Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående viss restitution av energiskatt på bränsle.

1960-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:61, Betänkande i anledning av väckta motioner angående viss restitution av energiskatt på bränsle.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

1

Nr 61

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående viss restitution av energiskatt på bränsle.

(l:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:118 av herr Hermansson m.fl. och 11:144 av herr

Hansson i Skegrie m.fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta medge

restitution med 50 % av energiskatten på bränsle till växthusuppvärmning

för tiden 1/7 1957—31/12 1958 på så sätt att den medgivna nedsättningen

av skatten utgår med 100 % under 1 % år framåt från den 1 juli

1960 i stället för med nuvarande 50 %».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 144.

Bestämmelser om energiskatt är upptagna i förordningen den 31 maj

1957 (nr 262) om allmän energiskatt. I enlighet med dessa bestämmelser,

skall sådan skatt erläggas till staten för bensin och motorsprit, för bränsle

som anges i en vid förordningen fogad förteckning samt för elektrisk kraft.

Enligt 3 § energiskatteförordningen äger Kungl. Maj :t eller den myndighet

Kungl. Maj :t bestämmer, då synnerliga skäl därtill föreligger, medgiva

befrielse från eller återbäring av skatt.

Enligt 10 § tredje stycket samma förordning må beskattningsmyndigheten

medgiva skälig nedsättning av skatten i fall där kostnaden för bränsle

vid industriell tillverkning till mera betydande del ingår i tillverkningskostnaden.

Kontrollstyrelsen har vid sitt ställningstagande till frågan om skattenedsättning

tillämpat den av energiskattenämnden definierade principen

att, därest kostnaden mera märkbart överstiger en procent av de framställda

produkternas saluvärde, detta förhållande bör tillmätas avgörande betydelse

för frågan om skattenedsättning även om andra särskilda skäl för nedsättning

av skatten icke föreligger.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ingav den 15 juli 1957 till

Kungl. Maj :t ansökan om nedsättning av energiskatten för bränsle som användes

för yrkesmässig växthusodling. Framställningen remitterades den

20 juli 1957 för utlåtande till kontrollstyrelsen, som överlämnade ärendet

för yttrande till energiskattenämnden. Energiskattenämndens yttrande till

kontrollstyrelsen avgavs den 7 januari 1958, och kontrollstyrelsens utlåtan
-

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 sand. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

de till Kungl. Maj:t lämnades den 11 april 1958. Kungl. Maj:t begärde därefter

en del kompletterande utredningar, vilka kontrollstyrelsen avlämnade

den 14 november 1958.

Energiskattenämnden och kontrollstyrelsen konstaterade, att energiskattekostnaden

vid växthusodling icke torde understiga två procent av de odlade

produkternas saluvärde och att nedsättning av skatten för växthusuppvärmning

med hänsyn härtill i princip kunde anses lika befogad som den skattenedsättning

som beviljats för bränsle använt vid vissa industriella tillverkningar.

Då växthusodling icke vore hänförlig till industriell tillverkning,

ansåg dock kontrollstyrelsen att skattenedsättning icke kunde ifrågakomma

enligt 10 § tredje stycket energiskatteförordningen, utan att frågan finge

prövas av Kungl. Maj :t enligt 3 § i samma förordning. Enligt energiskattenämndens

och kontrollstyrelsens uppfattning måste skattebelastningens

storlek för växthusodlingen, sedd i belysning av den ringa lönsamheten inom

branschen och svårigheterna på grund av utländsk konkurrens att övervältra

skatten på konsumenterna, få anses utgöra sådana synnerliga skäl som

avses i denna paragraf. Mot bakgrunden härav tillstyrkte nämnda instanser

en nedsättning av skatten med 50 % i fråga om bränsle, som förbrukas inom

yrkesmässigt bedriven växthusodling. Kontrollstyrelsen framhöll dock, att

genomförandet av en skattenedsättning för landets samtliga växthusodlare

skulle medföra betydande kontrollsvårigheter, varför en skattenedsättning

i varje fall icke borde givas retroaktiv verkan.

Kungl. Maj :ts beslut i frågan den 30 december 1958 innebar, att ifrågavarande

näringsidkare medgavs en nedsättning med 50 % av energiskatten

från och med den 1 januari 1959.

I de likalydande motionerna I: 350 och II: 417 vid 1959 års riksdag yrkades

att riksdagen måtte besluta dels att i princip medgiva att ett belopp,

motsvarande hälften av vad vid yrkesmässigt bedriven växthusodling under

år 1958 erlagts i energiskatt på bränsle, måtte kollektivt restitueras till näringsutövarna,

dels att hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

angående det belopp som skäligen borde ifrågakomma ävensom de ändamål

vartill medlen skulle disponeras.

Sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet avstyrkte motionerna i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 med följande motivering.

Enligt utskottets uppfattning lär det icke vara möjligt att i efterhand

konstatera i vilken mån energiskatten i detta fall slutligt burits av näringsidkarna.

Då ifrågavarande period kännetecknats av kraftigt fallande bränslepriser

och då växthusodlingen i vart fall till viss del omfattar produkter,

för vilka efterfrågan är mindre priskänslig, är det sannolikt att energiskatten

i betydande utsträckning kunnat övervältras på konsumenterna. Mot

den bakgrunden synes det mindre lämpligt att den från och med den 1 janauari

1959 gällande skattenedsättningen gives retroaktiv verkan på sätt som

föreslagits i motionerna. Det bör även framhållas, att frågan i vad mån det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

3

är motiverat att med allmänna medel förstärka stödet till trädgårdsnäringen

torde komma att redovisas av den pågående trädgårdsnäringsutredningen.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller, att produktionen i växthus till alldeles övervägande

del utgöres av finare grönsaker såsom tomat, gurka, sallad samt

krukväxter och snittblommor. För samtliga dessa produkter gäller i mycket

hög grad att efterfrågan är utsatt för påverkan av prisbildningen. Någon

större möjlighet att av konsumenterna uttaga högre priser som kompensation

för energiskattepålägget torde ej finnas, då prissättningen på trädgårdsprodukterna

på grund av det konstanta trycket från importerade varor mera

påverkas av prisläget i de viktigaste exportländerna på detta område i Europa

än av de inhemska produktionskostnaderna. Större möjligheter torde

finnas att övervältra de höjda omkostnaderna på konsumenterna inom flertalet

andra branscher, för vilka i förekommande fall energiskattenedsättningen

gjorts retroaktiv. Det framstår därför som orättvist, att ej samma

förmån skulle kunna medges för handelsträdgårdarnas del.

Det berättigade i kravet, att nedsättningen av energiskatten också för

handelsträdgårdarnas del bör ges retroaktiv verkan, får således anses obestridligt.

Med hänsyn till att remissinstanserna vid frågans behandling vid

1959 års riksdag ansett ett förfarande med en restitution som fördelar sig

över en viss tid framåt som den lämpligaste lösningen ansluter sig motionärerna

härtill och anser att nedsättningen av skatten förslagsvis bör utgå

med 100 % under en tid av 1% år framåt från den 1 juli 1960. Visserligen

är inte ett dylikt tillvägagångssätt helt tillfredsställande ur alla synpunkter,

men då det innebär ett administrativt enkelt sätt att lösa frågan bör

man kunna bortse från de mindre olägenheter som i enskilda fall kan

uppstå. Under alla omständigheter kommer detta förfarande ej att för

trädgårdsnäringen totalt sett medföra större restitution än om beräkningen

hade skett för den aktuella tiden 1/7 1957—31/12 1958. Ett stort antal handelsträdgårdar

nedlägges nämligen varje år på grund av bristande lönsamhet

eller för att deras mark tages i anspråk vid utbyggnaden av städer och

samhällen. Nyetablering eller utbyggnad av befintliga företag har praktiskt

taget helt avstannat, varigenom man kan räkna med att växthusarealen nu

är mindre än för tre år sedan.

Utskottet

Enligt bestämmelser i förordningen om allmän energiskatt är fasta och

flytande bränslen för bl. a. uppvärmningsändamål sedan den 1 juli 1957

underkastade beskattning. Som av den tidigare lämnade redogörelsen framgår

har Kungl. Maj:t med stöd av 3 § nämnda förordning medgivit trädgårds
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

mästare med yrkesmässig växthusodling nedsättning med 50 procent av

energiskatten på bränsle som förbrukas för växthusuppvärmning fr.o.in.

den 1 januari 1959. Kungl. Maj :ts beslut grundar sig bl.a. på ett av kontrollstyrelsen

avgivet yttrande, vari framhålles att skattenedsättningen på grund

av de betydande kontrollsvårigheterna inte borde ges retroaktiv verkan.

I de förevarande motionerna har hemställts att riksdagen måtte medge

sådan retroaktiv restitution. Sålunda föreslås att ifrågavarande näringsidkare

erhåller restitution med 50 procent av den energiskatt, som erlagts under

tiden t.o.m. den 31 december 1958, på så sätt att hel skattebefrielse medges

för bränsleförbrukningen under ett och ett halvt år framåt från den 1

juli 1960. Som motivering för yrkandet har bl.a. anförts att trädgårdsnäringen

på grund av den utländska konkurrensen inte haft möjlighet att av

konsumenterna uttaga högre priser som kompensation för energiskatten

samt att man inom andra branscher erhållit skattenedsättning med retroaktiv

verkan.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att 1959 års riksdag avvisade framställda

motionsyrkanden om kollektiv restitution av energiskatt för år

1958. De skäl, som låg bakom detta ställningstagande, talar också emot ett

individuellt restitutionsförfarande. Härtill kommer att varje form av individuell

restitution erfarenhetsmässigt är förenad med betydande tekniska svårigheter.

En sådan ordning skulle förutsätta att varje näringsidkare får ansöka

om restitution och samtidigt förete fakturor eller liknande handlingar

rörande sina bränsleinköp under tiden den 1 juli 1957 — den 31 december

1958. En dylik form av individuell restitution finner utskottet alltför omständlig

och kostnadskrävande för att kunna komma i fråga.

Även mot det av motionärerna förordade förfarandet kan invändningar

riktas. För att restitutionen skall bli någorlunda rättvis fordras att varje enskild

näringsidkare under den kommande perioden inköper ungefär samma

kvantitet och slag av bränsle som under tiden den 1 juli 1957 — den 31 december

1958. Med hänsyn till den förhållandevis långa tid som gått sedan

energiskatten infördes är det emellertid sannolikt att förhållandena inom

växthusodlingen förändrats i olika avseenden. Därtill kommer att det i motionerna

föreslagna restitutionssystemet inbjuder sådana skattskyldiga,

som har möjlighet därtill, att inköpa bränsle för upplagring i onormalt stor

omfattning. För att förhindra att mindre nogräknade företagare erhåller

restitution med för högt belopp torde därför omfattande kontrollåtgärder

bli erforderliga, vilka försvåras genom att uppgifter saknas om såväl antalet

trädgårdsmästare med yrkesmässig växthusodling som dessas förbrukning

av olika slags bränslen.

Slutligen vill utskottet med anledning av vad motionärerna anfört om att

näringsidkarna själva fått vidkännas de ökade kostnader, som energiskatten

förorsakat, endast erinra om att bränslepriserna nedgått väsentligt under se
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

5

nare år. Eftersom bränslekostnaderna utgör en betydande utgiftspost vid

växthusodling av trädgårdsprodukter i vårt land, är det enligt utskottets mening

inte osannolikt, att energiskatten åtminstone i viss utsträckning kunnat

övervältras på konsumenterna. Det torde dock inte vara möjligt att i efterhand

utröna i vilken omfattning så varit fallet.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de likalydande motionerna

1:118 och 11:144.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:118 av herr Hermansson

m. fl. och 11:144 av herr Hansson i Skegrie m. fl. om viss

restitution av energiskatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf Elofsson, Oscar Carlsson, Anders Johansson,

och Torsten Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Kärrlander,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Asp, Larsson i Luttra,

Forsberg och Kristenson i Göteborg.

Reservation

av herrar Hagberg, Spetz, Gustaf Elofsson, Anders Johansson, Torsten

Mattsson, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg

och Larsson i Luttra, vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 4 rad 16

uppifrån med orden »Utskottet vill» och slutar å s. 5 rad 7 uppifrån med

orden »och II: 144», hort ha följande lydelse:

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut innebär en bekräftelse på att trädgårdsnäringen

tillhör den grupp företag med särskilt bränslekrävande produktion,

som enligt riksdagens beslut hör erhålla nedsättning av skattesatsen.

I de fall skattenedsättning med stöd av 10 § energiskatteförordningen med
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1960

givits industriföretag har nedsättningen regelmässigt givits retroaktiv verkan.

Enligt nu gällande beslut belastas växthusodlingen med hela energiskatten

under en övergångstid av 1% år, vilket självfallet påverkat dess utvecklingsmöjligheter.

Behovet och angelägenheten av en förstärkning av

konkurrenskraften torde emellertid vara lika stor för växthusodlingen som

för berörda industrier. Ett likställande av växthusodlingen med industriella

tillverkningar beträffande skattenedsättningens retroaktivitet synes därför

i hög grad påkallat. Med hänsyn härtill samt svårigheterna att övervältra

skatten på konsumenterna anser utskottet det skäligt att den beslutade skattenedsättningen

för växthusodlingen gives retroaktiv karaktär.

Under åberopande av det anförda förordar utskottet i enlighet med motionärernas

förslag, att trädgårdsmästare med yrkesmässig växthusodling

medges nedsättning av energiskatten på bränsle för växthusuppvärmning

med 100 procent under ett och ett halvt år framåt från den 1 juli 1960 i

stället för med nuvarande 50 procent. Härigenom skulle de enskilda näringsidkarna

erhålla en ersättning som i stort sett motsvarar 50 procent av den

energiskatt, som erlagts under tiden t. o. m. den 31 december 1958. Det

torde böra ankomma på kontrollstyrelsen att utfärda erforderliga anvisningar

i ämnet.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna I: 118 och

II: 144.

dels ock ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 118 av herr Hermansson m. fl. och II: 144 av herr

Hansson i Skegrie m. fl., besluta att handelsträdgårdsmästare

med yrkesmässig växthusodling skall erhålla befrielse

från energiskatten på bränsle avsedd för växthusuppvärmning

under tiden den 1 juli 1960—den 31 december 1961.

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1960

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.