Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960
1960-05-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1960:63, Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960
1
Nr 63
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om en allmän översyn av skattesystemet, m. m.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:400 av herr Bengtson m. fl. och 11:512
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om en allmän översyn av skattesystemet i enlighet
med vad i motionerna anförts;
2) de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg och II: 516 av herr
Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära en översyn av det nuvarande punktskattesystemets
verkningar och utformning»;
3) de likalydande motionerna I: 411 av herr Sigfrid Larsson m. fl. och
II: 524 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en förutsättningslös utredning av
det tekniska och administrativa förfarandet samt vissa alternativa möjligheter
vid konsumtionsutgiftsskatt i enlighet med vad i motionerna anförts;
4) de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström m. fl. och II: 528
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära en översyn av skattereglerna med beaktande av i motionerna
angivna riktlinjer i syfte att utarbeta förslag att föreläggas riksdagen
till reformer som kan vara ägnade att främja arbetsvilja, sparande
och produktionsstegring samt medföra förenklingar; ävensom
5) de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öliman och Helmer Persson
samt II: 504 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag till 1961
års riksdag om en sådan demokratisering av skattepolitiken som föreslagits
i motionerna och som bl. a. innebär att omsättningsskatten avskaffas från
och med den 1 juli 1961.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna I: 430, II: 512, II: 516, II: 524 och II: 528.
Till utskottet har i anledning av motionerna I: 430 och II: 504 inkommit
ett fyrtiotal skrifter från olika fackliga sammanslutningar.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
I motionerna 1:400 och 11:512 framhålles att skattesystemet
karakteriseras av brist på konsekvenser och klara linjer. Den bristande
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 63
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 är 1960
överskådligheten och oklarheten i fråga om de olika beskattningsformernas
inverkan ur social synpunkt försvårar de politiska avgörandena i aktuella
skattefrågor. Det är därför nödvändigt med en allmän översyn av skattesystemet.
avseende utformning och konsekvenser i olika avseenden av såväl
direkt som indirekt beskattning liksom avvägning mellan dessa skatteformer.
Därvid bör man även förutsättningslöst överväga huruvida en sparfrämjande
utgiftsbeskattning kan inordnas i systemet vid en motsvarande
sänkning av den direkta beskattningen. Skattesystemets samhällsekonomiska
funktion måste skjutas i förgrunden för intresset vid verkställandet
av den allmänna översynen. Till prövning bör upptas principfrågan om
avvägning mellan direkt och indirekt skatt. Vidare bär översynen avse
avvägningen mellan statlig skatt och kommunal skatt och den kommunala
skatteutjämningen måste bli föremål för ingående uppmärksamhet. Vidare
bör beaktas att rättsäkerheten måste tillgodoses och att den enskilde skall
ha möjlighet att kunna kontrollera att skatten blir honom riktigt påförd.
I motionerna I: 405 och II: 516 yrkar motionärerna skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om en översyn av det nuvarande punktskattesystemets
verkningar och utformning. Som motivering härför anföres följande.
1952 års kommitté för indirekta .skatter uttalade i sitt betänkande
att — även för den händelse en allmän varubeskattning icke skulle komma
till stånd -— det framstod som önskvärt att vissa av de nuvarande punktskatterna
omprövades. Kommittén framställde även konkreta förslag härutinnan.
Remissinstanserna har i stort sett varit eniga om att en dylik
översyn borde företagas. I detta sammanhang bör uppmärksammas att de
försäljningsskatter som uttages i detaljistledet medför ett till synes onödigt
omfattande redovisningsarbete för de skattskyldiga.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:411 och 11:524 om
en utredning rörande en konsumtionsutgiftsskatt anföres bl. a. att en sådan
skatt skulle kunna bli ett tillbakahållande medel i fråga om lyx- eller överkonsumtion
i syfte att åstadkomma den nödvändiga kapitalbildningen och
samhällsekonomiska balansen. Det förefaller motionärerna vara en framkomlig
väg att i fråga om fysiska personer införa en kombination av skatt
på inkomster och konsumtionsutgifter. I fråga om juridiska personer skulle
endast skatt på inkomster förekomma. Denna kombination av inkomst- och
konsumtionsutgiftsskatt får inte leda till eu ökning av det samlade skattetrycket
utan det bör i stället vara angeläget att skattetrycket lättas. En
kombinerad konsumtionsutgifts- och inkomstbeskattning erbjuder möjligheter,
som inte hittills använda finans- och penningpolitiska medel kunnat
erbjuda. Den utgör ett kraftigt incitament till ökat sparande och till ökad
kapitalbildning, som är grundläggande förutsättningar för det ekonomiska
framåtskridandet. Den erbjuder större möjligheter till ett rättvist hänsynstagande
till försörjningsbördan än nuvarande beskattning. Den bör även
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 är 1960
3
kunna bli ett verksamt medel i konjunkturpolitiken. Orsaken till att man
hittills tvekat inför det föreslagna skattesystemet ligger i de tekniska svårigheterna,
vilka ansetts vara mycket stora. Dessa svårigheter får icke överdrivas.
Endast eu noggrann utredning kan emellertid skapa klarhet i fråga
om detta skattesystems förutsättningar. En utredning av det tekniska och
administrativa förfarandet liksom av vissa alternativa möjligheter vid konsumtionsutgiftsbeskattning
är därför synnerligen angelägen.
I motionerna 1:412 och 1 1:52 8 framhålles att skattesystemet
i vårt land under senare år ställts under en allt livligare debatt. Även
från håll, där skattetryckets totala höjd ännu inte ansetts ha nått sitt totala
maximum, är man numera av den meningen att den statliga direkta inkomstskatten
nått en sådan storlek alt i varje fall en ytterligare höjning
inte bör företas. En annan synpunkt som ofta framförts är att skattesystemet
i varje fall i vissa delar på ett skadligt sätt motverkar viljan till ökat
sparande och ökade arbetsinsatser. Det har vidare blivit alltför tillkrånglat
och förenklingar efterlyses. Samtidigt kräves sådana omläggningar och
ändringar i skattereglerna, att möjligheterna till att s. k. slcatteskolk starkt
kan begränsas och skattefusket mera effektivt bekämpas. Motionärerna
finner det därför stå klart att tiden mognat för en genomgripande och systematisk
översyn av skattesystemet. Vid eu sådan översyn bör frågan om
fördelningen av direkt och indirekt skatt undersökas och man bör utförligare
belysa de problemställningar som därvid uppkommer. Utgångspunkterna
för eu sådan undersökning har angivits i motionerna, nämligen att
sådana reformer och omläggningar av skattesystemet i dess helhet bör
vidtas, som inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck kan väntas gynnsamt
påverka arbetsvilja, sparande och betingelserna för ökning av produktiviteten
i ekonomin. I övrigt bör översynen härvidlag ske förutsättningslöst.
1 motionerna 1 : 4 3 0 och II: 50 4 yrkar motionärerna skrivelse
till Kungl. Maj:t om utredning och förslag till 1961 års riksdag om en
demokratisering av skattepolitiken innebärande bl. a. att omsättningsskatten
avskaffas från och med den l juli 1961. Som motivering härför åberopas
i huvudsak följande. Den nuvarande skattepolitiken är mogen för eu
grundlig översyn. Efter genomförandet av 1947 års skattereform har en rad
åtgärder vidtagits som inneburit en fortgående och snabb förskjutning från
direkt till indirekt beskattning. Omsättningsskatten, liksom övriga indirekta
skatter på nödvändiga konsumtionsvaror, är oförenlig med en demokratisk
skattepolitik, då dessa skalteformer inte medger all skattebördan anpassas
till inkomsttagarnas ekonomiska bärkraft utan drabbar hårdast de
minst bärkraftiga. Motionärerna anser del därför nödvändigt att omläggning
av skattesystemet genomföres så alt de verkligt stora inkomsttagarna
får svara för eu betydligt större del av statsutgifterna än vad de gör nu.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960
Samtidigt måste skattebördan för små och medelstora inkomsttagare lättas
genom slopandet av omsättningsskatten och en sänkning av den direkta
statsskatten.
Motionärerna vidhåller sitt vid 1959 års höstriksdag framlagda skatteprogram,
som innebär höjning av förmögenhetsbeskattningen till i genomsnitt
2 procent på beskattningsbara förmögenheter över 80 000 kronor, uttagande
av en engångsskatt på 1958 och 1959 års kursstegringsvinster på aktier samt
bibehållande av bolagsskatten vid 50 procent. Därjämte föreslås i särskild
motion besparingar på militärbudgeten. Genom eu sådan besparings- och
skattepolitik skulle enligt motionärernas mening utrymme erhållas för slopande
av omsättningsskatten från den 1 juli 1961 samt för eu sänkning av
den statliga inkomstskatten med sammanlagt omkring 700 miljoner kronor.
Sistnämnda skattesänkning avses skola tillgodoföras små och medelstora
inkomsttagare i enlighet med i motionerna intagna förslag till nya skatteskalor.
Såsom ett led i en demokratisk skattepolitik bör enligt motionärernas
mening jämväl vissa spörsmål avseende nya inkomstkällor för statsmakterna
snarast prövas, bl. a. frågan om eu permanent beskattning av
kursstegringsvinster, om förmögenhetsbeskattning av bolag samt om indragning
till det allmänna av oförtjänt markvärdestegring.
Utskottet
I förevarande sammanhang har utskottet att behandla motionsvis väckta
förslag om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära en översyn
— helt eller delvis — av vårt nuvarande skattesystem. Sålunda har i
de likalydande motionerna 1:400 av herr Bengtson m. fl. och 11:512 av
herr Hedlund m. fl. framställts yrkande om en allmän översyn av skattesystemet,
avseende utformning och konsekvenser i olika avseenden av
såväl direkt som indirekt beskattning liksom avvägningen mellan dessa
skatteformer. I de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström m. fl.
och II: 528 av herr Ohlin in. fl. har yrkats en översyn av beskattningsreglerna
syftande till reformer, som är ägnade att främja arbetsvilja, sparande
och produktionsstegring samt medföra förenklingar.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att chefen för finansdepartementet
i propositionen nr 150 till innevarande års riksdag framhållit, att
de starkt vidgade uppgifterna för det allmänna och den omvälvande standardstegring,
som kommit hela folket till del, utgör skäl för en omprövning
av skattesystemets utformning. För att erhålla underlag för det fortsatta
reformarbetet har departementschefen därför uppgivit sig ha för avsikt
att inom kort begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkala utredningsmän
med uppgift att till allsidig och förutsättningslös prövning upptaga
frågan om skattesystemets utformning i hela dess vidd, omfattande be
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960
5
skattningen av såväl företag som enskilda personer, varvid utskottet förutsätter
att de i motionerna framförda synpunkterna blir föremål för prövning.
Under sådana förhållanden finner utskottet inte skäl föreligga för
riksdagen att avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öhman och
Helmer Persson samt II: 504 av herr Hagberg m. fl. begärts utredning och
förslag till 1961 års riksdag om en demokratisering av skattepolitiken.
Motionärerna har därvid — förutom en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomsttagare — hl. a. föreslagit en engångsskatt
på kursstegringsvinster, införande av en permanent beskattning
av sådana vinster och av bolagens förmögenheter ävensom en allmän
effektivisering av bolagsbeskattningen. Härigenom skulle det enligt motionärernas
mening bli möjligt att avskaffa varuskatten fr. o. m. den 1 juli
1961.
De förslag som framlagts i de sistnämnda motionerna rör i och för sig
sådana frågor som kan anses falla inom ramen för den förenämnda utredningen.
Emellertid bör det samtidigt understrykas att förutsättningarna för
denna skulle väsentligt förändras om sådana vittgående och delvis mot nu
tillämpade principer inom skattelagstiftningen stridande beskattningsåtgärder
vidtas, som de av motionärerna ifrågasatta. Utskottet anser därför
inte att den i förevarande motioner begärda utredningen bör komma
till stånd.
I anledning av motionärernas uttalande rörande möjligheterna att slopa
den allmänna varuskatten, vilken fråga motionärerna sammanbundit med
frågan om de nyss angivna skärpningarna på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens
område, får utskottet hänvisa till att frågan om slopandet
av den allmänna varuskatten av utskottet behandlas i annat sammanhang.
I de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg och II: 516 av
herr Kollberg m. fl. har frågan upptagits om en översyn av de nuvarande
punktskatternas utformning och verkningar. Även om detta spörsmål avser
ett begränsat område av beskattningen, torde det likväl enligt utskottets
mening vara av sådan karaktär, att det kan förväntas komma att uppmärksammas
vid den förutskickade allmänna översynen av skattesystemet. Någon
särskild utredning för en allmän översyn av punktskatternas utformning
och verkningar bör därför inte i nuvarande läge tillsättas.
Vidare har utskottet i detta sammanhang att behandla yrkandet i de
likalydande motionerna 1:411 av herr Sigfrid Larsson in. fl. och II: 524 av
herr Nilsson i Tvärålund in. fl. om eu förutsättningslös utredning av det
tekniska och administrativa förfarandet vid eu konsumtionsutgiftsbeskattning.
I samband med att frågan om skattesystemets utformning upptas till
allsidig och förutsättningslös prövning torde jämväl ställning komma att
tas till principfrågan om en konsumlionsutgiftsbeskattning bör ingå som
ett led i skattesystemet. Att innan ett sådant principiellt övervägande ägt
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960
rum utreda det tekniska och administrativa förfarandet vid en konsumtionsutgiftsbeskattning
finner utskottet inte böra ifrågakomma. Utskottet
avstyrker därför yrkandet om en utredning i sistnämnda hänseende.
Slutligen vill utskottet framhålla att uppdraget att verkställa en allsidig
översyn av skattesystemet med nödvändighet torde bli relativt tidskrävande,
även om — såsom departementschefen förutsatt — utredningsmännen
kommer att anbefallas att bedriva sitt arbete skyndsamt. Givetvis utesluter
detta inte att mera begränsade problem i samband med beskattningen,
vilkas lösning framstår såsom särskilt önskvärd, kan komma att upptas
till prövning redan innan planläggningen av mera vittsyftande reformer
fullföljts.
Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat samtliga de i motionerna
framförda utredningsyrkandena.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 400 av herr Bengtson
m. fl. och II: 512 av herr Hedlund in. fl.;
2) de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg
och II: 516 av herr Kollberg m. fl.;
3) de likalydande motionerna I: 411 av herr Sigfrid Larsson
m. fl. och II: 524 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.;
4) de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström
m. fl. och 11:528 av herr Ohlin in. fl.; ävensom
5) de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öhman
och Helmer Persson samt II: 504 av herr Hagberg m. fl.
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 17 maj 1960
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960
7
Närvarande:
från förs ta kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Snygg, Jansson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Torsten Mattsson
och Kronstrand*; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Vigelsbo*, Kärrlander,
Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg, Engkvist, Nilsson
i Bästekille* och Kristenson i Göteborg*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.