Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960

1960-05-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:63, Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960

1

Nr 63

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om en allmän översyn av skattesystemet, m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:400 av herr Bengtson m. fl. och 11:512

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om en allmän översyn av skattesystemet i enlighet

med vad i motionerna anförts;

2) de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg och II: 516 av herr

Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära en översyn av det nuvarande punktskattesystemets

verkningar och utformning»;

3) de likalydande motionerna I: 411 av herr Sigfrid Larsson m. fl. och

II: 524 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en förutsättningslös utredning av

det tekniska och administrativa förfarandet samt vissa alternativa möjligheter

vid konsumtionsutgiftsskatt i enlighet med vad i motionerna anförts;

4) de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström m. fl. och II: 528

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t begära en översyn av skattereglerna med beaktande av i motionerna

angivna riktlinjer i syfte att utarbeta förslag att föreläggas riksdagen

till reformer som kan vara ägnade att främja arbetsvilja, sparande

och produktionsstegring samt medföra förenklingar; ävensom

5) de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öliman och Helmer Persson

samt II: 504 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag till 1961

års riksdag om en sådan demokratisering av skattepolitiken som föreslagits

i motionerna och som bl. a. innebär att omsättningsskatten avskaffas från

och med den 1 juli 1961.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 430, II: 512, II: 516, II: 524 och II: 528.

Till utskottet har i anledning av motionerna I: 430 och II: 504 inkommit

ett fyrtiotal skrifter från olika fackliga sammanslutningar.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna 1:400 och 11:512 framhålles att skattesystemet

karakteriseras av brist på konsekvenser och klara linjer. Den bristande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 är 1960

överskådligheten och oklarheten i fråga om de olika beskattningsformernas

inverkan ur social synpunkt försvårar de politiska avgörandena i aktuella

skattefrågor. Det är därför nödvändigt med en allmän översyn av skattesystemet.

avseende utformning och konsekvenser i olika avseenden av såväl

direkt som indirekt beskattning liksom avvägning mellan dessa skatteformer.

Därvid bör man även förutsättningslöst överväga huruvida en sparfrämjande

utgiftsbeskattning kan inordnas i systemet vid en motsvarande

sänkning av den direkta beskattningen. Skattesystemets samhällsekonomiska

funktion måste skjutas i förgrunden för intresset vid verkställandet

av den allmänna översynen. Till prövning bör upptas principfrågan om

avvägning mellan direkt och indirekt skatt. Vidare bär översynen avse

avvägningen mellan statlig skatt och kommunal skatt och den kommunala

skatteutjämningen måste bli föremål för ingående uppmärksamhet. Vidare

bör beaktas att rättsäkerheten måste tillgodoses och att den enskilde skall

ha möjlighet att kunna kontrollera att skatten blir honom riktigt påförd.

I motionerna I: 405 och II: 516 yrkar motionärerna skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran om en översyn av det nuvarande punktskattesystemets

verkningar och utformning. Som motivering härför anföres följande.

1952 års kommitté för indirekta .skatter uttalade i sitt betänkande

att — även för den händelse en allmän varubeskattning icke skulle komma

till stånd -— det framstod som önskvärt att vissa av de nuvarande punktskatterna

omprövades. Kommittén framställde även konkreta förslag härutinnan.

Remissinstanserna har i stort sett varit eniga om att en dylik

översyn borde företagas. I detta sammanhang bör uppmärksammas att de

försäljningsskatter som uttages i detaljistledet medför ett till synes onödigt

omfattande redovisningsarbete för de skattskyldiga.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:411 och 11:524 om

en utredning rörande en konsumtionsutgiftsskatt anföres bl. a. att en sådan

skatt skulle kunna bli ett tillbakahållande medel i fråga om lyx- eller överkonsumtion

i syfte att åstadkomma den nödvändiga kapitalbildningen och

samhällsekonomiska balansen. Det förefaller motionärerna vara en framkomlig

väg att i fråga om fysiska personer införa en kombination av skatt

på inkomster och konsumtionsutgifter. I fråga om juridiska personer skulle

endast skatt på inkomster förekomma. Denna kombination av inkomst- och

konsumtionsutgiftsskatt får inte leda till eu ökning av det samlade skattetrycket

utan det bör i stället vara angeläget att skattetrycket lättas. En

kombinerad konsumtionsutgifts- och inkomstbeskattning erbjuder möjligheter,

som inte hittills använda finans- och penningpolitiska medel kunnat

erbjuda. Den utgör ett kraftigt incitament till ökat sparande och till ökad

kapitalbildning, som är grundläggande förutsättningar för det ekonomiska

framåtskridandet. Den erbjuder större möjligheter till ett rättvist hänsynstagande

till försörjningsbördan än nuvarande beskattning. Den bör även

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 är 1960

3

kunna bli ett verksamt medel i konjunkturpolitiken. Orsaken till att man

hittills tvekat inför det föreslagna skattesystemet ligger i de tekniska svårigheterna,

vilka ansetts vara mycket stora. Dessa svårigheter får icke överdrivas.

Endast eu noggrann utredning kan emellertid skapa klarhet i fråga

om detta skattesystems förutsättningar. En utredning av det tekniska och

administrativa förfarandet liksom av vissa alternativa möjligheter vid konsumtionsutgiftsbeskattning

är därför synnerligen angelägen.

I motionerna 1:412 och 1 1:52 8 framhålles att skattesystemet

i vårt land under senare år ställts under en allt livligare debatt. Även

från håll, där skattetryckets totala höjd ännu inte ansetts ha nått sitt totala

maximum, är man numera av den meningen att den statliga direkta inkomstskatten

nått en sådan storlek alt i varje fall en ytterligare höjning

inte bör företas. En annan synpunkt som ofta framförts är att skattesystemet

i varje fall i vissa delar på ett skadligt sätt motverkar viljan till ökat

sparande och ökade arbetsinsatser. Det har vidare blivit alltför tillkrånglat

och förenklingar efterlyses. Samtidigt kräves sådana omläggningar och

ändringar i skattereglerna, att möjligheterna till att s. k. slcatteskolk starkt

kan begränsas och skattefusket mera effektivt bekämpas. Motionärerna

finner det därför stå klart att tiden mognat för en genomgripande och systematisk

översyn av skattesystemet. Vid eu sådan översyn bör frågan om

fördelningen av direkt och indirekt skatt undersökas och man bör utförligare

belysa de problemställningar som därvid uppkommer. Utgångspunkterna

för eu sådan undersökning har angivits i motionerna, nämligen att

sådana reformer och omläggningar av skattesystemet i dess helhet bör

vidtas, som inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck kan väntas gynnsamt

påverka arbetsvilja, sparande och betingelserna för ökning av produktiviteten

i ekonomin. I övrigt bör översynen härvidlag ske förutsättningslöst.

1 motionerna 1 : 4 3 0 och II: 50 4 yrkar motionärerna skrivelse

till Kungl. Maj:t om utredning och förslag till 1961 års riksdag om en

demokratisering av skattepolitiken innebärande bl. a. att omsättningsskatten

avskaffas från och med den l juli 1961. Som motivering härför åberopas

i huvudsak följande. Den nuvarande skattepolitiken är mogen för eu

grundlig översyn. Efter genomförandet av 1947 års skattereform har en rad

åtgärder vidtagits som inneburit en fortgående och snabb förskjutning från

direkt till indirekt beskattning. Omsättningsskatten, liksom övriga indirekta

skatter på nödvändiga konsumtionsvaror, är oförenlig med en demokratisk

skattepolitik, då dessa skalteformer inte medger all skattebördan anpassas

till inkomsttagarnas ekonomiska bärkraft utan drabbar hårdast de

minst bärkraftiga. Motionärerna anser del därför nödvändigt att omläggning

av skattesystemet genomföres så alt de verkligt stora inkomsttagarna

får svara för eu betydligt större del av statsutgifterna än vad de gör nu.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960

Samtidigt måste skattebördan för små och medelstora inkomsttagare lättas

genom slopandet av omsättningsskatten och en sänkning av den direkta

statsskatten.

Motionärerna vidhåller sitt vid 1959 års höstriksdag framlagda skatteprogram,

som innebär höjning av förmögenhetsbeskattningen till i genomsnitt

2 procent på beskattningsbara förmögenheter över 80 000 kronor, uttagande

av en engångsskatt på 1958 och 1959 års kursstegringsvinster på aktier samt

bibehållande av bolagsskatten vid 50 procent. Därjämte föreslås i särskild

motion besparingar på militärbudgeten. Genom eu sådan besparings- och

skattepolitik skulle enligt motionärernas mening utrymme erhållas för slopande

av omsättningsskatten från den 1 juli 1961 samt för eu sänkning av

den statliga inkomstskatten med sammanlagt omkring 700 miljoner kronor.

Sistnämnda skattesänkning avses skola tillgodoföras små och medelstora

inkomsttagare i enlighet med i motionerna intagna förslag till nya skatteskalor.

Såsom ett led i en demokratisk skattepolitik bör enligt motionärernas

mening jämväl vissa spörsmål avseende nya inkomstkällor för statsmakterna

snarast prövas, bl. a. frågan om eu permanent beskattning av

kursstegringsvinster, om förmögenhetsbeskattning av bolag samt om indragning

till det allmänna av oförtjänt markvärdestegring.

Utskottet

I förevarande sammanhang har utskottet att behandla motionsvis väckta

förslag om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära en översyn

— helt eller delvis — av vårt nuvarande skattesystem. Sålunda har i

de likalydande motionerna 1:400 av herr Bengtson m. fl. och 11:512 av

herr Hedlund m. fl. framställts yrkande om en allmän översyn av skattesystemet,

avseende utformning och konsekvenser i olika avseenden av

såväl direkt som indirekt beskattning liksom avvägningen mellan dessa

skatteformer. I de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström m. fl.

och II: 528 av herr Ohlin in. fl. har yrkats en översyn av beskattningsreglerna

syftande till reformer, som är ägnade att främja arbetsvilja, sparande

och produktionsstegring samt medföra förenklingar.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att chefen för finansdepartementet

i propositionen nr 150 till innevarande års riksdag framhållit, att

de starkt vidgade uppgifterna för det allmänna och den omvälvande standardstegring,

som kommit hela folket till del, utgör skäl för en omprövning

av skattesystemets utformning. För att erhålla underlag för det fortsatta

reformarbetet har departementschefen därför uppgivit sig ha för avsikt

att inom kort begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkala utredningsmän

med uppgift att till allsidig och förutsättningslös prövning upptaga

frågan om skattesystemets utformning i hela dess vidd, omfattande be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960

5

skattningen av såväl företag som enskilda personer, varvid utskottet förutsätter

att de i motionerna framförda synpunkterna blir föremål för prövning.

Under sådana förhållanden finner utskottet inte skäl föreligga för

riksdagen att avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öhman och

Helmer Persson samt II: 504 av herr Hagberg m. fl. begärts utredning och

förslag till 1961 års riksdag om en demokratisering av skattepolitiken.

Motionärerna har därvid — förutom en sänkning av den statliga inkomstskatten

för små och medelstora inkomsttagare — hl. a. föreslagit en engångsskatt

på kursstegringsvinster, införande av en permanent beskattning

av sådana vinster och av bolagens förmögenheter ävensom en allmän

effektivisering av bolagsbeskattningen. Härigenom skulle det enligt motionärernas

mening bli möjligt att avskaffa varuskatten fr. o. m. den 1 juli

1961.

De förslag som framlagts i de sistnämnda motionerna rör i och för sig

sådana frågor som kan anses falla inom ramen för den förenämnda utredningen.

Emellertid bör det samtidigt understrykas att förutsättningarna för

denna skulle väsentligt förändras om sådana vittgående och delvis mot nu

tillämpade principer inom skattelagstiftningen stridande beskattningsåtgärder

vidtas, som de av motionärerna ifrågasatta. Utskottet anser därför

inte att den i förevarande motioner begärda utredningen bör komma

till stånd.

I anledning av motionärernas uttalande rörande möjligheterna att slopa

den allmänna varuskatten, vilken fråga motionärerna sammanbundit med

frågan om de nyss angivna skärpningarna på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens

område, får utskottet hänvisa till att frågan om slopandet

av den allmänna varuskatten av utskottet behandlas i annat sammanhang.

I de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg och II: 516 av

herr Kollberg m. fl. har frågan upptagits om en översyn av de nuvarande

punktskatternas utformning och verkningar. Även om detta spörsmål avser

ett begränsat område av beskattningen, torde det likväl enligt utskottets

mening vara av sådan karaktär, att det kan förväntas komma att uppmärksammas

vid den förutskickade allmänna översynen av skattesystemet. Någon

särskild utredning för en allmän översyn av punktskatternas utformning

och verkningar bör därför inte i nuvarande läge tillsättas.

Vidare har utskottet i detta sammanhang att behandla yrkandet i de

likalydande motionerna 1:411 av herr Sigfrid Larsson in. fl. och II: 524 av

herr Nilsson i Tvärålund in. fl. om eu förutsättningslös utredning av det

tekniska och administrativa förfarandet vid eu konsumtionsutgiftsbeskattning.

I samband med att frågan om skattesystemets utformning upptas till

allsidig och förutsättningslös prövning torde jämväl ställning komma att

tas till principfrågan om en konsumlionsutgiftsbeskattning bör ingå som

ett led i skattesystemet. Att innan ett sådant principiellt övervägande ägt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 dr 1960

rum utreda det tekniska och administrativa förfarandet vid en konsumtionsutgiftsbeskattning

finner utskottet inte böra ifrågakomma. Utskottet

avstyrker därför yrkandet om en utredning i sistnämnda hänseende.

Slutligen vill utskottet framhålla att uppdraget att verkställa en allsidig

översyn av skattesystemet med nödvändighet torde bli relativt tidskrävande,

även om — såsom departementschefen förutsatt — utredningsmännen

kommer att anbefallas att bedriva sitt arbete skyndsamt. Givetvis utesluter

detta inte att mera begränsade problem i samband med beskattningen,

vilkas lösning framstår såsom särskilt önskvärd, kan komma att upptas

till prövning redan innan planläggningen av mera vittsyftande reformer

fullföljts.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat samtliga de i motionerna

framförda utredningsyrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 400 av herr Bengtson

m. fl. och II: 512 av herr Hedlund in. fl.;

2) de likalydande motionerna I: 405 av herr Hagberg

och II: 516 av herr Kollberg m. fl.;

3) de likalydande motionerna I: 411 av herr Sigfrid Larsson

m. fl. och II: 524 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.;

4) de likalydande motionerna I: 412 av herr Lundström

m. fl. och 11:528 av herr Ohlin in. fl.; ävensom

5) de likalydande motionerna I: 430 av herrar Öhman

och Helmer Persson samt II: 504 av herr Hagberg m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1960

7

Närvarande:

från förs ta kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Snygg, Jansson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson, Torsten Mattsson

och Kronstrand*; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Vigelsbo*, Kärrlander,

Magnusson i Borås, Wiklund, Gustafson i Göteborg, Engkvist, Nilsson

i Bästekille* och Kristenson i Göteborg*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.