Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner rörande beskattningen av skördeskadelån.

1960-11-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1960:85, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande beskattningen av skördeskadelån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 85 dr 1960

1

Nr 85

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande beskattningen av skördeskadelån.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 704 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 864 av herr Hedin

m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om en skyndsam utredning med syfte att ersätta skördeskadelån med skördeförskott,

vilka upptages som inkomst under skadeåret men vid återbetalning

får avdragas i samband med inkomstdeklaration».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 864.

Under 1950-talet har jordbrukare och trädgårdsodlare vissa år beretts möjlighet

att erhålla statliga skördeskadelån. För dessa lån gäller särskilda

bestämmelser rörande amortering, ränteberäkning m. m. För att lindra den

ekonomiska situationen för dem, som tidigare erhållit skördeskadelån och

även innevarande år åsamkats skördeskador, har riksdagen nyligen i enlighet

med förslag i proposition nr 168 beslutat vissa lättnader i villkoren

för berörda lån. Således har möjlighet öppnats till förlängning av den för

lånen gällande amorteringsfria tiden med ytterligare högst två år, till anstånd

med erläggande av amortering under likaledes högst två år samt till

dispens från bestämmelserna om dröjsmålsränta. Genom riksdagsbeslutet

har också skett en uppmjukning av de nuvarande villkoren i fråga om statsgarantier

beträffande vissa lån, som upptagits på den allmänna kreditmarknaden.

Vidare har införts ett nytt system med statliga garantier för lån på

allmänna kreditmarknaden å högst 20 000 kronor till jordbrukare och trädgårdsodlare,

som under senare år fått skördeskador av viss omfattning.

I anledning av skördeskadorna under innevarande år har Kungl. Maj:t

genom beslut den 30 september 1960 medgivit att medel, som innestår å skogskonto,

intill utgången av år 1960 må uttas utan iakttagande av den regel om

fyra månaders uppsägningstid som ges i 6 § första stycket förordningen om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto (SFS 552/1960).

Genom beslut av 1960 års riksdag har antagits förordning om rätt till för
-

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 7 saml. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 85 dr 1960

lustutjämning vid taxering för inkomst. (Proposition nr 30, bevillningsutskottets

betänkande nr 10.) Förordningen innebär i huvudsak följande.

Har en skattskyldigs verksamhet ett år lämnat underskott som inte kan

skattemässigt avräknas mot överskott av annan förvärvskälla samma år,

får underskottet utnyttjas såsom förlustavdrag senare år. Detta må ske när

som helst vid taxering för de följande sex åren, dvs. en utjämning över en

sjuårsperiod medges. Förlustavdraget kan fördelas inom perioden i enlighet

med den skattskyldiges egna önskningar.

Som förlust räknas ej blott underskott i egentlig mening utan även andra

allmänna avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas, exempelvis kommunalskatteavdraget,

avgifter till folkpensioneringen och sjukförsäkringen

samt övriga försäkringsavdrag. Vidare kräves för att förlustavdrag skall

kunna medges att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige

varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också fullgjorts.

Uppgår förlusten under förluståret icke till 1 000 kronor, får densamma

icke utnyttjas för förlustavdrag.

Förlustavdraget behöver ej fastställas till beloppet förrän yrkande om dess

utnyttjande vid en senare taxering framställts av den skattskyldige. När

yrkande om förlustavdragets tillgodoförande framställts, skall den skattskyldige

— då så erfordras — styrka det befogade i avdragsyrkandet genom

bevarade räkenskaper, anteckningar eller liknande. Anknytning har här

skett till föreskrifterna i taxeringsförordningen.

Särskilda regler har uppställts för äkta makar, åsyftande bl. a. möjlighet

för ena maken att överta den andres förlustavdrag.

I anledning av nyssnämnda proposition nr 30/1960 väcktes motioner med

yrkande om att rätt till progressionsutjämning skulle införas vid den statliga

inkomstbeskattningen i stort sett i överensstämmelse med ett förslag

i ämnet av 1957 års skatteutredning. Vidare framställdes motionsvis yrkanden

om utredning i syfte att pröva möjligheterna till en fullständig resultatutjämning.

Därvid skulle i första hand frågan om sådan utjämning enligt

den s. k. kontometoden undersökas.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 10 avstyrkte bevillningsutskottet

berörda yrkanden. Utskottet uttalade därvid den uppfattningen att

förslaget om progressionsutjämning inte borde genomföras för närvarande.

Ställning till frågan om progressionsutjämning borde tas först sedan den

pågående revisionen av reglerna om ackumulerad inkomst fullbordats och

behovet av åtgärder på området därigenom närmare klarlagts. Beträffande

yrkandet om utredning av möjligheterna till en fullständig resultatutjämning

erinrade utskottet om att 1957 års skatteutredning ingående prövat frågan

om användande av någon form av kontometod i detta syfte. De därvid

gjorda övervägandena hade emellertid resulterat i att utredningen ansett

att man i vart fall inte nu borde införa regler om resultatutjämning enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 85 år 1960

3

kontometoden. Likaså behandlade utredningen utförligt andra möjligheter

till öppen resultatutjämning. Då det knappast var troligt att en ny utredning

skulle kunna tillföra något för frågans bedömande väsentligt nytt material

ansåg sig utskottet inte böra tillstyrka den begärda utredningen.

I en i andra kammaren under 1960 års höstsession framställd interpellation

har herr Elmwall frågat om chefen för finansdepartementet har för avsikt

att lägga fram förslag till en rättvisare beskattning av jordbrukare och

trädgårdsodlare, som drabbats av skördeskador och i anledning därav nödgats

upptaga skördeskadelån. Interpellanten har bl. a. uttalat att det framstår

som angeläget, att amorteringar på skördeskadelån får betraktas som

avdragsgill kostnad vid beskattningen.

I sitt den 22 november 1960 lämnade svar erinrade finansministern om

att de jordbrukare, som deklarerar efter kontantprincipen, har betydande

möjligheter till resultatutjämning mellan olika år, bl. a. genom att anskaffningen

eller i vart fall den kontanta betalningen av inventarier och redskap

kan förläggas till år med goda inkomster. Lantbrukare med skogskonton kan

också använda dessa för resultatutjämning. Skulle likväl en skattemässig

förlust uppkomma visst år, föreligger numera möjlighet till förlustutjämning

enligt den lagstiftning, som antagits av årets riksdag. I svaret framhölls

vidare bl. a. att jordbruksministern till nästa års riksdag torde framlägga

förslag om ett permanent skördeskadeskydd. Med berörda redan genomförda

eller planerade åtgärder ansåg finansministern att samhället givit en

betydande hjälp mot skördeskador. Några ytterligare åtgärder på skatteområdet

med sådant syfte ställdes inte i utsikt.

I de förevarande motionerna har bl. a. framhållits att stödlån och garantilån

i många fall innebär en omedelbar och värdefull hjälp för den ekonomiskt

drabbade jordbrukaren. I synnerhet för låntagare, som under en följd

av år nödgats anlita ifrågavarande låneformer, kan desamma dock leda till

en avsevärd och allvarlig ekonomisk belastning i samband med att amorteringarna

skall verkställas. Enligt motionärernas mening är det angeläget

att nya vägar prövas i syfte att undvika en dylik utveckling, och att man i

stället underlättar för låntagaren att klara återbetalningarna av sina till

följd av skördeskador ådragna skulder. En anordning bör övervägas, enligt

vilken lånen skulle upptas såsom inkomst i deklarationen för det år, då skördeskadorna

inträffat. Häremot skulle svara att inte endast räntekostnaderna

utan även amorteringarna på lånen finge avdras från intäkterna i samband

med inkomstdcklarationens upprättande. Ett sådant förfarande avviker visserligen

från gängse taxeringsmässiga bestämmelser i fråga om lån och

amorteringar men innebär i princip blott en resultatuljämning. Skördeskadelån

kan enligt motionärernas mening inte jämföras med vanliga lån, efter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 85 år 1960

som de är betingade av exceptionella förhållanden. För att ytterligare understryka

detta föreslås i motionerna att skördeskadelån fortsättningsvis benämnes

skördeförskott.

Utskottet

Såsom framgår av den ovanstående redogörelsen har statsmakterna under

senare år lämnat jordbrukare, som drabbats av svårare skördeskador, stöd

i form av lån. Beträffande skördeskador under år 1960 har stödåtgärderna

givits formen av dels statlig kreditgaranti för lån på allmänna kreditmarknaden

till visst belopp och dels lättnader på olika sätt i amorteringsvillkoren

m. m. för lån, som upptagits i anledning av skördeskador under tidigare

år. Vad angår framtida skördeskador kan förväntas att 1961 års riksdag kommer

att föreläggas proposition med förslag om permanent skördeskadeskydd.

De sålunda utgående lånen räknas i enlighet med en grundläggande princip

vid beskattningen inte till skattepliktig inkomst för låntagarna. Häremot

svarar att avdrag inte medges dessa för avbetalning å lånen.

De förevarande motionerna avser att åstadkomma sådan ändring av beskattningsreglerna

att jordbrukare blir skattskyldiga för mottagna skördeskadelån

men att å andra sidan återbetalningar å lånen förklaras avdragsgilla.

Motionärerna yrkar skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om skyndsam

utredning i detta syfte.

Den avsedda författningsändringen skulle — såsom motionärerna framhållit

— innebära en ökad möjlighet till skattemässig resultatutjämning.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att årets riksdag vid vårsessionen

beslutat införa rätt till förlustutjämning vid beskattningen. De jordbrukare,

som på grund av felslagen skörd erhåller så låga intäkter i jordbruket

ett år att underskott uppkommer vid inkomsttaxeringen för nämnda

år, har — i den mån underskottet inte kan avdras från överskott samma år

av andra förvärvskällor — möjlighet att med stöd av lagstiftningen om förlustutjämning

tillgodogöra sig avdrag för underskottet vid taxeringarna för

något av de därpå följande sex åren. I samband med denna lagstiftning avvisade

riksdagen motionsvis framställda utredningsyrkanden om rätt till

allmän resultatutjämning.

Utskottet vill vidare erinra om att Kungl. Maj:t i anledning av årets skördeskador

beslutat medge att medel, som innestår å skogskonto, må utbetalas

utan iakttagande av eljest föreskriven uppsägningstid å fyra månader.

Lagstiftningen om förlustutjämning samt rätten att disponera skogskontomedel

är några av de möjligheter till skattemässig resultatutjämning som

för närvarande står jordbrukarna till buds. Att härutöver i resultatutjämnande

syfte överväga särskilda beskattningsregler för skördeskadelån anser

utskottet inte böra komma i fråga, främst med hänsyn till att en lagstiftning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 85 dr 1960

5

den innebörd motionärerna avsett skulle strida mot en grundläggande princip

i vår skattelagstiftning. Utskottet anser sig således inte kunna tillstyrka

det i motionerna framförda utredningsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 704 av herr Yngve Nilsson

m. fl. och II: 864 av herr Hedin m. fl. rörande beskattningen

av skördeskadelån icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 november 1960

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Jansson,

Bengtson*, Anders Johansson, Wärnberg, Torsten Mattsson, Yngve Nilsson,

Kronstrand och Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Kollberg, Allard, Vigelsbo, Nilsson i

Bästekille, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar

Forsberg, Stiernstedt* och Carlstein.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Bengtson, Anders Johansson, Torsten Mattsson, Yngve Nilsson,

Kronstrand, Kollberg, Vigelsbo, Nilsson i Bästekille och Stiernstedt, vilka —

under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 704 av herr

Yngve Nilsson m. fl. och II: 864 av herr Hedin m. fl. — ansett att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av förenämnda motioner

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning

med syfte att ersätta skördeskadelån med skördeförskott,

vilka upptages som inkomst under skadeåret men vid

återbetalning får avdragas i samband med inkomstdeklaration.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.