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

1) besluta, att förordningen om allmän varuskatt skall upphöra att gälla

den 1 januari 1961, samt

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte efter beslut

om avskaffande av den allmänna varuskatten enligt ovan förelägga riksdagen

förslag dels till upphävande av de bestämmelser, som direkt föranletts

av den allmänna varuskatten, dels — därest så skulle visa sig erforder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

ligt — till sådan inkomstförstärkning enligt i motionerna anförda grunder,

att balanserad driftbudget för budgetåret 1960/61 uppnås»;

B) de likalydande motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av

herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

1) Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatt (nr 507)

Härigenom förordnas, att förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt skall upphöra att gälla fr. o. m. ingången av år 1961.

I samband med upphävandet skall följande iakttagas.

1. Förordningen skall alltjämt äga giltighet i fråga om sådant tillhandahållande

inom riket av vara eller tjänsteprestation, som skett före den 1

december 1960 eller varom före den 16 oktober 1960 slutits skriftligt avtal,

däri vederlaget blivit till beloppet fastställt, ändock att vederlag erlägges

efter utgången av år 1960.

2. Vad i förordningen stadgas beträffande deklarationsskyldighet, taxering,

skattekontroll, uppbörd, anstånd med inbetalning av skatt, indrivning

av skatt och restitution av skatt skall alltjämt i tillämpliga delar gälla.

3. Där avdrag från den skattepliktiga omsättningen enligt tredje stycket

av anvisningarna till 16 § icke kunnat till fullo utnyttjas under period som

där sägs, skall den skattskyldige, efter därom till länsstyrelsen före utgången

av år 1961 gjord ansökan, erhålla restitution av varuskatt med belopp motsvarande

vad sålunda blivit för mycket erlagt.

4. Erfordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings

upphävande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.

2) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 19 § taxeringsförordningen den 23 november

1956 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

19 §.

Riksskattenämnden består--— sådan egenskap.

Ordföranden skall--— hos nämnden.

För envar ---— beträffande suppleanterna.

Förordnande såsom---var utsedd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Ledamöter och — ---i konkurstillstånd.

Kungl. Maj :t —--nämndens verksamhet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni 1951

(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av

riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Riksskattenämnden må,---eller ersättningsskatt.

Vad ovan -------av fastigheten.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt

8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela

eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 11 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

5

8 000

men

icke

10000 kr.: 880 kr.

för

8 000 kr. och

17 %

av

återstoden;

10 000

»

>

12 000

» 1220 *

»

10 000

» »

21 %

>

>

12 000

>

»

16 000

* 1640 »

»

12 000

» >

27 %

»

*

16 000

t

»

20000

» 2 720 *

»

16000

» »

31 %

»

»

20000

»

i

30000

» 3960 »

>

20000

» »

37 %

»

>

30000

>

»

40000

» 7 660 *

»

30000

» »

43 %

»

>

40 000

>

>

60 000

» 11960 »

>

40000

» »

48 %

>

»

60000

»

»

100000

* 21560 »

»

60 000

> >

54 %

«

»

100 000

»

>

150 000

> 43160 *

»

100000

» »

59 %

>

»

150 000 kr.

72 660 *

»

150000

> >

65 %

*

»

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke

sägs utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 11 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4 000 men Icke

6 000

kr.: 440 kr. för

4 000 kr. och 17 %

av

återstoden

6000 •

>

8000

* 780

» >

6000 »

»

22 %

»

»

8000 »

>

10 000

» 1220

» »

8 000 »

»

25 %

»

»

10000 »

»

12000

» 1720

» >

10000 *

»

28 %

»

»

12000 »

>

16000

» 2 280

» »

12000 »

«

32 %

»

*

16000 *

»

20000

» 3 560

» >

16000 »

*

36 %

>

»

20000 »

»

30000

» 5 000

» »

20000 »

»

41 %

t

>

30000 »

*

40000

» 9100

» »

30 000 *

*

45 %

»

»

40000 »

»

60 000

* 13 600

» *

40 000 »

»

49 %

*

»

60000 »

»

100000

* 23 400

* »

60000 »

64 %

»

>

100000 »

»

150000

. 45000

» »

100000 »

»

69 %

»

»

150 000 kr.

74 500

* »

150000 »

»

65 %

>

»

Ändå att------denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---— ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.

5) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § i mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats en
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

ligt 8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

8 000

men

icke

12 000

kr.:

800 kr.

för

8 000 kr.

och 14 %

av

återstoden;

12 000

»

16000

1360

»

»

12 000

»

18 %

»

»

16 000

»

»

20000

»

2 080

»

»

16 000

»

»

23 %

20 000

»

»

25 000

»

3 000

»

20 000

1»

28 %

»

»

25 000

30 000

»

4 400

»

25 000

33 %

»

30 000

»

»

40000

6 050

»

*

30000

»

»

38 %

»

»

40000

»

60 000

»

9 850

»

»

40 000

»

43 %

/»

» i,

60000

»

»

100 000

18 450

»

»

60 000

»

»

48 %

*

»

100000

»

»

150 000

»

37 650

»

100000

»

53 %

»

»

150 000

»

»

200000

»

64150

»

150 000

58 %

»

»

200 000 kr.

93150

»

»

200000

»

»

63 %

»

»

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke

sägs utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

4 000 men icke

6 000

kr.:

400 kr.

för

4 000 kr.

och

14 %

av återstoden;

6 000

8000

»

680

»

6 000

»

»

18 %

»

8 000

»

»

10000

»

1040

»

»

8 000

»

»

22 p/o

»

10 000

»

»

12 000

»

1480

»

10000

»

»

26 %

12 000

»

»

16 000

»

2 000

»

»

12 000

»

*

30 %

»

»

16 000

»

»

20000

»

3200

»

»

i6;ooo

»

»

34 %

»

»

20 000

*

30 000

»

4 560

»

»

20000

»

»

38 %

*

»

30 000

*

40000

»

8360

»

»

30 000

»

»

42 %

»

»

40 000

»

60000

»

12 560

*

»

40 000

»

*

46 %

»

60 000

»

»

100000

»

21760

»

60000

»

»

50 %

»

»

100000

»

160000

>

41760

»

»

100 000

»

»

55 %

»

»

150000

»

»

200 000

»

69260

*

»

160 000

*

*

60 %

»

»

200000 kr.

99 260

å

»

200 000

»

0

65 %

Ändå att------denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år.

C) de likalydande motionerna I: 413 av herr Lundström m. fl. och II: 529

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att allmän

varuskatt icke uttages efter den 31 december 1960 samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter»;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

7

D) de likalydande motionerna 1:409 av herr Per-Olof Hanson och II:

522 av herr Nihlfors m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av skatteskalan för den statliga inkomstskatten, att de höjningar

av marginalskattesatserna, som genomfördes vid 1959 års höstriksdag,

avlägsnas, samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till erforderlig

författningstext att gälla fr. o. m. den 1 januari 1961 eller fr. o. m. 1962

års taxering».

Såvitt avser de under B) ovan angivna motionerna har utskottet i förevarande

sammanhang upptagit här redovisade yrkanden. I övrigt har dessa

motioner behandlats i utskottets betänkande nr 25.

Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet jämväl upptagit

följande, i anledning av propositionen nr 117 väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 638 av herr Bengtson m. fl. och II: 786

av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 117 måtte besluta, att den av Kungl. Maj:t föreslagna

höjningen av den särskilda omsättningsskatten på nya bilar må gälla endast

t. o. m. den 31 december 1960, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderlig författningstext»;

II) de likalydande motionerna I: 639 av fru Gärde Widemar och II: 787

av herr Löfgren m. fl, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling av

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 måtte besluta att den i propositionen föreslagna

omläggningen av omsättningsskatten på bilar skall gälla till 1960

års slut»; samt

III) de likalydande motionerna I: 640 av herr Schött m. fl. och II: 788 av

herr Henningson i Visby m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning angående lydelse fr. o. m. den 1 januari 1961 av 4 § förordningen

den 23 november 1956 (nr 5b5) angående omsättningsskatt å motorfordon

i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall fr. o. m. den 1 januari

1961 hava följande lydelse.

4 §•

Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor,

som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt

uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

gram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas

i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor.

För motorcyklar---eljest 360 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna II: 508, II: 513, II: 522, II: 529, II: 786, II:

787, II: 788, II: 840 (II: 839), II: 843, II: 846 och II: 848.

I enlighet med förslag i proposition nr 117 har riksdagen efter tillstyrkande

av bevillningsutskottet i betänkande nr 50 beslutat att allmän varuskatt

inte skall utgå på begagnade personbilar och skåpbilar. Samtidigt bestämdes

att den särskilda omsättningsskatten på nya sådana bilar (»bilaccisen»)

skulle ökas med vad som motsvarar skattebortfallet i fråga om de

begagnade bilarna eller med ca 2 procent av bilpriserna. Berörda omläggning

av beskattningen har trätt i kraft den 1 maj 1960.

I förenämnda betänkande nr 50 anförde utskottet beträffande de i anledning

av propositionen nr 117 väckta motionerna att utskottet ansett sig böra

ta definitiv ställning till frågan om bilaccisens utformning efter utgången av

år 1960 först i samband med behandlingen av till utskottet hänvisade motioner

om upphävande av den allmänna varuskatten.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1960/61 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 500 000 000

Kupongskatt ........ 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000

Fondskatt .............................. 13 500 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 100 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ........................ 1 500 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 95 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 85 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 90 000 000

Kronor

6 803 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt.......

Bensinskatt .......

400 000 000

850 000 000 1 250 000 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 700 000 000

Allmän varuskatt........................ 1 400 000 000

Särskilda varuskatter.................... 315 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......... 150 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 40 000 000

Skatt å kaffe............................ 23 000 000

Tobaksskatt ............................ 890 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.................... 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 1 150 000 000

Omsättningsskatt å vin.................. 105 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 110 000 000

Skatt å läskedrycker..................... 70 000 000

Statlig nöjesskatt........................ 45 000 000

Energiskatt............................. 540 000 000

Postverket (överskott)

Kronor

5 579 000 000

10 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

..... ii •! 4 :« #

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1960/61 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63. I

promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste

verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar,

vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade

under hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som

utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1960,

som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under bud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

getåren 1959/60 och 1960/61. För utvecklingen från och med år 1961 har

beräkningarna baserats på antagande om att såväl fysiska personers som

bolags inkomster skall stiga med 3 procent årligen.

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

har riksräkenskapsverket framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling

har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,

100, under budgetåren 1961/62 och 1962/63 som under budgetåret

1959/60 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, från

och med 1960 gällande regler för företagsbeskattningen samt en kommunal

utdebitering med 14,65. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna

om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda

fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att den kvarstående

skatten för bolagens del blir av obetydlig storlek.

De beräknade förändringarna av statsinkomsterna har sammanfattats i

följande uppställning, i vilken även medtagits de redovisade beloppen för

budgetåret 1958/59 och de beräknade inkomsterna för budgetåret 1962/63

i absoluta tal. Beloppen är angivna i miljoner kronor.

Beräknad förändring av statsinkomsterna

Skatt å inkomst och för-

1958/59

Redovi-

sade

belopp

1959/60 1960/61

1961/62

1962/63

1962/63

Beräk-

nade

belopp

mögenhet m. m.......

6 095

±0+400

+ 300

+ 100

6 900

Övriga inkomsttitlar......

6 509

+ 850 + 1 200

+ 270

+ 290

9115

Samtliga inkomster

12 604

+ 850 + 1 600

+ 570

+ 390

16 015

Samtliga inkomster efter

korrigering för nettoavsättning

eller nettoåterföring

av kommunalskattemedel

.............. 12 404 + 1150 + 1 625 + 445 + 440 16 065

Som jämförelse med de beräknade kassamässiga inkomsterna på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har riksräkenskapsverket lämnat

uPP§ifter om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna åren

1960—1964 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter.

Uppgifterna har sammanfattats i följande uppställning, vari be
-

loppen angives i miljoner kronor.

Taxeringsår

1960

1961

1962

1963

1964

6 400

-30

6 370

+200

6 570

+260

6 830

+260

7090

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 11

åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna,

även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande

andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden

oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett

mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.

Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade

beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1961/62 och

1962/63 är baserad på det nu beräknade utfallet av motsvarande inkomster

under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I den mån denna utgångspunkt för

beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer

måste givetvis beräkningarna för 1961/62 och 1962/63 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives

i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas

längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt å

inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till 6 500

miljoner kronor.

Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör i

enlighet med gällande grunder under budgetåret 1960/61 avsättning ske till

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör

särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma

grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta

medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoåterföring av 125

miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1959 års riksdag

fastställts att för år 1959 utgå efter promilletalet 1,25. I ett den 9 juli 1958

avgivet betänkande har 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit att detta

promilletal skulle sänkas till 0,7. Såsom framgår av vad chefen för jordbruksdepartementet

senare denna dag anför avses särskild proposition angående

skogsvårdsstyrelsernas organisation och verksamhet att senare föreläggas

riksdagen. Härvid kommer att redovisas bland annat skogsvårdsutredningens

nyssnämnda förslag och resultatet av remissbehandlingen. Redan

nu kan sägas att flertalet remissmyndigheter tillstyrkt en sänkning av

skogsvårdsavgiften. Enligt min mening föreligger skäl för en sänkning av

skogsvårdsavgiften med — såsom kommer att närmare beröras i nyssnämnda

proposition — en samtidig höjning av skogsvårdsstyrelsernas uppdragstaxa

som följd. Jag är dock icke beredd att förorda en avgiftssänkning i

den utsträckning 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit men hemställer

i det följande att skogsvårdsavgiften för år 1960 fastställes till 1 promille,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

innebärande en sänkning med 1/4 promille jämfört med förra året. I enlighet

härmed beräknar jag titeln skogsvårdsavgifter till 10 100 000 kronor.

Med hänsyn till tillkomsten av en ny inkomsttitel benämnd allmän varuskatt

förordar jag, att den hittillsvarande inkomsttiteln varuskatt ändras till

särskilda varuskatter.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 2 april 1960 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1960/61. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak

anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även kommunalutskylder

samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

förslag med 6 500 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt, varvid

riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1959 medtagits som jämförelse

(miljoner kronor):

Inkomster

1959/60

december-

beräkning

ny beräk- ning

1960/61

december-

beräkning

ny beräk- ning

Preliminårskatt inklusive fyllnads-

betalningar ..................

11 500

11 500

11970

12 350

Kvarstående skatt ..............

Yrkesskadeförsåkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

620

620

700

750

större arbetsgivare............

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

350

350

370

370

restantier m. m...............

275

270

275

270

Summa inkomster 12 745 12 740 13 315 13 740

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60

år 1960

13

1959/60

december-

ny beräk-

1960/61

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Utgifter

Kommunalskattemedel ..........

4 690

4 680

4 960

4 980

Överskjutande skatt ............

1 060

1060

850

850

Övriga restitutioner ............

50

50

50

50

Y rkesskadef örsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

350

350

370

370

Förskott till sjukkassorna m. m. ..

510

510

520

520

Omföringar ....................

30

30

30

30

Summa utgifter

6 690

6 680

6 780

6 800

Nettoinkomst på titeln

6 055

6 060

6 535

6 940

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen överensstämma

de olika posterna vid den nu företagna beräkningen mycket nära

med motsvarande poster i decemberberäkningen för budgetåret 1959/60 medan

för budgetåret 1960/61 nu räknas med betydligt högre preliminärskatt.

I det följande kommer orsakerna till denna avvikelse att närmare beröras.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december gjordes vissa

antaganden om lönesummans utveckling under år 1959, vilka i stort sett

alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning av lönesumman

under året med omkring 4 procent. Beträffande lönesummans utveckling

under 1960 framhöll riksräkenskapsverket i december, att man i första

hand hade att ta hänsyn till två då kända faktorer nämligen dels att lönenivån

till följd av löneglidning under 1959 vid ingången av 1960 översteg den

under 1959 genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan

under 1960. I stort sett ansågos dessa båda faktorer neutralisera varandra.

Ämbetsverket anförde vidare, att mot bakgrund av rådande konjunklurtendenser

en fortsatt löneglidning kunde påräknas under 1960. Den

ökning av lönesumman som därutöver kunde komma att bli en följd av avtalsrörelsen

lät sig icke då överblicka. Riksräkenskapsverket ansåg sig dock

med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna

antaga att denna för vissa avtalsområden skulle komma att leda till större

lönelyftningar än under 1959. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen

räknade riksräkenskapsverket med en något större stegring

av lönesumman under 1960 än under 1959, varvid förutsattes en viss

ökning i antalet sysselsatta.

Sedan numera resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa

tjänstemannagrupper är känt kan löneutvecklingen under innevarande år

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

bedömas med något större säkerhet än i december. De kända avtalsresultaten,

en antagen fortsatt löneglidning och ökning i antalet sysselsatta ha föranlett

riksräkenskapsverket att räkna med en ökning av lönesumman med 7 procent

under 1960.

För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna

1961 saknade riksräkenskapsverket i december andra utgångspunkter än

vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. I anslutning

härtill räknade riksräkenskapsverket med en stegring av lönesumman

med 3 procent under 1961. Då de hittills träffade avtalen avse en tvåårsperiod

anser sig riksräkenskapsverket nu böra räkna med samma procentuella

stegring av lönesumman under 1961 som under 1960, således 7

procent.

Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter

om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1959. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under uppbördsterminerna

i november 1959 och januari 1960 ange sammanlagt något

högre belopp, än vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning.

Detta i förening med det höjda antagandet om lönesummans utveckling under

1960 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med en högre uppbörd

av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1960—61 och framförallt

under uppbördsåret 1961—62, av vilket två terminer falla inom budgetåret

1960/61.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de antaganden som redovisades

i inkomstberäkningen i december. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka

i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de från och med 1959 höjda

folkpensionsavgifterna väntas komma att nämnvärt påverka skatteuppbörden

först från och med uppbördsåret 1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda

till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär

samma storlek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Riksräkenskapsverket

har i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter om vissa

större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxering.

Svar på denna enkät har inkommit från 92 procent av de tillfrågade bolagen,

representerande inemot 85 procent av samtliga bolags taxerade inkomster

vid 1959 års taxering. Genom enkäten har riksräkenskapsverket

fått en beräkningsgrund för bolagens taxerade inkomster, som vid denna

tid på året icke förut varit tillgänglig.

Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst

att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och 1960 års

taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års

taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna räkna

med en väsentlig uppgång. Förutom de skärpta bestämmelserna om lagervärdering

och de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket

härvid räknat med att bolagens vinstdispositioner påver
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 15

kats av sänkningen av bolagsskatten vid 1961 års taxering. Bolagens till

statlig skatt taxerade inkomster vid 1962 års taxering har i anslutning till

de allmänna antaganden om den ekonomiska utvecklingen antagits överstiga

inkomsterna enligt 1961 års taxering med 3 procent.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren

1960. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig

böra sänka det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarnas

storlek våren 1960 med 100 miljoner kronor till 450 miljoner kronor. Härvid

har förutsatts att fysiska personers inbetalningar bli av i stort sett

samma storlek som under våren 1959. Beträffande fyllnadsbetalningarnas

storlek under våren 1961 har riksräkenskapsverket liksom i december räknat

med ett belopp av 700 miljoner kronor, varvid antagits att bolagen även

under våren 1961 komma att verkställa fyllnadsbetalningar i sådan omfattning

att den kvarstående skatten för deras del liksom varit fallet under de

sista kända taxeringarna blir lägre än den överskjutande skatten. Vidare

har räknats med fyllnadsbetalningar från fysiska personer i ungefär samma

omfattning som under våren 1959.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller obetydliga förändringar

jämfört med decemberberäkningen.

Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna

säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp

för inflytande preliminärskatt. Detta sammanhänger främst med de

högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverket

nu lagt till grund för beräkningarna. För innevarande budgetår uppvägs

dock den nu beräknade ökningen i preliminärskatteuppbörden av antagna

lägre fyllnadsbetalningar.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1959/60 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1960/61 uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket

är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,

som enligt de nu framlagda beräkningarna böra verkställas

under budgetåren 1959/60 och 1960/61, framgå av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets

decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):

1959/60 1960/61

december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning

ning beräkning ning

Avsättning .................... 300 300 350 450

Återföring...................... 400 400 475 475

Nettoåterföring ................. 100 100 125 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 95 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

21 mars 1960 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med 100 miljoner kronor i riksstaten. Vid bedömandet av inkomstutfallet

har styrelsen härvid räknat med att skattebortfallet i anledning av

kvarlåtenskapsskattens avskaffande skall kompenseras av ökade inkomster

av arvsskatt till följd av ökat skatteunderlag och vidare med att ett eller annat

större s. k. engångsbelopp skall inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår i

enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar att titeln arvsskatt och gåvoskatt

i riksstaten uppföres med 100 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85

miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts, att

det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under

nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras

med oförändrat 85 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna titel

uppfördes i statsverkspropositionen med 90 miljoner kronor. I sin förenämnda

skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln

upptagas till oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen uppförda beloppet för budgetåret

1960/61 får kvarstå oförändrat.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 400

miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande år beräknades av riksräkenskapsverket

i december till 380 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade

fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari till 359,4

miljoner kronor, vilket är 26,9 miljoner kronor mer än det föregående år

debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i

vissa fall med erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt

17 miljoner kronor hänförliga till budgetåret 1959/60 beräknas inflyta

först under budgetåret 1960/61. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser

för år 1959 att drygt 14 miljoner kronor avseende debiteringen

i februari 1959 inlevererades först under innevarande budgetår. Med ledning

av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna

på titeln till 385 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. Antalet registrerade

personbilar och lastbilar uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna vid utgången av 1959 till ca 1 100 000 respektive

ca 117 000. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under

nästkommande budgetår finner riksräkenskapsverket sig kunna utgå från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 17

en ökning av i stort sett samma storlek som under de senast förflutna budgetåren

innebärande en årlig stegring av inkomsterna på titeln med ca 25

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt

i rikssiaten uppföres med 410 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna titel till

810 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

förordar riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres

med oförändrat 850 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 700 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december inkomsterna på

titeln till 600 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den betydande importökningen

av tullbelagda varor har nu föranlett ämbetsverket att höja

beräkningen för innevarande budgetår till 775 miljoner kronor. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har generaltullstyrelsen icke ansett

det osannolikt, att de tendenser till ökning i expansionstakten, som

beträffande de olika varugrupperna visat sig under senaste tiden, i stort sett

skulle komma att fortgå under budgetåret 1960/61. Styrelsen har uppskattat

inkomstbortfallet genom EFTA-överenskommelsen till 40 miljoner kronor

för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln tullinedel

i riksstaten uppföres med 775 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Den från och med år 1960 införda allmänna varuskatten

uppfördes i statsverkspropositionen med 1 400 miljoner kronor. Enligt

nu tillgängliga uppgifter inflöto ca 150 miljoner kronor i allmän varuskatt

vid den första uppbörden i mars 1960 avseende omsättningen under januari

och februari. Då omsättningen under dessa månader kan förutsättas ha

varit lägre än normalt och då dessutom vissa eftersläpningar torde ha förekommit

har riksräkenskapsverket räknat med en väsentligt större uppbörd

vid majuppbörden. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår ha

sålunda av riksräkenskapsverket beräknats till 375 miljoner kronor. Ökningen

i lönesumman under innevarande och nästkommande år kan förutsättas

komma att bidraga till en även i fortsättningen ökad uppbörd. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att — trots den i proposition nr 117 till

årets riksdag föreslagna avvecklingen av den allmänna varuskatten för begagnade

bilar — titeln allmän varuskatt i riksstaten uppföres med oförändrat

1 400 miljoner kronor.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd

med 315 miljoner kronor. Konirollstyrclsens och generaltullstyrelsens

2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 320 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

på titeln till 318 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med

320 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med

150 miljoner kronor. I proposition nr 117 till årets riksdag har föreslagits

en höjning av omsättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, som

beräknas medföra en inkomstökning på titeln med 30 å 35 miljoner kronor

per budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning att nyssnämnda

proposition antages av riksdagen, att inkomsterna för budgetåret

1960/61 upptagas med 180 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. Denna titel är i statsverkspropositionen

uppförd med 40 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket

den 17 mars 1960 har statens jordbruksnämnd påpekat, att i

proposition nr 25 till årets riksdag föreslagits, att tills vidare 10 miljoner

kronor av regleringsavgiften årligen skola överföras till Danmark enligt

punkt 4 i den särskilda överenskommelsen med detta land angående samhandeln

med jordbruksprodukter inom EFTA. Då denna överföring är avsedd

att ske i efterskott per budgetår inverkar den dock icke på nästkommande

budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ifrågavarande

titel uppföres i riksstaten med oförändrat 40 miljoner kronor.

Skatt å kaffe är i statsverkspropositionen upptagen med 23 miljoner kronor.

General tullstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna

på titeln till 25 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har förordat

en höjning av inkomstbeloppet med försiktigt räknat någon miljon kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln skatt å kaffe i riksstaten uppföres

med 25 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 890

miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt

till 900 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning

till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i

riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. Denna titel är i statsverkspropositionen

uppförd med 13 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har

vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna på titeln till 15 miljoner kro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 19

nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning,

att titeln i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor, vilket är

2 miljoner mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under

denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.

Till samma belopp beräknade riksräkenskapsverket i december inkomsterna

under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar nu inkomsterna

under titeln till 1 125 miljoner kronor under innevarande budgetår.

Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna

under budgetåret 1960/61 till 1 130 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 1 125 miljoner

kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 110 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna

till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 110 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 70 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna

till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i

riksstaten uppföres med oförändrat 70 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med

45 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna

under titeln för innevarande budgetår till likaledes 45 miljoner kronor.

1 den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna

av statlig nöjesskatt till 38 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. I proposition

nr 79 till årets riksdag ha föreslagits vissa lättnader i beskattningen

för biografföreställningar från och med den 1 juli 1960. Enligt propositionen

kan det härav föranledda inkomstbortfallet på titeln uppskattas till

ca 9 miljoner kronor. Under förutsättning att nämnda proposition antages

av riksdagen föreslår riksräkenskapsverket, att titeln statlig nöjeskatt i

riksstaten uppföres med 30 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 540

miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och gene
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

raltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 550

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna på titeln

för innevarande budgetår till 525 miljoner kronor, föreslår, att titeln

i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 10 miljoner

kronor, vilket var samma belopp som generalpoststyrelsen föreslagit

vid sin beräkning i november 1959. Riksräkenskapsverket föreslog i sin decemberberäkning

att ett belopp av 15 miljoner kronor skulle upptagas i

statsverkspropositionen. Ämbetsverket antog härvid, att generalpoststyrelsen

skulle kunna inleverera vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen

även för verksamhetsåren 1959 och 1960.

Vid förnyad beräkning den 16 mars 1960 har generalpoststyrelsen uppskattat

inkomsterna på titeln till 16 miljoner kronor. Liksom vid beräkningen

i november 1959 har styrelsen icke räknat med några belopp som

vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen. Beräkningen har vidare

företagits med utgångspunkt från nu gällande lönenivå. Styrelsen har

påpekat att varje procents ökning av lönerna från och med den 1 januari

1960 kan beräknas minska överskottet med ca 3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

anser alltjämt, att vissa vinstmedel från postsparbanken

och postgirorörelsen skola kunna inlevereras och förordar att titeln postverket

vid oförändrad lönenivå bör beräknas till 20 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den beräkning

av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Inkomsttiteln särskilda varuskatter har av riksräkenskapsverket

föreslagits skola uppföras med 320 miljoner kronor. Med hänsyn till det

förslag om utjämningsskatt, som jag senare denna dag i proposition nr 154

kommer att framlägga i anslutning till vissa av chefen för jordbruksdepartementet

samtidigt föreslagna åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets

område, förordar jag att nämnda inkomsttitel upptages i riksstaten med

340 miljoner kronor. Den i nämnda proposition föreslagna justeringen av

vissa tullar synes ej böra föranleda någon ändring i riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomsttiteln t u 11 m e d e 1, varför densamma här uppföres

med 775 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har under förutsättning av oförändrade spelformer

och procentavdrag beräknat inkomsterna under titeln totalisatormedel

till 45 miljoner kronor. De av mig i det föregående förordade förändringarna

av vinstavdraget vid totalisatorverksamhet, vilka står i överens
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

21

stämmelse med totalisatorutredningens förslag, kan beräknas medföra en

icke oväsentlig ökning av dessa inkomster, ökningen har av utredningen

beräknats till 6,5 miljoner kronor per år. Dylika beräkningar är givetvis —

såsom utredningen också framhållit — förenade med stora osäkerhetsmoment,

ovisshet om å ena sidan V 5-spelets fortsatta expansion och å andra

sidan spelformens känslighet för höjda vinstavdrag. Jag förordar att titeln

uppföres med 50 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräkenskapsverket

beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. Ämbetsverket

har sålunda upptagit inkomsterna av postverket till 20 miljoner

kronor, av televerket till 125 miljoner kronor, av statens järnvägar till 1

miljon kronor, av statens vattenfallsverk till 200 miljoner kronor samt av

domänverket till 25 miljoner kronor. Som jag redan tidigare nämnt har under

hand inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de

beräknade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstjänstemännens

löner m. in. från och med den 1 januari 1960 kan antas få.

Med hänsynstagande till dessa uppgifter förordar jag, att inkomsttitlarna

postverket, televerket, statens vattenfallsverk och domänverket uppföres

med 1, 80, 190 respektive 23 miljoner kronor. Då statens järnvägars rörelse

nu beräknas uppvisa underskott bör inkomsttiteln för detta affärsverk utgå

ur riksstaten för nästa budgetår.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskatteinedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av

25 miljoner kronor.

Beträffande utfallet av riksstaten för budgetåret 1959/60 har departementschefen

anfört följande.

I den i januari i år framlagda statsverkspropositionen beräknades underskottet

på totalbudgeten för innevarande budgetår komma att uppgå till

2 1/4 miljarder kronor, varvid dock reservation fick göras för bl. a. kommande

lönehöjningar för de statsanställda. De beräkningar som nu utförts

ger ett ca 200 miljoner kronor lägre underskott.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1959/

60 (Bihang A ) upptagit i n k o m s t e r n a på driftbudgeten till 13 503 miljoner

kronor. Senare har från affärsverken under hand inhämtats uppgifter

rörande den verkan som det nya avtalet om statstjänstemännens löner

in. in. beräknas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Med

hänsyn till sistnämnda beräkningar bör inkomstbeloppet nedjusteras till

13 485 miljoner kronor. Delta belopp är 50 miljoner kronor högre än del

som upptogs i statsverkspropositionen till 1960 års riksdag. Bakom denna

nettosiffra ligger dock vissa större förskjutningar i beräkningarna av de en
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

skilda delposierna. Inkomsttitlarna allmän varuskatt samt omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker har sålunda nedräknats med 125 respektive

25 miljoner kronor, medan inkomsterna av tullmedel, tobaksskatt och

energiskatt höjts med 85 respektive 15 och 25 miljoner kronor. Vidare väntas

inkomsterna från fonden för statens aktier bli 20 miljoner kronor högre

än enligt den närmast föregående beräkningen.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr

2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

90 miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor avser kostnader för

de statsanställdas lönehöjningar och 9 miljoner kronor kostnader för den

svenska FN-styrkan. Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka

den kommande belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag.

Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som

förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades ta ut varandra

kan bl. a. väntas en merutgift på 50 miljoner kronor till följd av ökade kostnader

för statsskuldräntor. Å andra sidan synes omkring 20 miljoner kronor

av det under försvarshuvudtiteln anvisade anslaget till reglering av

prisstegringar icke komma att tagas i anspråk. Netto beräknas förslagsanslag

och obetecknade anslag uppvisa mer utgifter på sammanlagt 28 miljoner

kronor. Behållningarna på reservationsanslagen antogs tidigare komma

att minska med 100 miljoner kronor. I riksräkenskapsverkets beräkningar

förutses en reservationsmedelsökning för budgetåret 1959/60 om 70

miljoner kronor. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar

synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 150 miljoner

kronor.

För kapitalbudgetens vidkommande har sedan i januari äskats ytterligare

drygt en miljon kronor å tilläggsstat II. Anslagsbehållningarna under kapitalbudgeten

väntas komma att öka med 75 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner

kronor mer än som upptogs i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet

på kapitalbudgeten för 1959/60 beräknas nu till 1 926 miljoner

kronor, vilket är ca 40 miljoner kronor mer än enligt de uppskattningar som

senast redovisats.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1959/60

i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten

kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbndgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten .... —2 836

Inkomstförändring

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. -j- 200

Merinkomst av tullmedel ...................... . + 85

Införande av allmän varuskatt.................... -j- 375

Merinkomst av omsättningsskatt å motorfordon .... -|- 15

Merinkomst av tobaksskatt........................ -f- 35

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker..............................

75

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 23

Merinkomst av energiskatt........................ + 15

Minskad inkomst av tipsmedel....................— 14

Merinkomst av statens affärsverksfonder............ + 29

Merinkomst av riksbanksfonden .................. -f- 35

Merinkomst från fonden för statens aktier.......... + 45

Övriga inkomstförändringar ...................... + 34 -f- 779

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Beredskapsarbeten

på vägar och gator.............. — 80

Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 79

Övriga anslag....................................— 23 — 182

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten (exkl.

avskrivningsanslag) ...................................... + 240

Anslagsöverskridanden och besparingar

Besparingar å anslaget till reglering av prisstegringar

under fjärde huvudtiteln.......................... -(- 20

Merutgifter å anslaget till allmänna barnbidraget .... — 45

Merutgifter å anslaget till vissa omskolningskurser .. — 11

Merutgifter å anslaget till kapitalmedelsförluster och

ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ........-—- 11

Besparingar å anslaget till bostadsrabatter.......... + 31

Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor

m. m..................................... — 40

Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar

........................................ -j- 11

Merutgifter för räntor å statsskulden.............. — 50

Besparingar i övrigt (netto) ...................... -j- 67 — 28

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Lånefonden för bostadsbyggande .................. —150

Räntefria lån till bostadsbyggande.................. — 25

Övriga anslag.................................... — 2 — 177

Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten

.................................................... -j- 100

Minskad disposition av rörliga krediter...................... -f- 50

ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag.................................. + 8

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott ...... —2 046

Sammanställningen visar, att tolalbudgetunderskottet kan väntas bli ca

800 miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.

Inkomstökningarna uppgår härvid till netto 779 miljoner kronor, varav

375 miljoner kronor beror på den av höstriksdagen beslutade allmänna

varuskatten. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar på drift- och kapitalbudgeten

med sammanlagt 359 miljoner kronor. Förbrukningen av an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

slagsbehållningarna (exkl. avskrivningsanslag) förutses däremot tillsammantagna

bli 340 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet

av riksstaten. Dessutom synes den tidigare antagna ökningen på

50 miljoner kronor av utestående rörliga krediter komma att utebli.

Beträffande det kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61

bär departementschefen bl. a. anfört följande.

I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens inkomster till 15 011

miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 14 852 miljoner kronor.

Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel med (netto) 125 miljoner kronor. Jag redovisade

följaktligen ett överskott på driftbudgeten om (15 011 — 14 852 -f- 125) 284

miljoner kronor. Slutligen utgick jag från att behållningarna på driftbudgetens

reservationsanslag totalt sett skulle förbli oförändrade.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna skulle statsinkomsterna

för nästa budgetår komma att uppgå till 15 500 miljoner kronor, vilket innebär

en ökning med 489 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen

redovisade beloppet. Förenämnda inkomstsiffra bygger på

riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken jag i det följande

lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock företagit vissa justeringar

av dessa beräkningar bl. a. med hänsyn till återverkningarna av lönehöjningarna

på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Inkomstskattetiteln har i de nya beräkningarna upptagits till 6 900 miljoner

kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än vad som redovisades i

statsverkspropositionen. Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats

med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår vidare

från att den totala lönesumman kommer att stiga med 7 procent såväl under

år 1960 som under 1961 och att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade

inkomst kommer att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959

och 1960 års taxeringar men stiga väsentligt vid 1961 års taxering.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka

den osäkerhet som även vid denna tidpunkt vidlåder inkomstberäkningen

framför allt i vad den avser inkomstskattetiteln. Statsinkomsterna

blir beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderlagets

förändringar.

Fortfarande räknas med en nettoåterföring från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. Beloppet har dock nedräknats från i statsverkspropositionen

angivna 125 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket

sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster eftersläpningen i

utbetalningen av kommunalskattemedel automatiskt ökas, varvid större avsättningar

till budgetutjämningsfonden erfordras.

Även beträffande utgifterna lämnas i det följande eu särskild redogörelse.

Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till de

i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till de merkostnader

som uppstår till följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de stats
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

anställdas löner. Lönehöjningarna kan sålunda uppskattas komma att belasta

driftbudgeten med merutgifter om sammanlagt 340 miljoner kronor,

förutom den reduktion av affärsverkens rörelseresultat som också följer av

de ökade lönekostnaderna. I siffran 340 miljoner kronor har då inräknats

ett belopp av 70 miljoner kronor motsvarande det anslag som chefen for

kommunikationsdepartementet tidigare denna dag föreslagit för täckande av

den förlust som beräknas uppstå för statens järnvägar pa grund av de höjda

lönerna. Sammanlagt kommer lönerörelsen genom direkta merkostnader och

inkomstbortfall att belasta budgeten för 1960/61 med 425 miljoner kronor.

Dessutom kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att

föreslå en uppräkning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Vidare äskar jag i det följande ytterligare

medel eller drygt 14 miljoner kronor för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Slutligen har riksdagen som följd av det höjda ränteläget uppräknat

anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

med 15 miljoner kronor.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari

framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 396 miljoner

kronor från 14 852 till 15 248 miljoner kronor.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna

med 252 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig korrigering med

25 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden,

uppgår överskottet till 277 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott

på 284 miljoner kronor.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 200 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.

För egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande

behållningar endast kommer att reduceras med 100 miljoner kronor.

Jag vill framhålla att del sålunda kvarstående överskottet på 177 miljoner

kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i

form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att

under budgetåren 1955/56—1959/60 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit

i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen

370, 175, 512, 319 respektive 104 miljoner kronor eller med i genomsnitt ca

300 miljoner kronor per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,

framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa

med sammanlagt nära 15 miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning

eller 12 miljoner kronor hänför sig till det under fonden för låneunderstöd

äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år J960

Driftbudgeten

Miljoner kronor

1953/54

1954/55

1955/56

Inkomster.................................

8 535

8 907

10 072

Utgifter...................................

*8 130

*8 619

''9 691

överskott eller underskott

405

288

381

Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-

medel (netto) ............................

—

—

- 250

överskott eller underskott

405

288

3 - 225

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

* Därav riksstat 13 591, tilläggsstat I och II 183 mkr.

3 Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande

tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 1 058 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa,

efter den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 765 miljoner

kronor och då det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar

synes komma att förbli oförändrat under det framförliggande budgetåret,

kan det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens del uppskattas till

(2 765— 1 058) 1 707 miljoner kronor. Detta belopp redovisas under rubri
-

Kapitalbudgeten

Miljoner kronor

1953/54

1954/55

1955/56

Investeringsanslag..........................

1 947

2102

2 272

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..............................

- 914

- 1025

- 1244

Återstående medelsbchov

3 1033

31 077

31 028

1 Därav riksstat 2 741 samt tilläggsstat I och II 177 mkr.

2 Därav 1 mkr å tilläggsstat II (hänsyn har även tagits till att 60 mkr av avskrivningsanslagen

enl. riksräk enskaps verkets beräkningar icke kommer att utnyttjas).

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

27

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

1960

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

1960

ny be- räkning

10 691

12 019

12 604

12 706

13 435

13 485

15011

15 500

MO 978

M2 120

M2 743

13 591

13 684

213 774

14 852

15 248

- 287

- 101

- 130

- 885

- 249

- 289

159

252

- 100

- 250

- 200

+ 150

+ 100

+ 100

+ 125

+ 25

3- 571

3- 451

- 339

- 735

- 149

- 189

284

277

Minskning (—) resp. ökning (+) av be- hållningarna å reservationsanslag ..

- 150

-100

+ 150

- 100

Nettomerutgifter å övriga anslag ....

—

—

- 28

—

—

Underskott (—) resp. överskott (+)

inkl. reservationsmedelsförändring

och merutgifter..................

-885

-249

- 67

+ 284

+ 177

ken Lånemedel i den investeringsplan som nu framlägges på sedvanligt

sätt. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation för eventuella

tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses

bli oförändrad under 1960/61. Tidigare räknades med en ökning av 50 miljoner

kronor.

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapital
-

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

enl. riks-

enl. stv.

ny be-

enl. stv.

ny be-

staten

prop.

räkning

prop.

räkning

1960

1960

2 046

2 510

2 441

2 741

2 916

x2 918

2 751

2 765

- 1 403

- 1306

- 869

- 976

- 976

3 - 917

- 1037

- 1058

3 643

31 204

31 572

1 765

1 940

2 001

1 714

1 707

Minskning (+ ) resp. ökning (—) av an- slagsbehållningarna ..............

Totalt återstående medelsbehov för ka-

+ 25

-50

- 75

—

—

pitalbudgetcn (inkl. förändring av

anslagsbehållningarna)............

1790

1890

1926

1714

1707

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

budgeten på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas

i särskild tabell. I

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1958/59

1959/60

1960/61

enligt

enl. stv.

ny beräk-

enl. stv.

ny beräk-

riks-

prop.

ning

prop.

ning

staten

1960

1960

Överskott ( + ) eller under-

skott (—) på driftbud- geten ..................

339

- 735

- 149

- 189

4- 284

4- 277

Minskning (— ) resp. ökning

( + ) av behållningarna å

reservationsanslag......

- 150

— 100

4- 150

- 100

Nettomerutgifter å övriga

anslag................

Fondering hos riksgäldskon-

—

—

—

- 28

—

—

toret av sjukkassorna till- kommande arbetsgivarbi- drag..................

f 41

4 39

+ 40

4- 47

Avsättning (-t-) resp. åter-

föring (—) av kommunal- skattemedel ............

4- 200

- 150

- 100

- 100

- 125

- 25

Medelsbehov på kapitalbud-

geten efter avdrag för av- skrivningar o. dyl.......

J-1 572

-1 765

-1940

-2 001

-1714

-1 707

Minskning ( —) resp. ökning

(+) av anslagsbehållning- ar på kapitalbudgeten ..

- 25

+ 50

4- 75

Ökad (-) resp. minskad (+)

disposition av rörliga kre- diter ..................

+ 242

-1 428

- 50

- 50

- 50

Totalbudgetens underskott

-2 836

-2 249

2— 2 046

-1 605

3—1 555

1 Inkl. förändring av anslagsbehållningar.

2 Detta belopp kommer icke att motsvara upplåningsbehovet, vilket påverkas bl. a. genom att

de i riksbanken fonderade LKAB-medlen (90 mkr) kommer att överföras till riksgäldskontoret.

Det formella upplåningsbehovet minskar härigenom i motsvarande utsträckning.

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig

utgift eller inkomst för staten.

Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret

1960/61 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 1 555 miljoner

kronor, vilket är något mindre än det belopp som framräknades i statsverkspropositionen

exklusive lönehöjningar och andra tillkommande utgifter. Underskottet

är vidare omkring 500 miljoner kronor lägre än det för inneva
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

rande budgetår beräknade och något högre än det som redovisades för

1958/59.

Del nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan

ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon

under budgetåren 1950/51—-1958/59 och det nu beräknade saldot för bud
-

getåret 1959/60.

Budgetår

Totalbud-

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

getsaldo

1950/51 ..............

..... — 324

1956/57 .........

......... — 762

1951/52 ..............

..... + 434

1957/58 .........

.........— 1 135

1952/53 ..............

.....— 746

1958/59 .........

......... — 1 428

1953/54 ..............

..... — 1 098

1959/60 .........

.........— 2 046

1954/55 ..............

..... — 1 085

1960/61 .........

.........1 — 1 555

1955/56 ..............

..... — 598

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1960/61 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar be
-

räknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 6 900 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt ................................ 100 000 000

Fordonsskatt .......................................... 410 000 000

Tullmedel ............................................ 775 000 000

Särskilda varuskatter.................................... 340 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ........................ 180 000 000

Skatt å kaffe .......................................... 25 000 000

Tobaksskatt............................................ 900 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ........ 1 125 000 000

Statlig nöjesskatt ...................................... 30 000 000

Energiskatt ............................................ 550 000 000

Postverket (överskott) .................................. 1 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 520 000 000

kronor.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Slopandet av omsättningsskatten

I motionerna 1:399 och 11:508 erinras om att den allmänna

varuskatten -— sedan kompensation för densamma delvis tillgodoförts A''issa

grupper — har medfört en höjning av skattetrycket med över 1000 milj.

kronor. Härigenom har enligt motionärernas mening ett orimligt högt skattetryck

uppstått, vilket trots de ovannämnda kompensationsåtgärderna är en

alltför tung börda särskilt för de lägre inkomstgrupperna. Som tungt vägande

skäl mot den allmänna varuskatten har motionärerna framhållit de

ökade kostnader som den medför för näringslivet i ett för detsamma känsligt

läge, då redan tidigare kostnaderna drivits upp bl. a. genom besluten om

obligatorisk tilläggspensionering och om arbetstidsförkortning och då en

skärpt konkurrens är att vänta gentemot utlandet inför en utvidgad frihandel

i Europa. Ett annat avgörande skäl mot den allmänna varuskatten

har för motionärerna varit, att densamma föranleder betydande extra arbete

och därmed förenade kostnader för de företagargrupper, som ålagts att utan

ersättning ha hand om uppbörden av skatten. Motionärerna finner det nödvändigt

att den allmänna varuskatten avskaffas snarast möjligt. Då härvid

erforderliga budgetförstärkningar efter beslut av årets riksdag till stor del

inte kan vinna effekt förrän under det senare halvåret av nästkommande

budgetår, föreslås att förordningen om allmän varuskatt skall upphöra att

gälla den 1 januari 1961. Härvid bör även de åtgärder, som vidtagits i direkt

konsekvens av den allmänna varuskatten, upphöra att gälla och bestämmelserna

på ifrågavarande områden återställas till förhållandena före den

allmänna varuskattens införande. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att

efter beslut om avskaffande av den allmänna varuskatten vidtaga härför

erforderliga åtgärder.

Om den allmänna varuskatten avskaffas från nyssnämnda datum uppskattar

motionärerna inkomstbortfallet för staten under budgetåret 1960/61

till 500 milj. kronor. Budgetförsvagningen beräknas dock stanna mellan

300 och 400 milj. kronor med hänsyn till att statens utgifter för kompensationsåtgärder

och kostnadsfördyringar i anledning av den allmänna varuskatten

samtidigt bortfaller. Motionärerna anser det självklart att en underbalansering

av driftbudgeten inte kan accepteras i nuvarande konjunkturläge.

Vid avskaffande av den allmänna varuskatten måste därför tillses att

statsbudgeten förstärkes i erforderlig utsträckning utöver det i finansplanen

för budgetåret 1960/61 redovisade överskottet på driftbudgeten om 284 milj.

kronor.

Vid bedömningen av denna fråga finner motionärerna att särskild hänsyn

måste tagas såväl till de ökade kostnader för folkpensionerna, vartill en

höjning av folkpensionerna i överensstämmelse med givna löften kan leda.

Från denna utgångspunkt anser motionärerna en balanserad driftbudget

vara garanterad om en budgetförstärkning av cirka 600 milj. kronor kan

uppnås, vari dock icke inräknats ökade inkomster från folkpensionsavgif
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

31

ten. För detta syfte föreslås i annat sammanhang från motionärernas sida besparingar

i den statliga verksamheten, som för hudgetåret 1960/61 medför

en budgetförstärkning av cirka 280 milj. kronor. Därjämte framföres i annan

motion yrkande om att vinstuttaget från LKAB samt inkomsterna från domänverket

och postverket i riksstaten skall uppföras med sammanlagt 85

milj. kronor högre belopp än som skett. Ytterligare skulle eventuellt behöva

uttagas tillfälliga inkomstförstärkningar å cirka 235 milj. kronor. Detta belopp

anger motionärerna förslagsvis kunna vinnas genom skattehöjningar

på vin, sprit och tobak (100 milj. kr), diverse punktskatter och avgifter

(15 milj. kr.), en budgetsaneringsavgift (100 milj. kr.) och avskaffande av

vissa schablonavdrag (20 milj. kr.).

Motionärerna finner det omöjligt att i nuvarande läge få någon säker uppfattning

om statsinkomsternas faktiska utveckling under nästa budgetår.

Det fortgående konjunkturuppsvinget gör det möjligt, att statens inkomster

kan komma att ökas med väsentligt högre belopp än som upptagits i finansplanen.

Det synes motionärerna därför inte rimligt att riksdagen nu skulle

fatta beslut om sådana inkomstförstärkningar. Det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att efter beslut om den allmänna varuskattens avskaffande framlägga

förslag för höstriksdagen om inkomstförstärkningar i enlighet med det i

motionerna anförda, därest och i den mån då skulle föreligga behov av sådan

förstärkning av budgeten.

Motionärerna i motionerna I: 404 och II: 513 framhåller att

en utgiftsbegränsande politik bör föras i syfte att sanera statsfinanserna

och skapa det statsfinansiella underlaget för en effektiv stabiliseringspolitik

samt att lägga en grund för samordnade och tidsmässigt planerade skattesänkningar.

För löpande utgifter torde de besparingar, som redan inledningsvis

måste konkretiseras, behöva vid fullt genomslag överstiga storleksordningen

1 000 milj. kronor. Dessa besparingsförslag måste sedan byggas

ut så att full täckning föreligger för det inkomstbortfall, vilket kan påräknas

för statens del av skattesänkningarna allteftersom dessa träder i kraft.

Därutöver måste besparingarna ge rum för en successiv förstärkning av

driftbudgeten och kompletteras med en strävan att vid stigande konjunktur

och under högkonjunktur hålla den upplåning nere, som erfordras för statens

kapitalutgifter.

Motionärerna anser övervägande skäl tala för att en skattesänkningsperiod

inledes med att omsättningsskatten borttages. Denna skatt framstår

i allmänna medvetandet på ett alldeles särskilt sätt som en symbol för högskattepolitiken.

Dess rent objektiva skadeverkningar är därför -— av psykologiska

skäl -— betydande. Omsättningsskatten slår självfallet igenom som

prishöjningar och gör detta samtidigt som inflationstrycket på prisnivån

också av andra orsaker kan befaras pressa upp priserna. För lönebildningen

både i vad det gäller avtalsuppgörelserna och de risker för löneglidning, som

läget på arbetsmarknaden kan komma att aktualisera, är omsättningsskatten

en irriterande faktor, naturligtvis närmast av psykologisk natur men

därför inte mindre riskbemängd. Med hänsyn till att de kompensationer, som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

beslöts i samband med omsättningsskattens införande, inte låter sig ändras

under ett löpande år utan först vid ett kalenderårsskifte, förordar motionärerna

att den allmänna omsättningsskatten borttages från den 1 januari

1961. Från samma tidpunkt bör de kompenserande åtgärder avvecklas vilka

infördes på grund av omsättningsskatten.

Motionärerna anser vidare att sådana reformer i skattesystemet, som a\- ser att befordra vilja och förmåga till ökat frivilligt sparande, bör insättas

så att de snarast möjligt får sin stimulerande effekt. Begränsningen i det

sammanlagda skattetrycket bör också — så snart detta kan underbyggas

genom begränsningar i statens utgifter — komma medborgarna till del genom

en sänkning för alla av de direkta skatterna. Väsentligt är enligt motionärernas

mening att en dylik skattesänkning i produktiv t syfte utformas

så att marginalskatten radikalt minskas på de arbetsförtjänster och i synnerhet

de familjeinkomster, som är vanliga och kan beräknas bli än vanligare

under åren framöver. Sänkningen av den direkta skatten bör genomföras

från den 1 januari 1962.

Sammanfattningsvis anger motionärerna en tidtabell för skattesänkningar,

vilken såvitt här är i fråga, innebär i stort sett följande. Med verkan från

den 1 januari 1961 avvecklas omsättningsskatten. Varulagervärderingsreglerna

skärpes icke. Beskattningen av sprit, vin och tobak bibehålies \id ungefär

sin nuvarande höjd. Folkpensionsavgiften höjes en halv procent. De

kompensationer som hänger samman med omsättningsskatten avvecklas i

huvudsak. Det behov av utgiftsbegränsningar detta föranleder kan för helt

år uppskattas till netto omkring 1 000 milj. kronor. Under närmast framförliggande

budgetår kan det behövliga besparingsgenomslaget beräknas

till omkring 600 miljoner kronor. Med verkan från den 1 januari 1962 sanks

den direkta statsskatten för alla genom en reform av skatteskalorna, \ars

tyngdpunkt ligger på inkomster mellan 10- och 30 000 kronor. Den skattesänkning

som på detta vis åstadkommes och som måste motvägas kan för

helt år anses uppgå till 600 milj. kronor. Sitt fulla genomslag i budgeten

får den emellertid först det budgetår som börjar den 1 juli 1962. För budgetåret

efter nästa blir den statsfinansiella effekten knappt en tredjedel.

I motionerna 1:413 och 11:529 erinras inledningsvis om, att

motionärerna vrkade avslag på det för fjolårets höstriksdag framlagda förslaget

till allmän omsättningsskatt med tillhörande följ dförslag och i stället

lade fram ett finansieringsalternativ, innebärande utgiftsbeskärningar, viss

begränsad punktskattehöjning samt inkomstförstärkning bl. a. genom höjning

av vissa socialförsäkringsavgifter. I motionerna konstateias, att det angivna

alternativet skulle ha lett fram till ett kalkylerat överskott i budgetförslaget

för budgetåret 1960/61 av ungefär samma storleksordning som

det av finansministern i sitt budgetförslag nu preliminärt angivna. Motionärernas

budgetalternativ säges i jämförelse med regeringens ha erbjudit

den fördelen att balansen hade nåtts på eu lägre statlig utgiftsnivå och utan

den rekordartat stora engångshöjning av skattetrycket som omsättningsskattens

genomförande ovanpå förutvarande höga skatter har innebuiit. De

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

33

för medborgarna kännbara följdverkningarna av omsättningsskatten, bl. a.

prishöjningar och ökade inflationsrisker, hade också undvikits. Den statliga

budgetpolitiken bör enligt motionärernas mening i framtiden utformas

med större beaktande av att en fortgående stegring av de offentliga utgifterna

i snabbare takt än resursernas tillväxt ökar inflationsriskerna, höjer

kostnadsnivån, motverkar en ökning av produktiviteten samt gör de »automatiska»

utgiftsökningarna i den offentliga hushållningen till ett allvarligt

problem. Detta bör ske genom besparingar på nu utgående utgifter och återhållsamhet

med nya sådana för att möjliggöra ett sänkt skattetryck och likväl

bereda utrymme för vissa särskilt angelägna insatser för utbildningens,

undervisningens och forskningens behov. I en rationellt avvägd budgetpolitik

med sikte på en avlastning av skattefinansieringen bör också ingå en

ökad användning av socialförsäkringsavgifter för viktigare sociala förmåner,

där så kan ske utan tekniska olägenheter.

Motionärerna föreslår att omsättningsskatten avskaffas fr. o. m. den 1

januari 1961 och beräknar det härigenom uppkommande inkomstbortfallet

för staten under finansåret 1960/61 till 450 milj. kronor. Vid denna beräkning

har hänsyn tagits till eftersläpningen i omsättningsskattens uppbörd.

Härefter behandlar motionärerna frågan om lämpliga åtgärder i syfte att

åstadkomma täckning i budgeten för det nämnda inkomstbortfallet. I samband

härmed framhålles, att den i årets statsverksproposition framlagda beräkningen

av väntade statsinkomster för 1960/61 i jämförelse med den kalkyl,

på vilken höstens budgetdiskussion grundade sig, visar en uppgång

med mer än 300 milj. kronor — med frånräknande av den allmänna omsättningsskatten

och justeringen av inkomstskatteskalan. Motionärerna finner

därför en anpassning av det vid 1959 års höstriksdag framförda budgetalternativet

till de ändrade förutsättningarna vara naturlig. I motionerna redovisas

ett program med besparingar och budgetförstärkningar avseende budgetåret

1960/61, varav besparingsförslag om ett sammanlagt belopp av 256

milj. kronor framförts i skilda motioner vid riksdagens början. Därutöver

innehåller programmet, för den händelse beslut fattas om omsättningsskattens

avskaffande, ytterligare möjligheter till besparingar och budgetförstärkningar

om tillhopa 335 milj. kronor i form av minskad subventionering

av den allmänna sjukförsäkringen (120 milj. kr.), återgång till förutvarande

barnbidrag i samband med omsättningsskattens avskaffande (45 milj.

kr.), höjning av folkpensionsavgiften med en procent från den 1 januari

1961 (75 milj. kr.) samt begränsad höjning av punktskatterna på sprit, vin

och cigarretter (95 milj. kr.). Vad som utöver de vid riksdagens början

framförda besparingsyrkandena kan behövas av de sist nämnda posterna,

för att erforderlig budgettäckning skall uppnås, anser motionärerna böra

bestämmas av riksdagen senare under vårsessionen i samband med den

slutliga budgetbehandlingen. Den kompletterande inkomstberäkning som

kommer i vår bör således avvaktas.

Motionärerna anser vidare att den begränsade lättnad i den statliga inkomstbeskattningen

som genomfördes vid 1959 års höslriksdag bör kvar
:t

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. !\Jr 60

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

stå som ett led i en sänkning av den direkta beskattningen. Samtidigt framhålles

att motionärerna i särskild motion begärt en översyn av skattesystemet

varigenom bl. a. inkomstskatteskalan skall överses i syfte att lindra progressionen.

Den skärpning av progressiviteten i inkomstskatteskalan, som

företogs i samband med omsättningsskatten, bör dock enligt motionärernas

mening, oavsett utredningen, avlägsnas snarast möjligt.

Inkomstskatteskaloma

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:409 och 11:522 om

ändring av skatteskalorna anför motionärerna att skattepolitiken måste utformas

så, att människorna känner att det lönar sig att arbeta. Den i fjol

vidtagna höjningen av marginalskattesatserna bör därför undanröjas. I likhet

med flera tjänstemannaorganisationer anser motionärerna det i längden

skadligt, att marginalskatten, som redan tidigare nått en sådan höjd att

extra arbetsinsatser i inkomsthöj ande syfte i hög grad dämpats, nu ytterligare

höjts inom vissa inkomstskikt.

Utskottets yttrande

Till en början upptar utskottet till behandling de yrkanden om slopande

av den allmänna varuskatten, som framställts i de vid riksdagens början

väckta motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av herr Hedlund

m. fl., 1:404 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:513 av herr Hjalmarson

m. fl. samt I: 413 av herr Lundström m. fl. och II: 529 av herr Ohlin m. fl.

I samtliga dessa motioner yrkas att den allmänna varuskatten avskaffas

från och med år 1961. Inkomsterna under löpande budgetår beröres alltså

icke av den föreslagna åtgärden. Däremot påverkas utfallen av budgeten för

budgetåret 1960/61 och senare budgetår av en sådan reform.

Som av det kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 framgår

visar driftbudgeten — med hänsyn tagen till beräknad reservationsmedelsförbrukning

— ett överskott å ca 180 milj. kronor. Hänsyn har härvid

inte tagits till de tilläggsstater som erfarenhetsmässigt tillkommer under löpande

budgetår. Det angivna överskottet är av den storleksordningen att

driftbudgeten kan anses säkerställd för budgetåret 1960/61. Härvid skulle totalbudgetens

underskott komma att uppgå till närmare 1 600 milj. kronor.

Lånebehovet skulle därvid nedbringas med ca 400—500 milj. kronor från

innevarande budgetår.

Om såsom motionärerna föreslagit den allmänna varuskatten slopas från

och med årsskiftet 1960/61 kommer den häremot svarande inkomstposten

på driftbudgeten, som i det kompletterade riksstatsförslaget beräknats till

1 400 milj. kronor, att nedgå med ca 450 milj. kronor, vilket motsvarar det

belopp som eljest skulle inflyta vid två uppbördsterminer för preliminär

varuskatt under våren 1961. För budgetåret 1961/62 skulle skattebortfallet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

35

bli ca 1 400 milj. kronor. Om man samtidigt avstår från de åtgärder, som i

kompenserande syfte vidtogs i samband med skattens införande, skulle kostnaderna

givetvis bli lägre eller för budgetåret 1960/61 350 å 400 milj. kronor

och under därpå kommande budgetår ca 1 100 milj. kronor. Då motionärerna

— med vissa modifikationer — utgår ifrån att de kompenserande åtgärderna

skall slopas är det de sistnämnda beloppen som har aktualitet i

förevarande hänseende.

I de nämnda motionerna utgår motionärerna från att det inte är lämpligt

att driftbudgeten i det rådande ekonomiska läget är underbalanserad. Likaså

synes motionärerna ha den uppfattningen att driftbudgeten för budgetåret

1961/62 inte kommer att tåla den påfrestning, som ett slopande av varuskatten

skulle innebära. De anser därför att det inkomstbortfall som blir

följden av ett slopande av den allmänna varuskatten i stort sett bör uppvägas

av andra budgetförstärkande åtgärder. Motionärerna har därvid främst

pekat på lämpligheten av att genomföra vissa utgiftsminskningar i förening

med inkomstförstärkningar av annan art. I vissa motioner uppskattas inkomsterna

till högre belopp än vad departementschefen beräknat. Emellertid

skiljer sig de olika motionerna inbördes i flera och väsentliga avseenden

starkt från varandra såväl med avseende å omfattning som med avseende å

utformning av förslagen.

En granskning av de olika alternativen till varuskatten visar följande. I

motionerna 1:399 och 11:508 förordas vissa besparingar på utgiftssidan

uppgående till sammanlagt 278 milj. kronor samt att inkomsterna från de

af färsdrivande verken uppräknas med 85 milj. kronor. Tillhopa skulle dessa

åtgärder medföra en budgetförbättring å 363 milj. kronor. Av besparingarna

utgöres den största delen av minskade utgifter för bostadssubventioner och

minskade utgifter för statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen. Huvudparten

av besparingsförslagen har riksdagen redan beslutat att avslå. I

nämnda motioner har också pekats på möjligheten att genom tillfälliga inkomstförstärkningar

tillföra budgeten ca 235 milj. kronor, bl. a. genom en

budgetsaneringsavgift å 100 milj. kronor och skatter på vin, sprit och tobak

med lika stort belopp. Beträffande de tillfälliga inkomstförstärkningarna

förutsätter motionärerna att Kungl. Maj :t sedan beslut fattats om den allmänna

varuskattens avskaffande framlägger förslag för höstriksdagen om

de inkomstförstärkningar som då visar sig erforderliga. Såvitt gäller budgetåret

1961/62 har motionärerna uttalat att det i nuvarande läge är vanskligt

att bedöma inkomstutvecklingen. Det är emellertid klart att ytterligare

utgiftsminskningar i den statliga verksamheten är nödvändiga. En särskild

kommitté bör därför enligt motionärernas uppfattning tillsättas för att

söka möjliggöra en balanserad driftbudget för såväl budgetåret 1960/61 som

1961/62.

I motionerna I: 413 och II: 529 redovisas olika åtgärder för erhållande av

budgetförstärkning å sammanlagt 546 milj. kronor för budgetåret 1960/61.

Dessa förslag avser såväl minskning av vissa poster på budgetens utgiftssida

som inkomstökningar, bl. a. genom ändrade skatteregler. Beträffande

Hj Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 00

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

vissa av dessa förslag kan enligt motionärernas mening beslut anstå till

höstsessionen. Även i dessa motioner utgör minskningen av utgifterna för

den allmänna sjukförsäkringen, 120 milj. kronor, och besparingen å bostadssubventionerna,

55 milj. kronor, viktiga poster. I fråga om flertalet poster

har riksdagen redan fattat beslut, varvid yrkandena avvisats.

I motionerna I: 404 och II: 513 har såsom väsentliga inslag i besparingspolitiken

pekats på de generella hyressubventionerna, slopandet av första

barnbidraget, begränsning av statsbidragen till kommunerna m. m. och åtgärder

för att rationalisera förvaltningen. Även i dessa frågor har riksdagen

fattat beslut, som innebär att den av motionärerna åsyftade effekten inte

nås för budgetåret 1960/61.

I förevarande sammanhang upptar utskottet till behandling även de i anledning

av kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:679 av herr Lundström

m. fl. och II: 840 av herr Ohlin m. fl. vari yrkas att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att den statliga budgetpolitiken upplägges

med sikte på att enligt i motionerna I: 678 och II: 839 angivna riktlinjer

skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen.

Utskottet vill beträffande den ekonomiska utvecklingen framhålla, att alltsedan

början av förra året ekonomin inom landet är stadd i snabb expansion.

Anledning finns att antaga att denna expansion kommer att fortsätta

under innevarande år. Ett markant drag i bilden är att produktionsutvecklingen

visat en stegring under år 1959 med inte mindre än ca 5 procent.

Investeringsviljan inom den privata sektorn, som redan förut varit god,

har under konjunkturförbättringen fått en ytterligare stimulans. Av allt att

döma har konjunkturuppgången nu nått en sådan styrka att den kan komma

in i ett skede där allvarliga risker föreligger för inflationistiska överslag.

Det är därför erforderligt att stabiliseringspolitiken upprätthålles med

de medel som står till buds. En förutsättning härför är att driftbudgeten

inte försvagas. En balanserad driftbudget för år 1960/61 måste i dagens konjunkturläge

betraktas som ett minimum.

Beträffande den ekonomiska utvecklingen på längre sikt får utskottet erinra

om departementschefens uttalande i kompletteringspropositionen att

utsikterna efter den allmänna varuskattens införande är gynnsamma för att

under de närmaste åren utan skattehöjningar bedriva en politik, vilken tillgodoser

de väsentliga krav som människorna har rätt att ställa på det offentligas

insatser i ett väl fungerande samhälle.

Utskottet vill vidare i förevarande sammanhang erinra om att utformningen

av den ekonomiska politiken i vårt land sedan länge i väsentliga hänseenden

präglats av strävandena att lägga en fast grund för ett fortsatt framåtskridande

på olika för samhällslivet viktiga områden. Genom den fortlöpande

utbyggnaden av samhällets och de enskildas resurser har allt fler

medborgargrupper kunnat få del av den standardhöjning, för vilken utvecklingen

på olika verksamhetsfält berett utrymme.

Ett väsentligt drag i de samhälleliga insatserna är att man velat bereda

medborgarna ökad trygghet i olika hänseenden. Det må här vara tillräckligt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

37

att peka på strävandena att trygga en hög och jämn sysselsättning, utbyggnaden

av olika socialpolitiska åtgärder och upprätthållandet av det

militära försvaret. I allt större omfattning har krav ställts på det allmännas

insatser i fråga om undervisningen och den vetenskapliga forskningen. Härtill

kommer ökade samhälleliga investeringar i fråga om bostäder, vägar,

utbyggnad av vattenkraften samt atomkraftens fredliga utnyttjande.

Givet är att en sådan samhällsutveckling inte kunnat ske utan att det

allmännas resurser tagits i anspråk i betydande omfattning. Bakom de åtaganden

som samhället härvid iklätt sig har stått en stor majoritet av folkets

representanter i riksdagen. En följd av dessa åtaganden är att statens utgifter

kommit att öka i snabbare takt än inkomsterna.

Som av den föregående redogörelsen framgår har det varit möjligt att för

det kommande budgetåret uppnå balans i driftbudgeten. Att detta kunnat

ske beror till väsentlig del på den inkomstförstärkning, som införandet av

den allmänna varuskatten hösten 1959 innebar. I likhet med departementschefen

och motionärerna finner utskottet att driftbudgeten i rådande ekonomiska

läge med risk för expansionistiska överslag inte kan underbalanseras.

Detta betyder å andra sidan att den allmänna varuskatten inte kan

slopas med mindre åtgärder vidtas i syfte att kompensera det inkomstbortfall,

som varuskattens avskaffande skulle föranleda. Motionärerna har ock-»

så framlagt förslag i sådan riktning, vilka förslag utskottet emellertid för

sin del inte anser sig kunna godtaga. I främsta rummet avser nämligen

motionärerna att genom olika utgiftsminskningar nå besparingar av en storleksordning,

som motsvarar en väsentlig del av vad den allmänna varuskatten

beräknas ge i intäkter. Dessa besparingsåtgärder drabbar emellertid

vissa speciella grupper långt hårdare än andra. Ett bifall till motionsyrkandena

skulle således bl. a. innebära att barnfamiljer, sjuka och de familjer,

som bor i fastigheter av viss ålder, skulle få bära en väsentlig del av bördan

av den nödvändiga budgetåtstramningen. I samma riktning verkar den i

vissa motioner föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften. I motsats härtill

träffar den allmänna varuskatten konsumenterna rättvist och likformigt.

Genom de kompensationsåtgärder som vidtogs i samband med varuskattens

införande har också garantier skapats för en rimlig avvägning av de krav,

som kan ställas på medborgarna i olika ekonomiska förhållanden. Vid en

prövning av dessa principiellt sett helt skilda alternativ finner utskottet det

sist nämnda alternativet vara det lämpligaste.

Det bör här påpekas, att de yrkanden, som från motionärernas sida framställts

under våren om besparingar i olika hänseenden och om vissa inkomstförstärkande

åtgärder, avslagits av riksdagen. Detta skulle betyda att

de i motionerna angivna möjligheterna att från årsskiftet 1961/62 avskaffa

varuskatten och ersätta den med utgiftsbesparingar inte längre föreligger.

Emellertid har i anledning av kompletteringspropositionen väckts inotionsförslag,

att sedan beslut fattats om slopande av den allmänna varuskatten,

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle begära förslag till höstriksdagen

om minskning av vissa utgifter. Motionsyrkandena om utgiftsminsk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

ningar har överlämnats till behandling av statsutskottet, varför bevillningsutskottet

inte har anledning att ingå på dessa frågor i vidare mån än som

redan skett. Såvitt gäller det i motionerna 1:399 och 11:508 framställda

yrkandet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära utredning

och förslag till höstriksdagen om sådana inkomstförstärkningar, att det

blir möjligt att avskaffa varuskatten från och med den 1 januari 1961 får

utskottet anföra följande. De förslag om sådana inkomstförstärkningar som

framlagts i de förevarande motionerna är inte närmare utformade. Motionärerna

räknar med att ett belopp av 235 milj. kronor skall kunna anskaffas

genom sådana tillfälliga inkomstförstärkningar, varibland nämnes

en budgetsaneringsavgift och punktskatter på vin, sprit och tobak. Enligt

utskottets mening saknas anledning att i rådande läge begära förslag om

sådana inkomstförstärkningar.

Med det anförda avstyrker utskottet föreliggande motionsyrkanden om

slopande av den allmänna varuskatten.

I de i anledning av kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:685

av herr Bengtson m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. yrkas att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att åt kommande utredning för

en allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas att framlägga förslag

avseende sänkning av det totala skattetrycket i enlighet med vad motionärerna

anfört. Närmast synes motionärerna därvid åsyfta att utredningen skall

erhålla direktiv att även överväga möjligheterna till ytterligare skattesänkningar.

Såsom framgår av utskottets betänkande nr 63 har utskottet förutsatt

att utredningen kommer att göra en allsidig och förutsättningslös

översyn av skattesystemet. I enlighet härmed anser utskottet behov icke

föreligga av någon särskild skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

I samband med medgivande av tillstånd till totalisatorverksamhet har

Kungl. Maj:t utfärdat vissa föreskrifter rörande dispositionen av inflytande

totalisatormedel av innebörd bl. a. att viss del av insatsernas totala belopp

skall innehållas, medan återstoden i huvudsak oavkortad återgår till vinnarna.

Av det innehållna beloppet utgör viss, efter särskild skala beräknad

del ersättning till anordnaren för omkostnader m. in. Återstående del skall

inlevereras till statsverket.

Nu gällande föreskrifter innebär att den innehållna andelen vid s. k. kombinerad

vadhållning, som endast förekommer i samband med galopptävlingar,

är 30 procent och vid annan vadhållning, exempelvis s. k. V 5-spel eller

vanligt vinnare- och platsspel, 25 procent i fråga om travtävlingar och 20

procent i fråga om galopptävlingar. Vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen

bar varit oförändrat sedan år 1948, medan det för travtävlingar

gällande 25-procentavdraget tillämpats sedan den 1 juli 1958, då det höjdes

från 20 procent.

I propositionen har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att med

verkan från den 1 juli 1960 meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag

för V 5-spel och dels 20 procents vinstavdrag för vinnare- och plats
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

39

spel. Förslaget innebär en höjning av vinstavdraget vad angår V 5-spel vid

travtävlingar med 10 procentenheter och vid galopptävlingar med 15 procentenheter.

Beträffande vinnare- och platsspel innebär förslaget en sänkning

av det nuvarande vinstavdraget vid travtävlingar till samma belopp

som för närvarande gäller vid galopptävlingar.

De i ämnet väckta motionerna I: 687 av herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson

samt II: 848 av herr Lothigius m. fl. innefattar yrkande om att vinstavdraget

i fråga om V 5-spel vid galopptävlingar måtte begränsas till 30 procent, innebärande

att höjningen i förhållande till vad nu gäller skulle bli lika stor

för galopptävlingar som för travtävlingar eller 10 procentenheter. Vidare hemställes

om sänkning av vinstavdraget vid kombinerat spel från 30 till 25

procent.

Den nuvarande beskattningen av totalisatorspelet framstår såsom mycket

liberal i förhållande till den beskattning flertalet andra spelformer är underkastade.

Enligt utskottets uppfattning är en jämförelse mellan totalisatorspelet,

särskilt V 5-spel, och fotbollstippningen motiverad och det förtjänar

med hänsyn härtill erinras om att enligt i propositionen redovisade uppgifter

statens inkomster av skatter och liknande vid tippningen under budgetåret

1958/59 uppgick till ca 57 procent av bruttoomsättningen, medan

statsverkets inkomster av totalisatorspelet under år 1959 stannade vid 16,3

procent av insatserna. Inte minst för att undvika en snedvridning av förhållandet

melan olika spelformer finner utskottet en höjning av vinstavdraget

vid V 5-spel berättigad.

Vad angår höjningens storlek anser utskottet i likhet med departementschefen

att skäl kan anföras för ett högre vinstavdrag än det i propositionen

föreslagna. Då V 5-spelets fortsatta utveckling emellertid är svår att bedöma

anser sig utskottet böra godta vad departementschefen förordat. Utskottet

finner det angeläget att samma avdrag blir gällande för allt V 5-spel och kan

således inte tillstyrka motionsyrkandet om ett lägre vinstavdrag vid galopptävlingar

än vid travtävlingar. Utskottet anser sig även böra avstyrka det i

motionerna väckta förslaget om sänkning till 25 procent av det nuvarande

vinstavdraget om 30 procent vid kombinerad vadhållning som endast förekommer

vid galopptävlingar. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att

det nuvarande 20-procentavdraget alltjämt avses skola gälla för det vid galopptävlingar

förekommande V 3-spelet, vilket bedrives efter andra regler än

V 5-spelet beträffande vilket förtidsvadhållning inte kan ske.

Utskottet tillstyrker vidare att vinstavdraget i fråga om vinnare- och platsspel

vid travlävlingar sänkes från 25 till 20 procent, varigenom samma procentsats

blir gällande vid denna tävlingsform som vid galopptävlingar.

I motionerna har vidare yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan

att bidragen till trav- och galopporganisationerna ges en sådan storlek att

uppfödningen av tävlingshästar inom landet kan hållas på en så lönsam nivå

att importen därav kan nedbringas till ett minimum samt att gällande travoch

galoppskala blir föremål för viss justering uppåt.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att för innevarande budgetår

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

ett belopp av 113 000 kronor disponeras för bidrag till skilda grenar av den

professionella trav- och galoppsporten. I samband med behandlingen av frågan

om bidrag för detta ändamål för budgetåret 1960/61 vid årets riksdag

anförde jordbruksutskottet i utlåtande nr 1 att enligt utskottets uppfattning

något särskilt stöd i framtiden inte borde utgå över riksstaten till trav- och

galoppsporten. Däremot borde genom den pågående utredningen om totalisatorverksamheten

eller på annat sätt prövas hur ekonomiskt bistånd till

sportens organisationer skulle kunna lämnas direkt genom utnyttjande av

totalisatormedel som ej inlevereras till staten. Då dylika överväganden i ämnet

inte kunde antas bli slutförda så snart att åtgärder i anledning därav kunde

vidtagas redan innevarande kalenderår, fann utskottet det rimligt att

50 000 kronor såsom en övergångsanordning ställdes till förfogande för travoch

galoppsportens organisationer. Vad utskottet härutinnan hemställt har

godkänts av riksdagen.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit i ärendet och då totalisatorutredningens

uppdrag även innefattar frågan om avvägningen mellan olika intressen

då det gäller fördelningen av totalisatorinkomsterna anser utskottet anledning

inte föreligga att tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet

avstyrker således motionerna I: 687 och II: 848.

I förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner

rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.

Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 409 av herr Per-Olof

Hanson och II: 522 av herr Nihlfors m. fl. och dels i motionerna I: 404 av

herr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av herr Hjalmarson m. fl.

Yrkandet i motionerna 1:409 och 11:522 går ut på att skattesatsen för

gifta i skiktet 16 000—30 000 kronors beskattningsbar årsinkomst skall sänkas

med en procent och att skattesatsen för ogifta i skiktet 10 000—20 000

kronors beskattningsbar inkomst likaledes skall sänkas med en procent. I

anledning härav vill utskottet erinra om att motionsyrkanden av samma innebörd

var föremål för riksdagens ställningstagande, samtidigt som riksdagen

antog de från och med årsskiftet gällande nya skatteskalorna. Syftet

med denna reform var att motverka den merbelastning för de större löntagargrupperna

och med dem jämställda som införandet av den allmänna varuskatten

kunde förorsaka. Ett tillgodoseende av motionärernas önskemål

skulle få den verkan, att den största skattelindringen — 140 kronor för gifta

och 100 kronor för ensamstående — som enligt de sedermera antagna skatteskalorna

inträffar vid beskattningsbara inkomster å 10 000—16 000 kronor

resp. 6 000—10 000 kronor, skulle komma att gälla även vid alla högre inkomstlägen.

Därmed skulle man gå utöver det syfte som man velat nå med

reformen nämligen att lätta bördan för de breda lagren. Med hänvisning

härtill avslogs nämnda motionsyrkanden.

Enligt utskottets mening äger de skäl, som sålunda anförts emot den ifrågasatta

ändringen av de nu gällande skatteskalorna, alltjämt giltighet. Utskottet

anser således inte att den av motionärerna förordade sänkningen av

skatteprocenten i vissa inkomstlägen bör komma till stånd.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

41

I motionerna I: 404 och II: 513, i vilka motioner förutsattes att den allmänna

varuskatten avskaffas från och med ingången av år 1961, yrkas att

i samband därmed de före varuskattens införande gällande inkomstskatteskalorna

återinföres såvitt avser år 1961. Från och med år 1962 bör enligt

motionärernas mening den statliga inkomstskatten sänkas genom en vittgående

ändring av skatteskalorna. Den skattesänkning som skulle föranledas

av den sistnämnda ändringen av skatteskalorna beräknas för helt år uppgå

till 600 milj. kronor, varav på budgetåret 1961/62 skulle falla ungefär en

tredjedel eller 200 milj. kronor.

Yrkandet om ändrade skatteskalor under år 1961 sammanhänger med frågan

om den allmänna varuskattens slopande. Med utskottets ställningstagande

i denna fråga bör även yrkandet om ändrade skatteskalor under sagda

tid avvisas. Vad därefter angår yrkandet om en skattesänkning genom reformerade

skatteskalor från och med den 1 januari 1962 vill utskottet framhålla

att det är vanskligt att redan nu söka bedöma om utrymme finns för

en reform av den storleksordning, som motionärerna förordat. Utskottet vill

också erinra om att en allmän och förutsättningslös översyn av skattesystemet

kommer att äga rum. Att innan denna översyn avslutats och i ett läge då

de statsfinansiella förutsättningarna för en skattesänkning av denna omfattning

inte kan anses föreligga vidtaga den av motionärerna påyrkade reformen,

bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. Med det anförda avstyrker

utskottet nämnda yrkanden i motionerna I: 404 och II: 513.

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t vidare föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1960/

61 med 100 procent av grundbeloppet. Tillika har Kungl. Maj:t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet,

att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1960/61.

I fråga om uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1960/61

råder inom utskottet enighet om att den bör vara densamma som för innevarande

kalenderår. Utskottet tillstyrker således att procenttalet fastställes

till 100. Härmed är yrkandet i motionerna I: 686 och II: 843 i denna del tillgodosett.

Däremot finner utskottet skäl inte föreligga för ett uttalande av

den innebörd, som påyrkats i motionerna.

De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

för budgetåret 1960/61 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

på inkomstsidan en ökning med 489 milj. kronor och

på utgiftssidan en nettoökning med 396 milj. kronor. Driftbudgeten för budgetåret

1960/61 beräknas lämna ett överskott av 277 milj. kronor eller av

i stort sett samma storleksordning som det i statsverkspropositionen framräknade

överskottet å 284 milj. kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett

underskott å 1 555 milj. kronor exklusive tillkommande utgifter mot 1 605

milj. kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättningen

till respektive återföringen från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en ökning med 520 milj. kronor. Därvid har inkomsten av skatt å

inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna

uttagningsprocenten upptagits med 6 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen

6 500 milj. kronor. Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen

upptogs med 45 milj. kronor, har i proposition nr 150

upptagits till ett 15 milj. kronor lägre belopp. Därvid har räknats med att

statens nöjesskatteintäkter vid bifall till proposition nr 79 rörande ändringar

i nöjesskatteförordningen m. m. skulle nedgå med omkring 10 milj.

kronor samt hänsyn tagits till den av andra orsaker betingade nedåtgående

tendensen i nöjesskatteuppbörden. Emellertid har riksdagen i vissa hänseenden

frångått Kungl. Maj:ts förslag, varigenom en ytterligare inkomstminskning

å drygt 2 milj. kronor skulle uppkomma. Inkomsttiteln synes

det oaktat kunna upptagas till 30 milj. kronor.

Inkomsterna under inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har upptagits till

10 100 000 kronor, vilket belopp beräknas inflyta därest avgiften i enlighet

med vad som föreslagits i sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets

utlåtande nr 1 fastställes till 1 promille.

Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i

övrigt har utskottet icke någon erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet,

1) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordning om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med

100 procent av grundbeloppet; samt

2) med avslag å de likalydande motionerna I: 687 av

herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson samt II: 848 av herr

Lothigius m. fl., bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med

vad i propositionen förordats, med verkan från och med den

1 juli 1960, meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag

vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag vid

vinnare- och platsspel;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 399 av herr Bengtson

m. fl. och II: 508 av herr Hedlund m. fl.,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

43

a) såvitt motionerna avser upphävande av förordningen

om allmän varuskatt,

b) såvitt motionerna avser skrivelse till Kungl. Maj:t rörande

åtgärder i anledning av upphävandet av förordningen

om allmän varuskatt,

2) de likalydande motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 513 av herr Hjalmarson m. fl., i de delar motionerna

behandlas i detta betänkande,

a) såvitt motionerna avser upphävande av förordningen

om allmän varuskatt, m. m.,

b) såvitt motionerna avser ändring av 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt med tillämpning fr. o. m.

den 1 januari 1961,

c) såvitt motionerna avser ändring av 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt med tillämpning fr. o. m.

den 1 januari 1962,

3) de likalydande motionerna 1:413 av herr Lundström

m. fl. och II: 529 av herr Ohlin m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 409 av herr Per-Olof Hanson

och II: 522 av herr Nihlfors m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 638 av herr Bengtson

m. fl. och II: 786 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

6) de likalydande motionerna I: 639 av fru Gärde Widemar

och II: 787 av herr Löfgren m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 640 av herr Schött m. fl.

och II: 788 av herr Henningson i Visby m. fl.,

8) de likalydande motionerna 1:679 av herr Lundström

m. fl. och II: 840 av herr Ohlin m. fl.,

9) de likalydande motionerna 1:685 av herr Bengtson

m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl.,

10) de likalydande motionerna 1:686 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 843 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet, ävensom

11) de likalydande motionerna 1:687 av herrar Ebbe

Ohlsson och Åkesson samt II: 848 av herr Lothigius m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1960/61 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 900 000 000

Kupongskatt .......................... 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Fondskatt .............................. 13 500 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Kronor Kronor

Skogsvårdsavgifter ............... 10 100 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 1 500 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 100 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 85 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 90 000 000 7 208 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt........................... J 410 000 000

Bensinskatt ............................ 850 000 000 1 260 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..............................

Allmän varuskatt ......................

Särskilda varuskatter....................

Omsättningsskatt å motorfordon..........

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.

Skatt å kaffe ..........................

Tobaksskatt ............................

775 000 000

1 400 000 000

340 000 000

180 000 000

40 000 000

25 000 000

900 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

..............................

Omsättningsskatt å vin..................

Maltdrycksskatt ........................

Skatt å läskedrycker ....................

Statlig nöjesskatt ......................

Energiskatt ............................

Postverket (överskott) ....................

15 000 000

28 000 000

1 125 000 000

105 000 000

110 000 000

70 000 000

30 000 000

550 000 000

5 693 000 000

1 000 000

Stockholm den 18 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

. M .in 7t:i.''i:i! ■ , •• ■< '' : M J - ,• r. . ''

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Snygg, Spetz, Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson,

och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Nilsson i Svalöv, Kollberg,

Allard, Kärrlander, Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg,

Larsson i Luttra och Carlsson i Västerås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

45

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Bengtson, Sundin, Nilsson i Svalöv,

Kollberg, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg och Larsson i Luttra,

vilka

dels ansett att utskottet hort anföra följande:

Utskottet delar uppfattningen att den fortgående synnerligen kraftiga stegring

av statsutgifterna, som innefattas i det av Kungl. Maj :t framlagda och

på vissa punkter kompletterade budgetförslaget, är ägnad att väcka allvarlig

oro. Utsikterna att bevara stabiliteten i samhällsekonomien med undvikande

av inflationistiska störningar blir enligt utskottets mening sämre om den

offentliga utgiftsnivån tillätes stiga i snabbare takt än resursernas allmänna

tillväxt. Samtidigt motverkas ökningen i produktiviteten och den allmänna

framstegstakten. Den allmänna varuskattens införande har utan tvivel redan

framkallat en utgiftsexpansion och medför mot bakgrunden av den starkt

expansiva hållning i fråga om statens utgifter som den nuvarande regeringen

företräder risker för ett fortsatt inflationstryck, som med en annan och

mera återhållsam skattepolitik skulle kunna undvikas. Bl. a. av denna anledning

anser utskottet det vara ett angeläget samhällsintresse att avskaffa

den i höstas genomförda omsättningsskatten. Avgörande hänsyn bör enligt

utskottets mening vidare tagas till att det samlade skattetrycket undergått

eu så betydande stegring att det med tanke på det stora samhällsintresset att

skapa gynnsammare villkor för arbetsviljan liksom för produktionsförutsättningarna

i övrigt måste vara ytterst önskvärt att nå en lättnad i det samlade

skattetrycket. Omsättningsskattens genomförande var den största skattehöjning

som någonsin vidtagits i ett enda steg i vårt land. Dess avskaffande skulle

innebära en betydande skattelättnad särskilt för människor med låga inkomster.

På förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 117 har riksdagen beslutat en

omläggning av den allmänna varuskatten för bilar, innebärande att handel

med begagnade bilar undantages från omsättningsskatt och att å andra sidan

den särskilda omsättningsskatten (accisen) för nya bilar höjes i motsvarande

mån. Ändringen har trätt i kraft den 1 maj 1960.

I väckta motioner har under hänvisning till att motionärerna förordat den

allmänna varuskattens avskaffande från det kommande årsskiftet yrkats att

den genomförda höjningen av bilaccisen endast skall gälla till 1960 års slut.

Då utskottet förordat den allmänna varuskattens avskaffande fr. o. m. den

1 januari 1961, yrkar utskottet bifall till motionärernas yrkande beträffande

bilaccisen. Denna bör alltså fr. o. m. den 1 januari 1961 återgå till den nivå

som gällde före den 1 maj 1960.

dels ansett att utskottet under punkterna B 1 a), 2 a) och 3 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

399 av herr Bengtson in. fl. och II: 508 av herr Hedlund

in. fl., I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 513 av herr Hjal
1

liilxang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

marson m. fl. samt I: 413 av herr Lundström m. fl. och 11:529

av herr Ohlin in. fl. måtte antaga följande författningsförslag
-

1) Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 1 dec. 1959

om allmän varuskatt (nr 507)

Härigenom förordnas, att förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt skall upphöra att gälla fr. o. m. ingången av år 1961.

I samband med upphävandet skall följande iakttagas.

1. Förordningen skall alltjämt äga giltighet i fråga om sådant tillhandahållande

inom riket av vara eller tjänsteprestation, som skett före den 1

december 1960 eller varom före den 16 oktober 1960 slutits skriftligt avtal,

däri vederlaget blivit till beloppet fastställt, ändock att vederlag erlägges

efter utgången av år 1960.

2. Vad i förordningen stadgas beträffande deklarationsskyldighet, taxering,

skattekontroll, uppbörd, anstånd med inbetalning av skatt, indrivning

av skatt och restitution av skatt skall alltjämt i tillämpliga delar gälla.

3. Där avdrag från den skattepliktiga omsättningen enligt tredje stycket

av anvisningarna till 16 § icke kunnat till fullo utnyttjas under period som

där sägs, skall den skattskyldige, efter därom till länsstyrelsen före utgången

av år 1961 gjord ansökan, erhålla restitution av varuskatt med belopp motsvarande

vad sålunda blivit för mycket erlagt.

4. Erfordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings

upphävande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.

2) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 19 § taxeringsförordningen den 23 november

1956 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

19 §.

Riksskattenämnden består---sådan egenskap.

Ordföranden skall---hos nämnden.

För envar---- beträffande suppleanterna.

Förordnande såsom -—- — — var utsedd.

Ledamöter och---i konkurstillstånd.

Kungl. Maj :t---nämndens verksamhet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

47

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni 1951

(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av

riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Riksskattenämnden må,--- -—- eller ersättningsskatt.

Vad ovan--— av fastigheten.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

dels ock ansett att utskottet under punkterna B 5, 6 och 7 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

638 av herr Bengtson m. fl. och II: 786 av herr Hansson i

Skegrie m. fl., 1:639 av fru Gärde Widemar m. fl. och

II: 787 av herr Löfgren m. fl. samt I: 640 av herr Schött m. fl.

och II: 788 av herr Henningson i Visby m. fl. måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning angående lydelse fr. o. m. den 1 januari 1961 av 4 § förordningen

den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon

i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall fr. o. m. den 1 januari

1961 hava följande lydelse.

4 §.

Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med ett antal kronor,

som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt

uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilogram,

varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i

förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor.

För motorcyklar —--eljest 360 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

II) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka anfört

följande:

Såsom anförts i motionerna I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av

herr Hjalmarson m. fl. syftar vi i högerpartiet till att utveckla samhället till

en självägande demokrati med stigande personligt oberoende, med växande

personliga valmöjligheter, med undan för undan vidgad personlig rörelsefrihet.

I detta samhälle krävs en lågskattepolitik. Att steg för steg sänka

skattetrycket är att göra skattepolitiken produktiv — för människorna såväl

som för staten.

För att skattesänkningar skall få sin fulla produktiva verkan krävs, att

de underbygges, samordnas och planeras. Väsentliga reduceringar av tidigare

beslutade utgifter och sträng återhållsamhet i fråga om nya utgifter

är nödvändiga förutsättningar för att skattelättnader skall kunna genomföras

och för att de skall bli bestående. Det krävs också, att man redan från

början gör upp en tidtabell, som i varje särskild situation och inför varje

anspråk på statsmedel är vägledande och normerande.

I förenämnda motioner har högerpartiet presenterat sitt budgetalternativ.

Det synes oss obestridligt att detta är sakligt underbyggt, både såsom helhet

och i sina detaljer. Alternativet innebär för budgetåret 1960/61 en betydande

budgetförstärkning, i det allra väsentligaste uppnådd genom besparingar.

Beräkningarna — som sträcker sig t. o. in. budgetåret 1962/63 —

ger ytterligare vid handen, att ett realiserande av de i motionerna sammanfattade

förslagen skulle medge de framtida skattesänkningar som högerpartiet

under innevarande riksdag aktualiserat.

Vi vill här framhålla, att vi ej finner den omständigheten att beslut numera

fattats om praktiskt taget alla de anslag som sammanfattas i förslaget

till riksstat vara något hinder för en anpassning av de verkliga statsutgifterna

till de inkomster som enligt vårt budgetalternativ är att påräkna för

budgetåret 1960/61. Enligt vår mening innefattar fastställandet av en riksstat

just ett tillfälle för riksdagen att kräva en sådan anpassning.

I motionerna redovisas även den skattesänkningstidtabell som högerpartiet

för sin del gjort upp.

Den 1 januari 1961 försvinner omsättningsskatten utom för vin, sprit och

tobak, vilket — om kompensationsåtgärderna i fråga om skatteskalorna

samtidigt avvecklas — reducerar medborgarnas skattebörda med drygt tusen

miljoner kronor för helt år räknat.

Den 1 januari 1961 träder de skattereformer i kraft som upp till vissa för

alla lika belopp ger skattefrihet för sparande för eget hem och för amortering

på eget hem och för ungdomens utbildning liksom också för viss avkastning

på aktiesparande. Medel att täcka det inledande inkomstbortfall

som detta kan medföra avsättes i budgeten för 1960/61.

Den 1 januari 1962 träder högerpartiets nya skatteskalor i kraft. Dessa

ger en sammanlagd skattelättnad på sexhundra miljoner kronor.

Något eller några år senare skapar den av skattelättnaderna möjliggjorda

produktionsutvecklingen utrymme för en stor familjeskatterefom med höj
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 49

da skattefria bottenavdrag vid beskattningen för barnfamiljerna. Dessa avdrag

kombineras med bidrag till barnfamiljer med låga inkomster.

Vi ansluter oss till de förslag som innefattas i denna skattesänkningstidtabell.

Vi förordar alltså bifall till förslaget i motionerna 1:404 av herr

Ewerlöf m. fl. och 11:513 av herr Hjalmarson m. fl. om avskaffande av

omsättningsskatten fr. o. m. ingången av år 1961. Yrkande härom framställes

emellertid i annat sammanhang.

Såsom anförts i motionerna 1: 686 och II: 843 bör omsättningsskatten

tills vidare bibehållas i fråga om vin, sprit och tobaksvaror. Vi föreslår med

hänsyn härtill nedan viss ändring i övergångsbestämmelserna till den lagtext

som fogats till motionerna I: 404 och II: 513.

Vi tillstyrker likaledes bifall till de i sistnämnda motioner framlagda förslagen

om ändring av skatteskalorna för den statliga inkomstskatten dels

fr. o. m. ingången av 1961, dels fr. o. m. ingången av 1962.

Vi finner det slutligen angeläget att riksdagen gör ett särskilt uttalande

om hur den statsfinansiella politiken bort och bör föras i enlighet med vad

som föreslagits i motionerna I: 686 och II: 843.

På grund av det anförda anser vi att utskottet under punkterna A 1),

B 2), B 10) och C) bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 513 av herr Hjalmarson

m. fl. samt de likalydande motionerna 1: 686 av

herr Ewerlöf m. fl. och 11:843 av herr Hjalmarson m. fl.,

A 1) under uttalande av att en statsfinansiell politik bort

och bör föras som ger grund för omsättningsskattens avskaffande

från den 1 januari 1961, för skattefritt sparande

enligt därom framställda förslag från den 1 januari 1961

och för en reform och sänkning av den direkta beskattningen

från den 1 januari 1962 enligt därom framställda särskilda

förslag, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1960/61 med 100 procent av grundbeloppet;

B 2 a) med antagande av det vid förstnämnda motioner

fogade förslaget till förordning om upphävande av förordningen

den 1 december 1959 om allmän varuskatt (nr 507)

besluta följande tillägg till punkt 1 av övergångsbestämmelserna:
Likaledes

skall förordningen alltjämt äga giltighet i fråga om tillhandahållande

av vin- och spritdrycker och av tobaksvaror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

B 2 b) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig,---utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 11 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

8 000 men icke 10 000 kr.: 880 kr. för 8 000 kr. och 17 % av återstoden;

10 000

»

. 12 000

»

1220

»

>

10 000

»

»

21%

»

12 000

»

» 16 000

»

1640

»

»

12 000

»

27%

»

16 000

>

* 20 000

*

2 720

»

»

16 000

»

>

31%

»

20 000

»

» 30 000

»

3 960

1

»

20 000

1

»

37%

>

30 000

»

, 40 000

»

7 660

»

*

30 000

»

>

43%

>

40 000

»

* 60 000

it

11960

»

40 000

»

»

48%

»

60 000

»

* 100000

»

21560

»

*

60 000

»

»

54%

»

100 000

»

» 150 000

*

43160

»

»

100 000

»

»

59%

»

150 000 kr.

72 660

»

»

150000

»

65%

»

För annan---utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 11 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4 000

men

icke

6 000

kr.: 440 kr. för

4 000 kr. och

17 % av

återstoden;

6 000

»

»

8 000

» 780

» »

6 000

» »

22 % *

»

8 000

»

it

10 000

* 1220

» »

8 000

it »

25% »

»

10 000

»

it

12 000

» 1720

» »

10 000

» »

28% *

it

12 000

it

16 000

» 2 280

» »

12 000

it it

32% »

it

16000

»

»

20 000

» 3 560

» *

16 000

» »

36% »

»

20 000

»

»

30 000

» 5 000

» »

20000

it »

41 % »

it

30 000

»

*

40 000

* 9100

1 >

30 000

» it

45% *

»

40 000

»

it

60 000

* 13 600

it it

40 000

» »

49% »

»

60 000

»

»

100 000

* 23 400

it »

60 000

it »

54% »

»

100 000

it

>

150 000

» 45000

» *

100 000

l >

59 % *

1

150 000 kr.

74 500

» »

150 000

» »

65 % »

»

Ändå att------denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.

B 2 c) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt ----angivna grundbelopp.

För skattskyldig, —- — — inkomsten överstiger:

8 000

men

icke

12 000

kr.: 800 kr.

för

8 000 kr. och 14 %

av återstoden:

12 000

»

»

16000

. 1360 »

*

12 000

* »

18%

»

»

16 000

»

20 000

* 2 080 »

»

16 000

* »

23%

»

»

20 000

»

»

25 000

. 3 000 *

»

20 000

» »

28%

»

»

25 000

>

»

30 000

. 4 400 .

»

25 000

* »

33%

»

»

30 000

»

»

40 000

* 6050 .

»

30 000

)> »

38%

»

»

40 000

»

60 000

. 9850 »

»

40 000

» »

43%

»

»

60 000

»

»

100 000

* 18 450 »

»

60 000

» »

48%

»

100 000

»

»

150 000

» 37 650 »

»

100 000

» >

53%

»

»

150 000

»

200 000

. 64 150 *

1

150 000

» »

58%

»

»

200 000

kr.

93150 *

*

200 000

» »

63%

»

»

För annan —

—

— inkomsten överstiger:

4 000

men icke

6 000

kr.: 400 kr.

för

4000

kr. och

14%

av återstoden:

6000

»

»

8 000

» 680 »

»

6000

» »

18%

»

8 000

>

»

10 000

* 1040 »

»

8 000

* »

22%

»

»

10 000

»

12 000

» 1480 .

»

10 000

26%

»

»

12 000

»

»

16 000

. 2 000 »

»

12 000

* »

30%

»

»

16 000

»

20 000

* 3 200 »

16000

» »

34%

»

D

20000

«

30 000

» 4 560 *

»

20000

> »

38%

»

30000

»

>

40 000

. 8 360 »

»

30 000

» »

42 %

»

»

40000

»

»

60 000

. 12 560 »

»

40 000

* »

46%

»

»

60 000

1

It

100 000

. 21760 *

»

60000

* »

50%

1

*

100 000

»

»

150 000

* 41760 .

>

100 000

» I

55%

>

>

150 000

»

I

200 000

* 69 260 *

>

150000

» *

60%

1

»

200 000

kr.

99 260 .

»

200 000

* *

65%

»

»

Ändå att

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

C) beräkna bevillningarna för budgetåret 1960/61 sålunda:
-

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 888 000 000

Kupongskatt — — — (= utskottet s. 43 rad

3 nedifrån—s. 44 råd 5 uppifrån)--- 85 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 97 000 000

Automobilskattemedel: — ---(= utskottet

s. 44 rad 7—11 uppifrån)---.... 775 000 000

Allmän varuskatt....................... 985 000 000

Särskilda varuskatter.................... 340 000 000

Omsättningskatt å motorfordon .......... 165 000 000

Regleringsavgift — •— — (= utskottet s.

44 rad 15—28 uppifrån)--—...... 550 000 000

Postverket (överskott) ...............................

Kronor

7 203 100 000

5 263 000 000

.. . 1 000 000

III) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Gustafson i Göteborg, vilka

ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I de förevarande motionerna har redovisats olika vägar att bereda statsfinansiellt

utrymme för omsättningsskattens avskaffande vid det kommande

årsskiftet. Enligt utskottets mening är det budgetprogram som angivits

i de likalydande motionerna I: 678 av herr Lundström m. fl. och II: 839 av

herr Ohlin m. fl. väl avvägt. De förevarande motionerna prövas i denna del

av statsutskottet, varför utskottet får hänvisa till ifrågavarande utlåtande

av statsutskottet. Det i dessa motioner angivna budgetalternativet innebär att

statsbudgeten för nästa budgetår genom besparingar och andra budgetförstärkande

åtgärder skulle även efter omsättningsskattens avskaffande den

1 januari 1961 förete ett överskott, vilket i rådande konjunktursituation synes

motiverat.

Då statsfinansiella förutsättningar således föreligger att uppnå ett överskott

å driftbudgeten yrkar utskottet bifall till yrkandet om den allmänna

omsättningsskattens avskaffande den 1 januari 1961.

Vad gäller utformningen av skattepolitiken i övrigt delar utskottet den

uppfattning som framförts i de likalydande motionerna I: 678 och II: 839

att så vitt nu kan bedömas saknas statsfinansiella förutsättningar för snara

skattelättnader av mera väsentlig omfattning utöver det stora steg i skattesänkande

riktning som omsättningsskattens slopande innebär. Men såsom

samma motionärer framhållit bör vissa delreformer i beskattningen av

mindre kostnadskrävande natur kunna genomföras vid sidan av omsättningsskattens

avskaffande under förutsättning av en starkt återhållsam utgiftspolitik.

Dessa bör främst vara sådana som i särskilt hög grad kan väntas

främja arbetsvilja och sparande eller som är motiverade av starka rättviseskäl.

I samma motioner framhålles vidare att en sådan skattepolitik är

till gagn för alla folkgrupper och ökar vårt lands konkurrensförmåga inför

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

53

de blivande stormarknaderna. Utskottet delar denna mening. Särskilt vill

utskottet understryka motionärernas uttalande, att för att åstadkomma förutsättningar

för en skattepolitik av sådan innebörd krävs icke endast att utredningar

i angivet syfte utföres utan också en målmedveten strävan i denna

riktning i uppläggningen av budgetpolitiken. Utskottet tillstyrker därför

motionärernas förslag om skrivelse till Kungl. Maj :t av denna innebörd.

Vad gäller det i de likalydande motionerna I: 685 av herr Bengtson m. fl.

och II: 846 av herr Hedlund m. fl. framförda yrkandet om skrivelse till

Kungl. Maj :t med anhållan att åt kommande utredning för allsidig översyn

av skattesystemet må uppdragas att framlägga förslag avseende sänkning

av det ökade skattetrycket, vill utskottet hänvisa till sitt betänkande nr 63,

där utskottet behandlat vid riksdagens början väckta motioner med yrkande

om översyn av skattesystemet. Såsom angivits i de i detta sammanhang behandlade

motionerna 1:412 av herr Lundström m. fl. och 11:528 av herr

Ohlin in. fl. bör det ingå i uppdraget för en sådan allsidig översyn av skattesystemet,

som här begärts, att utarbeta förslag till reformer av beskattningen

som innebär en sänkning av det totala skattetrycket. I förenämnda betänkande

har utskottet hemställt att de synpunkter och förslag som framförts i

dessa motioner skall prövas av utredningen. Med anledning av motionerna

1:685 och 11:846 föreslår utskottet, att riksdagen i samma skrivelse särskilt

framhåller som sin uppfattning att ifrågavarande översyn skall arbeta

med målsättningen att nå en sänkning av det totala skattetrycket. Härutöver

vill utskottet framhålla att en allsidig översyn av skattesystemet torde kräva

viss tid. Att låta lättnader i beskattningen helt anstå till dess resultatet av

översynen föreligger, anser utskottet inte bör komma i fråga.

1 förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner

rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.

Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 409 av herr Per-Olof

Hanson och II: 522 av herr Nililfors m. fl. och dels i motionerna I: 404 av

lierr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av7 herr Hjalmarson in. fl.

I samband med omsättningsskattens genomförande vid föregående års

höstsession fastställdes ändrade skalor för den statliga inkomstskatten för

fysiska personer. Ändringen innebar emellertid att en skärpning genomfördes

av marginalskatten i vissa inkomstlägen. Yrkandet i motionerna I: 409

och II: 522 går ut på att den genomförda skärpningen skall avlägsnas. Utskottet

delar uppfattningen att den beslutade marginalskattehöjningen bör

undanröjas och yrkar därför bifall till förevarande motioner. Det härmed

förenade inkomstbortfallet — ca 25 milj. kr. för helt år — är inräknat i det

av utskottet i det föregående förordade budgetalternativet och rymmes alltså

inom ramen för en väl balanserad budget.

Vad gäller yrkandet i motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 513

av herr Hjalmarson in. fl. om att beslut skall fattas nu om ändrade skatteskalor

all träda i kraft den 1 januari 1962 anser utskottet med hänsyn till

svårigheten att på ett så tidigt stadium överblicka de statsfinansiella förutsättningarna

det inte tillrådligt att nu fatta beslut om ett så betydande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

inkomstbortfall, som därmed skulle bli följden, utöver omsättningsskattens

avskaffande. I övrigt torde frågan om skatteskalornas utformning bli föremål

för prövning inom den kommande allmänna skatteutredningen. Utskottet

avstyrker därför detta motionsyrkande, liksom yrkandet i samma motioner

om återgång under år 1961 till den före innevarande år gällande högre

skatteskalan.

Med vad utskottet här anfört och hemställt har utskottet besvarat de likalydande

motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av herr Hedlund

m. fl., de likalydande motionerna I: 685 och II: 846 av samma motionärer

samt de likalydande motionerna 1: 686 av herr Ewerlöf in. fl. och II:

843 av herr Hjalmarson m. fl.

I samband —--(— utskottet s. 38 rad 18 nedifrån—s. 40 rad 19 uppifrån)

--—- och II: 848.

I propositionen —--(= utskottet s. 41 rad 23 uppifrån—rad 10 ned
ifrån)

— — — till 100.

De i---(= utskottet s. 41 rad 7 nedifrån—s. 42 rad 19 uppifrån)

----30 milj. kronor.

De i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna bör

med vad utskottet ovan hemställt undergå vissa justeringar. Inkomsttiteln

för allmän varuskatt bör således upptagas med 950 milj. kronor och postverkets

överskott med 10 milj. kronor.»

dels att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 jidi 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt--- -—• angivna grundbelopp.

För skattskyldig,---inkomsten överstiger

8 000

men

icke

10 000 kr.: 800 kr.

för

8 000 kr.

och 15 % av

återstoden

10 000

»

»

12 000

»: 1100

»

»

10 000

»

»

20% »

»

12 000

»

»

16 000

»: 1 500

»

»

12 000

»

»

27 % »>

»

16 000

»

»

20 000

»: 2 580

»

»

16 000

»

»

31% »

»

20 000

»

»

30 000

»: 3 820

»

»

20 000

»

»

37% »

»

30 000

»

»

40 000

»: 7 520

»

»

30 000

»

»

43 % »

»

40 000

»

»

60 000

»: 11820

»

»

40000

»

»

48 % »

»

60 000

»

»

100 000

»>: 21420

»

»

60 000

»

»

54% »

»

100 000

»

»

150 000

»: 43 020

»

»

100 000

»

»

59 % »

»

150 000 kr.

: 72 520

»

»

150 000

»

»

65% »

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke

säg6 utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

4 000

men

icke

6 000

kr.: 400

kr.

för

4 000

kr.

och 15 % av återstoden

6 000

»

»

8 000

»: 700

»

»

6 000

»

»

21%

»

»

8 000

»

»

10 000

»: 1120

»

»

8 000

»

»

25%

»

»

10 000

»

»

12 000

»: 1 620

10 000

»

»

28%

»

12 000

»

»

16 000

»: 2180

»

»

12 000

»

»

32 %

»

»

16 000

»

»

20 000

»: 3 460

»

16 000

»

»

36%

»

»

20 000

»

»

30 000

»: 4 900

»

»

20 000

»

41%

»

»

30 000

»

»

40 000

»: 9 000

»

»

30 000

»

»

45%

»

»

40 000

»

»

60 000

»: 13 500

»

»

40 000

»

49%

1>

»

60 000

»

»

100 000

»: 23 300

»

»

60 000

»

»

54%

»

»

100 000

»

»

150 000

»: 44 900

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr. : 74 400 » » 150 000 » » 65 %

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

»

»

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.

dels ock att utskottet under punkterna B 8) och B 9) bort hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1:679 av herr Lundström m. fl. och 11:840 av herr

Ohlin in. fl. samt de likalydande motionerna I: 685 av herr

Bengtson in. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla,

dels att åt kommande utredning för allsidig översyn av

skattesystemet uppdrages att framlägga förslag avseende

sänkning av det totala skattetrycket,

dels att den statliga budgetpolitiken upplägges med sikte på

alt skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen,

som till gagn för alla folkgrupper uppmuntrar den enskilde

till produktiva insatser, utbildning och sparande samt främjar

en gynnsam utveckling av näringslivet och stärker vårt

lands konkurrensförmåga inför de kommande stormarknaderna.

IV) av herrar Bengtson, Sandin och Larsson i Luttra, vilka

dels ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I de vid riksdagens början väckta motionerna 1:399 av herr Bengtson

m. fl. och II: 508 av herr Hedlund in. fl., I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande ni• 60 år 1960

II: 513 av herr Hjalmarson m. fl. samt I: 413 av herr Lundström in. fl. och

11:529 av herr Ohlin m. fl. yrkas att den allmänna varuskatten skall avskaffas

från och med år 1961. I anslutning till kompletteringspropositionen

har i motionerna I: 679 av herr Lundström m. fl. och II: 840 av herr Ohlin

m. fl., I: 685 av herr Bengtson m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. samt

I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av herr Hjalmarson m. fl. närmare

preciserats de alternativ, som under riksdagen framförts till regeringens budgetpolitik.

Som av---— (= utskottet s. 34 rad 15 nedifrån — s. 35 råd 7 uppifrån)

--- förevarande hänseende.

Utskottet vill beträffande den ekonomiska utvecklingen framhålla, att sedan

förra året ekonomin inom landet är stadd i snabb expansion. Anledning

finns att antaga att denna expansion kommer att fortsätta under innevarande

år. Produktionsutvecklingen har under 1959 visat en stegring med ca

5 procent. Investeringsviljan inom den privata sektorn, som redan förut varit

god, har under konjunkturförbättringen fått en ytterligare stimulans. Då

statens utgifter och bostadsbyggandet samtidigt är av stor omfattning, kan

konjunkturen befaras komma in i ett skede, där allvarliga risker föreligger

för inflationistiska överslag. Det är därför erforderligt, att politiken inriktas

på att upprätthålla ekonomisk stabilitet. En förutsättning härför är att driftbudgeten

inte försvagas.

I de nämnda motionerna utgår motionärerna från att det inte är lämpligt

att driftbudgeten i det rådande ekonomiska läget är underbalanserad. Tvärtom

framhålles, att ett icke oväsentligt driftbudgetöverskott bör eftersträvas.

Motionärerna anser, att vid avveckling av den allmänna varuskatten andra

budgetförstärkande åtgärder är erforderliga och har därvid främst pekat på

nödvändigheten av besparingar i den statliga verksamheten.

Den ekonomiska utveckling, som redovisats i kompletteringspropositionen,

bestyrker enligt utskottets uppfattning, att en god budgetbalans kan uppnås

utan den allmänna varuskatten. Det budgetalternativ, som förordats i motionerna

I: 399 och II: 508 samt motionerna I: 685 och II: 846, är enligt utskottets

mening väl avvägt och medger en i förhållande till konjunkturläget

starkare och bättre anpassad budget än regeringens förslag. Om avveckling

av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet 1960/61 kan beräknas

medföra en minskning av den häremot svarande inkomstposten med cirka

450 milj. kronor för nästa budgetår, skulle en budgetpolitik i enlighet med

det i de sistnämnda motionsprane angivna alternativet medgiva ett överskott

på driftbudgeten av cirka 350 milj. kronor för sagda budgetår mot 177

milj. kronor enligt kompletteringspropositionen. Den minskning av det statliga

lånebehovet, som härvid skulle uppnås, är i nuvarande läge av stor betydelse

och skulle möjliggöra lättnader för näringslivets kreditförsörjning.

Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen, att efter avveckling

av den allmänna varuskatten en förstärkning av budgeten i forsta

hand måste uppnås genom besparingar i den statliga verksamheten. I många

avseenden måste stora krav ställas på det allmännas insatser, exempelvis i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

57

fråga om undervisningen, den vetenskapliga forskningen, upprustningen av vägarna,

utbyggnaden av vattenkraften och tillgodoseende av eftersatta vårdområden.

I andra avseenden åter bör den statliga verksamheten kunna begränsas,

varigenom väsentliga besparingar bör kunna uppnås. Utskottet vill

emellertid understryka, att sådana besparingsåtgärder inte kan accepteras,

vilka drabbar speciella grupper i små ekonomiska omständigheter. Sådana

åtgärder, som drabbar de sjuka och barnfamiljerna eller innebär att utgifter

överflyttas på kommunerna, finner utskottet sålunda inte rimliga. Det besparingsalternativ,

som angivits i motionerna I: 399 och II: 508 samt 1:685

och II: 846, är — såsom utskottet ovan framhållit —- väl avvägt.

De yrkanden, som från motionärernas sida framställts under våren om besparingar

i olika hänseenden och om vissa inkomstförstärkande åtgärder,

har avslagits av riksdagen. Efter beslut om avskaffande av den allmänna

varuskatten från och med 1961 bör därför förslag om besparingar på grundval

av det i nyssnämnda motioner angivna alternativet föreläggas årets höstsession.

I motionerna I: 399 och II: 508 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall begära förslag till höstriksdagen om inkomstförstärkningar

på grundval av vad som anförts i motionerna, därest sådana skulle

visa sig erforderliga för uppnående av en balanserad driftbudget 1960/61.

Som framhållits ovan skulle det angivna budgetalternativet med den utveckling

som följt medgivit ett överskott på driftbudgeten av ca 350 milj. kronor

sagda budgetår. I vilken mån riksdagens avslag på besparingsförslag i

nämnda alternativ påverkar budgetsituationen i nämnda avseende vill utskottet

nu inte uttala sig om men förutsätter, att Kungl. Maj:t efter beslut

om den allmänna varuskattens avskaffande vidtar erforderliga åtgärder i

anslutning till alternativet.

I de i anledning av kompletteringspropositionen väckta motionerna I: 685

och II: 846 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att åt

kommande utredning för en allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas

att framlägga förslag avseende sänkning av det totala skattetrycket i

enlighet med vad motionärerna anfört. I motionerna I: 679 och II: 840 har

yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att den statliga

budgetpolitiken upplägges med sikte på att enligt i motionerna I: 678

och II: 839 angivna riktlinjer skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen.

Såsom framgår av utskottets betänkande nr 63 har utskottet förutsatt att

den kommande skatteutredningen kommer att göra en allsidig och förutsättningslös

översyn av skattesystemet. I sammanhanget vill utskottet emellertid

understryka angelägenheten av att frågan om sänkning av skattetrycket

samtidigt prövas. Avveckling av den allmänna varuskatten betyder en

väsentlig lättnad, men även därefter kvarstår ett skattetryck, som måste

betraktas som alltför hårt. En ytterligare sänkning av det totala skattetrycket

framstår som en nödvändig förutsättning för en önskvärd ökning av produktiviteten

inom näringslivet och därmed för fortsatt standardhöjning för

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960

alla grupper. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 685 och II: 846. Likaså

tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 679 och II: 840 om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående en sådan uppläggning av budgetpolitiken,

att skattereformer till gagn för produktionen och alla folkgrupper kan genomföras.

I samband -—--(= utskottet s. 38 rad 18 nedifrån—s. 40 rad 5 nedifrån)

--— nämnda motionsyrkanden.

Utskottet anser det inte lämpligt att taga ställning i fråga om ändring av

skatteskalorna, innan den ovannämnda översynen av skattesystemet verkställts.

De här förevarande motionerna bör sålunda inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I propositionen nr 150---- (= utskottet s. 41 rad 23 nedifrån—s. 42

rad 19 uppifrån)---milj. kronor.

I motioner har föreslagits, att en i förhållande till förslaget i kompletteringspropositionen

ökad vinst skall inlevereras till statsverket från de affärsdrivande

verken och LKAB. Det ankommer på statsutskottet att i huvudsak

behandla denna fråga. I fråga om postverket vill utskottet tillstyrka

yrkandet i motionerna I: 685 och II: 846 att statens inkomst därav må upptagas

i riksstaten med ett belopp av 9 000 000 kronor.»

dels ansett att utskottet under punkterna B 8) och B 9) bort hemställa,

att riksdagen — ---(= reservation III s. 55 råd 19 ned
ifrån—s.

55 rad 6 nedifrån) — — — kommande stormarknaderna;
dels

ock ansett att bevillningarna för budgetåret 1960/61 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å — ---(= utskottet s. 43 rad 5 nedifrån—s. 44 rad 28 upp
-

ifrån) ........................................... 5 693 000 000

Postverket (överskott) .................................... 9 000 000

600907

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:344 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1960/61, m. m. a1 i texten