Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955

1960-05-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:66, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

1

Nr 66

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning jämte i

ämnet väckta motioner.

.J7 iJ f.''. m\t:

I en den 22 april 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 157, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I syfte att dämpa investeringarna under det nu pågående konjunkturuppsvinget

föreslås, att företagen erbjudes ett extra avdrag vid taxeringen, om

de före den 1 november 1960 gör inbetalningar i riksbanken motsvarande

hela avsättningen till en blivande investeringsfond för rörelse. Medlen skall i

sin helhet innestå till slutet av 1961. Samtidigt föreslås, att den inbetalning

till riksbanken, som eljest utgör en förutsättning för att avsättning till investeringsfond

skall medföra rätt till avdrag vid taxeringen, höjes från fyrtio

till femtio procent av fondavsättningen. Avsikten härmed är att sådan

avsättning inte skall medföra en i högkonjunkturlägen olämplig ökning av

företagens likviditet.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 3, 5, 10, 16, 18 och 22 §§ förordningen den 27

maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning ävensom anvisningarna

till 3 § samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

Nuvarande lydelse:

3 §■

Avdrag för — — — av årsvinsten.

Avdrag enligt denna förordning må

åtnjutas allenast därest ett belopp

motsvarande fyrtio procent av den

gjorda avsättningen inbetalats å särskilt

konto (konto för investering i

skogsbruk respektive i rörelse) i riksbanken.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

Å konto---22 §§ stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången

av det kalenderår varunder inbetalningen

verkställts, äger företaget

att efter uppsägning hos riksbanken

uttaga högst trettio procent av det

ursprungligen inbetalta beloppet eller,

i förekommande fall, av vad därav

återstår efter återbetalning enligt

18 §. Det belopp som sålunda ifrågakommer

till uttag efter uppsägning

skall minskas med vad som må hava

återbetalats med stöd av 16 och 22

§§. Har uttag efter uppsägning skett,

åligger det riksbanken att lämna underrättelse

därom till länsstyrelsen

för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet.

Särskild underrättelse

skall lämnas för varje i 3 § angivet

konto från vilket uttag skett samt innehålla

uppgift om företagets namn 1

1 Senaste lydelse av 5 och 22 §§ se 1959:69.

Föreslagen lydelse:

3 §.

Avdrag för---av årsvinsten.

Avdrag enligt denna förordning må

åtnjutas allenast därest ett belopp

motsvarande femtio procent av den

gjorda avsättningen inbetalats å särskilt

konto (konto för investering i

skogsbruk respektive i rörelse) i riksbanken.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §.

Å konto---22 §§ stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången

av det kalenderår varunder inbetalningen

verkställts, äger företaget

att efter uppsägning hos riksbanken

uttaga högst trettio procent av det

ursprungligen inbetalta beloppet eller,

i förekommande fall, av vad därav

återstår efter återbetalning enligt

18 §. Det belopp som sålunda ifrågakommer

till uttag efter uppsägning

skall minskas med vad som må hava

återbetalats med stöd av 16 och 22

§§. Har uttag efter uppsägning skett,

åligger det riksbanken att lämna underrättelse

därom till länsstyrelsen

för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet.

Särskild underrättelse

skall lämnas för varje i 3 § angivet

konto från vilket uttag skett samt innehålla

uppgift om företagets namn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

3

Nuvarande lydelse:

och adress ävensom det uttagna beloppets

storlek.

När medel---senare insätt
ningar.

10 §.

Företag, som jämlikt 5 § andra

stycket uttagit medel från konto för

investering, skall det beskattningsår,

varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande

investeringsfond för i

11 § angivet ändamål taga i anspråk

ett belopp motsvarande två och en

halv gånger det från kontot uttagna

beloppet.

16 §.

Om investeringsfond enligt av

Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen

meddelat beslut skall eller

må tagas helt eller delvis i anspråk,

äger företaget hos riksbanken, i den

ordning nedan sägs, från konto

för investering utfå fyrtio procent

av det belopp av investeringsfonden

som i enlighet med beslutet skall eller

må tagas i anspråk. Det ankommer

på arbetsmarknadsstyrelsen att

efter därom av företaget gjord framställning

förordna om utbetalning

som nyss sagts. Sedan utbetalning

skett skall riksbanken lämna underrättelse

därom till arbetsmarknadsstyrelsen

med angivande av företagets

namn och adress samt det utbetalta

beloppets storlek och från vilket

konto för investering uttag skett.

Föreslagen lydelse:

och adress ävensom det uttagna beloppets

storlek med angivande jämväl

av hur mycket av de uttagna medlen,

som inbetalats efter den 30 juni

1960.

När medel---— senare insätt
ningar.

10 §.

Företag, som jämlikt 5 § andra

stycket uttagit medel från konto för

investering, skall det beskattningsår,

varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande

investeringsfond för i

11 § angivet ändamål taga i anspråk

ett belopp motsvarande två och en

halv gånger eller, om uttag sker av

medel som inbetalats efter den 30

juni 1960, två gånger det från kontot

uttagna beloppet.

16 §.

Om investeringsfond enligt av

Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen

meddelat beslut skall eller

må tagas helt eller delvis i anspråk,

äger företaget hos riksbanken, i den

ordning nedan sägs, från konto för

investering utfå fyrtio procent eller,

om uttag sker av medel som inbetalats

efter den 30 juni 1960, hälften

av det belopp av investeringsfonden

som i enlighet med beslutet skall eller

må tagas i anspråk. Det ankommer

på arbetsmarknadsstyrelsen att

efter därom av företaget gjord framställning

förordna om utbetalning

som nyss sagts. Sedan utbetalning

skett, skall riksbanken lämna underrättelse

därom till arbetsmarknadsstyrelsen,

med angivande av ey mindre

företagets namn och adress samt

det utbetalta beloppets storlek än

även hur mycket av de uttagna medlen,

som inbetalats efter den 30 juni

1960, ävensom från vilket konto för

investering uttag skett.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 samt. Nr 66

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 ar 1960

Nuvarande lydelse:

18 §.

Har företag för visst beskattningsår

å konto för investering inbetalt

mer än fyrtio procent av det belopp

för vilket avdrag i enlighet med bestämmelserna

i 3 § åtnjutits för samma

beskattningsår, skall länsstyrelsen,

på framställning av företaget,

förordna om återbetalning av det till

kontot för mycket inbetalta beloppet.

22 §.

Har investeringsfond helt eller delvis

återförts till beskattning, skall

länsstyrelsen, på framställning av företaget,

förordna om återbetalning

från vederbörligt konto för investering

av ett belopp motsvarande fyrtio

procent av den återförda fondavsättningen

i den mån medlen icke tidigare

återgått till företaget. Förordnande

som nu sagts må ej utan medgivande

av vederbörande taxeringsintendent

meddelas förrän taxeringen

vunnit laga kraft.

Föreslagen lydelse:

18 §.

Har företag för visst beskattningsår

å konto för investering inbetalt

mer än femtio procent av det belopp,

vilket företaget avser att avsätta till

investeringsfond eller för vilket vid

taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet

med bestämmelserna i 3 §, skall länsstyrelsen,

på framställning av företaget,

förordna om återbetalning av det

till kontot för mycket inbetalta beloppet.

Vid återbetalning som nu sagts

skola, om insättningar verkställts vid

olika tillfällen, tidigare för beskattningsåret

gjorda inbetalningar tagas i

anspråk före senare insättningar.

22 §.

Har investeringsfond helt eller delvis

återförts till beskattning, skall

länsstyrelsen, på framställning av företaget,

förordna om återbetalning

från vederbörligt konto för investering

av ett belopp motsvarande fyrtio

procent eller, om återbetalningen

avser medel som inbetalats efter

den 30 juni 1960, hälften av den

återförda fondavsättningen i den mån

medlen icke tidigare återgått till företaget.

Förordnande som nu sagts

må ej utan medgivande av vederbörande

taxeringsintendent meddelas

förrän taxeringen vunnit laga kraft.

Anvisningar

till 3 §.

Med bruttointäkt — — — denna

förordning.

Med årsvinst---eller icke.

Har inbetalning å något i 3 § andra

stycket omförmält konto verkställts

med lägre belopp än som svarar mot

fyrtio procent av fondavsättningen,

skall avdrag medgivas med två och

en halv gånger det inbetalta beloppet.

till 3 §.

Med bruttointäkt — — —- denna

förordning.

Med årsvinst — — — eller icke.

Har inbetalning å något i 3 § andra

stycket omförmält konto verkställts

med lägre belopp än som svarar mot

femtio procent av fondavsättningen,

skall avdrag medgivas med två gånger

det inbetalta beloppet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

■därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skola fortfarande äga tillämpning beträffande 1960 års

taxering samt beträffande eftertaxering för år 1960 och tidigare år, så ock

i fråga om 1961 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1961, om

företagets beskattningsår utgått före den 1 maj 1960 och tillika inbetalningen

i riksbanken för beskattningsåret i sin helhet verkställts före den 1 juli 1960.

I avseende å 1961 års taxering skall iakttagas följande.

1) Det åligger riksbanken att i de uppgifter, som riksbanken under taxeringsåret

1961 enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 27 maj 1955

(nr 256) skall översända till länsstyrelsen, angiva i vad mån inbetalning,

som för beskattningsåret verkställts under år 1960, skett före den 1 juli

eller efter den 30 juni men före den 1 augusti, eller ock efter den 31 juli

men före den 1 november.

2) Om ett företag för det beskattningsår, för vilket taxering i första instans

äger rum år 1961, men efter den 30 juni 1960 och före den 1 november

samma år inbetalat medel å konto för investering i rörelse i riksbanken

och avsättningen till investeringsfond för rörelse icke överstiger det inbetalta

beloppet, må avdrag för avsättningen åtnjutas utan hinder av bestämmelserna

i 3 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256).

3) Har ett företag gjort inbetalning som vid 2) sägs, må företaget, utöver

föreskrivet avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse, vid taxeringen

till statlig inkomstskatt åtnjuta extra avdrag på sätt nedan angives.

a) Om avsättningen till investeringsfond motsvarar sådan inbetalning

som vid 2) sägs, medgives avdrag med 12 procent av vad som må hava inbetalats

före den 1 augusti 1960 och med 8 procent av vad som må hava

inbetalats nämnda dag eller senare, dock före den 1 november 1960.

b) överstiger avsättningen till investeringsfond sådan inbetalning, som

vid 2) sägs, må extra avdrag för nämnda inbetalning det oaktat åtnjutas, om

företaget i eljest föreskriven ordning å konto för investering i rörelse inbetalat

halva skillnadsbeloppet.

c) Medgives extra avdrag, skall taxeringsnämnden härom skriftligen underrätta

taxeringsintendenten i länet.

4) Extra avdrag som vid 3) sägs må endast åtnjutas, om de medel, som

föranlett avdraget, i sin helhet kvarstå i riksbanken till den 30 december

1961.

5) Kungl. Maj :t äger, om det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

befinnes vara av synnerlig vikt, medgiva att hälften av de vid 4) avsedda

medlen återbetalas före den 30 december 1961 utan att företaget går förlustigt

det extra avdrag som åtnjutits enligt bestämmelserna vid 3).

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna 1:691 av herrar Boheman och Birke samt 11:851 av

herrar Magnusson i Borås och Gustafson i Göteborg, vari hemställts, att

riksdagen måtte avslå det i proposition nr 157 framlagda förslaget om höjning

av den kvotdel, som vid avsättning till investeringsfond för rörelse skall

inbetalas till riksbanken, från 40 till 50 procent och sålunda besluta, att 3,

5, 10, 16 och 22 §§ förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning ävensom anvisningarna till 3 § samma

förordning skall bibehålla sin nuvarande lydelse samt att 18 § skall erhålla

följande lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

18 §.

Har företag för visst beskattningsår å konto för investering inbetalt mer

än fyrtio procent av det belopp, vilket företaget avser att avsätta till investeringsfond

eller för vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet med

bestämmelserna i 3 §, skall länsstyrelsen, på framställning av företaget,

förordna om återbetalning av det till kontot för mycket inbetalta beloppet.

Vid återbetalning som nu sagts skola, om insättningar verkställts vid olika

tillfällen, tidigare för beskattningsåret gjorda inbetalningar tagas i anspråk

före senare insättningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande

hänvisa till motionen II: 851.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

Gällande bestämmelser m. m., s. 6—9.

Departementschefen, s. 9—17.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande. I

propositionen nr 157 föreslås bl. a. en permanent bestämmelse av innebörd

att avdragsrätt för avsättning till investeringsfond för konjunkturutjämning

skall medgivas allenast under förutsättning att 50 % av gjord avsättning

inbetalas å särskilt konto i riksbanken. Förslaget innebär en höjning

av insätlningsskyldigheten från nu gällande 40 %.

Under nu rådande högkonjunktur är det betydelsefullt att företagen använder

detta institut och att stora avsättningar göres till investeringsfonderna.

För närvarande återstår endast 300 milj. kronor av de t. o. m. år

1958 gjorda avsättningarna. En betydande ökning av fonderna bör eftersträvas

under innevarande beskattningsår. Det skall icke bestridas, att författningen

erbjuder företagen vissa förmåner. Dessa måste dock av företagen

vägas mot det likviditetsbehov som verksamhetens behöriga bedrivande

påkallar. En höjning med en fjärdedel av insättningen torde vid denna avvägning

framstå som så betydande att den för vissa företag verkar direkt

återhållande.

Då motionärerna sålunda anser avsättningar till investeringsfonder under

detta beskattningsår på allt sätt böra främjas men befarar, att en höjning

av insättningsskyldigheten kan motverka företagens benägenhet till

avsättningar, föreslås att insättningsskyldigheten bibehålies vid 40 % av

gjorda avsättningar. En bättre effekt av övriga i propositionen framlagda

förslag skulle härigenom även åstadkommas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

7

Utskottet

Enligt 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning

får svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening vid taxering till

statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för avsättning

till investeringsfond för skogsbruk eller till investeringsfond för rörelse.

Avdrag får dock åtnjutas endast om ett belopp motsvarande 40 procent

av den gjorda avsättningen inbetalats till särskilt konto i riksbanken.

I den förevarande propositionen föreslås att för avdragsrätt skall krävas

att ett belopp motsvarande halva avsättningen inbetalas å konto i riksbanken.

Syftet med detta förslag är att genom en höjning av procentsatsen

för insättningen investeringsfonderna bättre skulle tillgodose önskemålet

om att medverka till en dämpning av investeringarna i högkonjunkturlägen.

I de föreliggande motionerna yrkas avslag på propositionen i denna del.

Motionärerna framhåller därvid att enighet rådde under förarbetena till lagstiftningen

om att insättningen borde understiga den eljest utgående inkomstskatten

för att stimulera företagen till fondavsättningar. Det är enligt

motionärernas åsikt angeläget att under nu rådande högkonjunktur en betydande

ökning av fonderna kommer till stånd. Även om lagstiftningen erbjuder

företagen vissa förmåner, måste företagen väga dessa mot sitt likviditetsbehov.

En höjning med en fjärdedel av insättningen torde vid denna

avvägning framstå som så betydande att den för vissa företag verkar direkt

återhållande.

Utskottet vill för sin del framhålla att de överväganden som föregick 1955

års beslut, att insättningen skulle motsvara 40 procent av den gjorda avsättningen,

skedde under förutsättning att den statliga inkomstskatten för

aktiebolag skulle vara 40 procent och för ekonomiska föreningar 32 procent.

Emellertid höjdes genom beslut redan samma år den statliga inkomstskatten

för aktiebolag till 50 procent och för ekonomiska föreningar till 40 procent.

Någon motsvarande höjning av procenttalet för insättning i riksbanken

gjordes däremot inte. De under åren 1955—1959 gjorda avsättningarna har

således skett under avsevärt gynnsammare förhållanden än de ursprungligen

avsedda. I själva verket har 40-procentig insättning i riksbanken aldrig

tillämpats vid den skattesats av 40 respektive 32 procent, som nu gäller och

som förelåg då lagstiftningen om konjunkturinvesteringsfonder antogs. Det

är därför icke möjligt att med ledning av uppgifterna rörande hittills gjorda

insättningar draga några bestämda slutsatser rörande företagens benägenhet

att i framtiden göra avsättningar till investeringsfonder.

Det kan i ett sådant läge befaras att, om den i propositionen föreslagna

höjningen av procentsatsen för insättningen från 40 till 50 procent genomföres,

företagens intresse för avsättningar till investeringsfonder kommer

att minska. Som motionärerna framhållit bör tvärtom avsättningar under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

det innevarande beskattningsåret stimuleras, eftersom de nu till investeringsfonder

avsatta beloppen är förhållandevis små. I detta sammanhang

får utskottet påpeka att den föreslagna skärpningen drabbar ekonomiska

föreningar särskilt hårt.

Under åberopande av det nu anförda får utskottet tillstyrka de föreliggande

motionerna och avstyrka den i propositionen föreslagna höjningen av

procentsatsen för insättning i riksbanken från 40 till 50 procent.

I förevarande proposition har också föreslagits en tillfällig åtgärd i syfte

att mera direkt dämpa investeringsverksamheten och minska likviditeten

inom näringslivet under det nu pågående starka konjunktur uppsvinget. Sålunda

föreslås att, om företagen inbetalar 100 procent av beloppet för tillämnad

avsättning å konto i riksbanken, de skall erhålla vissa förmåner. Av insättningen

kan hälften återbetalas den 30 december 1961. De nämnda förmånerna

består bl. a. däri att företagen vid 1961 års taxering erhåller ett

extra avdrag vid den statliga taxeringen. Detta extra avdrag föreslås skola

utgöra 12 procent av insättningen, om inbetalningen göres före den 1 augusti

1960, och 8 procent, om inbetalningen göres före den 1 november 1960. För

senare insatta medel erhålles inte något extra avdrag.

Utskottet har för sin del funnit den i propositionen föreslagna temporära

åtgärden med avseende å konjunkturinvesteringsfonderna vara väl ägnad

att tillgodose syftet med densamma och tillstyrker därför den förordade åtgärden.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att, om konjunkturläget så påkallar,

Kungl. Maj :t enligt förslaget kan medge återbetalning redan före den

30 december 1961 av till riksbanken inbetalade belopp, som överstiger den

i 3 § stadgade obligatoriska insättningen. I enlighet med vad utskottet förordat

beträffande insättningsprocenten bör i de avsedda fallen återbetalning

kunna medges med de 60 procent av avsättningen, som inbetalats utöver

de obligatoriska 40 procenten. Begagnas sådant medgivande förloras inte det

extra avdraget och fonden blir därefter likställd med vanliga fonder. Återbetalningen

av de obligatoriska 40 procenten är på vanligt sätt beroende av

att vederbörligt tillstånd erhålles att taga fonden i anspråk. Begagnar företaget

ett sådant tillstånd före den 30 december 1961, förloras givetvis inte

det extra avdraget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 157 icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas — måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 691 av herrar Boheman och Birke samt II: 851 av

herrar Magnusson i Borås och Gustafson i Göteborg antaga

följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

9

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 18 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

18 §

Har företag för visst beskattningsår å konto för investering inbetalt mer än

fyrtio procent av det belopp, vilket företaget avser att avsätta till investeringsfond

eller för vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet med

bestämmelserna i 3 §, skall länsstyrelsen, på framställning av företaget, förordna

om återbetalning av det till kontot för mycket inbetalta beloppet. Vid

återbetalning som nu sagts skola, om insättningar verkställts vid olika tillfällen,

tidigare för beskattningsåret gjorda inbetalningar tagas i anspråk före

senare insättningar.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I avseende å 1961 års taxering skall iakttagas följande.

1) Det åligger riksbanken att i de uppgifter, som riksbanken under taxeringsåret

1961 enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 27 maj 1955

(nr 256) skall översända till länsstyrelsen, angiva dagen för inbetalning,

som för beskattningsåret verkställts före den 1 november 1960.

2) Om ett företag för det beskattningsår, för vilket taxering i första instans

äger rum år 1961, men efter den 30 juni 1960 och före den 1 november

samma år inbetalat medel å konto för investering i rörelse i riksbanken

och avsättningen till investeringsfond för rörelse icke överstiger det inbetalta

beloppet, må avdrag för avsättningen åtnjutas utan hinder av bestämmelserna

i 3 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256).

3) Har ett företag gjort inbetalning som vid 2) sägs, må företaget, utöver

föreskrivet avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse, vid taxeringen

till statlig inkomstskatt åtnjuta extra avdrag på sätt nedan angives.

a) Om avsättningen till investeringsfond motsvarar sådan inbetalning

som vid 2) sägs, medgives avdrag med 12 procent av vad som må hava inbetalats

före den 1 augusti 1960 och med 8 procent av vad som må hava

inbetalats nämnda dag eller senare, dock före den 1 november 1960.

b) överstiger avsättningen till investeringsfond sådan inbetalning, som

vid 2) sägs, må extra avdrag för nämnda inbetalning det oaktat åtnjutas, om

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

företaget i eljest föreskriven ordning å konto för investering i rörelse inbetalat

40 procent av skillnadsbeloppet.

c) Medgives extra avdrag, skall taxeringsnämnden härom skriftligen underrätta

taxeringsintendenten i länet.

4) Extra avdrag som vid 3) sägs må endast åtnjutas, om de medel, som

föranlett avdraget, i sin helhet kvarstå i riksbanken till den 30 december

1961.

5) Kungl. Maj :t äger, om det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

befinnes vara av synnerlig vikt, medgiva att 60 procent av de vid 4) avsedda

medlen återbetalas före den 30 december 1961 utan att företaget går förlustigt

det extra avdrag som åtnjutits enligt bestämmelserna vid 3).

Med hänsyn till ärendets brådskande natur får utskottet hemställa, att

förevarande betänkande måtte företagas till avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 24 maj 1960.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg*, Snygg, Spetz,

Jansson*, Gustaf Elofsson*, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson

och Tage Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt i Aspabruk, Nilsson

i Svalöv, Gustafson i Göteborg, Engkvist, Asp*, Eriksson i Bäckmora*,

Kristenson i Göteborg*, Rydén och Henningson i Visby*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar John Ericsson, Snygg, Jansson, fröken Ranmark, herrar Tage

Johansson, Sundström, Brandt i Aspabruk, Engkvist, Asp och Kristenson

i Göteborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

Enligt 1955 ---(= utskottet s. 7 rad 2—råd 23 uppifrån)---

direkt återhållande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960 11

Utskottet vill först framhålla att investeringsfonderna för rörelse visat sig

vara ett verksamt medel för att stimulera till investeringar och därigenom

skapa ökade sysselsättningsmöjligheter. Det torde numera också stå klart för

företagen att avsevärda fördelar står att vinna med fondavsättningar. Ett

tecken härpå är att under beskattningsåret 1958 avsatts medel till investeringsfonder

för rörelse med ett belopp av 409 milj. kronor eller nästan lika

mycket som sammanlagt under de tre åren 1955—1957. För aktiebolagen

utgör den effektiva beskattningen numera 45 å 47 procent av inkomsten.

Härav följer att enligt nuvarande bestämmelser ett bolag vid fondavsättning

avstår ett mindre belopp av sina likvida medel än om företaget i stället

skulle ha inbetalt skatt för den inkomst, som motsvarar avsättningen.

Enligt utskottets mening är de skäl, som vid införandet av lagstiftningen

om investeringsfonder anfördes för en allenast 40-procentig insättning, inte

längre för handen. Lagstiftningen erbjuder i andra avseenden så stora fördelar

för aktiebolagen att dessa, även om procenttalet för insättningen höjes

så att den bättre motsvarar vad som eljest skulle uttas i skatt, får antagas

komma att göra avsättningar i praktiskt taget oförminskad omfattning.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka den föreslagna höjningen till 50

procent av fondavsättningen. Erinras må att den högre insättningen även

innebär att medel i ökad omfattning finnes tillgängliga för investeringar,

när fonderna får tas i anspråk. Med det anförda avstyrker utskottet bifall

till de föreliggande motionerna.

I förevarande — — — (= utskottet s. 8 rad 8—rad 22 uppifrån)----

förordade åtgärden.

Gentemot de föreslagna bestämmelserna har utskottet icke funnit anledning

till annan erinran än att utskottet anser att det lägre procenttalet för

insättningen, 40 procent, bör tillämpas i sådana fall då inbetalning i riksbanken

gjorts före den 1 maj 1960. Utskottet föreslår i anledning härav vissa

ändringar i ikraftträdandebestämmelserna.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att, om konjunkturläget så påkallar,

Kungl. Maj :t enligt särskild bestämmelse kan medge återbetalning

redan före den 30 december 1961 av de 50 procent av fondens belopp som

inbetalats utöver de obligatoriska 50 procenten. Begagnas sådant medgivande

förloras inte det extra avdraget och fonden blir därefter likställd

med vanliga fonder. Återbetalningen av de obligatoriska 50 procenten är på

vanligt sätt beroende av att vederbörligt tillstånd erhålles att taga fonden

i anspråk. Begagnar företaget ett sådant tillstånd före den 30 december

1961, förloras givetvis inte det extra avdraget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 157 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas samt med avslag å de likalydande motionerna

1:691 av herrar Boheman och Birke samt 11:851 av

herrar Magnusson i Borås och Gustafson i Göteborg — måtte

antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1960

angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning med den

ändring av ikraftträdandebestämmelserna som framgår av

foljande lydelse:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skola fortfarande äga tillämpning beträffande 1960

års taxering samt beträffande eftertaxering för år 1960 och tidigare år,

så ock i fråga om 1961 års taxering och i fråga om eftertaxering för år

1961, därest inbetalningen i riksbanken för beskattningsåret i sin helhet

verkställts före den 1 maj 1960 eller, i det fall företagets beskattningsår utgått

före nämnda dag, före den 1 juli samma år.

I avseende å 1961 års taxering skall iakttagas följande.

1) Det åligger riksbanken att i de uppgifter, som riksbanken under taxeringsåret

1961 enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 27 maj 1955

(nr 256) skall översända till länsstyrelsen, angiva dagen för inbetalning,

som för beskattningsåret verkställts före den 1 november 1960.

2) Om ett---(= propositionen)---vid 3).

600987 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:346 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 a1 i texten