Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
1960-05-18 · 58 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 51 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:60, Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
1
Nr 60
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1960/61, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1960/61 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1960 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1960: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning
finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1960/
61 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid
anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1959 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 22 april 1960 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61, m. m. har Kungl. Maj:t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta
dels att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1960/61 med 100 procent av grundbeloppet;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i propositionen
förordats, med verkan från och med den 1 juli 1960, meddela föreskrifter
om dels 35 procents vinstavdrag vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag
vid vinnare- och platsspel.
Propositionen nr 150 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
nr 150 väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:679 av herr Lundström m. fl. och II:
840 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts »att riksdagen måtte i samband med
behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 150 i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, att den statliga budgetpolitiken upplägges med sikte på att
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
enligt angivna riktlinjer skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen,
som till gagn för alla folkgrupper uppmuntrar den enskilde till produktiva
insatser, utbildning och sparande samt främjar en gynnsam utveckling
av näringslivet och stärker vårt lands konkurrensförmåga inför
de kommande stormarknaderna»;
2) de likalydande motionerna I: 685 av herr Bengtson m. fl. och II: 846
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid sin behandling
av proposition nr 150 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åt kommande
utredning för allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas att
framlägga förslag avseende sänkning av det totala skattetrycket i enlighet
med vad i motiveringen anförts»;
3) de likalydande motionerna I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av
herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte under
uttalande av att en statsfinansiell politik hort och bör föras som ger grund
för omsättningsskattens avskaffande från den 1 januari 1961, för skattefritt
sparande enligt därom framställda förslag från den 1 januari 1961 och
för en reform och sänkning av den direkta beskattningen från den 1 januari
1962 enligt därom framställda särskilda förslag, besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med
100 procent av grundbeloppet; ävensom
4) de likalydande motionerna I: 687 av herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson
samt II: 848 av herr Lothigius m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 150 om vinstavdrag
vid totalisatorspel,
dels besluta att från och med den 1 juli 1960 vinstavdraget vid V 5-spel
i samband med galopptävlingar skall uppgå till 30 procent samt
att vinstavdraget vid kombinerad vadhållning från samma dag skall sänkas
till 25 procent
dels hemställa hos Kungl. Maj :t att bidragen till trav- och galopporganisationerna
gives en sådan storlek att uppfödningen av tävlingshästar inom
landet kan hållas på en så lönsam nivå att importen därav kan nedbringas
till minimum samt att gällande trav- och galoppskala blir föremål för viss
justering uppåt.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid
riksdagens bör j an väckta motioner, nämligen
A) de likalydande motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av
herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
1) besluta, att förordningen om allmän varuskatt skall upphöra att gälla
den 1 januari 1961, samt
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte efter beslut
om avskaffande av den allmänna varuskatten enligt ovan förelägga riksdagen
förslag dels till upphävande av de bestämmelser, som direkt föranletts
av den allmänna varuskatten, dels — därest så skulle visa sig erforder
-
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
ligt — till sådan inkomstförstärkning enligt i motionerna anförda grunder,
att balanserad driftbudget för budgetåret 1960/61 uppnås»;
B) de likalydande motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av
herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga
följande
1) Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 1 december 1959
om allmän varuskatt (nr 507)
Härigenom förordnas, att förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt skall upphöra att gälla fr. o. m. ingången av år 1961.
I samband med upphävandet skall följande iakttagas.
1. Förordningen skall alltjämt äga giltighet i fråga om sådant tillhandahållande
inom riket av vara eller tjänsteprestation, som skett före den 1
december 1960 eller varom före den 16 oktober 1960 slutits skriftligt avtal,
däri vederlaget blivit till beloppet fastställt, ändock att vederlag erlägges
efter utgången av år 1960.
2. Vad i förordningen stadgas beträffande deklarationsskyldighet, taxering,
skattekontroll, uppbörd, anstånd med inbetalning av skatt, indrivning
av skatt och restitution av skatt skall alltjämt i tillämpliga delar gälla.
3. Där avdrag från den skattepliktiga omsättningen enligt tredje stycket
av anvisningarna till 16 § icke kunnat till fullo utnyttjas under period som
där sägs, skall den skattskyldige, efter därom till länsstyrelsen före utgången
av år 1961 gjord ansökan, erhålla restitution av varuskatt med belopp motsvarande
vad sålunda blivit för mycket erlagt.
4. Erfordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings
upphävande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.
2) Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 19 § taxeringsförordningen den 23 november
1956 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
19 §.
Riksskattenämnden består--— sådan egenskap.
Ordföranden skall--— hos nämnden.
För envar ---— beträffande suppleanterna.
Förordnande såsom---var utsedd.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Ledamöter och — ---i konkurstillstånd.
Kungl. Maj :t —--nämndens verksamhet.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni 1951
(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked
i taxeringsfrågor
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av
riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
Riksskattenämnden må,---eller ersättningsskatt.
Vad ovan -------av fastigheten.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
4) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.
För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt
8 § 1 mom. andra stycket och som varit här i riket bosatt under hela
eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 11 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
5
8 000
men
icke
10000 kr.: 880 kr.
för
8 000 kr. och
17 %
av
återstoden;
10 000
»
>
12 000
» 1220 *
»
10 000
» »
21 %
>
>
12 000
>
»
16 000
* 1640 »
»
12 000
» >
27 %
»
*
16 000
t
»
20000
» 2 720 *
»
16000
» »
31 %
»
»
20000
»
i
30000
» 3960 »
>
20000
» »
37 %
»
>
30000
>
»
40000
» 7 660 *
»
30000
» »
43 %
»
>
40 000
>
>
60 000
» 11960 »
>
40000
» »
48 %
>
»
60000
»
»
100000
* 21560 »
»
60 000
> >
54 %
«
»
100 000
»
>
150 000
> 43160 *
»
100000
» »
59 %
>
»
150 000 kr.
72 660 *
»
150000
> >
65 %
*
»
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke
sägs utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 11 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
4 000 men Icke
6 000
kr.: 440 kr. för
4 000 kr. och 17 %
av
återstoden
6000 •
>
8000
* 780
» >
6000 »
»
22 %
»
»
8000 »
>
10 000
» 1220
» »
8 000 »
»
25 %
»
»
10000 »
»
12000
» 1720
» >
10000 *
»
28 %
»
»
12000 »
>
16000
» 2 280
» »
12000 »
«
32 %
»
*
16000 *
»
20000
» 3 560
» >
16000 »
*
36 %
>
»
20000 »
»
30000
» 5 000
» »
20000 »
»
41 %
t
>
30000 »
*
40000
» 9100
» »
30 000 *
*
45 %
»
»
40000 »
»
60 000
* 13 600
» *
40 000 »
»
49 %
*
»
60000 »
»
100000
* 23 400
* »
60000 »
64 %
»
>
100000 »
»
150000
. 45000
» »
100000 »
»
69 %
»
»
150 000 kr.
74 500
* »
150000 »
»
65 %
>
»
Ändå att------denna inkomstdel.
Med familjestiftelse---— ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.
5) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 10 § i mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.
För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats en
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
ligt 8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger:
8 000
men
icke
12 000
kr.:
800 kr.
för
8 000 kr.
och 14 %
av
återstoden;
12 000
»
16000
1360
»
»
12 000
»
18 %
»
»
16 000
»
»
20000
»
2 080
»
»
16 000
»
»
23 %
20 000
»
»
25 000
»
3 000
»
20 000
1»
28 %
»
»
25 000
30 000
»
4 400
»
25 000
33 %
»
30 000
»
»
40000
6 050
»
*
30000
»
»
38 %
»
»
40000
»
60 000
»
9 850
»
»
40 000
»
43 %
/»
» i,
60000
»
»
100 000
18 450
»
»
60 000
»
»
48 %
*
»
100000
»
»
150 000
»
37 650
»
100000
»
53 %
»
»
150 000
»
»
200000
»
64150
»
150 000
58 %
»
»
200 000 kr.
93150
»
»
200000
»
»
63 %
»
»
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke
sägs utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger:
4 000 men icke
6 000
kr.:
400 kr.
för
4 000 kr.
och
14 %
av återstoden;
6 000
8000
»
680
»
6 000
»
»
18 %
»
8 000
»
»
10000
»
1040
»
»
8 000
»
»
22 p/o
»
10 000
»
»
12 000
»
1480
»
10000
»
»
26 %
12 000
»
»
16 000
»
2 000
»
»
12 000
»
*
30 %
»
»
16 000
»
»
20000
»
3200
»
»
i6;ooo
»
»
34 %
»
»
20 000
*
30 000
»
4 560
»
»
20000
»
»
38 %
*
»
30 000
*
40000
»
8360
»
»
30 000
»
»
42 %
»
»
40 000
»
60000
»
12 560
*
»
40 000
»
*
46 %
»
60 000
»
»
100000
»
21760
»
60000
»
»
50 %
»
»
100000
»
160000
>
41760
»
»
100 000
»
»
55 %
»
»
150000
»
»
200 000
»
69260
*
»
160 000
*
*
60 %
»
»
200000 kr.
99 260
å
»
200 000
»
0
65 %
Ändå att------denna inkomstdel.
Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år.
C) de likalydande motionerna I: 413 av herr Lundström m. fl. och II: 529
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att allmän
varuskatt icke uttages efter den 31 december 1960 samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter»;
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
7
D) de likalydande motionerna 1:409 av herr Per-Olof Hanson och II:
522 av herr Nihlfors m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av skatteskalan för den statliga inkomstskatten, att de höjningar
av marginalskattesatserna, som genomfördes vid 1959 års höstriksdag,
avlägsnas, samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till erforderlig
författningstext att gälla fr. o. m. den 1 januari 1961 eller fr. o. m. 1962
års taxering».
Såvitt avser de under B) ovan angivna motionerna har utskottet i förevarande
sammanhang upptagit här redovisade yrkanden. I övrigt har dessa
motioner behandlats i utskottets betänkande nr 25.
Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet jämväl upptagit
följande, i anledning av propositionen nr 117 väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 638 av herr Bengtson m. fl. och II: 786
av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 117 måtte besluta, att den av Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen av den särskilda omsättningsskatten på nya bilar må gälla endast
t. o. m. den 31 december 1960, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till härför erforderlig författningstext»;
II) de likalydande motionerna I: 639 av fru Gärde Widemar och II: 787
av herr Löfgren m. fl, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling av
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 måtte besluta att den i propositionen föreslagna
omläggningen av omsättningsskatten på bilar skall gälla till 1960
års slut»; samt
III) de likalydande motionerna I: 640 av herr Schött m. fl. och II: 788 av
herr Henningson i Visby m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga
följande
Förslag
till
förordning angående lydelse fr. o. m. den 1 januari 1961 av 4 § förordningen
den 23 november 1956 (nr 5b5) angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall
Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall fr. o. m. den 1 januari
1961 hava följande lydelse.
4 §•
Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor,
som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilo
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
gram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas
i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor.
För motorcyklar---eljest 360 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna II: 508, II: 513, II: 522, II: 529, II: 786, II:
787, II: 788, II: 840 (II: 839), II: 843, II: 846 och II: 848.
I enlighet med förslag i proposition nr 117 har riksdagen efter tillstyrkande
av bevillningsutskottet i betänkande nr 50 beslutat att allmän varuskatt
inte skall utgå på begagnade personbilar och skåpbilar. Samtidigt bestämdes
att den särskilda omsättningsskatten på nya sådana bilar (»bilaccisen»)
skulle ökas med vad som motsvarar skattebortfallet i fråga om de
begagnade bilarna eller med ca 2 procent av bilpriserna. Berörda omläggning
av beskattningen har trätt i kraft den 1 maj 1960.
I förenämnda betänkande nr 50 anförde utskottet beträffande de i anledning
av propositionen nr 117 väckta motionerna att utskottet ansett sig böra
ta definitiv ställning till frågan om bilaccisens utformning efter utgången av
år 1960 först i samband med behandlingen av till utskottet hänvisade motioner
om upphävande av den allmänna varuskatten.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1960/61 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 500 000 000
Kupongskatt ........ 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000
Fondskatt .............................. 13 500 000
Skogsvårdsavgifter ...................... 10 100 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ........................ 1 500 000
Arvsskatt och gåvoskatt.................. 95 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 85 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 90 000 000
Kronor
6 803 100 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt.......
Bensinskatt .......
400 000 000
850 000 000 1 250 000 000
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Kronor
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 700 000 000
Allmän varuskatt........................ 1 400 000 000
Särskilda varuskatter.................... 315 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon.......... 150 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 40 000 000
Skatt å kaffe............................ 23 000 000
Tobaksskatt ............................ 890 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.................... 28 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 1 150 000 000
Omsättningsskatt å vin.................. 105 000 000
Maltdrycksskatt ........................ 110 000 000
Skatt å läskedrycker..................... 70 000 000
Statlig nöjesskatt........................ 45 000 000
Energiskatt............................. 540 000 000
Postverket (överskott)
Kronor
5 579 000 000
10 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.
..... ii •! 4 :« #
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1960/61 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1961/62 och 1962/63. I
promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste
verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar,
vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna
sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade
under hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska
ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som
utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1960,
som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under bud
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
getåren 1959/60 och 1960/61. För utvecklingen från och med år 1961 har
beräkningarna baserats på antagande om att såväl fysiska personers som
bolags inkomster skall stiga med 3 procent årligen.
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
har riksräkenskapsverket framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling
har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,
100, under budgetåren 1961/62 och 1962/63 som under budgetåret
1959/60 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, från
och med 1960 gällande regler för företagsbeskattningen samt en kommunal
utdebitering med 14,65. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna
om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda
fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att den kvarstående
skatten för bolagens del blir av obetydlig storlek.
De beräknade förändringarna av statsinkomsterna har sammanfattats i
följande uppställning, i vilken även medtagits de redovisade beloppen för
budgetåret 1958/59 och de beräknade inkomsterna för budgetåret 1962/63
i absoluta tal. Beloppen är angivna i miljoner kronor.
Beräknad förändring av statsinkomsterna
Skatt å inkomst och för-
1958/59
Redovi-
sade
belopp
1959/60 1960/61
1961/62
1962/63
1962/63
Beräk-
nade
belopp
mögenhet m. m.......
6 095
±0+400
+ 300
+ 100
6 900
Övriga inkomsttitlar......
6 509
+ 850 + 1 200
+ 270
+ 290
9115
Samtliga inkomster
12 604
+ 850 + 1 600
+ 570
+ 390
16 015
Samtliga inkomster efter
korrigering för nettoavsättning
eller nettoåterföring
av kommunalskattemedel
.............. 12 404 + 1150 + 1 625 + 445 + 440 16 065
Som jämförelse med de beräknade kassamässiga inkomsterna på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har riksräkenskapsverket lämnat
uPP§ifter om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna åren
1960—1964 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter.
Uppgifterna har sammanfattats i följande uppställning, vari be
-
loppen angives i miljoner kronor.
Taxeringsår
1960
1961
1962
1963
1964
6 400
-30
6 370
+200
6 570
+260
6 830
+260
7090
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett
från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar
fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 11
åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna,
även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande
andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden
oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett
mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.
Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade
beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1961/62 och
1962/63 är baserad på det nu beräknade utfallet av motsvarande inkomster
under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I den mån denna utgångspunkt för
beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer
måste givetvis beräkningarna för 1961/62 och 1962/63 revideras.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives
i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas
längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt å
inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till 6 500
miljoner kronor.
Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör i
enlighet med gällande grunder under budgetåret 1960/61 avsättning ske till
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör
särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma
grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta
medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoåterföring av 125
miljoner kronor.
Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1959 års riksdag
fastställts att för år 1959 utgå efter promilletalet 1,25. I ett den 9 juli 1958
avgivet betänkande har 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit att detta
promilletal skulle sänkas till 0,7. Såsom framgår av vad chefen för jordbruksdepartementet
senare denna dag anför avses särskild proposition angående
skogsvårdsstyrelsernas organisation och verksamhet att senare föreläggas
riksdagen. Härvid kommer att redovisas bland annat skogsvårdsutredningens
nyssnämnda förslag och resultatet av remissbehandlingen. Redan
nu kan sägas att flertalet remissmyndigheter tillstyrkt en sänkning av
skogsvårdsavgiften. Enligt min mening föreligger skäl för en sänkning av
skogsvårdsavgiften med — såsom kommer att närmare beröras i nyssnämnda
proposition — en samtidig höjning av skogsvårdsstyrelsernas uppdragstaxa
som följd. Jag är dock icke beredd att förorda en avgiftssänkning i
den utsträckning 1955 års skogsvårdsutredning föreslagit men hemställer
i det följande att skogsvårdsavgiften för år 1960 fastställes till 1 promille,
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
innebärande en sänkning med 1/4 promille jämfört med förra året. I enlighet
härmed beräknar jag titeln skogsvårdsavgifter till 10 100 000 kronor.
Med hänsyn till tillkomsten av en ny inkomsttitel benämnd allmän varuskatt
förordar jag, att den hittillsvarande inkomsttiteln varuskatt ändras till
särskilda varuskatter.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 2 april 1960 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1960/61. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak
anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även kommunalutskylder
samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
förslag med 6 500 miljoner kronor.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet
för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt, varvid
riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1959 medtagits som jämförelse
(miljoner kronor):
Inkomster
1959/60
december-
beräkning
ny beräk- ning
1960/61
december-
beräkning
ny beräk- ning
Preliminårskatt inklusive fyllnads-
betalningar ..................
11 500
11 500
11970
12 350
Kvarstående skatt ..............
Yrkesskadeförsåkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från
620
620
700
750
större arbetsgivare............
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
350
350
370
370
restantier m. m...............
275
270
275
270
Summa inkomster 12 745 12 740 13 315 13 740
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60
år 1960
13
1959/60
december-
ny beräk-
1960/61
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Utgifter
Kommunalskattemedel ..........
4 690
4 680
4 960
4 980
Överskjutande skatt ............
1 060
1060
850
850
Övriga restitutioner ............
50
50
50
50
Y rkesskadef örsäkringsavgifter, bi- drag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare............
350
350
370
370
Förskott till sjukkassorna m. m. ..
510
510
520
520
Omföringar ....................
30
30
30
30
Summa utgifter
6 690
6 680
6 780
6 800
Nettoinkomst på titeln
6 055
6 060
6 535
6 940
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen överensstämma
de olika posterna vid den nu företagna beräkningen mycket nära
med motsvarande poster i decemberberäkningen för budgetåret 1959/60 medan
för budgetåret 1960/61 nu räknas med betydligt högre preliminärskatt.
I det följande kommer orsakerna till denna avvikelse att närmare beröras.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december gjordes vissa
antaganden om lönesummans utveckling under år 1959, vilka i stort sett
alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning av lönesumman
under året med omkring 4 procent. Beträffande lönesummans utveckling
under 1960 framhöll riksräkenskapsverket i december, att man i första
hand hade att ta hänsyn till två då kända faktorer nämligen dels att lönenivån
till följd av löneglidning under 1959 vid ingången av 1960 översteg den
under 1959 genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan
under 1960. I stort sett ansågos dessa båda faktorer neutralisera varandra.
Ämbetsverket anförde vidare, att mot bakgrund av rådande konjunklurtendenser
en fortsatt löneglidning kunde påräknas under 1960. Den
ökning av lönesumman som därutöver kunde komma att bli en följd av avtalsrörelsen
lät sig icke då överblicka. Riksräkenskapsverket ansåg sig dock
med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna
antaga att denna för vissa avtalsområden skulle komma att leda till större
lönelyftningar än under 1959. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutvecklingen
räknade riksräkenskapsverket med en något större stegring
av lönesumman under 1960 än under 1959, varvid förutsattes en viss
ökning i antalet sysselsatta.
Sedan numera resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa
tjänstemannagrupper är känt kan löneutvecklingen under innevarande år
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
bedömas med något större säkerhet än i december. De kända avtalsresultaten,
en antagen fortsatt löneglidning och ökning i antalet sysselsatta ha föranlett
riksräkenskapsverket att räkna med en ökning av lönesumman med 7 procent
under 1960.
För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna
1961 saknade riksräkenskapsverket i december andra utgångspunkter än
vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. I anslutning
härtill räknade riksräkenskapsverket med en stegring av lönesumman
med 3 procent under 1961. Då de hittills träffade avtalen avse en tvåårsperiod
anser sig riksräkenskapsverket nu böra räkna med samma procentuella
stegring av lönesumman under 1961 som under 1960, således 7
procent.
Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter
om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1959. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under uppbördsterminerna
i november 1959 och januari 1960 ange sammanlagt något
högre belopp, än vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning.
Detta i förening med det höjda antagandet om lönesummans utveckling under
1960 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med en högre uppbörd
av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1960—61 och framförallt
under uppbördsåret 1961—62, av vilket två terminer falla inom budgetåret
1960/61.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de antaganden som redovisades
i inkomstberäkningen i december. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka
i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de från och med 1959 höjda
folkpensionsavgifterna väntas komma att nämnvärt påverka skatteuppbörden
först från och med uppbördsåret 1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda
till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär
samma storlek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Riksräkenskapsverket
har i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter om vissa
större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxering.
Svar på denna enkät har inkommit från 92 procent av de tillfrågade bolagen,
representerande inemot 85 procent av samtliga bolags taxerade inkomster
vid 1959 års taxering. Genom enkäten har riksräkenskapsverket
fått en beräkningsgrund för bolagens taxerade inkomster, som vid denna
tid på året icke förut varit tillgänglig.
Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst
att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och 1960 års
taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års
taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna räkna
med en väsentlig uppgång. Förutom de skärpta bestämmelserna om lagervärdering
och de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket
härvid räknat med att bolagens vinstdispositioner påver
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 15
kats av sänkningen av bolagsskatten vid 1961 års taxering. Bolagens till
statlig skatt taxerade inkomster vid 1962 års taxering har i anslutning till
de allmänna antaganden om den ekonomiska utvecklingen antagits överstiga
inkomsterna enligt 1961 års taxering med 3 procent.
I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren
1960. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig
böra sänka det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarnas
storlek våren 1960 med 100 miljoner kronor till 450 miljoner kronor. Härvid
har förutsatts att fysiska personers inbetalningar bli av i stort sett
samma storlek som under våren 1959. Beträffande fyllnadsbetalningarnas
storlek under våren 1961 har riksräkenskapsverket liksom i december räknat
med ett belopp av 700 miljoner kronor, varvid antagits att bolagen även
under våren 1961 komma att verkställa fyllnadsbetalningar i sådan omfattning
att den kvarstående skatten för deras del liksom varit fallet under de
sista kända taxeringarna blir lägre än den överskjutande skatten. Vidare
har räknats med fyllnadsbetalningar från fysiska personer i ungefär samma
omfattning som under våren 1959.
Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller obetydliga förändringar
jämfört med decemberberäkningen.
Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna
säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp
för inflytande preliminärskatt. Detta sammanhänger främst med de
högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverket
nu lagt till grund för beräkningarna. För innevarande budgetår uppvägs
dock den nu beräknade ökningen i preliminärskatteuppbörden av antagna
lägre fyllnadsbetalningar.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1959/60 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1960/61 uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket
är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,
som enligt de nu framlagda beräkningarna böra verkställas
under budgetåren 1959/60 och 1960/61, framgå av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets
decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):
1959/60 1960/61
december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning
ning beräkning ning
Avsättning .................... 300 300 350 450
Återföring...................... 400 400 475 475
Nettoåterföring ................. 100 100 125 25
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 95 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
21 mars 1960 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med 100 miljoner kronor i riksstaten. Vid bedömandet av inkomstutfallet
har styrelsen härvid räknat med att skattebortfallet i anledning av
kvarlåtenskapsskattens avskaffande skall kompenseras av ökade inkomster
av arvsskatt till följd av ökat skatteunderlag och vidare med att ett eller annat
större s. k. engångsbelopp skall inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår i
enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar att titeln arvsskatt och gåvoskatt
i riksstaten uppföres med 100 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85
miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts, att
det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under
nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras
med oförändrat 85 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna titel
uppfördes i statsverkspropositionen med 90 miljoner kronor. I sin förenämnda
skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln
upptagas till oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
likaledes, att det i statsverkspropositionen uppförda beloppet för budgetåret
1960/61 får kvarstå oförändrat.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 400
miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande år beräknades av riksräkenskapsverket
i december till 380 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade
fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari till 359,4
miljoner kronor, vilket är 26,9 miljoner kronor mer än det föregående år
debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i
vissa fall med erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt
17 miljoner kronor hänförliga till budgetåret 1959/60 beräknas inflyta
först under budgetåret 1960/61. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser
för år 1959 att drygt 14 miljoner kronor avseende debiteringen
i februari 1959 inlevererades först under innevarande budgetår. Med ledning
av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna
på titeln till 385 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. Antalet registrerade
personbilar och lastbilar uppgick enligt uppgifter från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna vid utgången av 1959 till ca 1 100 000 respektive
ca 117 000. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under
nästkommande budgetår finner riksräkenskapsverket sig kunna utgå från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 17
en ökning av i stort sett samma storlek som under de senast förflutna budgetåren
innebärande en årlig stegring av inkomsterna på titeln med ca 25
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt
i rikssiaten uppföres med 410 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna titel till
810 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter
förordar riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres
med oförändrat 850 miljoner kronor.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 700 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december inkomsterna på
titeln till 600 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den betydande importökningen
av tullbelagda varor har nu föranlett ämbetsverket att höja
beräkningen för innevarande budgetår till 775 miljoner kronor. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har generaltullstyrelsen icke ansett
det osannolikt, att de tendenser till ökning i expansionstakten, som
beträffande de olika varugrupperna visat sig under senaste tiden, i stort sett
skulle komma att fortgå under budgetåret 1960/61. Styrelsen har uppskattat
inkomstbortfallet genom EFTA-överenskommelsen till 40 miljoner kronor
för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln tullinedel
i riksstaten uppföres med 775 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Den från och med år 1960 införda allmänna varuskatten
uppfördes i statsverkspropositionen med 1 400 miljoner kronor. Enligt
nu tillgängliga uppgifter inflöto ca 150 miljoner kronor i allmän varuskatt
vid den första uppbörden i mars 1960 avseende omsättningen under januari
och februari. Då omsättningen under dessa månader kan förutsättas ha
varit lägre än normalt och då dessutom vissa eftersläpningar torde ha förekommit
har riksräkenskapsverket räknat med en väsentligt större uppbörd
vid majuppbörden. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår ha
sålunda av riksräkenskapsverket beräknats till 375 miljoner kronor. Ökningen
i lönesumman under innevarande och nästkommande år kan förutsättas
komma att bidraga till en även i fortsättningen ökad uppbörd. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att — trots den i proposition nr 117 till
årets riksdag föreslagna avvecklingen av den allmänna varuskatten för begagnade
bilar — titeln allmän varuskatt i riksstaten uppföres med oförändrat
1 400 miljoner kronor.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd
med 315 miljoner kronor. Konirollstyrclsens och generaltullstyrelsens
2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 320 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna
på titeln till 318 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med
320 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med
150 miljoner kronor. I proposition nr 117 till årets riksdag har föreslagits
en höjning av omsättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, som
beräknas medföra en inkomstökning på titeln med 30 å 35 miljoner kronor
per budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning att nyssnämnda
proposition antages av riksdagen, att inkomsterna för budgetåret
1960/61 upptagas med 180 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. Denna titel är i statsverkspropositionen
uppförd med 40 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 17 mars 1960 har statens jordbruksnämnd påpekat, att i
proposition nr 25 till årets riksdag föreslagits, att tills vidare 10 miljoner
kronor av regleringsavgiften årligen skola överföras till Danmark enligt
punkt 4 i den särskilda överenskommelsen med detta land angående samhandeln
med jordbruksprodukter inom EFTA. Då denna överföring är avsedd
att ske i efterskott per budgetår inverkar den dock icke på nästkommande
budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ifrågavarande
titel uppföres i riksstaten med oförändrat 40 miljoner kronor.
Skatt å kaffe är i statsverkspropositionen upptagen med 23 miljoner kronor.
General tullstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna
på titeln till 25 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har förordat
en höjning av inkomstbeloppet med försiktigt räknat någon miljon kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln skatt å kaffe i riksstaten uppföres
med 25 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 890
miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt
till 900 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning
till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i
riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. Denna titel är i statsverkspropositionen
uppförd med 13 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har
vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna på titeln till 15 miljoner kro
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 19
nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning,
att titeln i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor, vilket är
2 miljoner mer än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under
denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.
Till samma belopp beräknade riksräkenskapsverket i december inkomsterna
under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar nu inkomsterna
under titeln till 1 125 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna
under budgetåret 1960/61 till 1 130 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 1 125 miljoner
kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 110 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna
till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 110 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 70 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna
till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i
riksstaten uppföres med oförändrat 70 miljoner kronor.
Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med
45 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna
under titeln för innevarande budgetår till likaledes 45 miljoner kronor.
1 den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna
av statlig nöjesskatt till 38 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. I proposition
nr 79 till årets riksdag ha föreslagits vissa lättnader i beskattningen
för biografföreställningar från och med den 1 juli 1960. Enligt propositionen
kan det härav föranledda inkomstbortfallet på titeln uppskattas till
ca 9 miljoner kronor. Under förutsättning att nämnda proposition antages
av riksdagen föreslår riksräkenskapsverket, att titeln statlig nöjeskatt i
riksstaten uppföres med 30 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 540
miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och gene
-
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
raltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 550
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna på titeln
för innevarande budgetår till 525 miljoner kronor, föreslår, att titeln
i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 10 miljoner
kronor, vilket var samma belopp som generalpoststyrelsen föreslagit
vid sin beräkning i november 1959. Riksräkenskapsverket föreslog i sin decemberberäkning
att ett belopp av 15 miljoner kronor skulle upptagas i
statsverkspropositionen. Ämbetsverket antog härvid, att generalpoststyrelsen
skulle kunna inleverera vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen
även för verksamhetsåren 1959 och 1960.
Vid förnyad beräkning den 16 mars 1960 har generalpoststyrelsen uppskattat
inkomsterna på titeln till 16 miljoner kronor. Liksom vid beräkningen
i november 1959 har styrelsen icke räknat med några belopp som
vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen. Beräkningen har vidare
företagits med utgångspunkt från nu gällande lönenivå. Styrelsen har
påpekat att varje procents ökning av lönerna från och med den 1 januari
1960 kan beräknas minska överskottet med ca 3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
anser alltjämt, att vissa vinstmedel från postsparbanken
och postgirorörelsen skola kunna inlevereras och förordar att titeln postverket
vid oförändrad lönenivå bör beräknas till 20 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den beräkning
av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen, med följande undantag.
Inkomsttiteln särskilda varuskatter har av riksräkenskapsverket
föreslagits skola uppföras med 320 miljoner kronor. Med hänsyn till det
förslag om utjämningsskatt, som jag senare denna dag i proposition nr 154
kommer att framlägga i anslutning till vissa av chefen för jordbruksdepartementet
samtidigt föreslagna åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets
område, förordar jag att nämnda inkomsttitel upptages i riksstaten med
340 miljoner kronor. Den i nämnda proposition föreslagna justeringen av
vissa tullar synes ej böra föranleda någon ändring i riksräkenskapsverkets
beräkning av inkomsttiteln t u 11 m e d e 1, varför densamma här uppföres
med 775 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har under förutsättning av oförändrade spelformer
och procentavdrag beräknat inkomsterna under titeln totalisatormedel
till 45 miljoner kronor. De av mig i det föregående förordade förändringarna
av vinstavdraget vid totalisatorverksamhet, vilka står i överens
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
21
stämmelse med totalisatorutredningens förslag, kan beräknas medföra en
icke oväsentlig ökning av dessa inkomster, ökningen har av utredningen
beräknats till 6,5 miljoner kronor per år. Dylika beräkningar är givetvis —
såsom utredningen också framhållit — förenade med stora osäkerhetsmoment,
ovisshet om å ena sidan V 5-spelets fortsatta expansion och å andra
sidan spelformens känslighet för höjda vinstavdrag. Jag förordar att titeln
uppföres med 50 miljoner kronor.
Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräkenskapsverket
beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. Ämbetsverket
har sålunda upptagit inkomsterna av postverket till 20 miljoner
kronor, av televerket till 125 miljoner kronor, av statens järnvägar till 1
miljon kronor, av statens vattenfallsverk till 200 miljoner kronor samt av
domänverket till 25 miljoner kronor. Som jag redan tidigare nämnt har under
hand inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de
beräknade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstjänstemännens
löner m. in. från och med den 1 januari 1960 kan antas få.
Med hänsynstagande till dessa uppgifter förordar jag, att inkomsttitlarna
postverket, televerket, statens vattenfallsverk och domänverket uppföres
med 1, 80, 190 respektive 23 miljoner kronor. Då statens järnvägars rörelse
nu beräknas uppvisa underskott bör inkomsttiteln för detta affärsverk utgå
ur riksstaten för nästa budgetår.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskatteinedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av
25 miljoner kronor.
Beträffande utfallet av riksstaten för budgetåret 1959/60 har departementschefen
anfört följande.
I den i januari i år framlagda statsverkspropositionen beräknades underskottet
på totalbudgeten för innevarande budgetår komma att uppgå till
2 1/4 miljarder kronor, varvid dock reservation fick göras för bl. a. kommande
lönehöjningar för de statsanställda. De beräkningar som nu utförts
ger ett ca 200 miljoner kronor lägre underskott.
Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1959/
60 (Bihang A ) upptagit i n k o m s t e r n a på driftbudgeten till 13 503 miljoner
kronor. Senare har från affärsverken under hand inhämtats uppgifter
rörande den verkan som det nya avtalet om statstjänstemännens löner
in. in. beräknas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Med
hänsyn till sistnämnda beräkningar bör inkomstbeloppet nedjusteras till
13 485 miljoner kronor. Delta belopp är 50 miljoner kronor högre än del
som upptogs i statsverkspropositionen till 1960 års riksdag. Bakom denna
nettosiffra ligger dock vissa större förskjutningar i beräkningarna av de en
-
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
skilda delposierna. Inkomsttitlarna allmän varuskatt samt omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker har sålunda nedräknats med 125 respektive
25 miljoner kronor, medan inkomsterna av tullmedel, tobaksskatt och
energiskatt höjts med 85 respektive 15 och 25 miljoner kronor. Vidare väntas
inkomsterna från fonden för statens aktier bli 20 miljoner kronor högre
än enligt den närmast föregående beräkningen.
Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr
2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
90 miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor avser kostnader för
de statsanställdas lönehöjningar och 9 miljoner kronor kostnader för den
svenska FN-styrkan. Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka
den kommande belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag.
Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som
förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades ta ut varandra
kan bl. a. väntas en merutgift på 50 miljoner kronor till följd av ökade kostnader
för statsskuldräntor. Å andra sidan synes omkring 20 miljoner kronor
av det under försvarshuvudtiteln anvisade anslaget till reglering av
prisstegringar icke komma att tagas i anspråk. Netto beräknas förslagsanslag
och obetecknade anslag uppvisa mer utgifter på sammanlagt 28 miljoner
kronor. Behållningarna på reservationsanslagen antogs tidigare komma
att minska med 100 miljoner kronor. I riksräkenskapsverkets beräkningar
förutses en reservationsmedelsökning för budgetåret 1959/60 om 70
miljoner kronor. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar
synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 150 miljoner
kronor.
För kapitalbudgetens vidkommande har sedan i januari äskats ytterligare
drygt en miljon kronor å tilläggsstat II. Anslagsbehållningarna under kapitalbudgeten
väntas komma att öka med 75 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner
kronor mer än som upptogs i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet
på kapitalbudgeten för 1959/60 beräknas nu till 1 926 miljoner
kronor, vilket är ca 40 miljoner kronor mer än enligt de uppskattningar som
senast redovisats.
Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1959/60
i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten
kan sammanfattas på följande sätt:
Totalbndgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten .... —2 836
Inkomstförändring
Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. -j- 200
Merinkomst av tullmedel ...................... . + 85
Införande av allmän varuskatt.................... -j- 375
Merinkomst av omsättningsskatt å motorfordon .... -|- 15
Merinkomst av tobaksskatt........................ -f- 35
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker..............................
75
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 23
Merinkomst av energiskatt........................ + 15
Minskad inkomst av tipsmedel....................— 14
Merinkomst av statens affärsverksfonder............ + 29
Merinkomst av riksbanksfonden .................. -f- 35
Merinkomst från fonden för statens aktier.......... + 45
Övriga inkomstförändringar ...................... + 34 -f- 779
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Beredskapsarbeten
på vägar och gator.............. — 80
Täckningsanslag för lönehöjningar ................ — 79
Övriga anslag....................................— 23 — 182
Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten (exkl.
avskrivningsanslag) ...................................... + 240
Anslagsöverskridanden och besparingar
Besparingar å anslaget till reglering av prisstegringar
under fjärde huvudtiteln.......................... -(- 20
Merutgifter å anslaget till allmänna barnbidraget .... — 45
Merutgifter å anslaget till vissa omskolningskurser .. — 11
Merutgifter å anslaget till kapitalmedelsförluster och
ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ........-—- 11
Besparingar å anslaget till bostadsrabatter.......... + 31
Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folkskolor
m. m..................................... — 40
Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar
........................................ -j- 11
Merutgifter för räntor å statsskulden.............. — 50
Besparingar i övrigt (netto) ...................... -j- 67 — 28
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Lånefonden för bostadsbyggande .................. —150
Räntefria lån till bostadsbyggande.................. — 25
Övriga anslag.................................... — 2 — 177
Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten
.................................................... -j- 100
Minskad disposition av rörliga krediter...................... -f- 50
ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande
arbetsgivarbidrag.................................. + 8
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott ...... —2 046
Sammanställningen visar, att tolalbudgetunderskottet kan väntas bli ca
800 miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna.
Inkomstökningarna uppgår härvid till netto 779 miljoner kronor, varav
375 miljoner kronor beror på den av höstriksdagen beslutade allmänna
varuskatten. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar på drift- och kapitalbudgeten
med sammanlagt 359 miljoner kronor. Förbrukningen av an
-
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
slagsbehållningarna (exkl. avskrivningsanslag) förutses däremot tillsammantagna
bli 340 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fastställandet
av riksstaten. Dessutom synes den tidigare antagna ökningen på
50 miljoner kronor av utestående rörliga krediter komma att utebli.
Beträffande det kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61
bär departementschefen bl. a. anfört följande.
I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens inkomster till 15 011
miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 14 852 miljoner kronor.
Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel med (netto) 125 miljoner kronor. Jag redovisade
följaktligen ett överskott på driftbudgeten om (15 011 — 14 852 -f- 125) 284
miljoner kronor. Slutligen utgick jag från att behållningarna på driftbudgetens
reservationsanslag totalt sett skulle förbli oförändrade.
Enligt de nu föreliggande beräkningarna skulle statsinkomsterna
för nästa budgetår komma att uppgå till 15 500 miljoner kronor, vilket innebär
en ökning med 489 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen
redovisade beloppet. Förenämnda inkomstsiffra bygger på
riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken jag i det följande
lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock företagit vissa justeringar
av dessa beräkningar bl. a. med hänsyn till återverkningarna av lönehöjningarna
på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Inkomstskattetiteln har i de nya beräkningarna upptagits till 6 900 miljoner
kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än vad som redovisades i
statsverkspropositionen. Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats
med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår vidare
från att den totala lönesumman kommer att stiga med 7 procent såväl under
år 1960 som under 1961 och att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst kommer att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959
och 1960 års taxeringar men stiga väsentligt vid 1961 års taxering.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt understryka
den osäkerhet som även vid denna tidpunkt vidlåder inkomstberäkningen
framför allt i vad den avser inkomstskattetiteln. Statsinkomsterna
blir beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderlagets
förändringar.
Fortfarande räknas med en nettoåterföring från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. Beloppet har dock nedräknats från i statsverkspropositionen
angivna 125 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket
sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster eftersläpningen i
utbetalningen av kommunalskattemedel automatiskt ökas, varvid större avsättningar
till budgetutjämningsfonden erfordras.
Även beträffande utgifterna lämnas i det följande eu särskild redogörelse.
Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till de
i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till de merkostnader
som uppstår till följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de stats
-
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
anställdas löner. Lönehöjningarna kan sålunda uppskattas komma att belasta
driftbudgeten med merutgifter om sammanlagt 340 miljoner kronor,
förutom den reduktion av affärsverkens rörelseresultat som också följer av
de ökade lönekostnaderna. I siffran 340 miljoner kronor har då inräknats
ett belopp av 70 miljoner kronor motsvarande det anslag som chefen for
kommunikationsdepartementet tidigare denna dag föreslagit för täckande av
den förlust som beräknas uppstå för statens järnvägar pa grund av de höjda
lönerna. Sammanlagt kommer lönerörelsen genom direkta merkostnader och
inkomstbortfall att belasta budgeten för 1960/61 med 425 miljoner kronor.
Dessutom kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att
föreslå en uppräkning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Vidare äskar jag i det följande ytterligare
medel eller drygt 14 miljoner kronor för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Slutligen har riksdagen som följd av det höjda ränteläget uppräknat
anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån
med 15 miljoner kronor.
Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari
framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 396 miljoner
kronor från 14 852 till 15 248 miljoner kronor.
De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgifterna
med 252 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig korrigering med
25 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budgetutjämningsfonden,
uppgår överskottet till 277 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott
på 284 miljoner kronor.
Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 200 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.
För egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande
behållningar endast kommer att reduceras med 100 miljoner kronor.
Jag vill framhålla att del sålunda kvarstående överskottet på 177 miljoner
kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i
form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att
under budgetåren 1955/56—1959/60 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit
i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen
370, 175, 512, 319 respektive 104 miljoner kronor eller med i genomsnitt ca
300 miljoner kronor per år.
I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,
framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens summa
med sammanlagt nära 15 miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning
eller 12 miljoner kronor hänför sig till det under fonden för låneunderstöd
äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år J960
Driftbudgeten
Miljoner kronor
1953/54
1954/55
1955/56
Inkomster.................................
8 535
8 907
10 072
Utgifter...................................
*8 130
*8 619
''9 691
överskott eller underskott
405
288
381
Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)
budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-
medel (netto) ............................
—
—
- 250
överskott eller underskott
405
288
3 - 225
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
* Därav riksstat 13 591, tilläggsstat I och II 183 mkr.
3 Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande
tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 1 058 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa,
efter den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 765 miljoner
kronor och då det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar
synes komma att förbli oförändrat under det framförliggande budgetåret,
kan det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens del uppskattas till
(2 765— 1 058) 1 707 miljoner kronor. Detta belopp redovisas under rubri
-
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
1953/54
1954/55
1955/56
Investeringsanslag..........................
1 947
2102
2 272
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel..............................
- 914
- 1025
- 1244
Återstående medelsbchov
3 1033
31 077
31 028
1 Därav riksstat 2 741 samt tilläggsstat I och II 177 mkr.
2 Därav 1 mkr å tilläggsstat II (hänsyn har även tagits till att 60 mkr av avskrivningsanslagen
enl. riksräk enskaps verkets beräkningar icke kommer att utnyttjas).
3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
27
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
enl. riks- staten
enl. stv.
prop.
1960
ny be- räkning
enl. stv.
prop.
1960
ny be- räkning
10 691
12 019
12 604
12 706
13 435
13 485
15011
15 500
MO 978
M2 120
M2 743
13 591
13 684
213 774
14 852
15 248
- 287
- 101
- 130
- 885
- 249
- 289
159
252
- 100
- 250
- 200
+ 150
+ 100
+ 100
+ 125
+ 25
3- 571
3- 451
- 339
- 735
- 149
- 189
284
277
Minskning (—) resp. ökning (+) av be- hållningarna å reservationsanslag ..
- 150
-100
+ 150
- 100
Nettomerutgifter å övriga anslag ....
—
—
- 28
—
—
Underskott (—) resp. överskott (+)
inkl. reservationsmedelsförändring
och merutgifter..................
-885
-249
- 67
+ 284
+ 177
ken Lånemedel i den investeringsplan som nu framlägges på sedvanligt
sätt. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation för eventuella
tilläggsstatsanslag.
Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses
bli oförändrad under 1960/61. Tidigare räknades med en ökning av 50 miljoner
kronor.
För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapital
-
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
enl. riks-
enl. stv.
ny be-
enl. stv.
ny be-
staten
prop.
räkning
prop.
räkning
1960
1960
2 046
2 510
2 441
2 741
2 916
x2 918
2 751
2 765
- 1 403
- 1306
- 869
- 976
- 976
3 - 917
- 1037
- 1058
3 643
31 204
31 572
1 765
1 940
2 001
1 714
1 707
Minskning (+ ) resp. ökning (—) av an- slagsbehållningarna ..............
Totalt återstående medelsbehov för ka-
+ 25
-50
- 75
—
—
pitalbudgetcn (inkl. förändring av
anslagsbehållningarna)............
1790
1890
1926
1714
1707
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
budgeten på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas
i särskild tabell. I
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1958/59
1959/60
1960/61
enligt
enl. stv.
ny beräk-
enl. stv.
ny beräk-
riks-
prop.
ning
prop.
ning
staten
1960
1960
Överskott ( + ) eller under-
skott (—) på driftbud- geten ..................
339
- 735
- 149
- 189
4- 284
4- 277
Minskning (— ) resp. ökning
( + ) av behållningarna å
reservationsanslag......
- 150
— 100
4- 150
- 100
Nettomerutgifter å övriga
anslag................
Fondering hos riksgäldskon-
—
—
—
- 28
—
—
toret av sjukkassorna till- kommande arbetsgivarbi- drag..................
f 41
4 39
+ 40
4- 47
Avsättning (-t-) resp. åter-
föring (—) av kommunal- skattemedel ............
4- 200
- 150
- 100
- 100
- 125
- 25
Medelsbehov på kapitalbud-
geten efter avdrag för av- skrivningar o. dyl.......
J-1 572
-1 765
-1940
-2 001
-1714
-1 707
Minskning ( —) resp. ökning
(+) av anslagsbehållning- ar på kapitalbudgeten ..
- 25
+ 50
4- 75
Ökad (-) resp. minskad (+)
disposition av rörliga kre- diter ..................
+ 242
-1 428
- 50
- 50
- 50
Totalbudgetens underskott
-2 836
-2 249
2— 2 046
-1 605
3—1 555
1 Inkl. förändring av anslagsbehållningar.
2 Detta belopp kommer icke att motsvara upplåningsbehovet, vilket påverkas bl. a. genom att
de i riksbanken fonderade LKAB-medlen (90 mkr) kommer att överföras till riksgäldskontoret.
Det formella upplåningsbehovet minskar härigenom i motsvarande utsträckning.
3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig
utgift eller inkomst för staten.
Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret
1960/61 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 1 555 miljoner
kronor, vilket är något mindre än det belopp som framräknades i statsverkspropositionen
exklusive lönehöjningar och andra tillkommande utgifter. Underskottet
är vidare omkring 500 miljoner kronor lägre än det för inneva
-
29
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
rande budgetår beräknade och något högre än det som redovisades för
1958/59.
Del nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan
ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon
under budgetåren 1950/51—-1958/59 och det nu beräknade saldot för bud
-
getåret 1959/60.
Budgetår
Totalbud-
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
getsaldo
1950/51 ..............
..... — 324
1956/57 .........
......... — 762
1951/52 ..............
..... + 434
1957/58 .........
.........— 1 135
1952/53 ..............
.....— 746
1958/59 .........
......... — 1 428
1953/54 ..............
..... — 1 098
1959/60 .........
.........— 2 046
1954/55 ..............
..... — 1 085
1960/61 .........
.........1 — 1 555
1955/56 ..............
..... — 598
1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1960/61 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar be
-
räknats sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 6 900 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt ................................ 100 000 000
Fordonsskatt .......................................... 410 000 000
Tullmedel ............................................ 775 000 000
Särskilda varuskatter.................................... 340 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ........................ 180 000 000
Skatt å kaffe .......................................... 25 000 000
Tobaksskatt............................................ 900 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ........ 1 125 000 000
Statlig nöjesskatt ...................................... 30 000 000
Energiskatt ............................................ 550 000 000
Postverket (överskott) .................................. 1 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 520 000 000
kronor.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Slopandet av omsättningsskatten
I motionerna 1:399 och 11:508 erinras om att den allmänna
varuskatten -— sedan kompensation för densamma delvis tillgodoförts A''issa
grupper — har medfört en höjning av skattetrycket med över 1000 milj.
kronor. Härigenom har enligt motionärernas mening ett orimligt högt skattetryck
uppstått, vilket trots de ovannämnda kompensationsåtgärderna är en
alltför tung börda särskilt för de lägre inkomstgrupperna. Som tungt vägande
skäl mot den allmänna varuskatten har motionärerna framhållit de
ökade kostnader som den medför för näringslivet i ett för detsamma känsligt
läge, då redan tidigare kostnaderna drivits upp bl. a. genom besluten om
obligatorisk tilläggspensionering och om arbetstidsförkortning och då en
skärpt konkurrens är att vänta gentemot utlandet inför en utvidgad frihandel
i Europa. Ett annat avgörande skäl mot den allmänna varuskatten
har för motionärerna varit, att densamma föranleder betydande extra arbete
och därmed förenade kostnader för de företagargrupper, som ålagts att utan
ersättning ha hand om uppbörden av skatten. Motionärerna finner det nödvändigt
att den allmänna varuskatten avskaffas snarast möjligt. Då härvid
erforderliga budgetförstärkningar efter beslut av årets riksdag till stor del
inte kan vinna effekt förrän under det senare halvåret av nästkommande
budgetår, föreslås att förordningen om allmän varuskatt skall upphöra att
gälla den 1 januari 1961. Härvid bör även de åtgärder, som vidtagits i direkt
konsekvens av den allmänna varuskatten, upphöra att gälla och bestämmelserna
på ifrågavarande områden återställas till förhållandena före den
allmänna varuskattens införande. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att
efter beslut om avskaffande av den allmänna varuskatten vidtaga härför
erforderliga åtgärder.
Om den allmänna varuskatten avskaffas från nyssnämnda datum uppskattar
motionärerna inkomstbortfallet för staten under budgetåret 1960/61
till 500 milj. kronor. Budgetförsvagningen beräknas dock stanna mellan
300 och 400 milj. kronor med hänsyn till att statens utgifter för kompensationsåtgärder
och kostnadsfördyringar i anledning av den allmänna varuskatten
samtidigt bortfaller. Motionärerna anser det självklart att en underbalansering
av driftbudgeten inte kan accepteras i nuvarande konjunkturläge.
Vid avskaffande av den allmänna varuskatten måste därför tillses att
statsbudgeten förstärkes i erforderlig utsträckning utöver det i finansplanen
för budgetåret 1960/61 redovisade överskottet på driftbudgeten om 284 milj.
kronor.
Vid bedömningen av denna fråga finner motionärerna att särskild hänsyn
måste tagas såväl till de ökade kostnader för folkpensionerna, vartill en
höjning av folkpensionerna i överensstämmelse med givna löften kan leda.
Från denna utgångspunkt anser motionärerna en balanserad driftbudget
vara garanterad om en budgetförstärkning av cirka 600 milj. kronor kan
uppnås, vari dock icke inräknats ökade inkomster från folkpensionsavgif
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
31
ten. För detta syfte föreslås i annat sammanhang från motionärernas sida besparingar
i den statliga verksamheten, som för hudgetåret 1960/61 medför
en budgetförstärkning av cirka 280 milj. kronor. Därjämte framföres i annan
motion yrkande om att vinstuttaget från LKAB samt inkomsterna från domänverket
och postverket i riksstaten skall uppföras med sammanlagt 85
milj. kronor högre belopp än som skett. Ytterligare skulle eventuellt behöva
uttagas tillfälliga inkomstförstärkningar å cirka 235 milj. kronor. Detta belopp
anger motionärerna förslagsvis kunna vinnas genom skattehöjningar
på vin, sprit och tobak (100 milj. kr), diverse punktskatter och avgifter
(15 milj. kr.), en budgetsaneringsavgift (100 milj. kr.) och avskaffande av
vissa schablonavdrag (20 milj. kr.).
Motionärerna finner det omöjligt att i nuvarande läge få någon säker uppfattning
om statsinkomsternas faktiska utveckling under nästa budgetår.
Det fortgående konjunkturuppsvinget gör det möjligt, att statens inkomster
kan komma att ökas med väsentligt högre belopp än som upptagits i finansplanen.
Det synes motionärerna därför inte rimligt att riksdagen nu skulle
fatta beslut om sådana inkomstförstärkningar. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att efter beslut om den allmänna varuskattens avskaffande framlägga
förslag för höstriksdagen om inkomstförstärkningar i enlighet med det i
motionerna anförda, därest och i den mån då skulle föreligga behov av sådan
förstärkning av budgeten.
Motionärerna i motionerna I: 404 och II: 513 framhåller att
en utgiftsbegränsande politik bör föras i syfte att sanera statsfinanserna
och skapa det statsfinansiella underlaget för en effektiv stabiliseringspolitik
samt att lägga en grund för samordnade och tidsmässigt planerade skattesänkningar.
För löpande utgifter torde de besparingar, som redan inledningsvis
måste konkretiseras, behöva vid fullt genomslag överstiga storleksordningen
1 000 milj. kronor. Dessa besparingsförslag måste sedan byggas
ut så att full täckning föreligger för det inkomstbortfall, vilket kan påräknas
för statens del av skattesänkningarna allteftersom dessa träder i kraft.
Därutöver måste besparingarna ge rum för en successiv förstärkning av
driftbudgeten och kompletteras med en strävan att vid stigande konjunktur
och under högkonjunktur hålla den upplåning nere, som erfordras för statens
kapitalutgifter.
Motionärerna anser övervägande skäl tala för att en skattesänkningsperiod
inledes med att omsättningsskatten borttages. Denna skatt framstår
i allmänna medvetandet på ett alldeles särskilt sätt som en symbol för högskattepolitiken.
Dess rent objektiva skadeverkningar är därför -— av psykologiska
skäl -— betydande. Omsättningsskatten slår självfallet igenom som
prishöjningar och gör detta samtidigt som inflationstrycket på prisnivån
också av andra orsaker kan befaras pressa upp priserna. För lönebildningen
både i vad det gäller avtalsuppgörelserna och de risker för löneglidning, som
läget på arbetsmarknaden kan komma att aktualisera, är omsättningsskatten
en irriterande faktor, naturligtvis närmast av psykologisk natur men
därför inte mindre riskbemängd. Med hänsyn till att de kompensationer, som
32 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
beslöts i samband med omsättningsskattens införande, inte låter sig ändras
under ett löpande år utan först vid ett kalenderårsskifte, förordar motionärerna
att den allmänna omsättningsskatten borttages från den 1 januari
1961. Från samma tidpunkt bör de kompenserande åtgärder avvecklas vilka
infördes på grund av omsättningsskatten.
Motionärerna anser vidare att sådana reformer i skattesystemet, som a\- ser att befordra vilja och förmåga till ökat frivilligt sparande, bör insättas
så att de snarast möjligt får sin stimulerande effekt. Begränsningen i det
sammanlagda skattetrycket bör också — så snart detta kan underbyggas
genom begränsningar i statens utgifter — komma medborgarna till del genom
en sänkning för alla av de direkta skatterna. Väsentligt är enligt motionärernas
mening att en dylik skattesänkning i produktiv t syfte utformas
så att marginalskatten radikalt minskas på de arbetsförtjänster och i synnerhet
de familjeinkomster, som är vanliga och kan beräknas bli än vanligare
under åren framöver. Sänkningen av den direkta skatten bör genomföras
från den 1 januari 1962.
Sammanfattningsvis anger motionärerna en tidtabell för skattesänkningar,
vilken såvitt här är i fråga, innebär i stort sett följande. Med verkan från
den 1 januari 1961 avvecklas omsättningsskatten. Varulagervärderingsreglerna
skärpes icke. Beskattningen av sprit, vin och tobak bibehålies \id ungefär
sin nuvarande höjd. Folkpensionsavgiften höjes en halv procent. De
kompensationer som hänger samman med omsättningsskatten avvecklas i
huvudsak. Det behov av utgiftsbegränsningar detta föranleder kan för helt
år uppskattas till netto omkring 1 000 milj. kronor. Under närmast framförliggande
budgetår kan det behövliga besparingsgenomslaget beräknas
till omkring 600 miljoner kronor. Med verkan från den 1 januari 1962 sanks
den direkta statsskatten för alla genom en reform av skatteskalorna, \ars
tyngdpunkt ligger på inkomster mellan 10- och 30 000 kronor. Den skattesänkning
som på detta vis åstadkommes och som måste motvägas kan för
helt år anses uppgå till 600 milj. kronor. Sitt fulla genomslag i budgeten
får den emellertid först det budgetår som börjar den 1 juli 1962. För budgetåret
efter nästa blir den statsfinansiella effekten knappt en tredjedel.
I motionerna 1:413 och 11:529 erinras inledningsvis om, att
motionärerna vrkade avslag på det för fjolårets höstriksdag framlagda förslaget
till allmän omsättningsskatt med tillhörande följ dförslag och i stället
lade fram ett finansieringsalternativ, innebärande utgiftsbeskärningar, viss
begränsad punktskattehöjning samt inkomstförstärkning bl. a. genom höjning
av vissa socialförsäkringsavgifter. I motionerna konstateias, att det angivna
alternativet skulle ha lett fram till ett kalkylerat överskott i budgetförslaget
för budgetåret 1960/61 av ungefär samma storleksordning som
det av finansministern i sitt budgetförslag nu preliminärt angivna. Motionärernas
budgetalternativ säges i jämförelse med regeringens ha erbjudit
den fördelen att balansen hade nåtts på eu lägre statlig utgiftsnivå och utan
den rekordartat stora engångshöjning av skattetrycket som omsättningsskattens
genomförande ovanpå förutvarande höga skatter har innebuiit. De
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
33
för medborgarna kännbara följdverkningarna av omsättningsskatten, bl. a.
prishöjningar och ökade inflationsrisker, hade också undvikits. Den statliga
budgetpolitiken bör enligt motionärernas mening i framtiden utformas
med större beaktande av att en fortgående stegring av de offentliga utgifterna
i snabbare takt än resursernas tillväxt ökar inflationsriskerna, höjer
kostnadsnivån, motverkar en ökning av produktiviteten samt gör de »automatiska»
utgiftsökningarna i den offentliga hushållningen till ett allvarligt
problem. Detta bör ske genom besparingar på nu utgående utgifter och återhållsamhet
med nya sådana för att möjliggöra ett sänkt skattetryck och likväl
bereda utrymme för vissa särskilt angelägna insatser för utbildningens,
undervisningens och forskningens behov. I en rationellt avvägd budgetpolitik
med sikte på en avlastning av skattefinansieringen bör också ingå en
ökad användning av socialförsäkringsavgifter för viktigare sociala förmåner,
där så kan ske utan tekniska olägenheter.
Motionärerna föreslår att omsättningsskatten avskaffas fr. o. m. den 1
januari 1961 och beräknar det härigenom uppkommande inkomstbortfallet
för staten under finansåret 1960/61 till 450 milj. kronor. Vid denna beräkning
har hänsyn tagits till eftersläpningen i omsättningsskattens uppbörd.
Härefter behandlar motionärerna frågan om lämpliga åtgärder i syfte att
åstadkomma täckning i budgeten för det nämnda inkomstbortfallet. I samband
härmed framhålles, att den i årets statsverksproposition framlagda beräkningen
av väntade statsinkomster för 1960/61 i jämförelse med den kalkyl,
på vilken höstens budgetdiskussion grundade sig, visar en uppgång
med mer än 300 milj. kronor — med frånräknande av den allmänna omsättningsskatten
och justeringen av inkomstskatteskalan. Motionärerna finner
därför en anpassning av det vid 1959 års höstriksdag framförda budgetalternativet
till de ändrade förutsättningarna vara naturlig. I motionerna redovisas
ett program med besparingar och budgetförstärkningar avseende budgetåret
1960/61, varav besparingsförslag om ett sammanlagt belopp av 256
milj. kronor framförts i skilda motioner vid riksdagens början. Därutöver
innehåller programmet, för den händelse beslut fattas om omsättningsskattens
avskaffande, ytterligare möjligheter till besparingar och budgetförstärkningar
om tillhopa 335 milj. kronor i form av minskad subventionering
av den allmänna sjukförsäkringen (120 milj. kr.), återgång till förutvarande
barnbidrag i samband med omsättningsskattens avskaffande (45 milj.
kr.), höjning av folkpensionsavgiften med en procent från den 1 januari
1961 (75 milj. kr.) samt begränsad höjning av punktskatterna på sprit, vin
och cigarretter (95 milj. kr.). Vad som utöver de vid riksdagens början
framförda besparingsyrkandena kan behövas av de sist nämnda posterna,
för att erforderlig budgettäckning skall uppnås, anser motionärerna böra
bestämmas av riksdagen senare under vårsessionen i samband med den
slutliga budgetbehandlingen. Den kompletterande inkomstberäkning som
kommer i vår bör således avvaktas.
Motionärerna anser vidare att den begränsade lättnad i den statliga inkomstbeskattningen
som genomfördes vid 1959 års höslriksdag bör kvar
:t
Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. !\Jr 60
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
stå som ett led i en sänkning av den direkta beskattningen. Samtidigt framhålles
att motionärerna i särskild motion begärt en översyn av skattesystemet
varigenom bl. a. inkomstskatteskalan skall överses i syfte att lindra progressionen.
Den skärpning av progressiviteten i inkomstskatteskalan, som
företogs i samband med omsättningsskatten, bör dock enligt motionärernas
mening, oavsett utredningen, avlägsnas snarast möjligt.
Inkomstskatteskaloma
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:409 och 11:522 om
ändring av skatteskalorna anför motionärerna att skattepolitiken måste utformas
så, att människorna känner att det lönar sig att arbeta. Den i fjol
vidtagna höjningen av marginalskattesatserna bör därför undanröjas. I likhet
med flera tjänstemannaorganisationer anser motionärerna det i längden
skadligt, att marginalskatten, som redan tidigare nått en sådan höjd att
extra arbetsinsatser i inkomsthöj ande syfte i hög grad dämpats, nu ytterligare
höjts inom vissa inkomstskikt.
Utskottets yttrande
Till en början upptar utskottet till behandling de yrkanden om slopande
av den allmänna varuskatten, som framställts i de vid riksdagens början
väckta motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av herr Hedlund
m. fl., 1:404 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:513 av herr Hjalmarson
m. fl. samt I: 413 av herr Lundström m. fl. och II: 529 av herr Ohlin m. fl.
I samtliga dessa motioner yrkas att den allmänna varuskatten avskaffas
från och med år 1961. Inkomsterna under löpande budgetår beröres alltså
icke av den föreslagna åtgärden. Däremot påverkas utfallen av budgeten för
budgetåret 1960/61 och senare budgetår av en sådan reform.
Som av det kompletterade riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 framgår
visar driftbudgeten — med hänsyn tagen till beräknad reservationsmedelsförbrukning
— ett överskott å ca 180 milj. kronor. Hänsyn har härvid
inte tagits till de tilläggsstater som erfarenhetsmässigt tillkommer under löpande
budgetår. Det angivna överskottet är av den storleksordningen att
driftbudgeten kan anses säkerställd för budgetåret 1960/61. Härvid skulle totalbudgetens
underskott komma att uppgå till närmare 1 600 milj. kronor.
Lånebehovet skulle därvid nedbringas med ca 400—500 milj. kronor från
innevarande budgetår.
Om såsom motionärerna föreslagit den allmänna varuskatten slopas från
och med årsskiftet 1960/61 kommer den häremot svarande inkomstposten
på driftbudgeten, som i det kompletterade riksstatsförslaget beräknats till
1 400 milj. kronor, att nedgå med ca 450 milj. kronor, vilket motsvarar det
belopp som eljest skulle inflyta vid två uppbördsterminer för preliminär
varuskatt under våren 1961. För budgetåret 1961/62 skulle skattebortfallet
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
35
bli ca 1 400 milj. kronor. Om man samtidigt avstår från de åtgärder, som i
kompenserande syfte vidtogs i samband med skattens införande, skulle kostnaderna
givetvis bli lägre eller för budgetåret 1960/61 350 å 400 milj. kronor
och under därpå kommande budgetår ca 1 100 milj. kronor. Då motionärerna
— med vissa modifikationer — utgår ifrån att de kompenserande åtgärderna
skall slopas är det de sistnämnda beloppen som har aktualitet i
förevarande hänseende.
I de nämnda motionerna utgår motionärerna från att det inte är lämpligt
att driftbudgeten i det rådande ekonomiska läget är underbalanserad. Likaså
synes motionärerna ha den uppfattningen att driftbudgeten för budgetåret
1961/62 inte kommer att tåla den påfrestning, som ett slopande av varuskatten
skulle innebära. De anser därför att det inkomstbortfall som blir
följden av ett slopande av den allmänna varuskatten i stort sett bör uppvägas
av andra budgetförstärkande åtgärder. Motionärerna har därvid främst
pekat på lämpligheten av att genomföra vissa utgiftsminskningar i förening
med inkomstförstärkningar av annan art. I vissa motioner uppskattas inkomsterna
till högre belopp än vad departementschefen beräknat. Emellertid
skiljer sig de olika motionerna inbördes i flera och väsentliga avseenden
starkt från varandra såväl med avseende å omfattning som med avseende å
utformning av förslagen.
En granskning av de olika alternativen till varuskatten visar följande. I
motionerna 1:399 och 11:508 förordas vissa besparingar på utgiftssidan
uppgående till sammanlagt 278 milj. kronor samt att inkomsterna från de
af färsdrivande verken uppräknas med 85 milj. kronor. Tillhopa skulle dessa
åtgärder medföra en budgetförbättring å 363 milj. kronor. Av besparingarna
utgöres den största delen av minskade utgifter för bostadssubventioner och
minskade utgifter för statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen. Huvudparten
av besparingsförslagen har riksdagen redan beslutat att avslå. I
nämnda motioner har också pekats på möjligheten att genom tillfälliga inkomstförstärkningar
tillföra budgeten ca 235 milj. kronor, bl. a. genom en
budgetsaneringsavgift å 100 milj. kronor och skatter på vin, sprit och tobak
med lika stort belopp. Beträffande de tillfälliga inkomstförstärkningarna
förutsätter motionärerna att Kungl. Maj :t sedan beslut fattats om den allmänna
varuskattens avskaffande framlägger förslag för höstriksdagen om
de inkomstförstärkningar som då visar sig erforderliga. Såvitt gäller budgetåret
1961/62 har motionärerna uttalat att det i nuvarande läge är vanskligt
att bedöma inkomstutvecklingen. Det är emellertid klart att ytterligare
utgiftsminskningar i den statliga verksamheten är nödvändiga. En särskild
kommitté bör därför enligt motionärernas uppfattning tillsättas för att
söka möjliggöra en balanserad driftbudget för såväl budgetåret 1960/61 som
1961/62.
I motionerna I: 413 och II: 529 redovisas olika åtgärder för erhållande av
budgetförstärkning å sammanlagt 546 milj. kronor för budgetåret 1960/61.
Dessa förslag avser såväl minskning av vissa poster på budgetens utgiftssida
som inkomstökningar, bl. a. genom ändrade skatteregler. Beträffande
Hj Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 00
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
vissa av dessa förslag kan enligt motionärernas mening beslut anstå till
höstsessionen. Även i dessa motioner utgör minskningen av utgifterna för
den allmänna sjukförsäkringen, 120 milj. kronor, och besparingen å bostadssubventionerna,
55 milj. kronor, viktiga poster. I fråga om flertalet poster
har riksdagen redan fattat beslut, varvid yrkandena avvisats.
I motionerna I: 404 och II: 513 har såsom väsentliga inslag i besparingspolitiken
pekats på de generella hyressubventionerna, slopandet av första
barnbidraget, begränsning av statsbidragen till kommunerna m. m. och åtgärder
för att rationalisera förvaltningen. Även i dessa frågor har riksdagen
fattat beslut, som innebär att den av motionärerna åsyftade effekten inte
nås för budgetåret 1960/61.
I förevarande sammanhang upptar utskottet till behandling även de i anledning
av kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:679 av herr Lundström
m. fl. och II: 840 av herr Ohlin m. fl. vari yrkas att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att den statliga budgetpolitiken upplägges
med sikte på att enligt i motionerna I: 678 och II: 839 angivna riktlinjer
skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen.
Utskottet vill beträffande den ekonomiska utvecklingen framhålla, att alltsedan
början av förra året ekonomin inom landet är stadd i snabb expansion.
Anledning finns att antaga att denna expansion kommer att fortsätta
under innevarande år. Ett markant drag i bilden är att produktionsutvecklingen
visat en stegring under år 1959 med inte mindre än ca 5 procent.
Investeringsviljan inom den privata sektorn, som redan förut varit god,
har under konjunkturförbättringen fått en ytterligare stimulans. Av allt att
döma har konjunkturuppgången nu nått en sådan styrka att den kan komma
in i ett skede där allvarliga risker föreligger för inflationistiska överslag.
Det är därför erforderligt att stabiliseringspolitiken upprätthålles med
de medel som står till buds. En förutsättning härför är att driftbudgeten
inte försvagas. En balanserad driftbudget för år 1960/61 måste i dagens konjunkturläge
betraktas som ett minimum.
Beträffande den ekonomiska utvecklingen på längre sikt får utskottet erinra
om departementschefens uttalande i kompletteringspropositionen att
utsikterna efter den allmänna varuskattens införande är gynnsamma för att
under de närmaste åren utan skattehöjningar bedriva en politik, vilken tillgodoser
de väsentliga krav som människorna har rätt att ställa på det offentligas
insatser i ett väl fungerande samhälle.
Utskottet vill vidare i förevarande sammanhang erinra om att utformningen
av den ekonomiska politiken i vårt land sedan länge i väsentliga hänseenden
präglats av strävandena att lägga en fast grund för ett fortsatt framåtskridande
på olika för samhällslivet viktiga områden. Genom den fortlöpande
utbyggnaden av samhällets och de enskildas resurser har allt fler
medborgargrupper kunnat få del av den standardhöjning, för vilken utvecklingen
på olika verksamhetsfält berett utrymme.
Ett väsentligt drag i de samhälleliga insatserna är att man velat bereda
medborgarna ökad trygghet i olika hänseenden. Det må här vara tillräckligt
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
37
att peka på strävandena att trygga en hög och jämn sysselsättning, utbyggnaden
av olika socialpolitiska åtgärder och upprätthållandet av det
militära försvaret. I allt större omfattning har krav ställts på det allmännas
insatser i fråga om undervisningen och den vetenskapliga forskningen. Härtill
kommer ökade samhälleliga investeringar i fråga om bostäder, vägar,
utbyggnad av vattenkraften samt atomkraftens fredliga utnyttjande.
Givet är att en sådan samhällsutveckling inte kunnat ske utan att det
allmännas resurser tagits i anspråk i betydande omfattning. Bakom de åtaganden
som samhället härvid iklätt sig har stått en stor majoritet av folkets
representanter i riksdagen. En följd av dessa åtaganden är att statens utgifter
kommit att öka i snabbare takt än inkomsterna.
Som av den föregående redogörelsen framgår har det varit möjligt att för
det kommande budgetåret uppnå balans i driftbudgeten. Att detta kunnat
ske beror till väsentlig del på den inkomstförstärkning, som införandet av
den allmänna varuskatten hösten 1959 innebar. I likhet med departementschefen
och motionärerna finner utskottet att driftbudgeten i rådande ekonomiska
läge med risk för expansionistiska överslag inte kan underbalanseras.
Detta betyder å andra sidan att den allmänna varuskatten inte kan
slopas med mindre åtgärder vidtas i syfte att kompensera det inkomstbortfall,
som varuskattens avskaffande skulle föranleda. Motionärerna har ock-»
så framlagt förslag i sådan riktning, vilka förslag utskottet emellertid för
sin del inte anser sig kunna godtaga. I främsta rummet avser nämligen
motionärerna att genom olika utgiftsminskningar nå besparingar av en storleksordning,
som motsvarar en väsentlig del av vad den allmänna varuskatten
beräknas ge i intäkter. Dessa besparingsåtgärder drabbar emellertid
vissa speciella grupper långt hårdare än andra. Ett bifall till motionsyrkandena
skulle således bl. a. innebära att barnfamiljer, sjuka och de familjer,
som bor i fastigheter av viss ålder, skulle få bära en väsentlig del av bördan
av den nödvändiga budgetåtstramningen. I samma riktning verkar den i
vissa motioner föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften. I motsats härtill
träffar den allmänna varuskatten konsumenterna rättvist och likformigt.
Genom de kompensationsåtgärder som vidtogs i samband med varuskattens
införande har också garantier skapats för en rimlig avvägning av de krav,
som kan ställas på medborgarna i olika ekonomiska förhållanden. Vid en
prövning av dessa principiellt sett helt skilda alternativ finner utskottet det
sist nämnda alternativet vara det lämpligaste.
Det bör här påpekas, att de yrkanden, som från motionärernas sida framställts
under våren om besparingar i olika hänseenden och om vissa inkomstförstärkande
åtgärder, avslagits av riksdagen. Detta skulle betyda att
de i motionerna angivna möjligheterna att från årsskiftet 1961/62 avskaffa
varuskatten och ersätta den med utgiftsbesparingar inte längre föreligger.
Emellertid har i anledning av kompletteringspropositionen väckts inotionsförslag,
att sedan beslut fattats om slopande av den allmänna varuskatten,
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle begära förslag till höstriksdagen
om minskning av vissa utgifter. Motionsyrkandena om utgiftsminsk
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
ningar har överlämnats till behandling av statsutskottet, varför bevillningsutskottet
inte har anledning att ingå på dessa frågor i vidare mån än som
redan skett. Såvitt gäller det i motionerna 1:399 och 11:508 framställda
yrkandet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära utredning
och förslag till höstriksdagen om sådana inkomstförstärkningar, att det
blir möjligt att avskaffa varuskatten från och med den 1 januari 1961 får
utskottet anföra följande. De förslag om sådana inkomstförstärkningar som
framlagts i de förevarande motionerna är inte närmare utformade. Motionärerna
räknar med att ett belopp av 235 milj. kronor skall kunna anskaffas
genom sådana tillfälliga inkomstförstärkningar, varibland nämnes
en budgetsaneringsavgift och punktskatter på vin, sprit och tobak. Enligt
utskottets mening saknas anledning att i rådande läge begära förslag om
sådana inkomstförstärkningar.
Med det anförda avstyrker utskottet föreliggande motionsyrkanden om
slopande av den allmänna varuskatten.
I de i anledning av kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:685
av herr Bengtson m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. yrkas att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att åt kommande utredning för
en allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas att framlägga förslag
avseende sänkning av det totala skattetrycket i enlighet med vad motionärerna
anfört. Närmast synes motionärerna därvid åsyfta att utredningen skall
erhålla direktiv att även överväga möjligheterna till ytterligare skattesänkningar.
Såsom framgår av utskottets betänkande nr 63 har utskottet förutsatt
att utredningen kommer att göra en allsidig och förutsättningslös
översyn av skattesystemet. I enlighet härmed anser utskottet behov icke
föreligga av någon särskild skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.
I samband med medgivande av tillstånd till totalisatorverksamhet har
Kungl. Maj:t utfärdat vissa föreskrifter rörande dispositionen av inflytande
totalisatormedel av innebörd bl. a. att viss del av insatsernas totala belopp
skall innehållas, medan återstoden i huvudsak oavkortad återgår till vinnarna.
Av det innehållna beloppet utgör viss, efter särskild skala beräknad
del ersättning till anordnaren för omkostnader m. in. Återstående del skall
inlevereras till statsverket.
Nu gällande föreskrifter innebär att den innehållna andelen vid s. k. kombinerad
vadhållning, som endast förekommer i samband med galopptävlingar,
är 30 procent och vid annan vadhållning, exempelvis s. k. V 5-spel eller
vanligt vinnare- och platsspel, 25 procent i fråga om travtävlingar och 20
procent i fråga om galopptävlingar. Vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen
bar varit oförändrat sedan år 1948, medan det för travtävlingar
gällande 25-procentavdraget tillämpats sedan den 1 juli 1958, då det höjdes
från 20 procent.
I propositionen har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att med
verkan från den 1 juli 1960 meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag
för V 5-spel och dels 20 procents vinstavdrag för vinnare- och plats
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
39
spel. Förslaget innebär en höjning av vinstavdraget vad angår V 5-spel vid
travtävlingar med 10 procentenheter och vid galopptävlingar med 15 procentenheter.
Beträffande vinnare- och platsspel innebär förslaget en sänkning
av det nuvarande vinstavdraget vid travtävlingar till samma belopp
som för närvarande gäller vid galopptävlingar.
De i ämnet väckta motionerna I: 687 av herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson
samt II: 848 av herr Lothigius m. fl. innefattar yrkande om att vinstavdraget
i fråga om V 5-spel vid galopptävlingar måtte begränsas till 30 procent, innebärande
att höjningen i förhållande till vad nu gäller skulle bli lika stor
för galopptävlingar som för travtävlingar eller 10 procentenheter. Vidare hemställes
om sänkning av vinstavdraget vid kombinerat spel från 30 till 25
procent.
Den nuvarande beskattningen av totalisatorspelet framstår såsom mycket
liberal i förhållande till den beskattning flertalet andra spelformer är underkastade.
Enligt utskottets uppfattning är en jämförelse mellan totalisatorspelet,
särskilt V 5-spel, och fotbollstippningen motiverad och det förtjänar
med hänsyn härtill erinras om att enligt i propositionen redovisade uppgifter
statens inkomster av skatter och liknande vid tippningen under budgetåret
1958/59 uppgick till ca 57 procent av bruttoomsättningen, medan
statsverkets inkomster av totalisatorspelet under år 1959 stannade vid 16,3
procent av insatserna. Inte minst för att undvika en snedvridning av förhållandet
melan olika spelformer finner utskottet en höjning av vinstavdraget
vid V 5-spel berättigad.
Vad angår höjningens storlek anser utskottet i likhet med departementschefen
att skäl kan anföras för ett högre vinstavdrag än det i propositionen
föreslagna. Då V 5-spelets fortsatta utveckling emellertid är svår att bedöma
anser sig utskottet böra godta vad departementschefen förordat. Utskottet
finner det angeläget att samma avdrag blir gällande för allt V 5-spel och kan
således inte tillstyrka motionsyrkandet om ett lägre vinstavdrag vid galopptävlingar
än vid travtävlingar. Utskottet anser sig även böra avstyrka det i
motionerna väckta förslaget om sänkning till 25 procent av det nuvarande
vinstavdraget om 30 procent vid kombinerad vadhållning som endast förekommer
vid galopptävlingar. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att
det nuvarande 20-procentavdraget alltjämt avses skola gälla för det vid galopptävlingar
förekommande V 3-spelet, vilket bedrives efter andra regler än
V 5-spelet beträffande vilket förtidsvadhållning inte kan ske.
Utskottet tillstyrker vidare att vinstavdraget i fråga om vinnare- och platsspel
vid travlävlingar sänkes från 25 till 20 procent, varigenom samma procentsats
blir gällande vid denna tävlingsform som vid galopptävlingar.
I motionerna har vidare yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan
att bidragen till trav- och galopporganisationerna ges en sådan storlek att
uppfödningen av tävlingshästar inom landet kan hållas på en så lönsam nivå
att importen därav kan nedbringas till ett minimum samt att gällande travoch
galoppskala blir föremål för viss justering uppåt.
Med anledning härav vill utskottet erinra om att för innevarande budgetår
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
ett belopp av 113 000 kronor disponeras för bidrag till skilda grenar av den
professionella trav- och galoppsporten. I samband med behandlingen av frågan
om bidrag för detta ändamål för budgetåret 1960/61 vid årets riksdag
anförde jordbruksutskottet i utlåtande nr 1 att enligt utskottets uppfattning
något särskilt stöd i framtiden inte borde utgå över riksstaten till trav- och
galoppsporten. Däremot borde genom den pågående utredningen om totalisatorverksamheten
eller på annat sätt prövas hur ekonomiskt bistånd till
sportens organisationer skulle kunna lämnas direkt genom utnyttjande av
totalisatormedel som ej inlevereras till staten. Då dylika överväganden i ämnet
inte kunde antas bli slutförda så snart att åtgärder i anledning därav kunde
vidtagas redan innevarande kalenderår, fann utskottet det rimligt att
50 000 kronor såsom en övergångsanordning ställdes till förfogande för travoch
galoppsportens organisationer. Vad utskottet härutinnan hemställt har
godkänts av riksdagen.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit i ärendet och då totalisatorutredningens
uppdrag även innefattar frågan om avvägningen mellan olika intressen
då det gäller fördelningen av totalisatorinkomsterna anser utskottet anledning
inte föreligga att tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet
avstyrker således motionerna I: 687 och II: 848.
I förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner
rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.
Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 409 av herr Per-Olof
Hanson och II: 522 av herr Nihlfors m. fl. och dels i motionerna I: 404 av
herr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av herr Hjalmarson m. fl.
Yrkandet i motionerna 1:409 och 11:522 går ut på att skattesatsen för
gifta i skiktet 16 000—30 000 kronors beskattningsbar årsinkomst skall sänkas
med en procent och att skattesatsen för ogifta i skiktet 10 000—20 000
kronors beskattningsbar inkomst likaledes skall sänkas med en procent. I
anledning härav vill utskottet erinra om att motionsyrkanden av samma innebörd
var föremål för riksdagens ställningstagande, samtidigt som riksdagen
antog de från och med årsskiftet gällande nya skatteskalorna. Syftet
med denna reform var att motverka den merbelastning för de större löntagargrupperna
och med dem jämställda som införandet av den allmänna varuskatten
kunde förorsaka. Ett tillgodoseende av motionärernas önskemål
skulle få den verkan, att den största skattelindringen — 140 kronor för gifta
och 100 kronor för ensamstående — som enligt de sedermera antagna skatteskalorna
inträffar vid beskattningsbara inkomster å 10 000—16 000 kronor
resp. 6 000—10 000 kronor, skulle komma att gälla även vid alla högre inkomstlägen.
Därmed skulle man gå utöver det syfte som man velat nå med
reformen nämligen att lätta bördan för de breda lagren. Med hänvisning
härtill avslogs nämnda motionsyrkanden.
Enligt utskottets mening äger de skäl, som sålunda anförts emot den ifrågasatta
ändringen av de nu gällande skatteskalorna, alltjämt giltighet. Utskottet
anser således inte att den av motionärerna förordade sänkningen av
skatteprocenten i vissa inkomstlägen bör komma till stånd.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
41
I motionerna I: 404 och II: 513, i vilka motioner förutsattes att den allmänna
varuskatten avskaffas från och med ingången av år 1961, yrkas att
i samband därmed de före varuskattens införande gällande inkomstskatteskalorna
återinföres såvitt avser år 1961. Från och med år 1962 bör enligt
motionärernas mening den statliga inkomstskatten sänkas genom en vittgående
ändring av skatteskalorna. Den skattesänkning som skulle föranledas
av den sistnämnda ändringen av skatteskalorna beräknas för helt år uppgå
till 600 milj. kronor, varav på budgetåret 1961/62 skulle falla ungefär en
tredjedel eller 200 milj. kronor.
Yrkandet om ändrade skatteskalor under år 1961 sammanhänger med frågan
om den allmänna varuskattens slopande. Med utskottets ställningstagande
i denna fråga bör även yrkandet om ändrade skatteskalor under sagda
tid avvisas. Vad därefter angår yrkandet om en skattesänkning genom reformerade
skatteskalor från och med den 1 januari 1962 vill utskottet framhålla
att det är vanskligt att redan nu söka bedöma om utrymme finns för
en reform av den storleksordning, som motionärerna förordat. Utskottet vill
också erinra om att en allmän och förutsättningslös översyn av skattesystemet
kommer att äga rum. Att innan denna översyn avslutats och i ett läge då
de statsfinansiella förutsättningarna för en skattesänkning av denna omfattning
inte kan anses föreligga vidtaga den av motionärerna påyrkade reformen,
bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. Med det anförda avstyrker
utskottet nämnda yrkanden i motionerna I: 404 och II: 513.
I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t vidare föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1960/
61 med 100 procent av grundbeloppet. Tillika har Kungl. Maj:t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet,
att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret
1960/61.
I fråga om uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1960/61
råder inom utskottet enighet om att den bör vara densamma som för innevarande
kalenderår. Utskottet tillstyrker således att procenttalet fastställes
till 100. Härmed är yrkandet i motionerna I: 686 och II: 843 i denna del tillgodosett.
Däremot finner utskottet skäl inte föreligga för ett uttalande av
den innebörd, som påyrkats i motionerna.
De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter
för budgetåret 1960/61 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
på inkomstsidan en ökning med 489 milj. kronor och
på utgiftssidan en nettoökning med 396 milj. kronor. Driftbudgeten för budgetåret
1960/61 beräknas lämna ett överskott av 277 milj. kronor eller av
i stort sett samma storleksordning som det i statsverkspropositionen framräknade
överskottet å 284 milj. kronor.
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett
underskott å 1 555 milj. kronor exklusive tillkommande utgifter mot 1 605
milj. kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättningen
till respektive återföringen från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen
en ökning med 520 milj. kronor. Därvid har inkomsten av skatt å
inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna
uttagningsprocenten upptagits med 6 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen
6 500 milj. kronor. Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen
upptogs med 45 milj. kronor, har i proposition nr 150
upptagits till ett 15 milj. kronor lägre belopp. Därvid har räknats med att
statens nöjesskatteintäkter vid bifall till proposition nr 79 rörande ändringar
i nöjesskatteförordningen m. m. skulle nedgå med omkring 10 milj.
kronor samt hänsyn tagits till den av andra orsaker betingade nedåtgående
tendensen i nöjesskatteuppbörden. Emellertid har riksdagen i vissa hänseenden
frångått Kungl. Maj:ts förslag, varigenom en ytterligare inkomstminskning
å drygt 2 milj. kronor skulle uppkomma. Inkomsttiteln synes
det oaktat kunna upptagas till 30 milj. kronor.
Inkomsterna under inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har upptagits till
10 100 000 kronor, vilket belopp beräknas inflyta därest avgiften i enlighet
med vad som föreslagits i sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets
utlåtande nr 1 fastställes till 1 promille.
Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i
övrigt har utskottet icke någon erinran.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet,
1) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordning om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med
100 procent av grundbeloppet; samt
2) med avslag å de likalydande motionerna I: 687 av
herrar Ebbe Ohlsson och Åkesson samt II: 848 av herr
Lothigius m. fl., bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med
vad i propositionen förordats, med verkan från och med den
1 juli 1960, meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag
vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag vid
vinnare- och platsspel;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 399 av herr Bengtson
m. fl. och II: 508 av herr Hedlund m. fl.,
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
43
a) såvitt motionerna avser upphävande av förordningen
om allmän varuskatt,
b) såvitt motionerna avser skrivelse till Kungl. Maj:t rörande
åtgärder i anledning av upphävandet av förordningen
om allmän varuskatt,
2) de likalydande motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 513 av herr Hjalmarson m. fl., i de delar motionerna
behandlas i detta betänkande,
a) såvitt motionerna avser upphävande av förordningen
om allmän varuskatt, m. m.,
b) såvitt motionerna avser ändring av 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt med tillämpning fr. o. m.
den 1 januari 1961,
c) såvitt motionerna avser ändring av 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt med tillämpning fr. o. m.
den 1 januari 1962,
3) de likalydande motionerna 1:413 av herr Lundström
m. fl. och II: 529 av herr Ohlin m. fl.,
4) de likalydande motionerna I: 409 av herr Per-Olof Hanson
och II: 522 av herr Nihlfors m. fl.,
5) de likalydande motionerna I: 638 av herr Bengtson
m. fl. och II: 786 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,
6) de likalydande motionerna I: 639 av fru Gärde Widemar
och II: 787 av herr Löfgren m. fl.,
7) de likalydande motionerna I: 640 av herr Schött m. fl.
och II: 788 av herr Henningson i Visby m. fl.,
8) de likalydande motionerna 1:679 av herr Lundström
m. fl. och II: 840 av herr Ohlin m. fl.,
9) de likalydande motionerna 1:685 av herr Bengtson
m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl.,
10) de likalydande motionerna 1:686 av herr Ewerlöf
m. fl. och II: 843 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna
hänvisats till bevillningsutskottet, ävensom
11) de likalydande motionerna 1:687 av herrar Ebbe
Ohlsson och Åkesson samt II: 848 av herr Lothigius m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1960/61 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 900 000 000
Kupongskatt .......................... 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Fondskatt .............................. 13 500 000
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Kronor Kronor
Skogsvårdsavgifter ............... 10 100 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ 1 500 000
Arvsskatt och gåvoskatt.................. 100 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 85 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 90 000 000 7 208 100 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt........................... J 410 000 000
Bensinskatt ............................ 850 000 000 1 260 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ..............................
Allmän varuskatt ......................
Särskilda varuskatter....................
Omsättningsskatt å motorfordon..........
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.
Skatt å kaffe ..........................
Tobaksskatt ............................
775 000 000
1 400 000 000
340 000 000
180 000 000
40 000 000
25 000 000
900 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
..............................
Omsättningsskatt å vin..................
Maltdrycksskatt ........................
Skatt å läskedrycker ....................
Statlig nöjesskatt ......................
Energiskatt ............................
Postverket (överskott) ....................
15 000 000
28 000 000
1 125 000 000
105 000 000
110 000 000
70 000 000
30 000 000
550 000 000
5 693 000 000
1 000 000
Stockholm den 18 maj 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
. M .in 7t:i.''i:i! ■ , •• ■< '' : M J - ,• r. . ''
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Snygg, Spetz, Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson,
och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Nilsson i Svalöv, Kollberg,
Allard, Kärrlander, Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg,
Larsson i Luttra och Carlsson i Västerås.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
45
Reservationer
I) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Bengtson, Sundin, Nilsson i Svalöv,
Kollberg, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg och Larsson i Luttra,
vilka
dels ansett att utskottet hort anföra följande:
Utskottet delar uppfattningen att den fortgående synnerligen kraftiga stegring
av statsutgifterna, som innefattas i det av Kungl. Maj :t framlagda och
på vissa punkter kompletterade budgetförslaget, är ägnad att väcka allvarlig
oro. Utsikterna att bevara stabiliteten i samhällsekonomien med undvikande
av inflationistiska störningar blir enligt utskottets mening sämre om den
offentliga utgiftsnivån tillätes stiga i snabbare takt än resursernas allmänna
tillväxt. Samtidigt motverkas ökningen i produktiviteten och den allmänna
framstegstakten. Den allmänna varuskattens införande har utan tvivel redan
framkallat en utgiftsexpansion och medför mot bakgrunden av den starkt
expansiva hållning i fråga om statens utgifter som den nuvarande regeringen
företräder risker för ett fortsatt inflationstryck, som med en annan och
mera återhållsam skattepolitik skulle kunna undvikas. Bl. a. av denna anledning
anser utskottet det vara ett angeläget samhällsintresse att avskaffa
den i höstas genomförda omsättningsskatten. Avgörande hänsyn bör enligt
utskottets mening vidare tagas till att det samlade skattetrycket undergått
eu så betydande stegring att det med tanke på det stora samhällsintresset att
skapa gynnsammare villkor för arbetsviljan liksom för produktionsförutsättningarna
i övrigt måste vara ytterst önskvärt att nå en lättnad i det samlade
skattetrycket. Omsättningsskattens genomförande var den största skattehöjning
som någonsin vidtagits i ett enda steg i vårt land. Dess avskaffande skulle
innebära en betydande skattelättnad särskilt för människor med låga inkomster.
På förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 117 har riksdagen beslutat en
omläggning av den allmänna varuskatten för bilar, innebärande att handel
med begagnade bilar undantages från omsättningsskatt och att å andra sidan
den särskilda omsättningsskatten (accisen) för nya bilar höjes i motsvarande
mån. Ändringen har trätt i kraft den 1 maj 1960.
I väckta motioner har under hänvisning till att motionärerna förordat den
allmänna varuskattens avskaffande från det kommande årsskiftet yrkats att
den genomförda höjningen av bilaccisen endast skall gälla till 1960 års slut.
Då utskottet förordat den allmänna varuskattens avskaffande fr. o. m. den
1 januari 1961, yrkar utskottet bifall till motionärernas yrkande beträffande
bilaccisen. Denna bör alltså fr. o. m. den 1 januari 1961 återgå till den nivå
som gällde före den 1 maj 1960.
dels ansett att utskottet under punkterna B 1 a), 2 a) och 3 bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:
399 av herr Bengtson in. fl. och II: 508 av herr Hedlund
in. fl., I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 513 av herr Hjal
1
liilxang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 60
46
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
marson m. fl. samt I: 413 av herr Lundström m. fl. och 11:529
av herr Ohlin in. fl. måtte antaga följande författningsförslag
-
1) Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 1 dec. 1959
om allmän varuskatt (nr 507)
Härigenom förordnas, att förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt skall upphöra att gälla fr. o. m. ingången av år 1961.
I samband med upphävandet skall följande iakttagas.
1. Förordningen skall alltjämt äga giltighet i fråga om sådant tillhandahållande
inom riket av vara eller tjänsteprestation, som skett före den 1
december 1960 eller varom före den 16 oktober 1960 slutits skriftligt avtal,
däri vederlaget blivit till beloppet fastställt, ändock att vederlag erlägges
efter utgången av år 1960.
2. Vad i förordningen stadgas beträffande deklarationsskyldighet, taxering,
skattekontroll, uppbörd, anstånd med inbetalning av skatt, indrivning
av skatt och restitution av skatt skall alltjämt i tillämpliga delar gälla.
3. Där avdrag från den skattepliktiga omsättningen enligt tredje stycket
av anvisningarna till 16 § icke kunnat till fullo utnyttjas under period som
där sägs, skall den skattskyldige, efter därom till länsstyrelsen före utgången
av år 1961 gjord ansökan, erhålla restitution av varuskatt med belopp motsvarande
vad sålunda blivit för mycket erlagt.
4. Erfordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings
upphävande, äger Kungl. Maj :t meddela sådana bestämmelser.
2) Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 19 § taxeringsförordningen den 23 november
1956 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
19 §.
Riksskattenämnden består---sådan egenskap.
Ordföranden skall---hos nämnden.
För envar---- beträffande suppleanterna.
Förordnande såsom -—- — — var utsedd.
Ledamöter och---i konkurstillstånd.
Kungl. Maj :t---nämndens verksamhet.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
47
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni 1951
(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked
i taxeringsfrågor.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av
riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
Riksskattenämnden må,--- -—- eller ersättningsskatt.
Vad ovan--— av fastigheten.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
dels ock ansett att utskottet under punkterna B 5, 6 och 7 bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:
638 av herr Bengtson m. fl. och II: 786 av herr Hansson i
Skegrie m. fl., 1:639 av fru Gärde Widemar m. fl. och
II: 787 av herr Löfgren m. fl. samt I: 640 av herr Schött m. fl.
och II: 788 av herr Henningson i Visby m. fl. måtte antaga
följande
Förslag
till
förordning angående lydelse fr. o. m. den 1 januari 1961 av 4 § förordningen
den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall
Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall fr. o. m. den 1 januari
1961 hava följande lydelse.
4 §.
Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med ett antal kronor,
som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilogram,
varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i
förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor.
För motorcyklar —--eljest 360 kronor.
48 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
II) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås, vilka anfört
följande:
Såsom anförts i motionerna I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av
herr Hjalmarson m. fl. syftar vi i högerpartiet till att utveckla samhället till
en självägande demokrati med stigande personligt oberoende, med växande
personliga valmöjligheter, med undan för undan vidgad personlig rörelsefrihet.
I detta samhälle krävs en lågskattepolitik. Att steg för steg sänka
skattetrycket är att göra skattepolitiken produktiv — för människorna såväl
som för staten.
För att skattesänkningar skall få sin fulla produktiva verkan krävs, att
de underbygges, samordnas och planeras. Väsentliga reduceringar av tidigare
beslutade utgifter och sträng återhållsamhet i fråga om nya utgifter
är nödvändiga förutsättningar för att skattelättnader skall kunna genomföras
och för att de skall bli bestående. Det krävs också, att man redan från
början gör upp en tidtabell, som i varje särskild situation och inför varje
anspråk på statsmedel är vägledande och normerande.
I förenämnda motioner har högerpartiet presenterat sitt budgetalternativ.
Det synes oss obestridligt att detta är sakligt underbyggt, både såsom helhet
och i sina detaljer. Alternativet innebär för budgetåret 1960/61 en betydande
budgetförstärkning, i det allra väsentligaste uppnådd genom besparingar.
Beräkningarna — som sträcker sig t. o. in. budgetåret 1962/63 —
ger ytterligare vid handen, att ett realiserande av de i motionerna sammanfattade
förslagen skulle medge de framtida skattesänkningar som högerpartiet
under innevarande riksdag aktualiserat.
Vi vill här framhålla, att vi ej finner den omständigheten att beslut numera
fattats om praktiskt taget alla de anslag som sammanfattas i förslaget
till riksstat vara något hinder för en anpassning av de verkliga statsutgifterna
till de inkomster som enligt vårt budgetalternativ är att påräkna för
budgetåret 1960/61. Enligt vår mening innefattar fastställandet av en riksstat
just ett tillfälle för riksdagen att kräva en sådan anpassning.
I motionerna redovisas även den skattesänkningstidtabell som högerpartiet
för sin del gjort upp.
Den 1 januari 1961 försvinner omsättningsskatten utom för vin, sprit och
tobak, vilket — om kompensationsåtgärderna i fråga om skatteskalorna
samtidigt avvecklas — reducerar medborgarnas skattebörda med drygt tusen
miljoner kronor för helt år räknat.
Den 1 januari 1961 träder de skattereformer i kraft som upp till vissa för
alla lika belopp ger skattefrihet för sparande för eget hem och för amortering
på eget hem och för ungdomens utbildning liksom också för viss avkastning
på aktiesparande. Medel att täcka det inledande inkomstbortfall
som detta kan medföra avsättes i budgeten för 1960/61.
Den 1 januari 1962 träder högerpartiets nya skatteskalor i kraft. Dessa
ger en sammanlagd skattelättnad på sexhundra miljoner kronor.
Något eller några år senare skapar den av skattelättnaderna möjliggjorda
produktionsutvecklingen utrymme för en stor familjeskatterefom med höj
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960 49
da skattefria bottenavdrag vid beskattningen för barnfamiljerna. Dessa avdrag
kombineras med bidrag till barnfamiljer med låga inkomster.
Vi ansluter oss till de förslag som innefattas i denna skattesänkningstidtabell.
Vi förordar alltså bifall till förslaget i motionerna 1:404 av herr
Ewerlöf m. fl. och 11:513 av herr Hjalmarson m. fl. om avskaffande av
omsättningsskatten fr. o. m. ingången av år 1961. Yrkande härom framställes
emellertid i annat sammanhang.
Såsom anförts i motionerna 1: 686 och II: 843 bör omsättningsskatten
tills vidare bibehållas i fråga om vin, sprit och tobaksvaror. Vi föreslår med
hänsyn härtill nedan viss ändring i övergångsbestämmelserna till den lagtext
som fogats till motionerna I: 404 och II: 513.
Vi tillstyrker likaledes bifall till de i sistnämnda motioner framlagda förslagen
om ändring av skatteskalorna för den statliga inkomstskatten dels
fr. o. m. ingången av 1961, dels fr. o. m. ingången av 1962.
Vi finner det slutligen angeläget att riksdagen gör ett särskilt uttalande
om hur den statsfinansiella politiken bort och bör föras i enlighet med vad
som föreslagits i motionerna I: 686 och II: 843.
På grund av det anförda anser vi att utskottet under punkterna A 1),
B 2), B 10) och C) bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 513 av herr Hjalmarson
m. fl. samt de likalydande motionerna 1: 686 av
herr Ewerlöf m. fl. och 11:843 av herr Hjalmarson m. fl.,
A 1) under uttalande av att en statsfinansiell politik bort
och bör föras som ger grund för omsättningsskattens avskaffande
från den 1 januari 1961, för skattefritt sparande
enligt därom framställda förslag från den 1 januari 1961
och för en reform och sänkning av den direkta beskattningen
från den 1 januari 1962 enligt därom framställda särskilda
förslag, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1960/61 med 100 procent av grundbeloppet;
B 2 a) med antagande av det vid förstnämnda motioner
fogade förslaget till förordning om upphävande av förordningen
den 1 december 1959 om allmän varuskatt (nr 507)
besluta följande tillägg till punkt 1 av övergångsbestämmelserna:
Likaledes
skall förordningen alltjämt äga giltighet i fråga om tillhandahållande
av vin- och spritdrycker och av tobaksvaror.
opaginerad Kontrollera mot PDF
60
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
B 2 b) antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.
För skattskyldig,---utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 11 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
8 000 men icke 10 000 kr.: 880 kr. för 8 000 kr. och 17 % av återstoden;
10 000
»
. 12 000
»
1220
»
>
10 000
»
»
21%
»
12 000
»
» 16 000
»
1640
»
»
12 000
»
27%
»
16 000
>
* 20 000
*
2 720
»
»
16 000
»
>
31%
»
20 000
»
» 30 000
»
3 960
1
»
20 000
1
»
37%
>
30 000
»
, 40 000
»
7 660
»
*
30 000
»
>
43%
>
40 000
»
* 60 000
it
11960
»
40 000
»
»
48%
»
60 000
»
* 100000
»
21560
»
*
60 000
»
»
54%
»
100 000
»
» 150 000
*
43160
»
»
100 000
»
»
59%
»
150 000 kr.
72 660
»
»
150000
»
65%
»
För annan---utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 11 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
4 000
men
icke
6 000
kr.: 440 kr. för
4 000 kr. och
17 % av
återstoden;
6 000
»
»
8 000
» 780
» »
6 000
» »
22 % *
»
8 000
»
it
10 000
* 1220
» »
8 000
it »
25% »
»
10 000
»
it
12 000
» 1720
» »
10 000
» »
28% *
it
12 000
it
16 000
» 2 280
» »
12 000
it it
32% »
it
16000
»
»
20 000
» 3 560
» *
16 000
» »
36% »
»
20 000
»
»
30 000
» 5 000
» »
20000
it »
41 % »
it
30 000
»
*
40 000
* 9100
1 >
30 000
» it
45% *
»
40 000
»
it
60 000
* 13 600
it it
40 000
» »
49% »
»
60 000
»
»
100 000
* 23 400
it »
60 000
it »
54% »
»
100 000
it
>
150 000
» 45000
» *
100 000
l >
59 % *
1
150 000 kr.
74 500
» »
150 000
» »
65 % »
»
Ändå att------denna inkomstdel.
Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.
51
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.
B 2 c) antaga följande
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 19i7
(nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt ----angivna grundbelopp.
För skattskyldig, —- — — inkomsten överstiger:
8 000
men
icke
12 000
kr.: 800 kr.
för
8 000 kr. och 14 %
av återstoden:
12 000
»
»
16000
. 1360 »
*
12 000
* »
18%
»
»
16 000
»
20 000
* 2 080 »
»
16 000
* »
23%
»
»
20 000
»
»
25 000
. 3 000 *
»
20 000
» »
28%
»
»
25 000
>
»
30 000
. 4 400 .
»
25 000
* »
33%
»
»
30 000
»
»
40 000
* 6050 .
»
30 000
)> »
38%
»
»
40 000
»
60 000
. 9850 »
»
40 000
» »
43%
»
»
60 000
»
»
100 000
* 18 450 »
»
60 000
» »
48%
»
100 000
»
»
150 000
» 37 650 »
»
100 000
» >
53%
»
»
150 000
»
200 000
. 64 150 *
1
150 000
» »
58%
»
»
200 000
kr.
93150 *
*
200 000
» »
63%
»
»
För annan —
—
— inkomsten överstiger:
4 000
men icke
6 000
kr.: 400 kr.
för
4000
kr. och
14%
av återstoden:
6000
»
»
8 000
» 680 »
»
6000
» »
18%
»
8 000
>
»
10 000
* 1040 »
»
8 000
* »
22%
»
»
10 000
»
12 000
» 1480 .
»
10 000
26%
»
»
12 000
»
»
16 000
. 2 000 »
»
12 000
* »
30%
»
»
16 000
»
20 000
* 3 200 »
16000
» »
34%
»
D
20000
«
30 000
» 4 560 *
»
20000
> »
38%
»
30000
»
>
40 000
. 8 360 »
»
30 000
» »
42 %
»
»
40000
»
»
60 000
. 12 560 »
»
40 000
* »
46%
»
»
60 000
1
It
100 000
. 21760 *
»
60000
* »
50%
1
*
100 000
»
»
150 000
* 41760 .
>
100 000
» I
55%
>
>
150 000
»
I
200 000
* 69 260 *
>
150000
» *
60%
1
»
200 000
kr.
99 260 .
»
200 000
* *
65%
»
»
Ändå att
Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år.
52
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
C) beräkna bevillningarna för budgetåret 1960/61 sålunda:
-
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 6 888 000 000
Kupongskatt — — — (= utskottet s. 43 rad
3 nedifrån—s. 44 råd 5 uppifrån)--- 85 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 97 000 000
Automobilskattemedel: — ---(= utskottet
s. 44 rad 7—11 uppifrån)---.... 775 000 000
Allmän varuskatt....................... 985 000 000
Särskilda varuskatter.................... 340 000 000
Omsättningskatt å motorfordon .......... 165 000 000
Regleringsavgift — •— — (= utskottet s.
44 rad 15—28 uppifrån)--—...... 550 000 000
Postverket (överskott) ...............................
Kronor
7 203 100 000
5 263 000 000
.. . 1 000 000
III) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Gustafson i Göteborg, vilka
ansett
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
»I de förevarande motionerna har redovisats olika vägar att bereda statsfinansiellt
utrymme för omsättningsskattens avskaffande vid det kommande
årsskiftet. Enligt utskottets mening är det budgetprogram som angivits
i de likalydande motionerna I: 678 av herr Lundström m. fl. och II: 839 av
herr Ohlin m. fl. väl avvägt. De förevarande motionerna prövas i denna del
av statsutskottet, varför utskottet får hänvisa till ifrågavarande utlåtande
av statsutskottet. Det i dessa motioner angivna budgetalternativet innebär att
statsbudgeten för nästa budgetår genom besparingar och andra budgetförstärkande
åtgärder skulle även efter omsättningsskattens avskaffande den
1 januari 1961 förete ett överskott, vilket i rådande konjunktursituation synes
motiverat.
Då statsfinansiella förutsättningar således föreligger att uppnå ett överskott
å driftbudgeten yrkar utskottet bifall till yrkandet om den allmänna
omsättningsskattens avskaffande den 1 januari 1961.
Vad gäller utformningen av skattepolitiken i övrigt delar utskottet den
uppfattning som framförts i de likalydande motionerna I: 678 och II: 839
att så vitt nu kan bedömas saknas statsfinansiella förutsättningar för snara
skattelättnader av mera väsentlig omfattning utöver det stora steg i skattesänkande
riktning som omsättningsskattens slopande innebär. Men såsom
samma motionärer framhållit bör vissa delreformer i beskattningen av
mindre kostnadskrävande natur kunna genomföras vid sidan av omsättningsskattens
avskaffande under förutsättning av en starkt återhållsam utgiftspolitik.
Dessa bör främst vara sådana som i särskilt hög grad kan väntas
främja arbetsvilja och sparande eller som är motiverade av starka rättviseskäl.
I samma motioner framhålles vidare att en sådan skattepolitik är
till gagn för alla folkgrupper och ökar vårt lands konkurrensförmåga inför
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
53
de blivande stormarknaderna. Utskottet delar denna mening. Särskilt vill
utskottet understryka motionärernas uttalande, att för att åstadkomma förutsättningar
för en skattepolitik av sådan innebörd krävs icke endast att utredningar
i angivet syfte utföres utan också en målmedveten strävan i denna
riktning i uppläggningen av budgetpolitiken. Utskottet tillstyrker därför
motionärernas förslag om skrivelse till Kungl. Maj :t av denna innebörd.
Vad gäller det i de likalydande motionerna I: 685 av herr Bengtson m. fl.
och II: 846 av herr Hedlund m. fl. framförda yrkandet om skrivelse till
Kungl. Maj :t med anhållan att åt kommande utredning för allsidig översyn
av skattesystemet må uppdragas att framlägga förslag avseende sänkning
av det ökade skattetrycket, vill utskottet hänvisa till sitt betänkande nr 63,
där utskottet behandlat vid riksdagens början väckta motioner med yrkande
om översyn av skattesystemet. Såsom angivits i de i detta sammanhang behandlade
motionerna 1:412 av herr Lundström m. fl. och 11:528 av herr
Ohlin in. fl. bör det ingå i uppdraget för en sådan allsidig översyn av skattesystemet,
som här begärts, att utarbeta förslag till reformer av beskattningen
som innebär en sänkning av det totala skattetrycket. I förenämnda betänkande
har utskottet hemställt att de synpunkter och förslag som framförts i
dessa motioner skall prövas av utredningen. Med anledning av motionerna
1:685 och 11:846 föreslår utskottet, att riksdagen i samma skrivelse särskilt
framhåller som sin uppfattning att ifrågavarande översyn skall arbeta
med målsättningen att nå en sänkning av det totala skattetrycket. Härutöver
vill utskottet framhålla att en allsidig översyn av skattesystemet torde kräva
viss tid. Att låta lättnader i beskattningen helt anstå till dess resultatet av
översynen föreligger, anser utskottet inte bör komma i fråga.
1 förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner
rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.
Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 409 av herr Per-Olof
Hanson och II: 522 av herr Nililfors m. fl. och dels i motionerna I: 404 av
lierr Ewerlöf m. fl. och II: 513 av7 herr Hjalmarson in. fl.
I samband med omsättningsskattens genomförande vid föregående års
höstsession fastställdes ändrade skalor för den statliga inkomstskatten för
fysiska personer. Ändringen innebar emellertid att en skärpning genomfördes
av marginalskatten i vissa inkomstlägen. Yrkandet i motionerna I: 409
och II: 522 går ut på att den genomförda skärpningen skall avlägsnas. Utskottet
delar uppfattningen att den beslutade marginalskattehöjningen bör
undanröjas och yrkar därför bifall till förevarande motioner. Det härmed
förenade inkomstbortfallet — ca 25 milj. kr. för helt år — är inräknat i det
av utskottet i det föregående förordade budgetalternativet och rymmes alltså
inom ramen för en väl balanserad budget.
Vad gäller yrkandet i motionerna I: 404 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 513
av herr Hjalmarson in. fl. om att beslut skall fattas nu om ändrade skatteskalor
all träda i kraft den 1 januari 1962 anser utskottet med hänsyn till
svårigheten att på ett så tidigt stadium överblicka de statsfinansiella förutsättningarna
det inte tillrådligt att nu fatta beslut om ett så betydande
54
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
inkomstbortfall, som därmed skulle bli följden, utöver omsättningsskattens
avskaffande. I övrigt torde frågan om skatteskalornas utformning bli föremål
för prövning inom den kommande allmänna skatteutredningen. Utskottet
avstyrker därför detta motionsyrkande, liksom yrkandet i samma motioner
om återgång under år 1961 till den före innevarande år gällande högre
skatteskalan.
Med vad utskottet här anfört och hemställt har utskottet besvarat de likalydande
motionerna I: 399 av herr Bengtson m. fl. och II: 508 av herr Hedlund
m. fl., de likalydande motionerna I: 685 och II: 846 av samma motionärer
samt de likalydande motionerna 1: 686 av herr Ewerlöf in. fl. och II:
843 av herr Hjalmarson m. fl.
I samband —--(— utskottet s. 38 rad 18 nedifrån—s. 40 rad 19 uppifrån)
--—- och II: 848.
I propositionen —--(= utskottet s. 41 rad 23 uppifrån—rad 10 ned
ifrån)
— — — till 100.
De i---(= utskottet s. 41 rad 7 nedifrån—s. 42 rad 19 uppifrån)
----30 milj. kronor.
De i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna bör
med vad utskottet ovan hemställt undergå vissa justeringar. Inkomsttiteln
för allmän varuskatt bör således upptagas med 950 milj. kronor och postverkets
överskott med 10 milj. kronor.»
dels att utskottet under punkten B 4) bort hemställa,
att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 jidi 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt--- -—• angivna grundbelopp.
För skattskyldig,---inkomsten överstiger
8 000
men
icke
10 000 kr.: 800 kr.
för
8 000 kr.
och 15 % av
återstoden
10 000
»
»
12 000
»: 1100
»
»
10 000
»
»
20% »
»
12 000
»
»
16 000
»: 1 500
»
»
12 000
»
»
27 % »>
»
16 000
»
»
20 000
»: 2 580
»
»
16 000
»
»
31% »
»
20 000
»
»
30 000
»: 3 820
»
»
20 000
»
»
37% »
»
30 000
»
»
40 000
»: 7 520
»
»
30 000
»
»
43 % »
»
40 000
»
»
60 000
»: 11820
»
»
40000
»
»
48 % »
»
60 000
»
»
100 000
»>: 21420
»
»
60 000
»
»
54% »
»
100 000
»
»
150 000
»: 43 020
»
»
100 000
»
»
59 % »
»
150 000 kr.
: 72 520
»
»
150 000
»
»
65% »
55
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke
säg6 utgör grundbeloppet:
när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
4 000
men
icke
6 000
kr.: 400
kr.
för
4 000
kr.
och 15 % av återstoden
6 000
»
»
8 000
»: 700
»
»
6 000
»
»
21%
»
»
8 000
»
»
10 000
»: 1120
»
»
8 000
»
»
25%
»
»
10 000
»
»
12 000
»: 1 620
10 000
»
»
28%
»
12 000
»
»
16 000
»: 2180
»
»
12 000
»
»
32 %
»
»
16 000
»
»
20 000
»: 3 460
»
16 000
»
»
36%
»
»
20 000
»
»
30 000
»: 4 900
»
»
20 000
»
41%
»
»
30 000
»
»
40 000
»: 9 000
»
»
30 000
»
»
45%
»
»
40 000
»
»
60 000
»: 13 500
»
»
40 000
»
49%
1>
»
60 000
»
»
100 000
»: 23 300
»
»
60 000
»
»
54%
»
»
100 000
»
»
150 000
»: 44 900
»
100 000
»
»
59%
»
»
150 000 kr. : 74 400 » » 150 000 » » 65 %
Ändå att---denna inkomstdel.
Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.
»
»
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1961 års taxering samt i fråga om
eftertaxering för år 1961 eller tidigare år.
dels ock att utskottet under punkterna B 8) och B 9) bort hemställa,
att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna
1:679 av herr Lundström m. fl. och 11:840 av herr
Ohlin in. fl. samt de likalydande motionerna I: 685 av herr
Bengtson in. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla,
dels att åt kommande utredning för allsidig översyn av
skattesystemet uppdrages att framlägga förslag avseende
sänkning av det totala skattetrycket,
dels att den statliga budgetpolitiken upplägges med sikte på
alt skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen,
som till gagn för alla folkgrupper uppmuntrar den enskilde
till produktiva insatser, utbildning och sparande samt främjar
en gynnsam utveckling av näringslivet och stärker vårt
lands konkurrensförmåga inför de kommande stormarknaderna.
IV) av herrar Bengtson, Sandin och Larsson i Luttra, vilka
dels ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
»I de vid riksdagens början väckta motionerna 1:399 av herr Bengtson
m. fl. och II: 508 av herr Hedlund in. fl., I: 404 av herr Ewerlöf in. fl. och
56 Bevillningsutskottets betänkande ni• 60 år 1960
II: 513 av herr Hjalmarson m. fl. samt I: 413 av herr Lundström in. fl. och
11:529 av herr Ohlin m. fl. yrkas att den allmänna varuskatten skall avskaffas
från och med år 1961. I anslutning till kompletteringspropositionen
har i motionerna I: 679 av herr Lundström m. fl. och II: 840 av herr Ohlin
m. fl., I: 685 av herr Bengtson m. fl. och II: 846 av herr Hedlund m. fl. samt
I: 686 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 843 av herr Hjalmarson m. fl. närmare
preciserats de alternativ, som under riksdagen framförts till regeringens budgetpolitik.
Som av---— (= utskottet s. 34 rad 15 nedifrån — s. 35 råd 7 uppifrån)
--- förevarande hänseende.
Utskottet vill beträffande den ekonomiska utvecklingen framhålla, att sedan
förra året ekonomin inom landet är stadd i snabb expansion. Anledning
finns att antaga att denna expansion kommer att fortsätta under innevarande
år. Produktionsutvecklingen har under 1959 visat en stegring med ca
5 procent. Investeringsviljan inom den privata sektorn, som redan förut varit
god, har under konjunkturförbättringen fått en ytterligare stimulans. Då
statens utgifter och bostadsbyggandet samtidigt är av stor omfattning, kan
konjunkturen befaras komma in i ett skede, där allvarliga risker föreligger
för inflationistiska överslag. Det är därför erforderligt, att politiken inriktas
på att upprätthålla ekonomisk stabilitet. En förutsättning härför är att driftbudgeten
inte försvagas.
I de nämnda motionerna utgår motionärerna från att det inte är lämpligt
att driftbudgeten i det rådande ekonomiska läget är underbalanserad. Tvärtom
framhålles, att ett icke oväsentligt driftbudgetöverskott bör eftersträvas.
Motionärerna anser, att vid avveckling av den allmänna varuskatten andra
budgetförstärkande åtgärder är erforderliga och har därvid främst pekat på
nödvändigheten av besparingar i den statliga verksamheten.
Den ekonomiska utveckling, som redovisats i kompletteringspropositionen,
bestyrker enligt utskottets uppfattning, att en god budgetbalans kan uppnås
utan den allmänna varuskatten. Det budgetalternativ, som förordats i motionerna
I: 399 och II: 508 samt motionerna I: 685 och II: 846, är enligt utskottets
mening väl avvägt och medger en i förhållande till konjunkturläget
starkare och bättre anpassad budget än regeringens förslag. Om avveckling
av den allmänna varuskatten från och med årsskiftet 1960/61 kan beräknas
medföra en minskning av den häremot svarande inkomstposten med cirka
450 milj. kronor för nästa budgetår, skulle en budgetpolitik i enlighet med
det i de sistnämnda motionsprane angivna alternativet medgiva ett överskott
på driftbudgeten av cirka 350 milj. kronor för sagda budgetår mot 177
milj. kronor enligt kompletteringspropositionen. Den minskning av det statliga
lånebehovet, som härvid skulle uppnås, är i nuvarande läge av stor betydelse
och skulle möjliggöra lättnader för näringslivets kreditförsörjning.
Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen, att efter avveckling
av den allmänna varuskatten en förstärkning av budgeten i forsta
hand måste uppnås genom besparingar i den statliga verksamheten. I många
avseenden måste stora krav ställas på det allmännas insatser, exempelvis i
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
57
fråga om undervisningen, den vetenskapliga forskningen, upprustningen av vägarna,
utbyggnaden av vattenkraften och tillgodoseende av eftersatta vårdområden.
I andra avseenden åter bör den statliga verksamheten kunna begränsas,
varigenom väsentliga besparingar bör kunna uppnås. Utskottet vill
emellertid understryka, att sådana besparingsåtgärder inte kan accepteras,
vilka drabbar speciella grupper i små ekonomiska omständigheter. Sådana
åtgärder, som drabbar de sjuka och barnfamiljerna eller innebär att utgifter
överflyttas på kommunerna, finner utskottet sålunda inte rimliga. Det besparingsalternativ,
som angivits i motionerna I: 399 och II: 508 samt 1:685
och II: 846, är — såsom utskottet ovan framhållit —- väl avvägt.
De yrkanden, som från motionärernas sida framställts under våren om besparingar
i olika hänseenden och om vissa inkomstförstärkande åtgärder,
har avslagits av riksdagen. Efter beslut om avskaffande av den allmänna
varuskatten från och med 1961 bör därför förslag om besparingar på grundval
av det i nyssnämnda motioner angivna alternativet föreläggas årets höstsession.
I motionerna I: 399 och II: 508 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t skall begära förslag till höstriksdagen om inkomstförstärkningar
på grundval av vad som anförts i motionerna, därest sådana skulle
visa sig erforderliga för uppnående av en balanserad driftbudget 1960/61.
Som framhållits ovan skulle det angivna budgetalternativet med den utveckling
som följt medgivit ett överskott på driftbudgeten av ca 350 milj. kronor
sagda budgetår. I vilken mån riksdagens avslag på besparingsförslag i
nämnda alternativ påverkar budgetsituationen i nämnda avseende vill utskottet
nu inte uttala sig om men förutsätter, att Kungl. Maj:t efter beslut
om den allmänna varuskattens avskaffande vidtar erforderliga åtgärder i
anslutning till alternativet.
I de i anledning av kompletteringspropositionen väckta motionerna I: 685
och II: 846 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att åt
kommande utredning för en allsidig översyn av skattesystemet må uppdragas
att framlägga förslag avseende sänkning av det totala skattetrycket i
enlighet med vad motionärerna anfört. I motionerna I: 679 och II: 840 har
yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att den statliga
budgetpolitiken upplägges med sikte på att enligt i motionerna I: 678
och II: 839 angivna riktlinjer skapa förutsättningar för reformer inom beskattningen.
Såsom framgår av utskottets betänkande nr 63 har utskottet förutsatt att
den kommande skatteutredningen kommer att göra en allsidig och förutsättningslös
översyn av skattesystemet. I sammanhanget vill utskottet emellertid
understryka angelägenheten av att frågan om sänkning av skattetrycket
samtidigt prövas. Avveckling av den allmänna varuskatten betyder en
väsentlig lättnad, men även därefter kvarstår ett skattetryck, som måste
betraktas som alltför hårt. En ytterligare sänkning av det totala skattetrycket
framstår som en nödvändig förutsättning för en önskvärd ökning av produktiviteten
inom näringslivet och därmed för fortsatt standardhöjning för
58
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1960
alla grupper. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 685 och II: 846. Likaså
tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 679 och II: 840 om skrivelse
till Kungl. Maj:t angående en sådan uppläggning av budgetpolitiken,
att skattereformer till gagn för produktionen och alla folkgrupper kan genomföras.
I samband -—--(= utskottet s. 38 rad 18 nedifrån—s. 40 rad 5 nedifrån)
--— nämnda motionsyrkanden.
Utskottet anser det inte lämpligt att taga ställning i fråga om ändring av
skatteskalorna, innan den ovannämnda översynen av skattesystemet verkställts.
De här förevarande motionerna bör sålunda inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I propositionen nr 150---- (= utskottet s. 41 rad 23 nedifrån—s. 42
rad 19 uppifrån)---milj. kronor.
I motioner har föreslagits, att en i förhållande till förslaget i kompletteringspropositionen
ökad vinst skall inlevereras till statsverket från de affärsdrivande
verken och LKAB. Det ankommer på statsutskottet att i huvudsak
behandla denna fråga. I fråga om postverket vill utskottet tillstyrka
yrkandet i motionerna I: 685 och II: 846 att statens inkomst därav må upptagas
i riksstaten med ett belopp av 9 000 000 kronor.»
dels ansett att utskottet under punkterna B 8) och B 9) bort hemställa,
att riksdagen — ---(= reservation III s. 55 råd 19 ned
ifrån—s.
55 rad 6 nedifrån) — — — kommande stormarknaderna;
dels
ock ansett att bevillningarna för budgetåret 1960/61 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å — ---(= utskottet s. 43 rad 5 nedifrån—s. 44 rad 28 upp
-
ifrån) ........................................... 5 693 000 000
Postverket (överskott) .................................... 9 000 000
600907
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:344 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1960/61, m. m. a1 i texten