Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 40 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1960-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:65, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 40 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial nr 65 år 1960

1

JNr 65

Bevillningsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas

skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr

40 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370), m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

I de i bevillningsutskottets betänkande nr 40 behandlade likalydande motionerna

I: 204 av fru Segerstedt-Wiberg m. fl. och II: 245 av fru WalleriusGunne

m. fl. om höjning av vissa avdrag vid inkomstbeskattningen för ogift

med hemmavarande barn hade hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
-

Förslag

till

Lag om ändring av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att till 39 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall fogas ett fjärde moment av nedanstående lydelse.

39 §.

4 mom. Vad i 3 mom. stadgas angående gift skattskyldig skall äga motsvarande

tillämpning å skattskyldig, som under beskattningsåret varit ogift

(varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande

eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet barn, vilket stått under

hans vårdnad och för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har kamrarna vid behandlingen

av utskottets förenämnda betänkande stannat i skiljaktiga beslut

såvitt gäller motionerna I: 204 och II: 245. Första kammaren har således

bifallit utskottets hemställan beträffande berörda motioner, medan

andra kammaren bifallit det förslag, som innefattas i den av herr Hagberg

m. fl. avgivna, med V betecknade reservationen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Åt 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets memorial nr 65 år 1960

S. k. sparavdrag kan för närvarande medges ensamstående skattskyldig

med högst 300 kronor och gifta skattskyldiga med tillsammans högst 600

kronor. I motionerna I: 204 och II: 245 förordad ändring av 39 § kommunalskattelagen

innebär att ensamstående skattskyldig med hemmavarande

barn, för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, skall likställas med

gift skattskyldig i fråga om rätten att åtnjuta sparavdrag. Reservationen

innefattar bifall till motionsyrkandet.

Den föreslagna bestämmelsen skulle, om den antas av riksdagen, komma

att äga tillämpning ej endast vid den kommunala beskattningen utan även

vid den statliga inkomstbeskattningen. Enligt 2 § förordningen om statlig

inkomstskatt skall nämligen i fråga om vad som är att hänföra till skattepliktig

inkomst ävensom angående beräkning av inkomst från olika förvärvskällor

gälla vad i vissa bestämmelser i kommunalskattelagen — däribland

39 § — är stadgat.

Kamrarnas skiljaktiga beslut innebär, att första kammaren avslagit motionsyrkandet,

medan däremot andra kammaren bifallit detsamma. Då de

skiljaktiga besluten således är helt motsatta, kan sammanjämkning inte

äga rum.

Utskottet har emellertid tagit under övervägande, huruvida den föreliggande

frågan kan bliva föremål för gemensam omröstning. Vid bedömandet

av detta spörsmål är att märka, att sådan omröstning inte kan ifrågakomma

beträffande kommunala beskattningsfrågor. Däremot skall gemensam omröstning

ske beträffande grunderna för en bevillning, vartill hänföres bl. a.

reglerna om rätt till avdrag vid beräkning av den till statlig inkomstskatt

skattepliktiga inkomsten. Då emellertid den i motionerna föreslagna författningsändringen

gäller en bestämmelse i kommunalskattelagen och gemensam

omröstning icke bör ske beträffande stadganden i denna lag, har

utskottet ansett sig förhindrat att förorda sådan omröstning. Utskottet har

fördenskull — ehuru den ifrågasatta författningsändringen är av betydelse

även för den statliga beskattningen — funnit den föreliggande frågan ha för

innevarande riksdag förfallit, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 maj 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf Elofsson, Söderquist, Bengtson och Oscar

Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Nilsson i S valöv, Kollberg,

Allard, Kärrlander, Magnusson i Borås, Engkvist, Larsson i Luttra, tru

Holmqvist och herr Stenberg.

600963 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten