Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1960-05-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:64, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6i år 1960

1

Nr 64

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om utjämningsskatt

å vissa varor, m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 22 april 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 154, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om utjämningsskatt å vissa varor;

2) förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den

25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen; samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.

I förevarande proposition föreslås — i anslutning till propositionen nr 153

angående vissa åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område, m. m.

— att en särskild utjämningsskatt införes på vissa choklad- och konfektyrvaror

samt på wafers och biscuits.

Utjämningsskatten avses utgå med 50 öre för kilogram av nämnda varor.

Samtidigt skall enligt förslag i propositionen nr 153 särskilda bidrag lämnas,

så att tillverkarna kan erhålla flertalet jordbruksråvaror till världsmarknadspris.

Det föreslås vidare, att tullen på färdigvarorna sänkes till

10 procent, vilken nivå beräknas motsvara det genomsnittliga manufaktureringsskyddet.

Den nya tullen är avsedd att utgöra bastull gentemot EFTAländerna.

I propositionen förordas ytterligare att tullfrihet införes för vissa vegetabiliskt

förgarvade hudar och skinn.

De föreslagna bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1960.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 6i år 1960

Förslag

till

förordning om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas särskild

skatt (utjämningsskatt) för sådana i 2 § angivna varor, som inom riket

yrkesmässigt tillverkas för försäljning eller till riket införas.

2 §■

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt, med undantag för glass samt för pulver

och tabletter, som försatts med socker eller sötningsmedel och äro avsedda

för framställning av läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan hänförliga till tulltaxenummer 19.08.

3 §■

I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt äga

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning

av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning.

4 §.

Skatten utgår med 50 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljas i

detaljhandeln.

5 §•

I fråga om utjämningsskatt som utgår annorledes än vid införsel är

kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning,

dock att kontrollstyrelsen må bevilja anstånd med skattens erläggande

jämväl i andra fall än som angivas i nämnda förordning.

Vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. Bestämmelserna

i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl beträffande införsel.

6 §•

Beträffande den som skall erlägga utjämningsskatt till kontrollstyrelsen

äger styrelsen utfärda för skattekontrollen erforderliga föreskrifter om bokföring

och redovisning rörande försäljning av enligt denna förordning skattepliktiga

varor samt rörande inköp och användning av råvaror till sådana

varor.

7 §■

Bestämmelserna i 5 § förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt skola

äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet

som där sägs skall dock endast föreligga för den som är skattskyldig

till utjämningsskatt för tillverkning av i 2 § avsedda wafers och biscuits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

3

8 §•

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalendermånad

eller, där styrelsen så medger, för varje kalenderkvartal, varunder

skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods

utgång. Kontrollstyrelsen må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva,

att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader

efter utgången av den beskattningsperiod deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden levererats till köpare. Från denna

myckenhet må avdrag göras för varor som återtagits ävensom för varor som

enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

9 §.

Utjämningsskatt, som skall utgå vid införsel till riket, uppbäres i den

ordning som är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande

författningar stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till

efterrättelse beträffande sådan utjämningsskatt.

10 §.

Vid bestämmande av beskattningsvärde enligt förordningen den 25 maj

1941 om varuskatt skall icke inräknas beloppet av utjämningsskatten.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

12 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder,

som erfordras för tillämpningen därefter. Vidare skall iakttagas,

att anmälningsskyldighet som i 7 § sägs skall, om där avsedd tillverkning

påbörjats före förordningens ikraftträdande, fullgöras senast den 14 juli

1960.

Förslag

till

förordning om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, att ur den vid förordningen den 25 maj 1941 om

varuskatt fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1,

skola utgå rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av choklad,

socker, fruktgelé eller dylikt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960 men skall icke äga tilllämpning

i fråga om förhållanden som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1958:31 (förteckningen omtryckt 1953:247).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om tulltaxenr

17.04 B 1, 18.06 B 1, 19.08 A, 21.03 B, 21.04 B och 21.05 B skall, vid tillämpningen

av förordningen angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna

om avvikelse från tulltaxan m. m., avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt

från tullsatsen enligt den nu utfärdade förordningen.

Bilaga

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, in
-

nehållande minst 80 % socker eller sirap, i bulk ...... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra slag ....................................... 20 %

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållan
-

de kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver.................... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt ................ 10 %

2. andra ............................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. varor belagda med utjämningsskatt.................... 10 %

B. andra slag ........................................ • • 20 %

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

Kap. 21. Diverse näringsmedel

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver ........................................ 15 %

B. beredd senap ........................................ 10 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett........................ fri

B. andra slag .......................................... 10 %

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att an
-

vändas uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. vegetabiliskt för garvade hudar och skinn, avsedda att användas

uteslutande för vidare garvning ................ fri

B. andra slag .......................................... 7 %

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 675 av herrar Hagberg och Hedblom samt

II: 837 av herr Rgdén m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj :ts proposition nr 154 med förslag till utjämningsskatt å

vissa varor måtte besluta, att den föreslagna förordningen kompletteras

med övergångsbestämmelser av innehåll att de skattskyldiga industriföretagen

skall efter lagerdeklaration erhålla befrielse från erläggande av utjämningsskatt

på det den 30 juni 1960 kl. 24 inneliggande varulagret»;

2) de likalydande motionerna I: 676 av herrar Hagberg och Hedblom samt

II: 838 av herr Rgdén m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

av propositionen nr 154 beakta vad i motionerna anförts samt

vidtaga härför erforderlig författningsändring;

3) de likalydande motionerna I: 677 av herr Axel Svensson och fru Carlqvist

samt II: 836 av herrar Adamsson och Johansson i Norrköping, vari

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1960

hemställts, »att riksdagen måtte besluta om sådant tillägg till den föreslagna

förordningen om utjämningsskatt å vissa varor, att i samband med

förordningens ikraftträdande den 1 juli 1960 en inventering anbefalls av

då hos fabrikanterna inneliggande lager av rå- och färdigvaror och att prisutjämningsförfarandet

för dessa varor tillämpas i samma utsträckning som

avses efter förordningens ikraftträdande»; samt

4) motionen 11:835 av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 154 angående förslag till

utjämningsskatt å vissa varor måtte besluta, att den däri föreslagna skatten

av 50 öre per kilo måtte ersättas med en på varans värde utgående procentuell

skatt i fråga om choklad- och konfektyrvaror, som är skattepliktiga

enligt förordningen den 25 maj 1941, samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 677, II: 835, II: 837 samt II: 838.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

I. Fråga om utjämningsskatt på vissa livsmedelsprodukter, s. 7—13.

II. Fråga om tullfrihet för vissa hudar och skinn, s. 13—15.

III. Depaxtementschefens hemställan, s. 15.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna 1:675 och 11:837 anföres i

huvudsak. Lagren av färdigvaror hos såväl choklad- och konfektyiundustrien

som hos kex- och wafersindustrien är den 1 juli med hänsyn till förestående

semestrar in. in. väsentligt större än normalt. På grund härav blir

läget för dessa industrier då utjämningsskatten införes synnerligen allvarligt.

Industrierna har för de råvaror, som ingår i färdigvarulagret den 1 juli

1960, betalat de höga svenska jordbrukspriserna. Att förutom dessa höga

priser dessutom belasta industrierna med en utjämningsskatt avsedd att

kompensera en restitution, som i detta fall icke erhålles, måste uppenbarligen

vara orimligt. Sedan en lång följd av år har choklad- och konfektyrindustrien

haft att kämpa med stora svårigheter. Genom den mycket höga

varuskatten har konsumtionen per capita av choklad och konfektyrer i

Sverige sjunkit med 20 % sedan tiden före kriget. Den höga varuskatten

har drivit upp industriens kostnader så att dess konkunenskraft starkt

försämrats gentemot utlandet. Detta har haft till följd att importen stigit

mycket kraftigt. Redan mot bakgrunden av dessa förhållanden är det omöjligt

för denna industri att genom prishöjningar kompensera sig för den

extra pålaga på cirka 3 milj. kronor, som utjämningsskatten på lagren den

1 juli skulle innebära. De synpunkter som ovan anförts beträffande chok
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

7

lad- och konfektyrindustrien gäller i minst lika hög grad för kex- och

wafersindustrien. Mot bakgrund av vad som ovan anförts måste det anses

vara fullt motiverat att de föreslagna bestämmelserna rörande utjämningsskattens

uttagande förses med en övergångsbestämmelse, som medger industrierna

att efter lagerdeklaration erhålla befrielse från erläggande av utjämningsskatt

på det den 30 juni 1960 kl. 24 inneliggande lagret. Några

kontrolltekniska och administrativa svårigheter att infoga en sådan övergångsbestämmelse

i det föreslagna utjämningssystemet kan icke föreligga.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 676 och II: 838

framhåller att emballaget på choklad- och kexvaror har en vikt som motsvarar

9—10 % av varans nettovikt. Den föreslagna skatten skulle således

komma att utgå icke med 50 öre per kg utan med ca 55 öre per kg. Detta

gäller som ett genomsnitt för industrien. En vara som förpackas i mera skyddande

förpackning av t. ex. folie, kartong eller burk blir således extra hårt

beskattad. Markant blir det oriktiga i detta sätt att beräkna utjämningsskatten

om man jämför helt oförpackade varor med förpackade varor. Då

utvecklingen i anslutning till den vidgade förekomsten av självbetjäningsbutiker

generellt går mot ökad förpackningsgrad, synes det därför ur alla

synpunkter orimligt att belägga emballage med ännu en skatt. Redan nu är

emballaget hårt beskattat genom den nu förekommande värdemässiga varuskatten.

Helt ologisk blir denna beskattning även av emballaget, som för

övrigt skulle tillföra statsverket ca 2—3 milj. kronor mot bakgrunden av

syftet med den nu aktuella utjämningsskatten. Syftet är ju att bereda statsverket

kompensation dels för utjämningen av berörda industriers kostnader

för svenska jordbruksråvaror till s. k. världsmarknadspris, dels ock

för det inkomstbortfall som uppstår för statsverket genom att den särskilda

varuskatten på grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna kommer

att räknas på ett lägre beskattningsvärde än nu. Samtliga de beräkningar,

som ligger till grund för prisutjämningsförfarandet och därmed även för

utjämningsskatten, har också i enlighet härmed uppgjorts på basis av varornas

nettovikt. Om utjämningsskatten skulle fastställas att utgå på varornas

vikt inklusive konsumentemballage, innebär detta följaktligen att

den nyinförda skatten klart går längre och drabbar industrien hårdare än

vad som kan motiveras med dess verkliga syfte.

Mot bakgrunden härav bör antingen 4 § i den föreslagna förordningen

ändras så att utjämningsskatt beräknas på varans nettovikt eller skattesatsen

ändras från 50 öre per kg till 45 öre per kg räknat på varans vikt

inkl. konsumentemballage, varigenom det totala skattebelopp som inflyter

motsvarar det uttalade syftet.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1:6 7 7 och II:

836 anföres bl. a. Då utjämningsskatten enligt förslaget skall utgå på

alla i sammanhanget ifrågakommande varor som tillverkaren säljer fr. o. in.

den 1 juli, måste detta komma att innebära att denna skatt tillämpas även

för den del av fabrikanternas inneliggande varor som tillverkats före den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1960

1 juli och för vilkas råvaror således inte världsmarknadspris tillämpats.

Följden måste bli att fabrikanterna, för att undvika utjämningsskatt på

varor tillverkade före den 1 juli, bringar ner sina varulager till det minsta

möjliga fram till detta datum, vilket i sin tur kan medföra rubbningar i

produktionen, exempelvis genom tillverkningsstopp under juni månad. Sådana

icke önskvärda följder av utjämningsskattens tillkomst kan elimineras

genom en föreskrift om en inventering per den 30 juni av de hos fabrikanterna

inneliggande rå- och färdigvarorna och ett därpå baserat utjämningsförfarande

på råvarupriserna även för dessa. Några större organisatoriska

eller andra praktiska problem i samband med en sådan inventering

torde inte föreligga, enär kontrollen härvidlag torde kunna handhas av redan

existerande kontrollorgan.

I motionen 11:835 anföres i huvudsak följande. En skatt baserad

på vikt drabbar produkter i olika prislägen olika, räknat i procent på deras

värde. Sålunda medför 65 % varuskatt plus 50 öre per kilo å nettovikten,

att varor som kostar 10 kronor per kilo totalt belastas med 70 %

skatt, medan varor till 1: 50 kronor per kilo belastas med 99 % skatt. Vidare

framhålles, att jorbruksnämnden har gjort sina beräkningar och föreslagit

en utjämningsskatt baserad på respektive varors nettovikt, varemot i

propositionen nr 154 föreslås, att utjämningsskatten skall uttas på varans

vikt inklusive visst emballage. Med hänsyn till att emballaget för många

varuslag utgör en väsentlig del av varans totalvikt till konsument, måste

det anses obilligt att utjämningsskatt skall beräknas på varans vikt inkl.

emballage.

Jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen har ansett sig böra förorda en

viktskatt i stället för en höjning av nu utgående skatt av det skälet, att

därigenom skulle uppnås ett rättvisare förhållande mellan skattehöjning

och utjämningsbelopp för de olika produkter, varom här är fråga. Enligt

motionärernas mening vore det dock mera rättvist att varje produkt efter

erhållen råvarukompensation belastas med samma procentuella utjämningsskatt.

En utjämningsskatt på exempelvis 10 %, alltså en höjning av

varuskatten från 65 % till 75 %, betyder, att dyrare produkter i stort sett

erhåller samma nettoskattebelastning i öre per kilo som jordbruksnämnden

kalkylerat med, medan billigare produkter erhåller något minskad nettoskattebelastning.

Därutöver framhålles, att man med en utjämningsskatt

baserad på värdet i stället för på vikt uppnår, att eventuellt framtida ändringar

i skattesatsen, uppåt eller nedåt, också drabbar alla varor procentuellt

lika. Man undviker därigenom strukturförändringar inom branschen.

Åtskilliga konfektyrvaror säljes icke efter vikt utan per styck. Vikten på

dessa typer av varor kan ofta produktionstekniskt icke göras konstanta, så

att vikten på varan växlar från leverans till leverans. Med en utjämningsskatt

baserad på vikt uppstår då stora svårigheter för både tillverkaren och

den kontrollerande myndigheten att fastställa utjämningsskatten per tillverkningsenhet.

Vid en utjämningsskatt baserad på värdet bortfaller dessa

svårigheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1960 9

Jordbruksnämnden nämner, att konsekvenserna av en viktskatt skulle

bli »att de billigare produkterna finge ett i förhållande till de dyrare produkterna

mera rättvist avvägt importskydd än vad nu är förhållandet».

Att utforma en skatt så, att en viss grupp varor — vare sig det gäller dyra

varor eller billigare varor — erhåller ett bättre importskydd torde utan

tvivel vara oförenligt med EFTA-konventionens principer. Utformas emellertid

utjämningsskatten i procent på respektive varors värde åstadkommes

intet protektionistiskt element i avgiften. Med tanke på hela förslagets provisoriska

karaktär torde det vara oklokt att vidtaga åtgärder, som kan väcka

opposition hos andra intresserade EFTA-länder, när sådan opposition går

att undvika.

En utjämningsskatt på 10 % å 11 % på värdet i stället för 50 öre per

kilo ger i stort sett samma skatteintäkt. Redovisning av en skatt baserad

på vikt ger kontrollstyrelsen extra arbete vad gäller svensktillverkade varor.

En viss personalförstärkning hos kontrollstyrelsen förutses. Också tullverket

ges extra arbete vad gäller importvarorna. Det största merarbetet

får emellertid de berörda industrierna.

Utskottet

Det föreliggande förslaget om införande av en särskild utj ämningsskatt

är föranlett av att enligt konventionen angående upprättande av

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) vissa av jordbruksregleringen

berörda produkter skall behandlas som industrivaror. För dessa varor

utgående tullar — varav en betydande del motsvarar avgifter, som uttages

inom jordbruksregleringen — avses liksom tullarna på övriga industrivaror

komma att avvecklas i enlighet med konventionens bestämmelser. De

svenska livsmedelsindustrier, som tillverkar ifrågavarande produkter, får

emellertid för sina råvaror erlägga ett med jordbruksavgifterna förhöjt

pris. De skulle därför — om icke särskilda åtgärder vidtoges — genom avvecklingen

av berörda tullar komma att bli missgynnade i förhållande till

företag inom EFTA-länderna som exporterar till Sverige. Dessa svårigheter

avses nu bli eliminerade genom ett särskilt utjämningsförfarande varigenom

de berörda livsmedelsindustrierna får tillgång till råvarorna till världsmarknadspris

samtidigt som den del av tullen på färdigvarorna, som motsvarar

den hittillsvarande råvarufördyringen, slopas. Dessa åtgärder förutsätter

beträffande vissa varor införandet av en särskild utjämningsskatt såväl

i samband med tillverkning inom riket som vid införsel. I förevarande

proposition föreslås nu att utjämningsskatt från och med den 1 juli 1960

införes beträffande wafers och biscuits samt sådana choklad- och konfektyrvaror,

som är belagda med särskild varuskatt enligt 1941 års förordning

med undantag för glass in. m. I övrigt utgår förslaget från att den del av

de ifrågavarande tullarna, som återstår efter nyssnämnda nedskrivning

och motsvarar manufaktureringsskyddet, skall gälla som baslull gentemot

EFTA-länderna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottet!! betänkande 64 år 1960

Genomförandet av ett utjämningsförfarande på området erbjuder uppenbarligen

åtskilliga problem. Såvitt avser bageriprodukter — varav biscuits

omfattas av förslaget — tillkommer speciella administrativa och kontrolltekniska

svårigheter, vilka på sätt i propositionen förordats nödvändiggör

en begränsning såväl av det skattepliktiga området som av antalet skattskyldiga.

Då emellertid eu utjämning via beskattning — såsom departementschefen

framhållit — i nuvarande läge synes erbjuda den tills vidare

lämpligaste lösningen, finner utskottet sig böra tillstyrka införandet av en

särskild utjämningsskatt på de berörda varorna. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet, att utformningen av åtgärderna upptages till

förnyad prövning, då tillräckligt material för en mer ingående bedömning

föreligger.

Utjämningsskatten föreslås i propositionen skola för samtliga berörda varor

utgå med 50 öre för kilogram, varvid i varans vikt inräknas också emballage.

Förslaget innebär vidare att skatten uttages av kontrollstyrelsen i anslutning

till uppbörden av den särskilda varuskatten.

Mot skattens utformning bär i motioner framförts erinringar i ett par

hänseenden. I motionen II: 835 hemställes att den föreslagna viktskatlen såvitt

avser choklad- och konfektyrvaror ersättes med en på varans värde utgående

procentuell skatt. I de likalydande motionerna 1:676 och 11:838

hemställes om sådan ändring av bestämmelserna att antingen utjämningsskatten

beräknas på varans nettovikt (exklusive emballage) eller skattesatsen

sänkes från 50 öre till 45 öre för kilogram, beräknat efter varans bruttovikt

(inklusive emballage).

Vad angår frågan om utjämningsskattens utformning såsom vikt- eller

värdeskatt finner utskottet i likhet med departementschefen att man genom

att välja en viktskatt uppnår ett rättvisare förhållande mellan skatten

och den efter vikten beräknade ersättningen för råvarukostnaderna för de

berörda produkterna. Även med hänsyn till utjämningsförfarandets utformning

i övrigt synes en viktskatt vara ändamålsenligast. Utskottet får därför

avstyrka de framlagda motionsförslagen om viktskattens ersättande med en

värdeskatt. Beträffande frågan om medräknande av emballaget vid skattens

fastställande vill utskottet erinra om att de föreslagna bestämmelserna

utformats i anslutning till vad som redan gäller i fråga om den särskilda

varuskatten. Utskottet vill också understryka att det på choklad- och konfektyrvaror

uttagna skattebeloppet — inbegripet vad som motsvarar emballaget

— icke överstiger de för dessa varor uppkommande utjämningskostnaderna.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet också de nu berörda

motionsförslagen. Icke heller i övrigt finner utskottet anledning till erinran

mot utformningen av den föreslagna beskattningen.

I de inbördes likalydande motionerna I: 675 och II: 837 samt I: 677 och

II: 836 har — med olika utformning — framställts yrkanden om att de av

utjämningsskatten berörda företagens lager vid tidpunkten för förordningens

ikraftträdande undantages från beskattningen. Även enligt utskottets

mening bör åtgärder i sådant syfte vidtagas. Utskottet förordar därför afl

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande 64 år 1960

11

från deklarerad skattepliktig tillverkning avdrag må göras för den 30 juni

1960 inneliggande lager av skattepliktiga varor, dock endast i den mån lagret

överstiger 200 kilogram. Detta innebär att skattskyldighet i praktiken

inträder först sedan tillverkaren till sina köpare levererat det lager som föreligger

vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Det kan

måhända förtjäna påpekas, att den här förordade regeln icke kommer att

föranleda tillämpning av 29 § andra stycket i 1959 års förordning rörande

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

I anslutning till vad nu anförts tillstyrker utskottet att utjämningsskatt

från och med den 1 juli 1960 införes på vissa choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits i enlighet med de i propositionen föreslagna bestämmelserna

med den ändringen att skatt på sätt nyss förordats icke skall

utgå för den 30 juni 1960 inneliggande lager.

Mot de i propositionen framlagda förslagen om ändring i tulltaxan

med avseende på utjämningsbeskattade varor föreligger från utskottets sida

ingen erinran liksom inte heller mot övriga förslag sammanhängande

med utjämningsskattens införande.

Utskottet tillstyrker det i propositionen ävenledes framlagda förslaget om

tullfrihet för vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn, som införes

till landet av garverier för vidare beredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition, nr 154, icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas samt i anledning av de likalydande motionerna

I: 675 av herrar Hagberg och Hedblom samt II: 837

av herr Rydén m. fl. ävensom de likalydande motionerna

I: 677 av herr Axel Svensson och fru Carlqvist samt II: 836

av herrar Adamsson och Johansson i Norrköping — måtte

antaga

1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om utjämningsskatt å vissa varor med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan

före ikraftträdandet med avseende på

åtgärder, som erfordras för tillämpningen

därefter. Vidare skall iakttagas,

att anmälningsskyldighet som i

7 g sägs skall, om där avsedd till
-

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1960. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan

före ikraftträdandet med avseende på

åtgärder, som erfordras för tillämpningen

därefter.

/ samband med ikraftträdandet

skall följande iakttagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande 6b år 1960

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

verkning påbörjats före förordning- 1. Den som har att erlägga skatt

ens ikraftträdande, fullgöras senast till kontrollstyrelsen må från skatteden

14 juli 1960. pliktig tillverkning som av honom

deklareras göra avdrag för sitt lager av

skattepliktiga varor den 30 juni 1960

klockan 2b, dock endast i den mån

lagret överstiger 200 kilogram. Avdrag

som nu sagts må dock åtnjutas,

endast om den skattskyldige före utgången

av augusti 1960 till kontroUstyrelsen

avlämnat särskild deklaration

angående nämnda lager.

2. Anmälningsskyldighet som i 7 §

förordningen sägs skall, om där avsedd

tillverkning påbörjats före förordningens

ikraftträdande, fullgöras

senast den 14 juli 1960.

2) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om upphävande i viss del av den vid förordningen den 25

maj 1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen;

samt

3) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

B) att följande motioner, nämligen

1) _ de likalydande motionerna I: 675 av herrar Hagberg

och Hedblom samt II: 837 av herr Rydén m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 676 av herrar Hagberg

och Hedblom samt II: 838 av herr Rydén m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 677 av herr Axel Svensson

och fru Carlqvist samt II: 836 av herrar Adamsson och

Johansson i Norrköping, ävensom

4) motionen II: 835 av herr Bengtsson i Göteborg,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande 6b år 1960

13

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson*,

Snygg, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Siegbahn

och Sundin*; samt

från andra kammaren: herrar Sundström*, Nilsson i Svalöv, Kollberg*,

Allard*, Kärrlander, Magnuss®n i Borås*, Wiklund, Larsson i Luttra,

Stenberg och Carlsson i Västerås*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Nilsson i Svalöv, Kollberg, Magnusson i

Borås och Stenberg, vilka anfört följande:

I § 4 av det vid propositionen fogade författningsförslaget utsäges att utjämningsskatt

skall utgå med 50 öre per kg och beräknas på varans vikt

inklusive »sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande

slag försäljas i detaljhandeln.»

Inom ifrågavarande industrier har dylikt emballage en vikt som motsvarar

9—10 % av varans nettovikt. Den föreslagna skatten skulle således

komma att utgå icke med 50 öre per kg nettovikt utan med ca 55 öre. Detta

gäller som ett genomsnitt för industrien. Självfallet varierar emballagets

vikt från varugrupp till varugrupp. Helt ologisk blir denna extra beskattning

av emballaget — vilken för övrigt skulle tillföra statsverket ca 2 å 3

milj. kronor — om man ser den mot bakgrunden av syftet med den nu aktuella

utjämningsskatten. Huvudsyftet är ju att bereda statsverket kompensation

för utjämningen av berörda industriers kostnader för svenska jordbruksråvaror

till s. k. världsmarknadspris samt även för det inkomstbortfall

som uppstår för statsverket genom att den särskilda varuskatten på

grund av prisutjämningen på jordbruksråvarorna kommer att räknas på

ett lägre beskattningsvärde än nu.

Samtliga de beräkningar, som ligger till grund för prisutjämningsförfarandet

och därmed även för utjämningsskatten, har i enlighet härmed uppgjorts

på basis av 50 öre på varornas nettovikt. Om utjämningsskatten skulle

fastställas att utgå på varornas vikt inklusive konsumentemballage, innebär

detta följaktligen att den nyinförda skatten klart går längre och

drabbar industrien hårdare än vad som kan motiveras med dess verkliga

syfte.

Mot bakgrunden av vad som ovan sagts bör skattesatsen ändras från 50

öre per kg till 45 öre per kg räknat på varans vikt inklusive konsumentemballage,

varigenom det totala skattebelopp som inflyter motsvarar det

uttalade syftet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande 64 år 1960

Med hänsyn till vad här anförts anser vi, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 676 av herrar Hagberg och Hedblom och II: 838 av herr

Rydén m. fl. måtte besluta att 4 § i förordningen om utjäinningsskatt

å vissa varor erhåller följande lydelse:

»Skatten utgår med 45 öre för kilogram. I varans vikt

inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av

ifrågavarande slag försäljas i detaljhandeln.»

600055

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:345 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1960/61, m. m. a1 i texten