Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall jämte i ämnet väckta motioner.

1960-11-15 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:79, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 7960

1

Nr 79

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning med provisoriska

bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall jämte i

ämnet väckta motioner.

I en den 29 april 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 162, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning med provisoriska

bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings

inkomst i vissa fall.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 69 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen

till innevarande års höstsession.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges, på grundval av 1960 års bolagsskattesakkunnigas

promemoria, förslag till provisoriska bestämmelser om beskattningen

av aktiebolags och ekonomiska föreningars vinster. Bestämmelserna föreslås

skola gälla vid 1963—1973 års taxeringar. Enligt förslaget skall aktiebolag

medgivas avdrag för utdelning å nyemissioner verkställda efter den 1 juli

1961 med fyra procent av inbetalat kapital. Vidare skall bolag och föreningar

vara skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 saml. Nr 70

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

Förslag

till

förordning med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall

Härigenom förordnas som följer.

Om aktiebolags rätt till avdrag för viss utdelning

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse och av jordbruksfastighet enligt

kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt under de

beskattningsår, för vilka taxering i första instans äger rum åren 1963—1973,

äger svenskt aktiebolag åtnjuta avdrag för utdelning i enlighet med vad nedan

i 2—8 §§ stadgas.

2 §•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden 1 juli 1961—31 december 1966, i den mån sådan utdelning

förfallit till betalning under beskattningsåret och under förutsättning tillika,

om aktierna utgivits i samband med bolagets bildande, att ansökan om

stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets registrering ingivits till

registreringsmyndigheten efter den 30 juni 1961 samt, om aktierna utgivits

i samband med ökning av aktiekapitalet, att beslut om ökningen anmälts för

registrering efter nämnda dag.

Avdrag må dock ej erhållas, om inbetalning för aktierna skett genom tillskott

av aktier och andelar i andra bolag och ekonomiska föreningar.

3 §•

Avdraget må för visst beskattningsår uppgå till högst fyra procent av vad

som för aktierna inbetalats före beskattningsårets utgång, oavsett om vad

som erhållits för aktierna lagts till aktiekapitalet eller till reservfonden.

Om beskattningsåret omfattar kortare eller längre tid än tolv månader,

skall avdraget i motsvarande mån jämkas.

4 §•

Har bolaget inkomst hänförlig till annat inkomstslag än rörelse eller jordbruksfastighet

må avdrag åtnjutas endast till den del det för aktierna inbetalade

beloppet kan anses belöpa på den eller de till rörelse eller jordbruksfastighet

hänförliga förvärvskällorna.

5 §•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas vid taxeringen till och med femte taxeringsåret

efter det då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången

erhållits.

6 §•

Rätten till avdrag bortfaller, om bolaget under beskattningsåret eller tidigare

utskiftat tillgångar till delägarna. Vad nu sagts skall dock icke gälla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960 3

utskiftning, som verkställts före den 1 maj 1960 eller föranletts av att ägarna

av vissa aktier, för vilka inbetalning skett, enligt ett i bolagsordningen

före nämnda dag intaget förbehåll ägt rätt att fordra inlösen av dessa.

7 §•

Avdrag enligt 1 § må icke åtnjutas, om mer än hälften av samtliga aktier

i bolaget vid beskattningsårets utgång ägdes eller på därmed jämförligt sätt

innehades av svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska

bolag.

Vid bedömning huruvida hinder mot avdrag föreligger enligt första stycket

skall hänsyn icke tagas till aktier, vilka innehades av svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar, därest bolagen eller föreningarna

äro skattskyldiga för utdelning å aktierna och fråga icke är om förvaltningsföretag

som i 10 § första stycket sägs. Ej heller skall hänsyn tagas till aktier,

som innehades av sådant förvaltningsföretag, med mindre dylikt eller

dylika företag, i förekommande fall jämte aktiebolag eller ekonomisk förening

som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden

kan anses stå förvaltningsföretaget eller förvaltningsföretagen

nära, innehade aktier i den omfattning som i första stycket sägs.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skola aktier, vilka

ägas av en av bolag eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse,

anses innehavda av bolaget eller föreningen.

8 §‘

Aktiebolag, som vill åtnjuta avdrag enligt 1 §, skall i självdeklarationen

lämna de upplysningar angående aktieägare i bolaget som påkallas av bestämmelserna

i 7 §.

Om skattskyldighet i vissa fall för utdelningar

9 §•

Utan hinder av bestämmelserna i 54 § kommunalskattelagen samt 7 §

förordningen om statlig inkomstskatt skall med avseende å de beskattningsår,

för vilka taxering i första instans äger rum åren 1963—1973, iakttagas

vad nedan i 10 och 11 §§ stadgas.

10 §.

Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilkas verksamhet

helt eller till väsentlig del består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom (förvaltningsföretag), skola

vara skattskyldiga för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska

föreningar, i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning, som

uppburits under beskattningsåret, icke motsvaras av egen utdelning som

företaget beslutat för samma beskattningsår.

Består förvaltningsföretags verksamhet uteslutande i förvaltning av värdepapper

och annan därmed likartad lös egendom och är det en väsentlig

uppgift för företaget att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda

aktieägare eller andelsägare riskfördelning samt ägas aktierna eller andelarna

i företaget av ett stort antal fysiska personer, skall dock företaget vara

skattskyldigt för sådan uppburen utdelning som nyss sagts allenast i den

mån sammanlagda beloppet härav icke motsvaras av egen utdelning, som

företaget beslutat för beskattningsåret, ökad med en fjärdedel,

tf Bihang till riksdagens protokoll iOGO. 7 saml. Nr 79

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

Förvaltningsföretag äger, utan hinder av bestämmelserna i 39 § 1 mom.

kommunalskattelagen, åtnjuta avdrag för ränta å gäld som belöper å värdehandlingar.

11 §.

Andra svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar än förvaltningsföretag

skola vara skattskyldiga för utdelning å sådana aktier och andelar

i svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som förvärvats

i kapitalplaceringssyfte eller utgöra lagertillgång i byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.

Aktier och andelar skola anses förvärvade i kapitalplaceringssyfte, om deras

sammanlagda röstetal vid beskattningsårets utgång motsvarade mindre

än en fjärdedel av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det bolag

eller den förening, som verkställt utdelningen, och det icke göres sannolikt

att förvärvet av aktierna eller andelarna betingats av rörelse, jordbruk

eller skogsbruk, som bedrives av det utdelningsmottagande företaget eller av

aktiebolag eller ekonomisk förening, som med hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska förhållanden kan anses stå detta företag

nära.

Oaktat vad i nästföregående stycke sägs skola aktier och andelar i förvaltningsföretag

anses förvärvade i kapitalplaceringssyfte, därest förvaltningsföretaget

i sin tur äger aktier eller andelar vilka, om de innehafts direkt av

det företag som äger aktierna eller andelarna i förvaltningsföretaget, skulle

ansetts hava förvärvats i sådant syfte.

12 §.

Riksskattenämnden må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva att bestämmelserna

i 10 och 11 §§ under viss tid, dock högst tre år, icke skola tillämpas

för visst bolag eller viss förening, över beslut som riksskattenämnden meddelat

i sådant ärende må klagan icke föras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 699 av herr Gustaf Henry Hansson m. fl.

och II: 859 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts,

»A) att riksdagen måtte

1) antaga det vid propositionen nr 162 fogade författningsförslaget i vad

detsamma avser aktiebolags rätt till avdrag för viss utdelning med den ändringen,

att avdragsrätten för utdelning å nyemissioner anknytes till inbetalningar

under tiden den 1 april 1961—den 31 december 1966,

2) avslå propositionen nr 162 i vad densamma avser införande av skattskyldighet

för aktiebolag och ekonomiska föreningar för utdelningar i vissa

fall, samt

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningstext»; ävensom

II) de likalydande motionerna I: 700 av herr Per-Olof Hanson m. fl. och

II: 860 av herr Kollberg m. fl., vari hemställts,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960 5

1) att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 162

måtte antaga de där avgivna förslagen till provisoriska bestämmelser i syfte

att underlätta nyemission av aktier, med den ändring i fråga om ikraftträdandet

som i motionerna angivits, men avslå propositionen i den del den

innefattar införande av s. k. kedjebeskattning, samt

2) att vederbörande utskott måtte föreslå erforderliga justeringar i författningstexten.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 859 och II: 860.

I en till utskottet inkommen skrift har Svenska petroleum institutet hemställt,

att sådan ändring måtte vidtagas i den i propositionen föreslagna förordningen,

att svenska aktiebolag, som är dotterbolag till utländska företag,

kommer i åtnjutande av avdragsrätt för utdelning å nyemitterat aktiekapital.

Aktiebolaget Bofors har i en till utskottet inkommen skrift framhållit såsom

otillfredsställande att bolag, som gjort nyemissioner under år 1960, enligt

propositionen inte kommer i åtnjutande av skattelättnader.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 5—7.

II. Gällande bestämmelser och deras tillkomst, s. 7—13.

III. Utländsk rätt, s. 14—20.

IV. De sakkunnigas förslag, s. 21—38.

V. Remissyttrandena, s. 39—57.

VI. Departementschefen, s. 57—68.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 699 och II: 859 framhålles bl. a. att effekten

av ett genomförande av förslaget om provisorisk skattelättnad för

nyemissioner måste bedömas såsom relativt begränsad, eftersom lättnaden

är liten och dessutom tidsbegränsad. Vid försök till matematiska överslagsberäkningar

har det visat sig att redan en obetydlig ökning av emissionsverksamheten

medför ökade skatteintäkter. Motionärerna avvisar därför bestämt

det kompensationsresonemang som departementschefen för i propositionen.

Totalt sett innebär för bolagssektorn ett genomförande av förslaget lättnader

i det enskilda fallet för nyemissionen, men dessa lättnader innebär samtidigt

att bolaget totalt sett kommer att betala högre inkomstskatt än om den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

aktivitet, som nyemissionen möjliggjort, icke kommit till stånd. Motionärerna

tillstyrker emellertid propositionen i denna del.

Enligt författningsförslaget skall lättnad inträda där inbetalning vid nyemission

skett under tiden den 1 juli 1961—den 31 december 1966. Från teknisk

administrativ synpunkt är tidpunkten den 1 juli 1961 mindre väl vald,

eftersom bolagsstämmorna hålles under våren och en spridning av emissionerna

i tiden skulle vinnas, om tidpunkten framflyttades. Ett framskjutande

till den 1 april vore en förbättring för att minska antydda olägenheter.

En sådan åtgärd kan icke kritiseras utifrån konjunkturpolitiska synpunkter.

Vad angår propositionsförslagets senare del, nämligen införande under

taxeringsåren 1963—1973 av kedjebeskattning som princip för beskattning

av aktiebolag och ekonomiska föreningar, anser motionärerna, att departementschefen

icke förebragt bärande skäl för förslaget.

Det resonemang departementschefen för om aktiekurserna vilar, såsom

framgår av några remissyttranden, icke på reell grund. De rörelsedrivande

bolagens och ekonomiska föreningarnas aktieinköp har under senare tid varit

så begränsade att de icke har kunnat föranleda höjningar av aktiekurserna.

Ser man på kursutvecklingen under ett längre tidsavsnitt visar det sig, att den

totala kursstegringen motsvarar penningvärdeförsämringen. Även ur denna

synpunkt finner motionärerna att ett införande av kedjebeskattning icke kan

motiveras. Att bolag och föreningar ställt kapital till andra företags förfogande

har varit och är av väsentlig betydelse för kapitalförsörjningen. Departementschefen

och utredningen har ej beaktat de rättsliga och ekonomiska

samband, som kedjebeskattningen äventyrar.

Departementschefen har enligt motionärernas mening icke anfört några

principiella skäl för införande av kedjebeskattning som huvudregel. Motiveringen

återfaller på rent fiskala synpunkter. Eftersom någon kompensation

icke är erforderlig och avsikten icke är att skaffa det allmänna ökade skatteinkomster,

utgör de fiskala synpunkterna icke något skäl för införande av

kedjebeskattning.

Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna I: 700 och 11: 860 anföres

bl. a. Finansministern föreslår att avdragsrätten för utdelning å nyemission

skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1961. Av praktiska skäl synes en

något tidigare tidpunkt under våren lämpligare. Motionärerna förordar att

ikraftträdandet framflyttas till den 1 april 1961. En sådan av praktiska skäl

betingad framflyttning av ikraftträdandet kan inte möta kritik ur konjunkturpolitiska

synpunkter.

I propositionen föreslås emellertid samtidigt en vittgående ändring i gällande

regler för förhindrande av s. k. kedjebeskattning av aktiebolagens vinster.

Denna ändring av skattereglerna skulle verka i en riktning motsatt avdragsrätten

för nyemissioner och utifrån etablerade förhållanden verka klart

diskriminerande på företagssparandet. Det är sålunda uppenbart att kedjebeskattningens

återinförande skulle försvåra interna kapitalrörelser inom bo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

lagssektorn. Enligt motionärernas mening finnes ingen rimlig anledning att

göra ett sådant ingrepp.

De självklart nödvändiga justeringar av kedjebeskattningen som huvudregel,

som de sakkunniga föreslagit, kan inte undanröja de mera långsiktiga

verkningarna i oförmånlig riktning som kedjebeskattningen måste medföra.

Motionärerna anser det överraskande att de sakkunniga begränsat sitt utredningsarbete

till ett strängt fiskaliskt och skattetekniskt betraktelsesätt.

Någon analys av de ekonomiska konsekvenserna har icke gjorts. Detta måste

anses som en allvarlig brist. I remissyttrandena påpekas också genomgående

detta förhållande. Trots kritiken på denna centrala punkt från remissinstanserna

har under departementsbehandlingen icke några kompletterande utredningar

gjorts i de angivna avseendena.

Den svenska bolagsbeskattningen har alltsedan 1928 haft som princip att

s. k. kedjebeskattning icke skulle tillämpas. Näringslivet har anpassat sig

härefter. Det har som framhållits under remissbehandlingen inte framförts

någon bärande motivering varför förefintliga rättsliga och ekonomiska sammanhang

skulle brytas upp och övergång ske till ett annat system, vars verkningar

är helt outredda. Motionärerna hänvisar till det av kammarrätten avgivna

yttrandet, vari påpekas att några nackdelar av nu rådande system inte

har belysts och att de tekniskt-ekonomiska förutsättningarna för denna genomgripande

och till många av sina verkningar ovissa omläggning av beskattningsreglerna

för näringslivet icke har redovisats.

Utskottet

Enligt nu gällande regler beskattas aktiebolags och ekonomiska föreningars

vinster två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna, dels hos

delägarna när vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna äger,

med visst undantag för kooperativa föreningar, vid taxeringen icke göra avdrag

för belopp som utdelas. Eftersom avdrag inte medges för vinstutdelningarna,

beskattas fonderad och utdelad vinst i princip efter samma grunder.

För de kooperativa föreningarna är dubbelbeskattningen såtillvida modifierad,

att avdrag medges för utdelning i form av pristillägg, rabatter eller

dylikt i förhållande till gjorda köp och försäljningar.

För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än

två gånger gäller i princip sedan år 1928, att om ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan

svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,

inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid

gjorts betydelsefulla undantag. Undantagna är sålunda aktiebolag och ekonomiska

föreningar, vilka driver bank eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Vidare har från skattefriheten för erhållna utdelningar undantagits

de s. k. svarta familjebolagen. Emellertid är de kategorier, som intar

en särställning i fråga om skattskyldigheten för erhållna utdelningar,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

inte skattskyldiga för alla utdelningar. Sålunda gäller beträffande bolag och

föreningar, som driver penningrörelse, liksom beträffande de svarta familj ebolagen,

att de åtnjuter skattefrihet för utdelning å aktier eller andelar, vilka

innehaves som ett led i organisationen av bolagets eller föreningens verksamhet,

till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom.

I den allmänna diskussionen har framhållits att dubbelbeskattningen har

vissa icke önskvärda verkningar i ekonomiskt avseende. Bi. a. försvåras genom

dubbelbeskattningen kapitalanskaffning genom nyemission av aktier,

därför att denna kapitalanskaffningsform blir dyrare än upplåning. Ränta

å lån är nämligen avdragsgill vid beskattningen medan däremot utdelning å

aktiekapital som nämnts inte är avdragsgill. Kostnaden för nyemitterat kapital

utgöres därför, förutom av utdelningsbeloppet, av den skatt som måste

erläggas å de vinstmedel, som kräves för utdelningen. Även mot den frikallelse

från skattskyldighet för utdelningar, som gäller för bolag och föreningar

och som är en följd av principen om dubbelbeskattning av bolags

och föreningars vinster, har kritik riktats. Genom denna skattefrihet för utdelningar

har bolag och föreningar kunnat nöja sig med lägre förräntning

vid köp av aktier än vid annan kapitalplacering.

I propositionen framlägges förslag dels om rätt för aktiebolag att vid taxeringen

åtnjuta avdrag för utdelning å nyemissioner dels om viss inskränkning

av aktiebolags och ekonomiska föreningars frikallelse från skattskyldighet

för utdelningar från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.

Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att vara tillfällig och gälla

vid 1963—1973 års taxeringar. Till grund för förslaget ligger en utredning

av 1960 års bolagsskattesakkunniga. De föreslagna bestämmelserna innebär

i korthet följande.

Förslaget om rätt till avdrag för utdelning å nyemissioner avser att underlätta

aktiebolagens kapitalanskaffning. Enligt förslaget medgives rätt till

avdrag för utdelning å sådana aktier, för vilka inbetalning sker under tiden

den 1 juli 1961—den 31 december 1966 i samband med bolags bildande eller

vid ökning av aktiekapital.

Avdraget föreslås begränsat till fyra procent av det vid beskattningsårets

utgång för de nya aktierna inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag kräves

enligt förslaget att bolagets aktier vid beskattningsårets utgång icke till mer

än femtio procent tillsammans ägdes av sådana svenska aktiebolag och

svenska ekonomiska föreningar, som är frikallade från skattskyldighet för

utdelning från bolaget, samt av utländska bolag. Aktier, som äges av pensions-

och andra personalstiftelser, skall vid denna bedömning anses innehavas

av de bolag och föreningar, till vilka stiftelserna hör.

Rätten till avdrag föreslås tidsbegränsad på det sätt att avdrag får åtnjutas

vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret efter det, då avdrag för utdelning

å aktierna i fråga första gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt

högst sex år.

Förslaget om inskränkning av aktiebolagens och de ekonomiska förening
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960 9

arnas frikallelse från skattskyldighet för utdelningar från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar innebär, att bolag och föreningar,

som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall bli skattskyldiga för utdelning

å aktier och andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte.

Förvaltningsföretag, d. v. s. bolag eller föreningar, vilkas verksamhet helt

eller till väsentlig del består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom, föreslås bli skattskyldiga för uppburen

utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av

bolaget för beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdelningsinkomst,

som utdelas vidare, är således skattefri, under det att den utdelningsinkomst

som fonderas blir beskattad.

Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande består i förvaltning av

värdepapper och därmed likartad lös egendom och det är en väsentlig uppgift

för företaget att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda

aktie- eller andelsägare riskfördelning samt slutligen aktierna eller andelarna

i företaget äges av ett stort antal fysiska personer gäller särskilda

regler. Dylika förvaltningsföretag (d. v. s. främst de börsnoterade investmentbolagen)

föreslås bli skattskyldiga för uppburen utdelning i den mån

sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den av bolaget för

beskattningsåret beslutade utdelningen.

Bolag som driver byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter föreslås bli skattskyldiga för utdelningar å aktier,

som utgör lager i rörelsen.

Riksskattenämnden skall enligt förslaget i vissa fall äga medgiva bolag

eller förening att under ytterligare högst tre år få åtnjuta frikallelse från

skattskyldighet för utdelningar enligt nu gällande regler.

I motionerna I: 699 och II: 859 samt i motionerna I: 700 och II: 860 yrkas

bifall till propositionen i vad densamma avser aktiebolags rätt till avdrag för

viss utdelning med den ändringen att ikraftträdandet flyttas till den 1 april

1961 samt avslag å propositionen i vad densamma avser införande av skattskyldighet

för aktiebolag och ekonomiska föreningar för utdelningar i vissa

fall.

Innan utskottet övergår till att behandla olika detaljfrågor i propositionen,

vill utskottet beträffande förslagets allmänna innebörd understryka, att

förslaget måste ses som en enhet. I sin första del innebär förslaget en lättnad

i dubbelbeskattningen. Det synes utskottet naturligt att en sådan lättnad

motsvaras av att man i viss mån begränsar den frihet från skattskyldighet

för utdelningar som är en följd av dubbelbeskattningen. Det förhållandet

att lättnaden i dubbelbeskattningen kommer de nystartade och expanderande

företagen till godo medan skärpningen i kedjebeskattningen berör de

kapitalstarka företagen, som placerat överskottsmedel i aktier, synes inte

kunna åberopas mot den här intagna ståndpunkten att förslaget är att se

som en enhet. Innebörden av förslaget kan nämligen sägas vara att i begränsad

utsträckning flytta över skattebördan från företag, som för sin ex
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

pansion är beroende av att skaffa kapital utifrån, till kapitalstarka företag,

som inte har användning för överskottsmedel i den egna rörelsen eller koncernen.

Det är alltså icke fråga om att totalt sett göra lättnader eller skärpningar

i bolagsbeskattningen.

Utskottet kan således icke biträda den i förenämnda motioner framförda

uppfattningen att propositionen bör bifallas allenast i dess ena del. Den i

nämnda motioner intagna ståndpunkten borde fastmera leda till att propositionen

i dess helhet avslogs. Utskottet har emellertid funnit, att det i propositionen

framlagda förslaget i olika hänseenden är förbundet med beaktansvärda

fördelar och att detsamma, såsom avsett är, bör genomföras i

form av en tidsbegränsad försökslagstiftning. Utskottet vill med stöd av det

anförda förorda att förslaget i allt väsentligt godtages. I fråga om vissa detaljer

i detsamma har dock utskottet funnit sig böra föreslå vissa avvikelser.

Vad först gäller förslaget om avdrag för utdelning å nyemissioner anser

sig utskottet sålunda böra tillstyrka det i förenämnda motioner framförda

yrkandet om viss tillbakaflyttning av tiden för ikraftträdandet. Av

praktiska skäl synes tidpunkten kunna sättas till den 1 januari 1961. En

sådan ändring av den tid under vilken bestämmelserna blir tillämpliga

synes inte behöva möta allvarligare invändningar från konjunkturpolitisk

synpunkt. Däremot bör bestämmelserna inte på sätt ifrågasatts i en till utskottet

inkommen skrift göras tillämpliga å nyemissioner som redan beslutats

och genomförts. Ändamålet med den föreslagna lagstiftningen är att

underlätta kommande nyemissioner.

Enligt bestämmelserna i 7 § får ett bolag icke åtnjuta avdrag för utdelningar

om mer än hälften av aktierna ägs av svenska aktiebolag, svenska

ekonomiska föreningar och utländska bolag. I propositionen framhålles att

vid remissbehandlingen tvekan uttalats om svenska dotterbolag till utländska

bolag bör helt uteslutas från möjligheten att erhålla avdrag för

utdelning, men departementschefen har funnit skäl tala för att tills vidare

behandla dotterbolag till inländska och utländska bolag lika. Enligt utskottets

mening kan emellertid från beskattningssynpunkt någon erinran knappast

göras mot att dotterbolag till utländska bolag medgives den föreslagna

tillfälliga avdragsrätten. Om det utländska moderbolaget i stället tillskjuter

kapitalet i form av lån, får dotterbolaget avdrag för räntan trots att

moderbolaget inte beskattas för denna ränta här i riket. Då inte heller konkurrenshänsyn

synes kunna åberopas mot en utsträckning av avdragsrätten

till sådana svenska bolag, som ägs av utländska bolag, bör enligt utskottets

mening bestämmelserna i 7 § ändras så att dylik avdragsrätt medgives.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att om aktierna i ett

bolag ägs av ett utländskt bolag som i sin tur utgör dotterbolag till ett

svenskt bolag, det förstnämnda bolaget icke åtnjuter avdragsrätt för utdelning,

eftersom aktierna i detta bolag innehaves av ett svenskt bolag genom

förmedling av det utländska dotterbolaget.

Beträffande de olika frågor, som sammanhänger med förslaget om skattskyldighet

i vissa fall för utdelningar och särskilt frågan om de föreslagna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

reglerna bör göras tillämpliga på aktier som förvärvats före ikraftträdandet,

får utskottet erinra om att förslaget i första hand har en samhällsekonomisk

motivering. Det framstår sålunda ur samhällsekonomisk synpunkt

som föga rationellt att ett företags val mellan egna investeringar,

förvärv av aktier, förvärv av obligationer och andra kapitalplaceringar

skall påverkas av skattefriheten tör avkastning å aktieplaceringar. Såsom

i propositionen framhålles är det även i övrigt från materiell synpunkt

svårt att finna argument för att rörelsedrivande aktiebolag och ekonomiska

föreningar, som köper aktier på börsen i kapitalplaceringsyfte och i konkurrens

med andra kapitalplacerare, skall vara skattefria för denna utdelning.

Enligt utskottets mening ligger häri goda skäl icke blott för att i

princip införa skattskyldighet för avkastningen på kapitalplaceringsaktier

utan även för att låta skattskyldigheten omfatta jämväl aktier, som förvärvats

före den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande. I sammanhanget

kan förtjäna ytterligare påpekas, att de aktieförvärv, som stimulerats av den

nuvarande skattefriheten, inte torde ha åsamkat bolagen några förluster.

Vid remissbehandlingen har uttalats farhågor tör att åtskilliga företag,

som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, kommer att ombildas i syfte

att utnyttja de regler som gäller för förvaltningsföretagen. Enligt utskottets

mening kan man inte bortse från möjligheten av att vissa företag på

denna väg undandrar sig den avsedda beskattningen av utdelningar på

kapitalplaceringsaktier. För att hindra försök i denna riktning skulle kunna

tänkas att begränsa de speciella reglerna för förvaltningsföretag till att

gälla endast de störa börsnoterade investmentbolagen. Därvid skulle de

föreslagna bestämmelserna för rörelsedrivande företag bli tillämpliga för

övriga förvaltningsbolag. Utskottet vill emellertid inte nu föreslå bestämmelser

av sådan innebörd då verkningarna av desamma inte utan närmare

utredning kan överblickas. En viss jämkning av de föreslagna bestämmelserna

synes emellertid motiverad.

Huruvida ett företag som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk kan

tänkas vidtaga åtgärder av åsyftat slag för att undvika verkningarna av den

föreslagna lagstiftningen torde i hög grad bli beroende av om en ombildning

kan ske utan större kostnad. Om förvaltningsföretagens verksamhet

kan innefatta även förvaltning av fastighet, kan ett företag som driver rörelse

i regel utan större kostnader göra sådana ombildningar att företaget

blir att betrakta som ett förvaltningsföretag. För att motverka ombildningar

att detta slag föreslår därför utskottet att endast företag, som förvaltar värdepapper

och liknande tillgångar, skall behandlas som förvaltningsföretag.

Skulle det visa sig att företagen trots detta verkställer enbart av skatteskäl

betingade ombildningar, bör man överväga en sådan ändring av bestämmelserna,

som utskottet tidigare antytt, nämligen att beskatta även förvaltningsföretagen

med undantag för investmentbolagen enligt de regler som

nu föreslagits för företag som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk.

En annan bedömning av frågan om ombildning bör, som jämväl framhälles

i propositionen, anläggas i fråga om några enstaka rörelsedrivande

företag, vilkas innehav av kapitalplaceringsaktier är så stort att en beskatt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

ning av utdelningen å dessa aktier tvingar företaget att sänka sina egna

utdelningar i väsentlig grad. För att bereda dessa företag tid att anpassa

sig efter de nya reglerna har föreslagits att riksskattenämnden, om särskilda

skäl föreligger, skall kunna medgiva dispens från de föreslagna bestämmelserna

under högst tre år. Utskottet finner inte en sådan lösning

helt tillfredsställande. Om man godtager att ett företag genom ombildning

når vissa lättnader i beskattningshänseende, synes det mera rationellt,

då det gäller en tillfällig lagstiftning av förevarande slag, att medgiva

skattelättnad utan att någon ombildning behöver ske. Enligt utskottets

mening bör därför dispensregeln utformas så, att riksskattenämnden, om

särskilda skäl därtill föreligger, äger medgiva att ett företag som driver

rörelse, jordbruk eller skogsbruk skall behandlas som ett förvaltningsföretag.

Enligt utskottets mening bör bestämmelserna i 10 § första stycket med

ledning av det anförda utformas så att med förvaltningsföretag förstås bolag

och förening, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande

består i förvaltning av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Ett företag kan således betraktas som förvaltningsföretag även om

det driver en i förhållande till förvaltningen av värdepapper och dylikt

helt obetydlig rörelse, jordbruk eller skogsbruk eller äger en mindre annan

fastighet. Är däremot rörelsen, jordbruket eller skogsbruket av betydelse

eller gäller det en relativt stor annan fastighet är företaget icke att betrakta

som ett förvaltningsföretag med mindre riksskattenämnden meddelat

dispens. I sammanhanget kan tilläggas följande. Bestämmelsen att ett

företag skall kunna behandlas som förvaltningsföretag, oaktat det vid sidan

av värdepappersförvaltningen driver en obetydlig rörelse, har ett mindre

jordbruk eller skogsbruk eller äger en mindre fastighet, har tillkommit

i de berörda företagens intresse; de skall kunna utan ombildning och särskild

dispens få tillämpa de för förvaltningsföretagen föreslagna, i allmänhet

gynnsammare reglerna. Av detta bestämmelsens syfte torde följa, att

beskattningsmyndigheterna i förevarande hänseende icke bör i tveksamma

tall mot företagets önskan behandla detsamma som förvaltningsföretag.

De fall då dispens kan ifrågakomma torde bli mycket få. Dispens bör

nämligen medgivas endast om förvaltningen av värdepapper är av så väsentlig

betydelse för företaget i inkomsthänseende att en beskattning av

utdelningen å kapitalplaceringsaktierna skulle tvinga företaget att i väsentlig

mån sänka sina egna utdelningar. Såsom riktpunkt torde kunna

anges, att i dispensfallen den uppburna utdelningen å kapitalplaceringsaktier

i regel bör utgöra minst sjuttiofem procent av företagets egen normala

utdelning. Det törutsättes därvid att företaget verkställt utdelning i

skälig omfattning. Dispensen bör gälla så länge förutsättningarna är oförändrade.

De för investmentbolagen föreslagna reglerna kan utskottet för sin del

tillstyrka. Utskottet vill emellertid understryka att dessa regler torde bli

tillämpliga i stort sett endast beträffande de stora börsnoterade invest
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

mentbolagen. I sammanhanget kan anmärkas, att när det kräves att investmentbolagets

aktier skall ägas av ett stort antal fysiska personer, detta givetvis

inte innebär att samtliga aktier skall ägas av fysiska personer. Det

räcker med att antalet aktieägare, som är fysiska personer, är stort.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder intet särskilt yttrande

från utskottets sida och tillstyrkes således.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 162 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas, antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning med provisoriska bestämmelser om beskattningen

av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst

i vissa fall med de ändringar av 2, 7, 10 och 12 §§, som fram
-

går av följande såsom

Kungl. Maj:ts förslag

2

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden 1 juli 1961—

31 december 1966, i den mån sådan

utdelning förfallit till betalning under

beskattningsåret och under förutsättning

tillika, om aktierna utgivits

i samband med bolagets bildande,

att ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för bolagets registrering

ingivits till registreringsmyndigheten

efter den 30 juni 1961

samt, om aktierna utgivits i samband

med ökning av aktiekapitalet, att beslut

om ökningen anmälts för registrering

efter nämnda dag.

Avdrag må —-------

7

Avdrag enligt 1 § må icke åtnjutas,

om mer än hälften av samtliga

aktier i bolaget vid beskattningsårets

utgång ägdes eller på därmed jämförligt

sätt innehades av svenska aktiebolag,

svenska ekonomiska föreningar

och utländska bolag.

utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

§•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden den 1 januari

1961—den 31 december 1966, i den

mån sådan utdelning förfallit till betalning

under beskattningsåret och

under förutsättning tillika, om aktierna

utgivits i samband med bolagets

bildande, att ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för bolagets

registrering ingivits till registreringsmyndigheten

efter den 31 december

1960 samt, om aktierna utgivits

i samband med ökning av aktiekapitalet,

att beslut om ökningen anmälts

för registrering efter nämnda

dag.

ekonomiska föreningar.

§■

Avdrag enligt 1 § må icke åtnjutas,

om mer än hälften av samtliga

aktier i bolaget vid beskattningsårets

utgång ägdes eller på därmed jämförligt

sätt innehades av svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Vid bedömning--------stycket sägs.

Vid tillämpning---------eller föreningen.

10 §.

Svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar, vilkas verksamhet

helt eller till väsentlig del

består i förvaltning av annan fastighet,

värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom (förvaltningsföretag),

skola vara skattskyldiga

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar,

i den mån sammanlagda beloppet

av den utdelning, som uppburits

under beskattningsåret, icke

motsvaras av egen utdelning som företaget

beslutat för samma beskattningsår.

Består förvaltningsföretags — -—■ —

Förvaltningsföretag äger,-----

Svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar, vilkas verksamhet

uteslutande eller så gott som

uteslutande består i förvaltning av

värdepapper eller annan därmed likartad

lös egendom (förvaltningsföretag),

skola vara skattskyldiga för utdelning

från svenska aktiebolag och

svenska ekonomiska föreningar, i den

mån sammanlagda beloppet av den

utdelning, som uppburits under beskattningsåret,

icke motsvaras av

egen utdelning som företaget beslutat

för samma beskattningsår.

—-----en fjärdedel.

- ---— å värdehandlingar.

12

Riksskattenämnden må, om särskilda

skäl därtill äro, medgiva att

bestämmelserna i 10 och 11 §§ under

viss tid, dock högst tre år, icke

skola tillämpas för visst bolag eller

viss förening, över beslut som riksskattenämnden

meddelat i sådant

ärende må klagan icke föras.

§•

Riksskattenämnden må, om särskilda

skäl därtill äro, medgiva att

bolag eller förening, som avses i 11 §

men vars verksamhet till icke oväsentlig

del består i förvaltning av

värdepapper eller annan därmed likartad

lös egendom, skall vid tillämpning

av denna förordning behandlas

som förvaltningsföretag, över beslut

som riksskattenämnden meddelat i

sådant ärende må klagan icke föras.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 699 av herr Gustaf Henry

Hansson m. fl. och II: 859 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.;

samt

2) de likalydande motionerna I: 700 av herr Per-Olof

Hanson m. fl. och II: 860 av herr Kollberg m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

15

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 15 november 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Torsten Mattsson, Tage Johansson,

Hellebladh och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Nilsson i Svalöv,

Kollberg, Allard, Gustafson i Göteborg, Andersson i Essvik, fru Holmqvist,

herrar Kristenson i Göteborg, Stiernstedt och Antonsson.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Torsten Mattsson, Nilsson i Svalöv,

Kollberg, Gustafson i Göteborg och Stiernstedt, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt nu gällande regler beskattas aktiebolags och ekonomiska föreningars

inkomst två gånger, nämligen dels hos bolaget eller föreningen och dels,

i den mån inkomsten utdelas, hos delägarna. I konsekvens härmed är svenska

aktiebolag och ekonomiska föreningar med vissa undantag icke skattskyldiga

för utdelning från annat svenskt bolag eller ekonomisk förening.

Vad ett bolag eller ekonomisk förening uppbär i utdelning från annan sådan

svensk juridisk person kan icke jämställas med annan inkomst. Att bolag

och ekonomiska föreningar icke är skattskyldiga för uppburen utdelning

ligger i själva systemet och är icke ett skatteprivilegium. I förevarande proposition

nr 162 har emellertid Kungl. Maj :t föreslagit att som huvudregel införa

kedjebeskattning av dylika utdelningar.

De nu gällande reglerna för undvikande av flerfaldig beskattning, s. k.

kedjebeskattning, har såsom kammarrätten framhållit i sitt remissyttrande

över 1960 års bolagsskattesakkunnigas promemoria fungerat anmärkningsfritt.

Frihet från kedjebeskattning har vad beträffar den statliga beskattningen

gällt sedan 1928 och i fråga om den kommunala beskattningen även

dessförinnan.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av 1960 års bolagsskattesakkunniga

utarbetad promemoria. I enlighet med sina direktiv har de sakkunniga

icke förberett de föreslagna åtgärderna genom någon utredning av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 7960

de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av den föreslagna genomgripande

omläggningen av bestående beskattningssystem. Kungl. Maj :t

har ej heller i propositionen redovisat någon undersökning av de rättsliga

eller ekonomiska verkningarna av nu gällande system än mindre av den

föreslagna omläggningen därav.

Av propositionen framgår emellertid att införandet av kedjebeskattning

som huvudprincip betraktas såsom en åtgärd enbart tillkommen för att kompensera

ett i propositionen framlagt förslag till en lättnad under viss kortare

tid i fråga om beskattningen av utdelningar på nyemitterade aktier. Förslaget

i denna del får ses mot bakgrunden av bolagens försämrade självfinansieringsmöjligheter

och bolagens ökade behov av att anskaffa kapital utifrån.

För att underlätta bolagens kapitalanskaffningsinöjligheter har de

sakkunniga förordat en mycket begränsad skattelättnad i avseende å nyemissioner.

De sakkunniga anser att en sådan inriktning av kapitalanskaffningen

kan anses önskvärd även från det allmännas synpunkt.

Utskottet delar de sakkunnigas uppfattning i här sist nämnda avseende,

särskilt som företagen genom läget på kapitalmarknaden har begränsade

möjligheter att erhålla kapital genom långfristiga lån. Den föreslagna lättnaden

är emellertid synnerligen begränsad och kan knappast sägas vara

någon lösning av företagens kapitalförsörjning. Ett underlättande av nyemissionerna

kan förväntas öka vederbörande företags skattekraft, varigenom

den föreslagna åtgärden på längre sikt kommer att få en ur statsfinansiell

synpunkt positiv effekt. Förslaget om återinförande av kedjebeskattningen

och förslaget om skattelindring för nyemissioner berör olika

sektorer av företagsbeskattningen, och de bör därför enligt utskottets mening

behandlas och bedömas helt fristående från varandra. De bör sålunda

icke, såsom i propositionen gjorts, sammankopplas under åberopande av det

föregivna syftet att den ena åtgärden skall ur statsfinansiell synpunkt kompensera

den andra.

Det är ur principiell synpunkt ytterst betänkligt att Kungl. Maj :t ansett

sig kunna utan varje rättslig eller ekonomisk utredning föreslå införandet

av kedjebeskattning. Riksdagens berättigade krav på att framlagda förslag

är allsidigt utredda får enligt utskottets mening icke åsidosättas under åberopande

allenast av ett påstått behov av statsfinansiell kompensation. Remissinstanser

såsom kammarrätten och riksskattenämnden har också avvisat

förslaget till kedjebeskattning. Bristerna i utredningen har medfört

att flera remissinstanser icke ansett sig kunna taga ställning till förslaget.

Andra har begärt ytterligare utredning.

Den föreslagna åtgärden att i nuvarande situation underlätta näringslivets

kapitalanskaffning genom de förordade bestämmelserna om viss mindre

begränsning av beskattningen på utdelningar å nyemitterade aktier anser

utskottet motiverad icke minst för att tillgodose önskemålet om en förbättrad

produktivitet och en ökad konkurrenskraft. Inför de nya marknaderna

i Europa är det en samhällets uppgift av största vikt att näringslivets kapitalförsörjning

på allt sätt underlättas. Det framlagda förslaget kan icke i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960 17

nämnvärd grad underlätta de mindre företagens kapitalförsörjningsproblem.

Det är därför enligt utskottets mening i hög grad önskvärt att den

av Kungl. Maj :t innevarande år tillsatta utredningen rörande dessa företags

kapitalförsörjning påskyndar sitt arbete.

Införandet av kedjebeskattning såsom huvudregel är däremot en åtgärd

vars rättsliga och ekonomiska konsekvenser icke kan överblickas. Några bärande

skäl för en ändring av nu gällande ordning har inte förebragts. Utskottet

avstyrker av ovan anförda skäl propositionen i denna del.

Vad gäller förslaget---(= utskottet s. 10 rad 14 uppifrån — rad 3

nedifrån)---utländska dotterbolaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 162 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas samt i anledning av de likalydande motionerna

I: 699 av herr Gustaf Henry Hansson m. fl. och II:

859 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. ävensom de likalydande

motionerna I: 700 av herr Per-Olof Hanson m. fl. och II: 860

av herr Kollberg m. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning med provisoriska bestämmelser om aktiebolags rätt

till avdrag för viss utdelning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse och av jordbruksfastighet enligt

kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt under de

beskattningsår, för vilka taxering i första instans äger rum åren 1963—1973,

äger svenskt aktiebolag åtnjuta avdrag för utdelning i enlighet med vad nedan

i 2—8 §§ stadgas.

2 §•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1966, i den mån sådan

utdelning förfallit till betalning under beskattningsåret och under förutsättning

tillika, om aktierna utgivits i samband med bolagets bildande, att

ansökan om stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets registrering

ingivits till registreringsmyndigheten efter den 31 december 1960 samt, om

aktierna utgivits i samband med ökning av aktiekapitalet, att beslut om

ökningen anmälts för registrering efter nämnda dag.

Avdrag må dock ej erhållas, om inbetalning för aktierna skett genom tillskott

av aktier och andelar i andra bolag och ekonomiska föreningar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

3 §.

Avdraget må för visst beskattningsår uppgå till högst fyra procent av vad

som för aktierna inbetalats före beskattningsårets utgång, oavsett om vad

som erhållits för aktierna lagts till aktiekapitalet eller till reservfonden.

Om beskattningsåret omfattar kortare eller längre tid än tolv månader,

skall avdraget i motsvarande mån jämkas.

4 §•

Har bolaget inkomst hänförlig till annat inkomstslag än rörelse eller jordbruksfastighet

må avdrag åtnjutas endast till den del det för aktierna inbetalade

beloppet kan anses belöpa på den eller de till rörelse eller jordbruksfastighet

hänförliga förvärvskällorna.

5 §•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas vid taxeringen till och med femte taxeringsåret

efter det då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången

erhållits.

6 §•

Rätten till avdrag bortfaller, om bolaget under beskattningsåret eller tidigare

utskiftat tillgångar till delägarna. Vad nu sagts skall dock icke gälla

utskiftning, som verkställts före den 1 maj 1960 eller föranletts av att ägarna

av vissa aktier, för vilka inbetalning skett, enligt ett i bolagsordningen

före nämnda dag intaget förbehåll ägt rätt att fordra inlösen av dessa.

7 §•

Avdrag enligt 1 § må icke åtnjutas, om mer än hälften av samtliga aktier

i bolaget vid beskattningsårets utgång ägdes eller på därmed jämförligt sätt

innehades av svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.

Vid bedömning huruvida hinder mot avdrag föreligger enligt första stycket

skall hänsyn icke tagas till aktier, vilka innehades av svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar, därest bolagen eller föreningarna

äro skattskyldiga för utdelning å aktierna.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skola aktier, vilka

ägas av en av bolag eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse,

anses innehavda av bolaget eller föreningen.

8 §•

Aktiebolag, som vill åtnjuta avdrag enligt 1 §, skall i självdeklarationen

lämna de upplysningar angående aktieägare i bolaget som påkallas av bestämmelserna

i 7 §.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkonnnit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

19

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla

att den av Kungl. Maj :t under innevarande år tillsatta

utredningen rörande de mindre företagens kapitalförsörjning

bör påskynda sitt arbete, så att förslag i angivet syfte

snarast kan föreläggas riksdagen.

C) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 699 av herr Gustaf Henry

Hansson m. fl. och 11:859 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.;

samt

2) de likalydande motionerna I: 700 av herr Per-Olof Hanson

m. fl. och II: 860 av herr Kollberg m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

II) av herrar Sundin och Antonsson, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke å s. 10, som börjar med

orden »Beträffande de olika», t. o. m. det stycke å s. 11, som slutar med

orden »jordbruk eller skogsbruk», bort ha följande lydelse:

Frågan om upphävande av dubbelbeskattningen har diskuterats i olika

sammanhang. Införandet av avdragsrätt med 4 procent på nyinvesterat

kapital är av värde för många nystartade och expanderande företag. Ifrågavarande

skattelättnad tillkommer emellertid i stort sett endast de största

företagen. För närvarande finnes ej någon kapitalmarknad, där de mindre

och medelstora aktiebolagen kan gå ut och emittera aktier. Avdragsrätten

för nyemissioner kan sålunda vid nuvarande förhållanden befaras medföra

en minskning av lånesektorn för småföretagsamheten. Utskottet vill därför

i sammanhanget understryka angelägenheten av att den pågående utredningen

om den långfristiga kreditgivningen till de mindre företagen fullföljes

skyndsamt och att förslag till lösning av denna fråga förelägges riksdagen

så snart ske kan.

Beträffande de olika frågor, som sammanhänger med förslaget om skattskyldighet

i vissa fall för utdelningar, får utskottet erinra om att förslaget i

första hand har en samhällsekonomisk motivering. I propositionen framhålles,

att det från materiell synpunkt är svårt att finna argument för att

rörelsedrivande aktiebolag och ekonomiska föreningar, som köper aktier på

börsen i kapitalplaceringssyfte, skall vara skattefria för denna utdelning.

För förvaltningsföretagen, varmed förstås företag, vilkas verksamhet väsentligen

består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom, föreslås vissa specialbestämmelser, som innebär,

att den utdelningsinkomst, som utdelas vidare, blir skattefri, under det att

den utdelningsinkomst, som fonderas, blir beskattad. Med hänsyn till de olika

faktorer, som redovisats i propositionen, finner utskottet den av departementschefen

gjorda avvägningen mellan skattelättnaderna för nyemissionerna

och bestämmelserna i fråga om beskattning av utdelningar på kapital
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 79 år 1960

placeringsaktier böra godtagas och tillstyrker sålunda vad i nämnda avseende

föreslagits i propositionen. Inte minst med hänsyn till att ifrågavarande

lagstiftning skall ha provisorisk karaktär förutsätter utskottet, att Kungl.

Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen och vidtar de åtgärder, som

erfarenheterna kan motivera.

Vid remissbehandlingen har uttalats farhågor för att företag, som driver

rörelse, jordbruk eller skogsbruk, kommer att ombildas i syfte att utnyttja

de regler, som gäller för förvaltningsföretagen. Man kan inte bortse från

möjligheten av att vissa företag på denna väg undandrager sig den avsedda

beskattningen av utdelningar på kapitalplaceringsaktier. Utskottet delar

emellertid departementschefens uppfattning, att om missbruk i större omfattning

sker, en ändring av bestämmelserna för dylika förvaltningsföretag

får övervägas. Det bör i detta sammanhang påpekas, att till förvaltningsföretag

icke hänförts förvaltning av jordbruksfastighet.

dels ock att utskottets hemställan under A) bort ha följande lydelse:

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 162 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas, antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning med provisoriska bestämmelser om beskattningen

av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst

i vissa fall med de ändringar av 2, 7 och 12 §§, som framgår

av följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

2 §.

Avdrag enligt--- — (= utskottet s. 13 rad 17 uppifrån — s. 14 rad 3

uppifrån) ----eller föreningen.

12 §.

Riksskattenämnden må,---- (= utskottet s. 14 råd 18—8 nedifrån)

---icke föras.

601650 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation. a1 i texten