Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

1960-01-15 · 56 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1959, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt,Strandler,

Aspling, Nilsson, Yngve, och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Persson i Appuna, Agerberg, Adamsson och Hamilton.

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1960. 8 sand. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

r iw

*n \W

,y. :3T>

n eu

•-‘>■2’ rri *i''-V 15 . ■ Ti

..{»ni:i <

I. ■■ ■

.;.i ,, ir

■ • Ji- : ’U < l liifi s. - '' • n; "i . n U »)<** '' •

,y. -

.....

■l**ä .

. ä‘j*''! d .■ r { .1,

<.

'' / .> ‘Tf. ii -i- ■■1: . . ;1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1959.

Kreditpolitiken

Den konjunkturavmattning, som alltsedan hösten 1957 kännetecknat det

internationella ekonomiska läget, började i Förenta staterna under våren

1958 och i vissa länder i Västeuropa under hösten samma år att avlösas av

en uppgång på olika områden, som ytterligare accentuerades under 1959

och som efter hand nådde sådan styrka och omfattning, att man kunde tala

om en allmän konjunkturuppgång.

På grund av bl. a. den starkt ökade produktionskapaciteten såväl i fråga

om råvaror som färdigfabrikat, sänkta frakter och andra omständigheter,

som verkat återhållande på priserna, har denna uppgång hittills kunnat ske

vid en anmärkningsvärt stabil internationell prisnivå. Konjunkturen har

hittills väsentligen varit en »mängdkonjunktur» men däremot icke någon

»priskonj unktur».

Konjunkturuppgången synes vid en internationell jämförelse ha nått

Sverige relativt sent. Ännu under första halvåret 1959 präglades betydande

områden av en viss stagnation. Även om uppgången till en början kännetecknades

av framträdande ojämnheter mellan olika näringsgrenar, spreds

den successivt över praktiskt taget hela det ekonomiska fältet, så att även

de näringar, som tidigare haft påtagliga svårigheter, mot årets slut befann

sig i ett bättre läge än föregående år.

Exportens snabba stegring, som delvis möjliggjordes genom en viss lageravveckling,

främst inom den träförädlande industrien, var av primär betydelse

för den svenska konjunkturuppgången. Exportökningens snabbhet och

intensitet torde åtminstone delvis ha betingats just av den svenska konjunkturuppgångens

eftersläpning i förhållande till den internationella återhämtningen.

Bytesbalansen beräknas preliminärt för år 1959 ge ett överskott av 150

mkr, mot ett underskott för år 1958 av 280 mkr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Det statliga utgiftsöverskottet och den kortfristiga finansieringen av

detta samt även i någon mån valutareservens utveckling medförde under

1959 en expansion i accelererat tempo av bankernas och allmänhetens likviditet.

Kreditrestriktiva åtgärder för att eliminera eller avskärma riskerna för

störningar av den samhällsekonomiska balansen måste väsentligen riktas

mot affärsbankerna, men kan inte drivas längre än till en viss gräns, eftersom

enbart sådana åtgärder inte kan hindra allmänheten från att lyfta sina

i bankerna innestående tillgodohavanden och inte heller förebygga att dessa

eventuellt tillföres en »grå» marknad vid sidan av den reguljära kreditmarknaden.

Med hänsyn till den omfattning likviditetstillskotten för närvarande

har och det förhållandet att de till större delen härrör ur den

finanspolitiska utvecklingen, måste korrektivet mot dem i främsta rummet

ligga i finanspolitiska åtgärder.

Målsättningen för riksbankens politik blev till en början att icke genom

alltför restriktiva åtgärder försvåra läget för de näringsgrenar, som alltjämt

befann sig i ett labilt läge, eller bromsa en konjunkturuppgång, som

framstod som önskvärd och syntes kunna äga rum utan risker.

Riksbanken begränsade sig därför under våren till att uppmärksamt följa

utvecklingen på kreditmarknaden. Då kreditexpansionen emellertid fortsatte

i sådant tempo, att allvarliga risker för en överexpansion kunde komma

att aktualiseras längre fram, meddelade riksbanken i slutet av maj

affärsbankerna, att åtgärder i syfte att begränsa en fortsatt ökning av utlåningen

till allmänheten kunde komma att vidtagas.

De minimital för likviditetskvoter, som affärsbankerna rekommenderats

iakttaga och som varit oförändrade sedan 1952, hade så småningom kommit

att ligga under de av bankerna faktiskt redovisade kvoterna. Enligt 1952

års överenskommelse hade affärsbankerna indelats i fem grupper efter storleksordning

med minimikvoter i en fallande skala från 33 % för de tre

största bankerna till 15 % för de två minsta. Differenserna mellan faktiska

och rekommenderade kvoter var i några fall betydande. Ojämnheter förelåg

mellan olika banker, även sådana tillhörande samma likviditetsgrupp.

Det förslag till nya likviditetskvoter, som framlades av riksbanken vid

ett sammanträde med affärsbankerna i juni 1959, syftade i princip till en

viss anpassning av minimikvoterna till den faktiska likviditeten och att

därmed reducera bankernas möjligheter att utnyttja överskottslikviditeten.

Detta mål sökte förslaget uppnå dels genom en minskning av antalet

grupper till tre, varvid samtidigt ytterligare tre banker uppflyttades i den

högsta gruppen, dels genom en höjning av minimikvoterna till respektive

40, 30 och 20 %. Bankerna underrättades också om att, därest dessa åtgärder

icke visade sig vara tillfyllest, riksbanken kunde se sig nödsakad att

tillgripa ytterligare åtgärder. Vid ett sammanträde i juli 1959 togs riksbankens

förslag ad notam av affärsbankerna och en kommuniké härom

utsändes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

‘. , i . T i t '' ) *

Vid sammanträden med affärsbankerna under hösten framhölls från riksbankens

sida att den fortsatta ökningen av bankernas utlåning till allmänheten

gav anledning till oro och att en ytterligare skärpning av restriktiviteten

med hänsyn till konjunkturläget var nödvändig. Några förslag till

nya likviditetskvoter framlades icke, men riksbanken meddelade att den

ansåg sig kunna framlägga förslag härom med mycket kort övergångstid

efter de förvarningar, som bankerna redan fått mottaga. På grund av vad

bankerna sedermera vid sammanträden i november och december anförde

rörande utlåningens beroende av ingångna kreditavtal m. m. har emellertid

fram till årsskiftet några ytterligare åtgärder från riksbankens sida icke

ansetts böra ifrågakomma.

Såväl riksbankens som övriga kreditinstituts annonserade räntesatser

förblev oförändrade under året.

I det följande redogöres för utvecklingen under 1959 på penning- och

obligationsmarknaderna samt för betalningsbalansen och riksbankens utrikesrörelse

under 1959 och som bilaga överlämnas valutastyrelsens rapport

till fullmäktige angående verksamheten under 1959.

Utvecklingen på penningmarknaden

Inlåningen i bankinstituten har under år 1959 visat en exceptionell utveckling

med en stegring som ligger betydligt över vad som under något år

tidigare förekommit. Såsom framgår av tabellen över deras rörelse åren

1950—591 har den samlade inlåningen stigit med över 4 miljarder kronor,

och av detta belopp har ungefär 3 miljarder fallit på affärsbankerna.

Inlåningens omfattning kan för bankinstituten sammantagna sägas i

huvudsak vara bestämd av deras totala kreditgivning. Inlåningens starka

ökning under det förflutna året kan därför ses som ett resultat av den

fortsatta starka kreditexpansion som ägt rum. Det framgår sålunda av tabell

1 att kreditinstitutens »totala kreditgivning» under 1959 ökat med

ungefär samma belopp som inlåningen eller drygt 4 miljarder kronor.

Ökningen fördelar sig med cirka 1,7 miljarder på lån mot värdepapper och

med cirka 2,5 miljarder på »lån till allmänheten». I den förra gruppen ingår

främst statslån men även lån mot hypoteksobligationer och i den senare

bl. a. byggnadskreditiv och andra direkta lån till bostadsbyggandet, vidare

lån till kommuner och krediter till jordbruket och näringslivet i övrigt.

Hos sparbankerna och postinstitutionerna har kreditgivningen under

1959 liksom tidigare varit koncentrerad på lån till allmänheten och inom

1 När berättelsen utarbetats, har statistik avseende år 1959 i allmänhet inte funnits tillgänglig

längre än till och med november. För att uppnå årsjämförelser har därför de här intagna tabellerna,

därest icke annat angivits, baserats på tolvmånadersförändringar beräknade per november respektive

är. När i texten t. ex. talas om år 1959 avses sålunda förändringen under tolvmånadersperioden

fram till och med november samma år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 1. Bankernas utlåning, värdepapper sportfölj och inlåning 1950—59.

12-månadersförändringar per november respektive år. Bokförda värden i mkr

1. Utlåning till allmänheten

Central
-

Ultimo

Riks-

Affärs-

84 spar-

Postspar-

Postgiro-

kassor för

Summa

november

banken

bankerna

banker

banken

kontoret

jordbruks-

kredit

1950 .....

...... +95

+ 1 059

+ 387

+ 89

+ 27

+ 56

+ 1 713

1951 .....

...... +44

+ 1 097

+ 226

+ 190

+ 198

+ 33

+ 1 788

1952 .....

...... +66

— 319

+ 425

+ 392

+ 233

+ 47

+ 844

1953 .....

...... +10

— 16

+ 450

+ 300

+ 44

+ 80

+ 868

1954 .....

...... — 288

+ 1 259

+ 472

+ 160

— 1

+ 87

+ 1 689

1955 .....

...... — 13

— 289

+ 369

+ 371

+ 87

+ 61

+ 586

1956 .....

...... — 4

+ 108

+ 473

+ 82

+ 10

+ 34

+ 703

1957 .....

...... — 10

+ 132

+ 603

+ 77

+ 23

+ 71

+ 896

1958 .....

...... — 2

+ 775

+ 637

+ 104

+ 4

+ 83

+ 1 601

1959 .....

...... — + 1349 +714 +409 — 69

2. Ska t tkannn arväxlar och svenska obligationer

+ 76

+ 2 479

1950 .....

...... +285

— 79

— 17

+ 8

+ 69

+ 1

+ 267

1951 .....

...... —372

+ 754

— 41

— 79

— 51

+ 2

+ 213

1952 .....

...... — 71

— 7

+ 31

— 52

— 156

+ 10

— 245

1953 .....

...... — 78

+ 1 480

+ 24

— 86

+ 123

+ 5

+ 1 468

1954 .....

...... +365

— 219

+ 29

— 41

+ 13

+ 15

+ 162

1955 .....

...... +544

— 55

+ 55

— 76

— 229

+ 8

+ 247

1956 .....

...... +425

+ 252

+ 86

+ 94

— 21

+ 31

+ 867

1957 .....

...... +158

+ 1 090

+ 72

+ 157

+ 232

+ 7

+ 1 716

1958 .....

...... +111

+ 494

+ 86

+ 66

+ 125

— 4

+ 878

1959 .....

...... +59

+ 1 522

+ 53

+ 27

+ 58

— 6

+ 1713

3.

Summa utlåning och värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)

1950 .....

...... +380

+ 980

+ 370

+ 97

+ 96

+ 57

+ 1 980

1951 ......

...... — 328

+ 1 851

+ 185

+ 111

+ 147

+ 35

+ 2 001

1952 .....

...... — 5

— 326

+ 456

+ 340

+ 77

+ 57

+ 599

1953 .....

...... — 68

+ 1 464

+ 474

+ 214

+ 167

+ 85

+ 2 336

1954 .....

...... +77

+ 1 040

+ 501

+ 119

+ 12

+ 102

+ 1 851

1955 .....

...... +531

— 344

+ 424

+ 295

— 142

+ 69

+ 833

1956 .....

...... +421

+ 360

+ 559

+ 176

— 11

+ 65

+ 1 570

1957 .....

...... +148

+ 1 222

+ 675

+ 234

+ 255

+ 78

+ 2 612

1958 .....

...... +109

+ 1 269

+ 723

+ 170

+ 129

+ 79

+ 2 479

1959 .....

...... +59

+ 2 871

+ 767 + 436

4. Inlåning

— 11

+ 70

+ 4192

1950 .....

...... +100

+ 680

+ 286

+ 73

+ 105

+ 42

+ 1286

1951 ......

...... —105

+ 1 661

+ 256

+ 144

+ 153

+ 52

+ 2161

1952 .....

...... —124

— 475

+ 469

+ 307

+ 145

+ 107

+ 429

1953 .....

...... — 38

+ 1 652

+ 456

+ 204

+ 102

+ 62

+ 2 438

1954 .....

...... —105

+ 1 035

+ 441

+ 154

+ 103

+ 89

+ 1 717

1955 .....

...... — 7

— 321

+ 448

+ 160

— 48

+ 77

+ 309

1956 .....

...... +57

+ 507

+ 577

+ 210

+ 116

+ 76

+ 1 543

1957 ......

...... +38

+ 1 056

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 263

1958 .....

...... +28

+ 1 318

+ 711

+ 270

+ no

+ 51

+ 2 488

1959 ......

...... +16

+ 3 001

+ 729

+ 271

— 66

+ 106

+ 4 057

Korrigering har gjorts för de förändringar i bankstatistiken som inträdde när Inteckningsbanken

upphörde i juni 1955.

Förändringarna i riksbankens värdepappersinnehav har salderats mot förändringarna på bundna

konton för steriliserade statsmedel och på statliga myndigheters checkräkningar.

Som inlåning hos riksbanken har endast redovisats förändringar på andra konton än sådana som

innehas av statliga myndigheter och banker, och som utlåning andra lån än sådana till banker.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

7

denna grupp framförallt på bostadsfinansiering och kommunlån. Hos affärsbankerna

å andra sidan har expansionen varit ungefär jämnt fördelad på

egentlig utlåning och krediter mot värdepapper. Utlåningen till allmänheten

har sålunda stigit med ca 1 350 mkr och krediter mot skattkammarväxlar

och obligationer med något mera eller ca 1 520 mkr.

I lånen till allmänheten ingår som tidigare nämnts även krediter för bostadsbyggandet.

För affärsbankernas del utgör ökningen av dessa under

1959 ca 100 mkr. Denna siffra utgör emellertid endast nettoökningen

av de utestående krediterna till bostadssektorn, och den ger därmed

närmast uttryck för den ökade eftersläpning i avlyftningarna av byggnadskreditiv

som inträtt under det senaste året. Vid en bedömning av affärsbankernas

totala insatser för bostadsfinansieringen under år 1959 måste

hänsyn även tas till att avlyftningar av byggnadskreditiv genom hypoteksinstitutionernas

och andras försorg förekommit. I tabell 2 har en uppdelning

gjorts av affärsbankernas lån till allmänheten på bostadsbyggnadskrediter

och övrig utlåning. Det framgår därav, att de från bostadssektorns sida

ianspråktagna krediterna uppgått till ca 1 900 mkr under 1959 och att ca

1 800 mkr därav kunnat avlyftas och omsättas i långfristiga lån hos hypoteksinstitut,

sparbanker, postinstitutioner m. fl. Tabellen visar också att

såväl disponeringen som avlyftningen av bostadsbyggnadskrediterna hos

affärsbankerna varit av betydligt större omfattning än tidigare. De disponerade

krediterna har i jämförelse med 1958 stigit med ca 300 mkr och

avlyftningarna med drygt 200 mkr. Siffrorna ger uttryck å ena sidan för

den ökning som ägt rum i den totala bostadsbyggnadsvolymen och å den

Tabell 2. Affärsbankernas utlåning till bostadsbyggande

och övriga ändamål.

Förändringar under 12-månadersperioder, mkr

Bostadsbyggnadskrediter

Förändring

Disponerade

Avlyftade

Förändring i

utestående

krediter

i

övrig

utlåning

_

_

873

9 027

1349

806

+ 543

+ 716

1239

1344

— 105

— 184

1604

1206

+ 398

— 290

1 601

1 536

+ 65

+ 67

1 621

1596

+ 25

+ 750

1 914

1 811

+ 103

+ 1 246

—

—

1902

11096

Ställning ult. nov. 1953 .

Nov. 1953—nov. 1951

. 1954— » 1955

» 1955— » 1956

» 1956— • 1957

» 1957— • 1958

» 1958— • 1959

Ställning ult. nov. 1959

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

andra för den skärpta prioritering till förmån för bostadsbyggandet som

ägt rum under det senaste året via emissionskontrollen.

Till en del har avlyftningarna under 1959 åstadkommits av affärsbankerna

själva genom att de i egen rörelse lagt om byggnadskreditiv till

långfristiga lån. Det torde här röra sig om ett belopp av närmare 300 mkr,

vilket sålunda ingår i den nyss berörda siffran för avlyftningarna under

året. Såsom i det följande närmare beröres har även innehavet av bostadsobligationer

ökat hos affärsbankerna.

Det ökade innehav av värdepapper inom banksystemet som tabell 1 visar

betingas framför allt av det statliga upplåningsbehovet och sättet för dettas

finansiering. Det kassamässiga underskottet på drift- och kapitalbudgeterna

sådant detta registrerats i riksgäldskontorets bokföring uppgick sålunda under

tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959 till cirka 1 350 mkr innebärande

ungefär en fördubbling i jämförelse med motsvarande period 1958

och någon ökning också i jämförelse med det senast tilländalupna budgetåret

1958/59 (tabell 3, rad b). Finansieringen av underskottet har under

det senaste året i huvudsak skett genom lån hos banksystemet och därvid

framför allt hos affärsbankerna. Genom det ökade utrymme som beretts

bostadsbyggandet och kraftverken m. m. på den långa marknaden har

nämligen den långfristiga statsupplåningen kommit att begränsas till en

så låg siffra som något över 200 mkr netto. Nettoökningen av utelöpande

skattkammarväxlar och korta obligationer har i stället varit över 1 100

mkr. Den har i allt väsentligt upptagits av affärsbankerna.

Den kortfristiga finansieringen av det statliga budgetunderskottet har

lett till en motsvarande stark ökning av likviditeten såväl inom näringslivet

som inom bankväsendet. Näringslivet kan redovisa starkt ökade behållningar

på bankernas inlåningsräkningar och affärsbankerna en i motsvarande

grad ökad likviditet. Av tabell 3 framgår den dominerande roll för

likviditetsutvecklingen som den statliga underskottsfinansieringen spelade

under året. Av ökad betydelse i jämförelse med tidigare år har emellertid

också valutainflödet varit. Taget för sig har det gett ett likviditetstillskott

på omkring 330 mkr under tolvmånadersperioden per november 1959. Å

andra sidan har en fortsatt ökning ägt rum i allmänhetens sedelinnehav,

vilken i någon mån motvägt likviditetstillskottet till bankerna. Ökningen

har uppgått till 135 mkr. Totalt har genom de faktorer som redovisats i

tabell 3 affärsbankernas likviditet under året ökat med cirka 1 350 mkr.

Vad nu sagts hänför sig till effekten på banklikviditeten av statsupplåning

och valutainflöde. Vid sidan härav har emellertid ett ytterligare tillskott

till likviditeten uppstått genom att avlyftningarna av byggnadskreditiv

under år 1959 till en del finansierats genom upplåning mot korta

obligationer. Stadshypotekskassan har sålunda under året emitterat ett

5-årigt obligationslån som till sin huvudsakliga del placerats hos affärsbankerna.

Dessutom har affärsbankerna upptagit en del av det långfristiga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Budgetåren

12-månadersperiodema per november

1956/57

1957/58

1958/59

1957

1958

1959

Påverkande faktorer

a) Total valutareserv ..........................................

+ 329

32

+ 464

+

II

118

+ 175

+ 330

b) Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........................

+ 904

+ 1 260

+ 1 261

+ 1 547

+ 703

+ 1 352

c) Statens upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna

(ökn. —)3..................................................

— 451

—

513

+ 238

—

530

— 266

— 101

d) Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) .........................

— 333

—

26

— 145

—

213

— 93

— 135

e) Övriga riksbankstransaktioner2 ...............................

+ 31

—

212

— 199

—

137

— 182

— 78

f) Tids- och begreppsdiskrepanser3 ..............................

— 90

+

194

— 293

—

74

— 30

— 14

g) Summa ....................................................

+ 390

+

671

+ 1386

-+

711

+ 307

+ 135i

Affärsbankernas likvida tillgångar

h) Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ................

+ 37

+

36

— 28

—

99

— 9

+ 74

i) Nettofordran på inhemska banker ............................

+ 111

—

196

— 112

—

158

+ 18

— 341

j) Nettofordran på utländska banker och bankirer a/v och utrikes

växlar .....................................................

+ 111

+

105

+ 188

+

159

+ 90

+ 484

k) Skattkammarväxlar och statsobligationer (nom. v.) ............

+ 131

+

726

+ 1 278

+

809

+ 208

+ 1 137

1) Summa ....................................................

+ 390

+

671

+ 1326

+

711

+ 307

+ 136i

1 Statsskuldens ökning minus ökningen i riksbankens innehav av statspapper (nominellt värde), affärsbankernas statspappersinnehav (nominellt värde),

statens kortfristiga affärsbankskredit och lån från folkpensioneringsfonden.

2 Alla förändringar i riksbankens balansräkning med undantag av förändringar i guld och valutor, skattkammarväxlar och statsobligationer (nominellt

värde), utlåning till affärsbanker, utelöpande sedlar, checkräkning (statsverket, riksgäldskontoret, affärsbanker), depositions- och kapitalräkning (statliga

konton).

3 Innefattar ökningen i inhemska checkar och postremissväxlar och korrektioner på grund av skillnader mellan olika källor i övriga affärsbanksposter

(inhemska banker, valutaställningen, checkräkning i riksbanken) och i statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar hos riksbanken. Avrundningsfelen

(i intet fall större än 2 mkr) har också medtagits här.

Anm. För affärsbankerna har uppgifterna genomgående hämtats från bank- och fondinspektionens »Uppgifter om bankerna».

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 9

Tabell 3. Faktorer som påverkar affärsbankernas likvida tillgångar (mkr).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

material som utgivits av hypoteksinstitutionerna. Den totala ökningen

under år 1959 i bankernas innehav av hypoteksobligationer har därmed

uppgått till cirka 370 mkr, varav det nämnda korta lånet utgjorde huvudparten.

Vid beräkning av likviditetskvoter enligt riksbankens rekommendationer

till affärsbankerna får bland de likvida tillgångarna vid sidan av kassamedel,

valutabehållningar och statspappersinnehav även behållningarna av

hypoteksobligationer och vissa andra tillgångsgrupper, som dock är av

mindre betydelse, medtagas. Därigenom kommer såväl likviditetstillskottet

enligt tabell 3 som den nyss nämnda ökningen av innehavet av hypoteksobligationer

att spela en roll. Beräknad i enlighet härmed har likviditeten

under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959 ökat med över 1 700

mkr, att jämföras med en total ökning under motsvarande period 1958 om

över 600 mkr och under 1957 med över 1 000 mkr. Uttryckt i procent av

den i detta sammanhang relevanta inlåningen utgjorde affärsbankernas

genomsnittliga likviditet vid utgången av november 1959 46,3% och vid

motsvarande tidpunkt 1958 43,5 %.

Av tabell 4 framgår vilka förändringar som under 1959 inträtt i riksbankens

tillgångar och skulder. Förändringarna har i allt väsentligt varit en

funktion av behovet av sedlar på den allmänna marknaden. Vid stigande

omsättning ökar även sedelbehovet, och ökningen brukar normalt täckas på

i huvudsak tre vägar, nämligen genom försäljning av valutor till riksbanken

eller genom att staten eller bankerna tar upp lån i riksbanken. Såsom

framgår av tabell 4 hade under tolvmånadersperioden t. o. m. november

1959 de utelöpande sedlarna ökat med 162 mkr, att jämföras med ökningar

om 102 resp. 227 mkr under motsvarande perioder åren 1958 och 1957.

Ökningen per november 1959 täcktes huvudsakligen genom att bankerna

ökade sin upplåning i riksbanken med cirka 280 mkr och statsverket sin

med cirka 60 mkr. Valutatransaktionerna hade en motsatt effekt. Den

ökning av den totala valutareserven, som ägt rum under det senaste året,

har försiggått parallellt med en minskning av riksbankens andel av densamma,

vilket betyder, att affärsbankernas andel ökat så mycket mera.

Medan sålunda den totala valutabehållningen såsom tabell 3 visar ökade

med 330 mkr under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1959, har

affärsbankernas behållningar ökat med 484 mkr. Ökningen för de senares

del torde framför allt bero på att bankerna vid den förbättrade räntabilitet

på valutaplaceringar, som inträtt till följd av uppgången i ränteläget i andra

länder, vidgat sin utrikesrörelse.

Beträffande riksbankens rörelse föreligger, såsom tabell 4 visar, siffror

även för hela året 1959. Kalenderårsredovisningen företer stora förändringar

i jämförelse med de nyss behandlade siffrorna per november. Sedelstockens

ökning under hela året 1959 har uppgått till 207 mkr, vilket är

något mindre än under de närmast föregående åren. Ökningen är en re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1956/57

Budgetåren

1957/58

1958/59

12-mänadersperiodema per nov.

1956/57 1957/58 1958/59

1957

Kalenderåren

1958

1959

a) Nettoförändring i riksbankens guld- och

valutareserv ........................

+ 217

— 153

+ 255

— 52

+ 79

— 160

— 87

+ 85

— 279

b) Nettoförändring å statliga myndigheters

checkräkningar i riksbanken..........

+ 104,

— 33

+ 32

+ 150

— 6

— 2

— 13

+ 115

+ 12

c) Nettoresultat av riksbankens köp och

försäljningar av svenska värdepapper

med avdrag för statsmedel på bundna

konton .............................

+ 247

— 171

+ 252

+ 8

+ 117

+ 62

+ 201

+ 220

+ 348

d) Nettoförandring å övriga bundna kon- ton i riksbanken ....................

— 37

— 36

— 58

— 38

— 29

— 16

— 66

— 41

— 27

e) Nettoförandring i riksbankens utlåning

— 190

+ 366

— 205

+ 145

— 40

+ 279

+ 69

+ 6

+ 149

f) Andra transaktioner med marknaden ..

+ 23

+ 8

— 140

— 39

— 32

— 8

+ 33

— 139

— 22

g) Nettoresultat av riksbankens transak-

tioner..............................

+ 365

— 19

+ 136

+ m

+ 88

+ 15i

+ 137

+ 246

+ 131

h) Utelöpande sedlar...................

+ 353

+ 52

+ 151

+ 227

+ 102

+ 162

+ 242

+ 219

+ 207

i) Affärsbankernas checkräkningar hos

riksbanken .........................

+ 12

— 71

— 15

— 53

— 14

— 8

— 105

+ 27

— 26

j) Summa ..........................

+ 365

— 19

+ 136

+ m

+ 88

+ 154

+ 137

+ 246

+ 131

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

Tabell 4. Riksbankens tillgångar och skulder.

Förändringar åren 1957—1859, mkr

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

sultant av förändringar i samma balansposter som tidigare berörts. Det

väsentligaste inslaget har statsupplåningen i riksbanken varit. Den har

sålunda under hela 1959 uppgått till närmare 350 mkr mot något över

200 mkr under de närmast föregående åren. Effekten av statsupplåningen

har motverkats av valutatransaktionerna. Genom fortsatta köp av valutor

från bankernas sida under december månad har nämligen riksbankens

valutabehållning för hela året 1959 kommit att minska med 279 mkr.

Saldot mellan nu nämnda poster blev ett sedeltillskott om cirka 70 mkr.

Vad som ytterligare behövts för att täcka sedelstockens ökning har affärsbankerna

anskaffat genom lån i riksbanken. Dessa lån visar per december

en betydande ökning i jämförelse med tidigare år. Den har uppgått till

149 mkr, vilket ger en antydan om att en åtstramning under året inträtt

på penningmarknaden. Den ägde framför allt rum under årets senare del.

Den i fjolårets berättelse omtalade tendensen till minskande behållningar

på affärsbankernas checkräkningar i riksbanken och ökande bankupplåning

i riksbanken har under 1959 bestått. Krediterna har emellertid i regel varit

korta och endast tjänat till att överbrygga tillfälliga likviditetspåfrestningar.

För att belysa utvecklingen redovisas i följande sammanställning

affärsbankernas checkräkningsbehållningar och upplåning i genomsnitt för

månadsskiftena under åren 1953—1959.

ult.

nov.

1952—ult.

nov.

1953 ........

Behållning

mkr

....... 170

Upplåning

mkr

5

»

1953— »

1954 ........

....... 61

77

»

»

1954— »

»

1955 ........

....... 142

104

»

»

1955— »

»

1956 ........

....... 183

38

»

»

1956— »

»

1957 ........

....... 139

35

»

»

1957— »

»

1958 ........

....... 61

130

»

»

1958— »

»

1959 ........

....... 55

141

Sedelomloppets ökning under de senare åren framgår av tabell 5. För

varje rapportdag anges den procentuella ökningen av den utelöpande sedelmängden

sedan samma dag året före. Tabellen ger en bild av hur sedelstockens

förändringar följer konjunkturförloppet. Sedelstocken undergår

visserligen med ett eller annat tillfälligt undantag en ständig ökning, men

ökningen är av varierande storlek. Under konjunkturförsvagningen 1957—

58 avtar den alltmer och ligger under en stor del av 1958 så lågt som mellan

1 och 2 %. I juni 1958 är den t. o.m. mindre än 1 %. Under 1959 å andra

sidan tilltar ökningen och ligger under större delen av året mellan 2 och

3 % med en tendens till höjning över 3 % vid slutet av året.

Spännvidden mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar har

under 1959 varit 1 252 mkr mot 1 182 mkr år 1958. Högsta beloppet uppgående

till 6 472 mkr registrerades den 23 december och lägsta beloppet —

5 220 mkr — den 23 maj 1959.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 5. Löpande 12-månadersförändringar i sedelstocken (i procent).

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1954

1955

1956

1957

1958

1959

7/1

6,1

5,5

3,2

5,1

5,1

3,4

7/7

5,6

7,1

5,3

7,2

0,5

1,9

15/1

6,6

5,4

4,1

5,4

4,2

3,7

15/7

5,4

6,6

5,0

6,9

1,2

3,1

23/1

6,8

5,7

3,7

4,9

4,8

3,4

23/7

4,7

6,0

4,7

5,9

1,7

3,3

31/1

6,0

5,3

4,0

5,7

4,0

3,3

31/7

4,6

6,1

4,5

6,0

2,1

2,7

7/2

5,4

5,5

4,0

5,1

4,2

2,9

7/8

4,8

6,0

4,4

5,8

2,2

2,7

15/2

4,9

5,3

4,3

5,4

4,0

2,7

15/8

5,0

5,6

5,1

5,9

1,9

2,8

23/2

5,7

6,1

3,6

5,8

3,0

2,5

23/8

4,8

5,2

5,8

5,6

2,1

2,4

28/2

5,0

4,6

4,6

6,4

3,2

2,3

31/8

4,7

5,6

5,7

5,4

1,9

2,5

7/3

5,4

4,2

4,3

6,2

3,2

2,0

7/9

4,4

5,1

5,5

5,3

1,7

2,7

15/3

4,5

5,3

5,2

5,1

3,7

2,7

15/9

4,9

6,1

5,2

5,2

1,6

3,0

23/3

4,3

6,2

6,3

4,5

3,2

4,9

23/9

5,6

5,5

4,9

4,6

1,7

3,4

31/3

3,4

6,7

6,7

3,9

3,3

2,9

30/9

5,7

5,3

5,5

4,5

1,8

3,1

7/4

2,5

7,9

3,2

5,8

6,0

-1,9

7/10

5,7

5,4

5,3

4,2

i,i

3,1

15/4

7,5

4,1

4,3

7,2

0,7

2,8

15/10

5,6

4,7

5,5

4,4

1,9

3,1

23/4

5,6

5,9

5,1

6,1

1,1

3,6

23/10

5,5

4,4

5,1

4,8

2,7

3,0

30/4

4,8

6,2

5,6

4,5

3,3

3,0

31/10

5,0

4,1

6,3

5,1

1,6

2,9

7/5

5,8

6,0

5,3

3,9

2,7

4,3

7/11

6,4

3,8

5,6

4,8

1,2

2,4

15/5

3,7

7,4

5,3

4,8

3,0

3,2

15/11

5,4

4,7

6,8

4,3

1,2

2,6

23/5

4,0

7,5

4,1

6,0

3,3

1,6

23/11

4,6

5,6

6,6

4,5

1,0

3,0

31/5

5,0

8,1

3,7

6,6

1,1

3,2

30/11

5,0

6,1

5,7

4,3

1,8

2,9

7/6

5,7

5,7

5,0

7,1

0,5

2,8

7/12

5,3

7,8

4,7

4,4

2,0

4,1

15/6

3,9

7,7

5,0

7,5

—0,o

3,6

15/12

6,2

7,0

5,4

3,5

3,5

3,9

23/6

7,4

7,7

4,0

6,5

—0,5

2,3

23/12

5,5

4,8

6,6

4,4

3,4

3,3

30/6

6,1

7,2

3,8

6,9

1,0

2,7

31/12

5,2

4,6

5,3

4,3

3,7

3,4

Utvecklingen på obligationsmarknaden

Obligationskurserna visade under senare hälften av år 1958 en tendens

till svag stegring. Det kursläge som därmed uppnåddes bestod i stort sett

oförändrat under första kvartalet 1959.

I slutet av januari emitterades till pari ett 15-årigt 5 % statslån med konverteringsrätt

efter 10 år. Sedan 1953 hade en successiv förkortning ägt rum

av löptiderna för de flesta obligationslån som upptagits av såväl staten som

hypoteksinstituten och kommunerna. Från att tidigare i allmänhet ha varit

30—40-åriga kom löptiderna att så småningom krympa till omkring 10 år,

och upplåningen kunde på sin höjd betecknas som medellång. Under 1958

emitterades sålunda statslån med en längsta löptid av 10 år, lån för stadshypotekskassan

på längst 12 år och kommunala obligationslån med 10-årig

löptid. Det framstod därför alltmer angeläget att vända utvecklingen i

detta avseende, och det nyssnämnda statslånet gjordes därför 15-årigt med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

konverteringsrätt oförändrat efter 10 år. Lånet var vid teckningstidens

utgång fulltecknat, men det framstod som helt klart att dess mottagande

på marknaden inte var det bästa. Försäkringsbolagens teckningsandel var

påtagligt mindre än normalt, och en relativt stor del övertogs av de i emissionen

deltagande bankerna.

Redan under första februari veckan utbjöds två nya lån, nämligen ett

12-årigt 5 % lån på 160 mkr för stadshypotekskassan och ett 40-årigt

5V4 % lån på 40 mkr för bostadskreditkassan, båda med konverteringsrätt

inträdande efter 10 år. Bostadskreditkassans lån placerades omedelbart,

medan intresset för stadshypotekskassans lån var väsentligt mindre, trots

att den återstående löptiden efter bindningstidens utgång endast var två år

mot som nyss nämnts fem år för statslånet.

Den 20 februari emitterades ett nytt kort statslån till 4 5/s % ränta och

en löptid av 5 V2 år. Emissionen skedde till pari, och lånebeloppet var ej på

förhand begränsat. Å lånet tecknades 527 mkr av affärsbankerna. Riksgäldskontoret

har de senaste åren lämnat tecknare möjlighet att likvidera

tecknade obligationer med skattkammarväxlar, och så skedde även vid

denna emission. Bankerna har i stor utsträckning använt sig härav, varigenom

syftet med de korta lånen, att åstadkomma en förlängning av löptiden

för den korta statsupplåningen, främjats.

I mars emitterades ett kraftverkslån för Harrsele AB. Räntesatsen var

o1/i%, löptiden 25 år, konverteringsrätten inträdde efter 10 år och emissionskursen

var pari. Lånet placerades snabbt.

1945 års premieobligationslån å 300 mkr sades i februari upp av riksgäldskon

toret för återbetalning från och med den 11 maj. Samtidigt erbjöds

innehavarna av dessa obligationer att i mån av tillgång utbyta dem mot

nya premieobligationer av år 1959. Det nya lånet var på 250 mkr. Bytet

ägde rum under första hälften av mars, och den omfattande operationen

torde ha varit helt avslutad inom en tid av ett par månader.

I mitten av mars skedde en åtstramning av kursläget för äldre lågprocentiga

obligationer. Kurserna för främst 3 och 3V2% obligationer började

stiga och uppgången fortsatte fram till medio april, då kurshöjningen uppgick

till genomsnittligt omkring en procentenhet. I samband med amorteringsköp

av kommun- och industriobligationer har vid flera tillfällen intresse

visats för äldre statsobligationer, och med den påtagliga materialbrist som

i allmänhet råder beträffande dessa papper har efterfrågan ofta resulterat

i en förhållandevis kraftig kursstegring.

I april företog stadshypoteks- och bostadskreditkassorna en ytterligare

försäljning av 100 resp. 30 mkr på de lån som emitterats ett par månader

tidigare. Försäljningen fick också nu i stort sett samma resultat. Bostadskreditkassans

lån fulltecknades snabbt av kapitalmarknadsinstituten,

medan stadshypotekskassans obligationer ej lika lätt kunde placeras utan

i viss omfattning kom att kvarligga hos bankerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

15

Tabell 6. Obligations- och förlagslån, emitterade under 1959.

Preliminära uppgifter.

Obliga-

Konver-

Ränte-

Låne-

Löp-

terings-

Amor-

Em is-

Låntagare

tions-

fot

belopp

tid

rätt

terings-

8k»n*«

sions-

datum

(%)

(mkr)

(år)

efter

<&r)

tid

(%)

datum

Obligationslån

5/2

15/3

5

150

550

15

51

10

100

100

28/1

20/2

41

» » , premielån

—

(4f)

250

10

—

—

100

2/3

20/5

41

635

4

100

26/5

5/10

5

300

16

10

98

16/9

» » , premielån

—

(4f)

150

11

—

—

100

12/11

15/11

44

217

4A

99

24/11

Hy po teksinstitut

Sveriges allmänna hypoteks-

1 15/3

5

20

5

—

—

1001-101J

—

bank......................

15/3

5

18,5

50

10

1960-2009

99-97

—

I 15/6

5

20

5

—

—

1001-1011

_

Konungariket Sveriges stads-

1 30/4

5

265

12

10

—

100

6/2

( 30/10

5

305

5

—

—

100|

28/9

Svenska bostadskreditkassan .

1 30/4

5|

75

40

10

1960-99

100

6/2

| 30/10

5j

65

40

10

1960-99

100

28/9

Sparbankernas Intecknings AB

1 15/5

1 1/3

vfixl.

5

10

6

20

15

10

10

—

100

100

—

Göteborgs Intecknings

| 30/5

5

12,5

12

10

—

100

—

( 30/5

växl.

12,5

5

—

—

100

—

Svenska Skeppshypotekskassan

25/2

Öl

10

10

—

1960-69

100

18/2

Stockholms Intecknings

20/2

5

3

12

10

1960-71

100

Kraftverk

Harrsele AB ...............

10/3

5J

30

25

10

1960-84

100

6/3

Stora Kopparbergs Bergslags

AB ......................

4/5

51

30

25

10

1964-84

100

23/4

Stockholms Superfosfat

Fabriks AB................

20/11

51

20

25

10

1964-84

100

6/11

Förlagslån

Skaraborgs Enskilda Bank . .

28/2

51

3

20

10

—

100

febr.

Sveriges Kreditbank ........

1/10

51

15

20

10

—

100

apr.-maj

Svenska Handelsbanken.....

20/5

51

30

20

10

—

100

>

Wermlands Enskilda Bank ..

1/6

51

5

20

10

—

100

1/6

Anm: Lånebeloppen avser per den 31/12 1959 placerade belopp. Siffrorna överensstämmer därför

icke alltid med de i texten angivna, som avser de vid emissionstillfällena tecknade beloppen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Obligationskurserna, som i och med de ovannämnda höjningarna i mars

och april kommit att ligga på en förhållandevis hög nivå särskilt vad beträffar

lågprocentiga papper, förblev i stort sett oförändrade fram till mitten

av juni. En tendens till omsvängning i marknadens bedömning av ränteläget

och ränteutvecklingen hade dock kunnat spåras, och ett utslag härav

var uppenbarligen de utbud av obligationer, som ägde rum inför halvårsskiftet.

Ganska avsevärda belopp av olika lånetyper bjöds ut, och mycket

talar för att i vart fall en del av materialet härstammade från affärsbanker.

Det utbjudna obligationsmaterialet upptogs av marknaden. Kurserna för

långa obligationer nedjusterades över lag någon procentenhet med undantag

för lån av de senaste emissionerna, där kursfallet inskränkte sig till lU%.

Emissionsverksamheten inleddes efter ett sommaruppehåll med ett långt

statslån. Riksgäldsfullmäktige beslöt den 10 september att emittera ett

16-årigt lån till 5 % nominell ränta med konverteringsrätt efter 10 år och

till kursen 98 %. Lånet var till konstruktionen — så när som på den 1 år

längre löptiden — identiskt med det statslån som emitterades i februari,

men lånevillkoren avvek såtillvida som den 2-procentiga underkursen innebar

en förhöjd effektiv ränta. Förräntningen beräknad på bindningstiden

uppgick till 5,2G % och beräknad på hela löptiden till 5,19 %. Det senare

beräkningssättet utgår ifrån att någon konvertering icke kommer att ske

under lånets sex sista år. Lånet mottogs med intresse och under första teckningsdagen

tecknades cirka 290 mkr, varpå teckningen avbröts. Efter emissionen

ägde en sänkning av kursläget rum. Flertalet långa lån gick tillbaka

1 ä IV2 procentenhet. Statens 3 och 3 V2 % obligationer nedjusterades i

allmänhet 1 V2 procentenhet, medan lån av senare årgångar vidkändes något

mindre förluster; så t. ex. föll statens 5 lU % lån med s/4 procent. Dessa sistnämnda,

som hade en återstående löptid av 8—9 år, hade tidigare noterats

i 1013A % köpare, vilket motsvarade ungefär 5 % effektiv förräntning.

På den nya kursen 101 % gav dessa papper cirka 5,10 % effektiv ränta. Kurserna

för korta obligationer undergick inga förändringar.

Läget under tiden närmast efter emissionen av nyssnämnda statslån präglades

av en viss tveksamhet om effekten av lånevillkoren. Detta gällde

särskilt beträffande de mellan riksbanken och kreditinstituten överenskomna

10-årsräntorna för intecknings- och kommunlån och lånevillkoren

för de emissioner för stadshypoteks- och bostadskreditkassorna, som man

bedömde skulle komma relativt snart. Från riksbankens sida deklarerades,

att det icke varit avsikten att med det nya lånet etablera ett nytt ränteläge.

Lånets konstruktion och emissionsvillkoren finge bedömas mot bakgrunden

av de strävanden till en förlängning av löptiderna, som kommit till uttryck

redan vid statslåneemissionen i februari. Då det stod klart för marknaden

att någon allmän räntehöjning icke skulle komma i fråga, skedde en snabb

återhämtning av obligationskurserna, och vid månadsskiftet september/

oktober hade dessa i stort sett återtagit samma läge som rått före statslåneemissionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

17

Efter statsupplåningen var möjligheterna att under 1959 emittera ytterligare

långfristiga lån på obligationsmarknaden i stort sett uttömda. Da det

emellertid framstod angeläget att relativt snart åstadkomma nya avlyftningar

på de snabbt ökande beloppen av ianspråktagna byggnadskrediter i

affärsbankerna, emitterade stadshypotekskassan i slutet av september ett

kort obligationslån. Det var ett 5-årigt 5% lån till kursen 100V2% motsvarande

en effektiv förräntning av 4,9%. Samtidigt utbjöd bostadskreditkassan

ett 40-årigt 5 ‘/4 % lån med konverteringsrätt inträdande efter 10 år.

Det sistnämnda lånet var av samma konstruktion och såldes på samma

villkor som bostadskreditkassans närmast föregående emission. På stadshypotekskassans

lån tecknades 300 mkr och på bostadskreditkassans drygt

60 mkr. Som förutsatts tecknades huvudparten av bankerna.

Under första veckan i oktober ingick obligationsmarknaden i ett skede

med successivt fallande kurser. Utbud av främst äldre lågprocentigt obligationsmaterial

ägde rum så gott som dagligen, och kursläget var under någon

månad framåt påfallande svagt. I början av november hade kurserna natt

ett läge, som genomsnittligt motsvarade det som rådde omedelbart efter

statslånet i september. De utbud som var den direkta anledningen till nyssnämnda

kursförsvagning upphörde under november, och en viss stabilisering

av kursläget inträdde. Ett kraftverkslån emitterades i början av november.

Låntagare var Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag och

lånevillkoren var desamma som för det ovannämnda Harrselelånet i mars.

Enstaka kursändringar har därefter skett, men som helhet betraktat

har kursläget varit oförändrat under årets två sista manader.

I följande sammanställning anges köpkurserna vid kvartalsskiftena för

några representativa statsobligationslån:

1958

1959

1959

1959

1959

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

5%% 1957 15/9

IOU/2

101%

IOII/2

IOU/2

101

41/2 % 1956 20/3

951/4

951/4

94%

94%

92%

3y2% 1943 15/4

82

821/a

82

8U/2

79%

3 % 1945 1/7

75

751/2

76

75%

72%

3 % 1934

70

701/2

70%

7oy2

671/2

Riksgäldskontorets diskonton vid försäljning av 3-

och 6-månaders skatt-

kammarväxlar framgår av följande sammanställning:

31/3

30/6

30/9

31/12

1957 ..........

2,4 resp. 2,8

2,4 resp. 2,8

3,4 resp.

3,8

3,7

resp. 4,3

1958 ..........

3,5 » 4,o

3,o » 3,5

2,8

»

3,3

2,9

» 3,4

1959 ..........

2,7 » 3,2

2,9 » 3,4

2,9

»

3,4

3,4

» 3,9

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Som framgår sänktes diskontosatsema något under första kvartalet 1959

för att under andra kvartalet åter höjas lika mycket. Satserna har under de

senaste åren regelbundet höjts i december månad. Så skedde även under

1959, då höjningen uppgick till 0,5 %.

Under året har som framgår av den bifogade tabellen ett antal affärsbanker

emitterat egna förlagslån. Samtliga dessa lån har varit lika till konstruktionen

med 5V2% nominell ränta, 20-årig löptid, konverteringsrätt efter

10 år och försäljningskursen pari. Svenska Handelsbanken, Sveriges Kreditbank,

Skaraborgs Enskilda Bank och Wermlands Enskilda Bank har emitterat

resp. 30, 15, 3 och 5 mkr. Dessa emissioner får ses mot bakgrunden

av den kraftiga inlåningsökningen i affärsbankerna under de senaste åren

och de i banklagen uppställda reglerna om bankernas inlåningsrätt. Enligt

dessa regler kan Kungl. Maj:t efter hörande av fullmäktige i riksbanken och

riksgäldskontoret samt bank- och fondinspektionen medge, att av en bank

utställda förlagsbevis icke skall anses som inlåning och att de till nominella

värdet får likställas med bankens eget kapital, dock intill ett belopp om

högst hälften av bankens aktiekapital. Det är denna möjlighet som under

året utnyttjats av vissa banker, och genom de nämnda emissionerna har

en ökning av inlåningsrätten för berörda banker med över en halv miljard

kronor skapats.

Betalningsbalansen

Utrikeshandeln. Enligt beräkningar som utförts för den preliminära nationalbudgeten

för 1960 ökade exporten under 1959 med cirka 5 % till 11 350

mkr. Denna ökning är helt att hänföra till en volymmässig uppgång om

cirka 7 %, medan de genomsnittliga priserna sjunkit med cirka 2 %.

Importen beräknas ha visat endast en obetydlig ökning till 12 300 mkr.

Volymen ökade med drygt 2 %, medan priserna i genomsnitt nedgick med

ungefär lika mycket. Bytesförhållandet med utlandet, d. v. s. förhållandet

mellan export- och importpriserna, har sålunda förblivit ungefär oförändrat

under 1959.

Handelsbalansens saldo torde komma att visa ett underskott om cirka

950 mkr, vilket skulle bli det lägsta underskottet sedan 1953. Under 1958

uppgick underskottet till cirka 1 450 mkr.

Sjöfartsnettot. Efter den kraftiga nedgången i fraktsatserna under 1957

har dessa i stort sett varit oförändrade. Under oktober och november inträdde

visserligen en liten ökning i fraktindex, som dock kan vara av

säsongmässig natur.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

19

Det på grund av fraktbrist upplagda tonnaget ökade under de första fem

månaderna 1959 relativt kraftigt. Vid årsskiftet 1958/59 var 161 000

bruttoton upplagda och den 1 juni omkring 209 000 bruttoton motsvarande

cirka 6 % av den svenska handelsflottan. Under de följande månaderna

sjönk åter uppläggningssiffran för att den 1 december uppgå till 100 400

bruttoton mot 120 400 bruttoton ett år tidigare. Den genomsnittliga siffran

för upplagt tonnage i procent av det svenska handelstonnaget över 100

bruttoton var för de 11 första månaderna 1959 4,5% mot 4,2% 1958.

Nettot av rederiernas intäkter och kostnader i utrikes sjöfart, vilket är

den huvudsakliga beståndsdelen i sjöf artsnetto t, blev för de tre första kvartalen

1959 cirka 825 mkr mot cirka 840 mkr under samma tid i fjol. Intäkterna

har sjunkit med 38 mkr eller drygt 2 %, medan kostnaderna sjunkit

med 21 mkr eller 3 %. Även för hela 1959 beräknas nettot bli något lägre

än under 1958.

För hela 1959 beräknas sjöfartsnettot till 1 250 mkr eller samma

belopp som under 1958.

Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. rese- och uppehållskostnader,

provisioner, försäkringar, räntor och utdelningar m. m., beräknas för

1959 ha medfört ett valutautflöde om cirka 150 mkr mot cirka 80 mkr under

1958. Beräkningen bygger på utfallet för första halvåret 1959, som visade

ett kraftigt ökat minussaldo, bl. a. på grund av ett minskat överskott av

försäkringar, räntor och utdelningar samt ett ökat underskott på andra

delposter.

Bytesbalansen. Enligt de sålunda redovisade kalkylerna för utrikeshandeln,

sjöfartsnettot och nettot av övriga löpande betalningar skulle bytesbalansen

för 1959 resultera i ett överskott om cirka 150 mkr mot ett underskott

om cirka 280 mkr under 1958.

Kapitaltransaktioner. För år 1959 beräknas kapitaltransaktionerna ha

lett till ett valutautflöde om cirka 70 mkr mot 11 mkr för 1958. Under 1959

har 65 mkr i guld erlagts till Internationella valutafonden i samband med

utökningen av den svenska kvoten i fonden samt cirka 9 mkr till den

Europeiska fonden i enlighet med Europeiska monetära avtalet. Övriga

kapitaltransaktioner, d. v. s. amorteringar på långfristiga statliga krediter

till och från utlandet, amorteringar på de bilaterala krediterna i samband

med EPU’s likvidation, Internationella återuppbyggnadsbankens dragningar

på kronkontot i riksbanken samt värdepappershandeln, kan tillsammantagna

beräknas ha i stort sett balanserat under 1959.

Den preliminära betalningsbalansen för 1959 framgår av följande tabell,

som är byggd på nu anförda beräkningar. För jämförelse har de senaste två

årens betalningsbalanser medtagits.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 7. Betalningsbalansen 1957—1959 (mkr).

1957

1958

1959

(Prel.)

Export f. o. b...................

+

11 062

+

10 799

+

11 350

Import c. i. f...................

—

12 567

—

12 249

—

12 300

Handelsbalansens saldo.........

—

1505

—

1150

—

950

Sjöfartsnetto ..................

+

1 440

+

1 250

+

1 250

Övriga löpande betalningar (netto)

—

30

—

80

—

150

Bytesbalansens saldo ...........

—

95

—

280

+

150

Kapitaltransaktioner (netto) ....

—

33

—

11

—

70

Statistiska fel m. m.............

+

201

+

444

—

25

Förändring av valutareserven ...

+

73

+

153

+

55

Valutareservens förändring under

år

1959

synes komma

att rätt väl

överensstämma med utfallet av bytesbalansen och kapitaltransaktionerna.

I ovanstående tabell anges sålunda den s. k. förskjutningsposten till — 25

mkr, en siffra som dock är preliminär och kan komma att ändras en del

när definitiv statistik så småningom framkommer. Beträffande innebörden

av förskjutningsposten torde få hänvisas till föregående års berättelse.

Riksbankens utrikesrörelse

Den totala valutareserven ökade under 12-månadersperioden per november

1959 med 330 mkr till 3 259 mkr. Under motsvarande period ett år tidigare

var ökningen 175 mkr. Riksbankens guld- och valutareserv minskade

med 160 mkr (f. å. + 79 mkr) till 2 275 mkr, medan affärsbankernas avista

nettoställning gentemot utlandet ökade med 490 mkr (f. å. + 96 mkr) till

en nettofordran om 985 mkr.

I följande tabell redovisas hur riksbankens och affärsbankernas valutareserv

var fördelad på guld och olika slag av valutor vid utgången av november

1959.

Tabell 8. Valutareservens sammansättning (mkr).

F

ö r ä n

d r i n g

Ställning

november 1957—

november 1958

november 1958—

november 1959

november

1959

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Guld ....................

— 120

—

— 120

- 65

—

- 65

988

—

988

Konvertibla valutor .......

+ 204

+ 73

+ 276

— 20

+ 487

+ 467

1359

987

2 346

Övriga valutor............

— 5

+ 24

+ 18

— 75

+ 3

— 72

— 73

-2

— 75

Summa guld och valutor ...

+ 79

+ 96

+ 175

— 160

+ 490

+ 330

2 275

985

3 259

opaginerad Kontrollera mot PDF

1''abell 9. Vahitareservens förändringar 1956—1959 (mkr).

Månad

1 9

5 6

1 9

5 7

1 9

5 8

1 9

5 9

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Januari ..................

—

65

+

107

+

42

—

44

+

3

—

41

—

34

—

4

—

38

+

16

+

19

4- 34

Februari .................

—

1

—

76

—

77

—

55

—

20

—

75

—

82

+

9

—

73

+

1

—

6

— 5

Mars ....................

—

19

—

33

—

52

+

114

—

133

—

19

+

10

—

79

—

70

4-

15

4-

44

4- 59

April ....................

—

30

—

144

—

174

—

61

—

31

—

92

—

23

—

95

—

118

4-

44

—

134

— 90

Maj .....................

—

90

—

37

—

128

+

7

+

43

+

50

+

61

—

75

—

14

+

2

+

29

4- 31

Juni .....................

+

24

+

85

+

109

+

58

—

44

4-

14

+

21

+

24

+

45

4-

45

—

32

4- 14

Juli .....................

+

18

+

156

+

174

+

36

4-

37

+

73

+

59

+

66

+

125

4-

15

4-

68

4- 83

Augusti ..................

—

18

4-

75

+

56

—

56

+

19

—

37

4-

45

+

72

+

117

—

74

+

91

4- 18

September ...............

+

65

—

16

4-

50

—

53

+

122

4-

69

+

30

+

30

+

60

—

23

+

74

4- 51

Oktober .................

+

14

+

60

+

74

+

31

+

8

+

38

—

50

+

85

+

35

—

226

4-

152

— 74

November ...............

+

79

—

69

4-

10

—

68

+

78

+

10

+

37

—

15

+

23

+

14

4-

135

4- 149

December ................

4-

39

4-

89

+

128

+

4

+

79

+

83

+

10

+

51

+

61

—

108

—

105

— 213

Kvartal

1 .....................

—

84

—

2

—

86

+

16

—

150

—

134

—

106

—

75

—

181

4-

32

4-

56

4- 88

2 .....................

—

96

—

96

—

193

+

4

—

32

—

29

+

59

-

146

—

87

4-

91

—

136

— 45

3 .....................

+

65

+

215

+

280

—

73

+

178

+

105

+

134

4-

168

+

302

—

82

4

233

4- 151

4 .....................

+

133

4-

79

+

212

—

33

+

164

4-

131

—

2

4-

121

+

119

—

321

4-

182

— 138

Summa

4-

18

+

196

+

214

—

87

+

16Q

+

73

+

85

+

68

+

153

—

279

+

335

4- 55

Behållning i december .....

2 448

317

2 765

2 360

478

2 838

2 445

546

2 991

2166

880

3 046

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

För december månad 1959 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens

guld- och valutareserv, vilken minskade med 108 mkr till 2 166 mkr

vid årsskiftet 1959/60. Detta innebär att riksbankens reserv under hela

1959 minskade med 279 mkr att jämföras med en ökning under 1958 om

85 mkr. Affärsbankernas avista nettoställning gentemot utlandet minskade

under december med preliminärt 105 mkr till en nettofordran om 880 mkr

per ultimo 1959. Ökningen i affärsbankernas valutareserv under hela 1959

har sålunda uppgått till 335 mkr. Under 1958 utgjorde ökningen 68 mkr.

Ökningen i den totala valutareserven kan preliminärt beräknas till 55

mkr under 1959 att jämföras med en ökning under 1958 om 153 mkr.

\id årsskiftet 1958/59 upphörde den Europeiska betalningsunionen

(EPU), sedan flertalet av de tidigare medlemsländerna infört yttre konvertibilitet

för sina valutor. Samtidigt trädde det Europeiska monetära avtalet

(EMA) i kraft, vilket bl. a. reglerar kursrelationema mellan deltagande

länders valutor.

Vid övergången till EMA fastställde fullmäktige i riksbanken i enlighet

med avtalets bestämmelser kursförhållandet mellan den svenska kronan

och US-dollam till 5,1715 som köpkurs och 5,1750 som säljkurs vid affärer

med de svenska affärsbankerna, motsvarande en marginal under resp. över

paritetskursen av ca 0,03 %. Genom att snäva marginaler sålunda fastställdes

för riksbankens notering av dollarn, anslöt sig Sverige nära till den ord
-

Tabell 10. Riksbankens marginalkurser jr. o. m. 6/11 1959

Köpkurs

Säljkurs

1 U. S. dollar ................

5,135

5,2125

1 pund sterling..............

14,2750

14,70

100 DM ......................

121,3947

125,00

100 franska francs .............

1,03236

1,06378

100 belgiska francs ............

10,1935

10,5038

100 schweiziska francs..........

115,393

121,362

100 floriner ...................

134,073

138,263

100 danska kronor.............

73,8052

76,0117

100 norska kronor .............

71,3194

73,5191

100 lire.......................

0,81572

0,84005

100 escudos ...................

17,658

18,341

100 österrikiska schilling........

19,5992

20,2035

100 finska mark...............

1,5927

1,6413

ning med ett relativt begränsat utrymme för kurssvängningar mot övriga

valutor, som hade tillämpats dessförinnan. Från och med den 6 november

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

23

företogs emellertid en viss vidgning av marginalerna. Dagen innan beslöt

nämligen fullmäktige i riksbanken att fastställa nya marginalkurser för

dollarn. Kurserna gentemot valutabankema ändrades härigenom till 5,135

köpkurs och 5,2125 säljkurs. Justeringen innebar, att marginalen vidgades

till cirka 0,75% på vardera sidan om paritetskursen. Detta motsvarar den

marginal för dollarnoteringen, som tillämpats av flertalet övriga till EMA

anslutna länder sedan avtalet trädde i kraft. Som en konsekvens av de nya

kurserna för dollarn vidgades riksbankens övriga marginalkurser. Kurserna

framgår av tabell 10.

Den av affärsbankerna noterade säljkursen för US-dollar höjdes efter

marginaländringen från 5,is till högst 5,181h den 26 november, varefter noteringen

varit oförändrad.

Marginalkurser för finska mark noterades av riksbanken fr. o. m. den 19

januari 1959, sedan Finlands Bank å sin sida infört marginalkurser för USdollar.

Dessutom har marginalkurserna för escudos i januari 1959 något

justerats på grund av ändrad notering i Portugal av marginalkurserna för

dollarn.

I enlighet med EMA upprättades vid dess ikraftträdande en europeisk

fond, från vilken medlemsländer vid betalningsbalanssvårigheter efter prövning

skall kunna erhålla krediter på högst två år. Fonden, som tillförts

EPU:s kapital på cirka 270 milj. dollar, äger rätt att därest dess likvida

tillgångar understiger 100 milj. dollar infordra ytterligare medel från

medlemsländerna inom ramen för deras respektive bidragsskyldighet. Dessa

bidrag uppgår totalt till cirka 335 milj. dollar, varav Sveriges andel

utgör 15 milj. dollar. Under 1959 har fondens kreditgivning medfört att

de likvida tillgångarna vid vissa tillfällen understigit 100 milj. dollar,

varför bidrag infordrats. Dessa krediter har lämnats till Turkiet och Spanien,

vilket blev medlem under 1959. För Sveriges del har de infordrade

beloppen uppgått till cirka 9 mkr under året.

I samband med EPU:s likvidation har, såsom framgår av proposition

nr 179 till 1959 års riksdag, medlemsländernas fordringar och skulder gentemot

EPU förvandlats till bilaterala krediter. Dessa fordringar och skulder

fördelades på samtliga medlemsländer i proportion till varje lands kvot och

dess ställning i unionen. Som framgår av följande sammanställning erhöll

Sverige därvid fordringar om sammanlagt 70,4 milj. dollar och skulder om

sammanlagt 69,4 milj. dollar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Tabell 11. Sveriges jordringar och skulder i samband med

EPV.s likvidation (milj. dollar)

Fordringar

Frankrike................. 30,4

Storbritannien............. 23,9

Norge .................... 5,5

Danmark ................. 4,1

Portugal.................. 2,3

Turkiet................... 2,1

Schweiz .................. 0,8

Grekland ................. 0,8

Island .................... 0,5

70,4

Skulder

Tyskland ................. 54,4

Belgien ................... 8,1

Nederländerna ............ 6,3

Österrike ................. 0,3

Italien ................... 0,3

69,4

Överenskommelser om villkoren för återbetalningen av dessa krediter har

träffats under 1959 med berörda länder och innebär för Sveriges del i stort

följande. Vissa av krediterna har återbetalats kontant under 1959, medan

för övriga krediter en återbetalningstid om 3—7 år överenskommits. Under

1959 har dessa återbetalningar inneburit ett nettotillflöde av valutor till

Sverige om cirka 19 mkr, medan under de närmaste tre åren resultatet kommer

att bli ett mindre valutautflöde årligen. Under 1963—65 uppstår åter

ett valutainflöde.

Vid Internationella valutafondens (IMF) och Internationella återuppbyggnadsbankens

(IBRD) årsmöte i oktober 1958 erhöll resp. direktioner

i uppdrag att överväga frågorna om ökning av valutafondens kvoter och

av bankens grundfond. Förslag härom framlades i december 1958 innebärande

i stort sett, att valutafondens kvoter höjdes med 50 % och bankens

grundfond med 100%. Förslagens närmare utformning m .m. framgår av

proposition nr 126 till 1959 års riksdag. För Sveriges del innebar förslagen,

vilka godkändes av riksdagen, att den svenska IMF-kvoten höjdes från

100 till 150 milj. dollar, medförande en inbetalning av 12,5 milj. dollar i

guld och 37,5 milj. dollar i kronor, och att den svenska andelen i IBRD:s

grundfond höjdes från 100 till 200 milj. dollar, vilket däremot ej medförde

någon inbetalning utan endast en ökning av garantibeloppet. I enlighet härmed

erlades till Internationella valutafonden i början av augusti 1959 i guld

motvärdet till 12,5 milj. dollar eller 64,7 mkr. Vidare krediterades fondens

kronkonto i riksbanken för motvärdet till 37,5 milj. dollar eller 194,0 mkr.

Den del av Sveriges andel i Internationella återuppbyggnadsbanken som

avsatts på särskilt konto i riksbanken har av banken ytterligare utnyttjats

under 1959. Det ursprungligen avsatta beloppet om 93 mkr var vid årsskiftet

1959/60 helt utnyttjat.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 25

Riksbankens bokslut

Å sidorna 26—32 har intagits riksbankens bokslut för år 1959.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1959 har guldbehållningen i

likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska

obligationer per den 31 december 1959 krediterats vinst- och förlustkontot.

Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig

på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1959 har uppgått till ett belopp av

133 131 545 kronor 71 öre.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Utgående

1958

1

9

5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

448 671 643

64

420 515 225

12

Övervärde å guld .........................

604 492 770

48

566 557 786

89

987 073 012

01

(1 053 164 414

12)

Utländska statspapper .....................

962 217 060

—

1 037 349 574

60

Utrikes växlar ............................

95 800 231

70

19 863402

39

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

334 217 601

87

122 024 903

16

Övriga utländska tillgångar ................

807 810

53

9 426 260

99

1 188 664141

14

(1393 042 704

10)

Skattkammarväxlar .......................

2 940 000 000

—

3 215 000000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 605 234445

—

1 678 482 340

—

4 893 482 340

(4 545 234 445

-)

Diskonterade växlar .......................

3 285 443

02

2 023 660

49

Hypotekslån .............................

90 628 142

—

239 052 585

96

Avbetalningslån ..........................

54 409 779

04

56 248 271

11

297 324 517

56

(148 323 364

06)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

27 231 375

15

23 165 847

47

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................................

9 792 539

34

12 492 471

64

Övriga tillgångar ..........................

86 646 678

75

82 919 222

78

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

7 890 988 563

70

8 371 335 095

78

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

27

balansräkning

1958

1

9 5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

6 058 635 626

—

6 266 095 711

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

3 875 573

22

7 318 171

25

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

158 075 762

52

146 067 887

92

» (bankaktiebolag) .............

163 587 755

74

137 690 000

87

» (andra insättare).............

1 445 042

94

1 485 758

48

285 243 647

27

(323 108 561

20)

Depositions- och kapitalräkning ............

475 906

56

175 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

89 976 984

95

89 976 984

95

Investeringskontomedel ....................

15 015 572

—

5 623 423

32

Skogskontomedel .........................

13 024 806

89

9 349 935

91

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

242 054 407

26

282 203 724

03

387 329 974

77

(360 547 677

66)

Kursdifferenskonto ........................

405 401 285

01

535092 105

29

Övriga skulder ............................

37 895 892

56

32 807 254

88

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

i Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

10 954

08

678100

40

vinst för året ...........................

144 667 146

32

133 131 545

71

275 577 489

29

(286 445 943

58)

Internationella valutafonden ................

387 885 890

77

581 851 611

01

Internationella återuppbyggnadsbanken......

27 192113

70

19131

02

Summa

7 890 988 563|70

| 8 371 335 095

78

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vinst- och

1958

1

9 5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

1 060 445

30

646 047

81

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

97 526

37

98 099

39

141187

83

140 706

16

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ................................

15 420

—

15 300

—

254 134

20

254 105

55

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar!,

kallortstillägg m. m......................

5 427 139

90

5 467 415

20

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

2 319 803

58

2 324 253

86

Arvode till ombudsmannen i Malmö........

4 320

—

4 320

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 676 390

57

1 611 382

87

Övertidsersättning, m. m...................

50 248

78

56 726

05

4050 762

93

3 996 682

78

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle-

14 400

—

6 000

—

Personliga lönetillägg m. m.................

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

1089

—

567

60

reglementet ............................

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

18 026

53

16 613

20

ningsreglementet ........................

11 600

—

7150

—

45115

53

30 330

80

Rörligt tillägg

1 222 008

46

1 411 508

50

11160 042

83

(10 999 161

02)

Pensioner, m. m.

Egenpensioner ............................

1 090 202

03

1541177

16

Familjepensioner ..........................

371867

91

523 996

78

Diverse pensioner och understöd ............

14101

—

26115

27

Rörligt tillägg2 ...........................

1 188 533

29

619 529

25

(2 664 704

23)

2 710 818

46

14 724 310|ö5

Transport

14 516 909

10

1 Felräkningspenningar utgöra för 1958 Kr. 680:12.

* » » 1959 . 682:18.

2 Rörligt tillägg har utgått endast för tiden 1/1—30/6 1959.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

29

förlusträkning

1958

1

9

5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto & växlar ........................

241 884

82

135095

58

Räntor å hypotekslån m. m................

2 289 086

45

2 620 614

63

Räntor & avbetalningsl&n ..................

3 020 338

75

2 894 882

45

Inbetalningar å inom linjen förda eller av-

skrivna l&nefordringar ...................

2 567

65

1806

53

5 652 399

19

(5 553 877

67)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

31 898 306

02

41 400 765

84

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

128 459 666

97

105 932 404

16

Provisioner m.m..........................

62 404

09

77 984

85

Courtage å obligationer....................

10 613

94

5 079

83

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel......................

270 713

73

284 249

41

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

347 312

95

356 467

54

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

308 112

—

291 984

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemsl&nefond m. fl. fonder ...............

197 911

—

179119

50

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

—

—

193 500

—

Inkomster av fastigheter ..................

387 658

96

394 210

42

Kassaöverskott ...........................

4 638

44

4 550

53

Diverse ..................................

41 267

02

57 788

39

107 777 338

63

/

(130 090 299

10)

Summa

167 542 482

79

154 830 503

66

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vinst- och

1958

1

9

5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(14 724 310

55)

Transpc

>rt

14 516 909

10

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter

344 425

49

784 574

83

Avloppsanläggning ........................

—

—

66 696

82

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

110 979

51

116 308

43

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

104 549

65

377 615

39

Rengöring inom fastigheterna ..............

244 883

95

260 418

49

Värme och belysning ......................

287 878

82

257 652

26

Omläggning av riksbankens värmesystem ....

189 422

75

111099

01

Inventarier och deras underhåll ............

561 438

57

200 172

71

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

362 390

83

424 626

09

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

930 676

10

936 526

95

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

151 644

02

98 608

74

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

128 150

55

132 519

08

Vissa beredskapsutgifter ...................

319156

70

in 5ii

46

Övriga förvaltningsutgifter .................

484 006

66

274 442

28

Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..

490 874

15

—

—

4 152 772

54

(4 710 477

75)

1

Courtage å obligationer ....................

27 651

06

6163

16

Kassaförluster ............................

7 156

11

8 914

41

Diverse ..................................

5 741

—

14198

74

29 276

31

(40 548

17)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 700 000

_

1 600 000

_

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 700 000

—

1 400 000

-

3 000 000

—

(3 400 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

22 875 336

47

21698 957

i

95

Saldo vinst ...............................

144 667 146

32

133 131 545

71

Summa

167 542 482

79

154 830 503

66

Jämför § 28 i berättelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 31

förlusträkning

1958

1 9

5 9

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

167 542 482

79

154 830 503

66

Summa

167 542 482

79

|

154 830 503 66

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1958 och

1959 års slut 1

1958

1959

Kronor

Kronor

Tillgångar

152 537

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

20 451 400

20 511 400

1 800 000

_

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

46 058 800

—

44 403 860

35

Summa

68 462 737

81

66 873 298

16

Fastigheten i:

5 910 000

5 910 000

1 500 000

—

1 500 000

—

1 585 000

—

1 585 000

—

365 000

—

365 000

—

375 000

—

375 000

—

410 000

—

410 000

—

290 000

—

290 000

—

226 000

—

226 000

—

200 000

—

200 000

—

300 000

—

300 000

—

500 000

—

500 000

—

Luleå .......................................

387 000

—

387 000

—

273 000

—

273 000

—

520 000

—

520000

—

666 200

—

666 200

—

240 000

—

240 000

—

830 000

—

830 000

—

325 000

—

325 000

—

240 000

—

300 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313 000

671 200

—

4 313 000

671 200

—

200 000

—

200 000

—

125 000

—

125 000

—

Summa

20 451400

| 20 511 400

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: - Av likviden härför har 25 % erlagts.

(4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

83

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1959 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

777

2 798 185

_

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1316

6 757 257

—

Malmö .....................

1130

7 510 961

—

Falun ......................

280

883 270

-

Gävle ......................

465

1 382 546

-

Halmstad ...................

260

936 781

—

Härnösand ..................

670

1884 270

—

Jönköping ..................

418

1 402 472

—

Kalmar.....................

208

624 207

—

Karlskrona ..................

267

684 327

-

Karlstad ....................

264

886 120

-

Kristianstad .................

346

1 238 288

—

Linköping ..................

674

2 188 170

-

Luleå.......................

1024

2 892 785

—

Mariestad...................

185

610 735

—

Nyköping ...................

294

1 029 227

—

Umeå.......................

698

2 027 524

-

Uppsala ....................

2 582

13176 063

—

Visby.......................

243

927 437

—

Vänersborg..................

185

617 190

—

Västerås ....................

436

1 321191

—

Växjö.......................

298

1 048 368

-

Örebro......................

381

1 271 430

-

Östersund ...................

629

2149 467

-

Summa

14 030

56 248 271

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S samt. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1959

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosätt - ningslånef onden.

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ..................................

8 567

7 572 1S9

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

2 667

2 671202

Malmö .....................

4 599

4 710 528

Falun ......................

1190

1 340 039

Gävle ......................

2 015

1965 516

Halmstad ...................

755

813 256

Härnösand ..................

2 377

2 270 995

Jönköping ..................

1402

1 364 889

Kalmar .....................

1 055

1 042 214

Karlskrona..................

968

1 009 840

—

Karlstad ....................

1333

1 286 823

_

Kristianstad.................

1405

1 447 045

—

Linköping ..................

2 263

2 527 474

—

Luleå.......................

2141

2 224 346

—

Mariestad...................

1365

1 385 079

—

Nyköping ...................

1030

1 046 219

—

Umeå.......................

1946

1 949 608

—

Uppsala ....................

1531

1 854 597

—

Visby.......................

211

182 405

—

1 561

1 661 518

_

Västerås ....................

1640

1615 676

—

Växjö.......................

708

719 511

—

Örebro ......................

1 483

1 556 727

—

Östersund ...................

742

744 753

—

Summa

44 954

44 962 449

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

35

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1959 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

3 707

41 235 184

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1260

3 338 284

—

Malmö .....................

411

2 525 140

—

Falun ......................

1179

3 894 045

—

Gävle ......................

2 340

5 616 921

—

Halmstad ...................

1891

7 793 925

—

Härnösand ..................

4 274

8 656 073

—

Jönköping ..................

797

3 605 496

—

Kalmar .....................

1174

4 401 605

—

Karlskrona ..................

1252

5 091 269

—

Karlstad ....................

2 619

7 841 808

—

Kristianstad .................

2 560

10 390129

—

Linköping ..................

1 587

6 502 685

—

Luleå.......................

4 576

9 983 927

—

Mariestad...................

1247

4 872 866

—

Nyköping ...................

1310

7 049 184

—

Umeå.......................

3 453

9 936 940

—

Uppsala ....................

1672

5 928 853

—

Visby.......................

1500

4 208 526

—

Vänersborg..................

3133

10 905 213

—

Västerås ....................

719

2 669184

—

Växjö.......................

1574

5 232 778

—

Örebro......................

671

1 489 505

—

Östersund ...................

3 225

7 928 787

Summa

48 131

181098 326

_

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Den 31 december 1959 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande

olika låntyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ...............................

17 157

86 947 802

—

Bostadsegnahemslån .............................

9 192

37 671 628

—

Uppskovslån ....................................

106

32 025

—

Nybyggnadslån ..................................

11595

13115 822

—

Förbättringslån ..................................

4 666

7 312 376

—

1942 års tilläggslån ..............................

—

—

—

Lån till estlandssvenskar..........................

34

168114

—

Premielån .......................................

2 817

1 452 695

_

Gödselvårdslån ..................................

12

2 573

_

Täckdikningslån .................................

639

251 681

—

Transport

46 218

146 954 716

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ......................................

31

50 957

—

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ............................

1474

22463 752

—

Jordbruksegnahemslån..........................

59

775 505

—

Bostadsegnahemslån ...........................

340

10 849153

—

Uppskovslån ..................................

9

4 242

-

1942 års tilläggslån ............................

—

—

—

Summa

48131

181 098 326

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1959 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika

kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951

St A

Enl. SFS 766/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

StE

Enl. SFS 650/1957

StF

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret ..

_

7

17,6

421

1215,6

13

39,2

558

2 461,0

589

3 513,4

1 588

7 246,8

Göteborg .......

1

2,0

2

8,7

27

19,0

54

128,6

251

488,0

180

490,4

515

1 136,6

Malmö.........

—

—

11

23,2

32

46,3

404

1 612,9

136

385,6

28

94,9

611

2 162,8

Falun ..........

—

—

—

—

82

82,9

4

17,5

39

89,9

184

841,3

309

1031,5

Gävle ..........

—

—

—

—

481

216,7

135

123,1

221

353,0

104

282,1

941

974,8

Halmstad ......

1

0,3

1

0,5

85

79,2

544

1 368,3

701

2121,9

388

1 099,1

1 720

4 669,3

Härnösand......

—

—

—

—

389

224,4

348

317,4

268

302,5

95

143,9

1 100

988,2

Jönköping ......

—

—

—

—

634

693,1

118

221,6

336

736,9

129

475,2

1217

2 126,9

Kalmar ........

—

—

15

22,7

1337

1 528,3

2

14,4

808

2168,1

124

374,0

2 286

4107,6

Karlskrona .....

—

—

10

5,3

204

166,0

46

65,8

338

596,5

102

245,1

700

1 078,7

Karlstad .......

3

1,6

6

12,8

255

428,1

62

120,6

356

1 204,7

298

1 398,8

980

3 166,6

Kristianstad ....

—

—

14

36,9

196

203,1

830

2 490,7

421

1 079,8

131

460,5

1592

4 270,9

Linköping ......

—

—

28

29,7

799

1 757,2

8

16,2

1 577

5 887,3

434

1 478,7

2 846

9169,1

Luleå ..........

—

—

—

—

1253

732,3

5 898

5 399,5

1 391

1 462,4

225

216,8

8 767

7 811,0

Mariestad ......

—

—

8

8,7

655

910,8

77

106,8

1556

4 604,0

1106

3 704,8

3 402

9 335,0

Nyköping ......

—

—

2

0,8

313

642,3

21

55,0

1 255

6 271,4

409

2,137,4

2 000

9 106,8

Umeå ..........

—

—

—

—

1848

1 328,4

5177

5 947,3

2 411

3 138,7

1023

1 846,5

10 459

12 260,8

Uppsala ........

—

--

3

5,1

230

575,9

19

43,9

416

2 123,3

896

6 281,0

1564

9 029,2

Visby ..........

—

—

3

7,5

401

386,0

—

—

161

286,2

45

132,8

610

812,5

Vänersborg .....

3

3,9

5

13,2

290

328,3

215

264,4

940

2 339,3

567

1 517,4

2 020

4 466,4

Västerås........

1

2,0

3

28,1

390

728,6

19

37,6

461

2 118,3

709

3 905,9

1583

6 820,5

Växjö ..........

1

0,6

—

—

381

292,2

153

197,3

180

197,7

83

171,1

798

858,9

Örebro .........

—

—

5

13,0

575

1167,1

45

89,8

273

1 063,6

221

1 261,8

1119

3 595,2

Östersund ......

—

—

—

—

457

286,5

74

54,5

66

56,2

51

78,7

648

475,9

Summa

10

10,3

123

233,7

11 735

14 038,3

14 266

18 732,4

15 120

41 536,0

8121

32 151,4

49 375

106 702,1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd;

stödlån till jordbrukare

Den 30 november 1959 utestående »nödlidande»1 stödlån med beteckningar

St A — St E framgår av följande tabell (belopp i tusental kronor):

Utestående

St A, B, C, D och

E-lån

Därav

nödlidande

ån1

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret .....................

1019

3 988,3

224

1 082,1

Avdelningskontoret i: Göteborg ......

339

697,8

19

78,0

Malmö ........

592

2 255,8

23

116,4

Falun..........

130

206,0

13

30,2

Gävle..........

1002

766,4

61

81,0

Halmstad ......

1357

3 958,2

105

305,8

Härnösand .....

1 106

934,9

165

218,5

Jönköping ......

1360

1901,7

87

249,7

Kalmar ........

2 345

3 998,2

253

615,6

Karlskrona .....

669

916,5

76

148,0

Karlstad .......

712

1 881,3

40

142,8

Kristianstad ....

1528

4 161,7

100

281,8

Linköping ......

2 590

8 347,9

436

1 558,7

Luleå ..........

8 872

8 408,9

906

1190,4

Mariestad ......

2 396

6 158,9

300

1125,8

Nyköping ......

1 626

7 547,8

58

187,4

Umeå .........

10 060

11 618,8

805

1 207,6

Uppsala .......

676

2 956,0

59

220,1

Visby ..........

658

733,4

61

184,9

Vänersborg .....

1543

3 214,5

49

126,6

Västerås .......

897

3 125,2

58

185,8

Växjö..........

849

795,4

24

50,3

Örebro .........

971

2 620,5

65

198,7

Östersund ......

791

485,3

10

16,9

Summa

44 088

81 679,4

3 997

9 603,0

1 Som nödlidande räknas samtliga lån, varå finnes restantier av förfallet kapital- och/eller

rån tebelopp.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

39

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1959 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på

de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

47

144 258

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

10

31 600

—

Malmö .....................

33

80 100

—

Falun ......................

34

58 730

—

Gävle ......................

16

37 850

—

Halmstad ...................

28

68 890

—

Härnösand ..................

10

36 160

—

Jönköping ..................

33

127 950

—

Kalmar .....................

48

180 560

—

Karlskrona..................

29

96 230

—

Karlstad ....................

45

145 120

—

Kristianstad.................

89

255 171

—

Linköping ..................

92

364 280

—

Luleå.......................

7

26 860

—

Mariestad...................

132

504 100

—

Nyköping ...................

203

625 200

—

Umeå.......................

27

68 470

—

Uppsala ....................

108

413 257

-

Visby.......................

24

68 540

—

Vänersborg..................

48

169 410

—

Västerås ....................

85

222 230

—

Växjö.......................

24

68 440

—

Örebro......................

99

270 734

—

Östersund ...................

26

50 990

—

Summa

1 297

4 115130

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 24 april 1959, utsågs herrar Gunnar Svärd och Emil Ahlkvist till fullmäktige

för valperioden 1959—1962 (båda omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Svärd herr Ragnar Sundén (omvald)

» » Ahlkvist » Tore Bengtsson i Halmstad (omvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1960 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge

(omvald).

Kungl. Maj:t har från och med den 1 juli 1959 för tre år förlängt förordnandet

för generaldirektören Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden

till dess nytt val av fullmäktige år 1960 försiggått utsåg fullmäktige den

24 april 1959 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar

Ekengren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap

av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien

Helge Borggren (för Ekengren), och civilingenjören Gösta

Carlsson (för Lundquist; samtliga omvalda).

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen utsåg fullmäktige den 24 april

1959 för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1960 ägt rum vice riksbankchefen

Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande,

och bankdirektören Åke Lundgren samt till personliga suppleanter för dem

respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören Nils Aastrup och

bankdirektören Gunnar Åkermalm (samtliga omvalda).

Kungl. Maj:t har den 30 april 1959 entledigat regeringsrådet C. V.

Åbjörnsson från uppdraget att vara ledamot i valutastyrelsen och i hans

ställe till ledamot förordnat t. f. expeditionschefen i finansdepartementet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

41

G. L. Eriksson med t. f. byråchefen i finansdepartementet L. G. Kalderén

såsom suppleant. Förordnandena för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna

i valutastyrelsen gäller till utgången av juni 1960 (jfr föregående

års berättelse, § 3).

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1960 utsåg

fullmäktige vid sammanträde den 17 december 1959 herrar Persson i Vinberg

och Rubbestad med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 17 december 1959.

§ 6.

Den av fullmäktige den 12 september 1957 tillsatta organisationskommittén

har från och med den 17 september 1959 erhållit delvis

ändrad sammansättning. Fullmäktige har nämligen, med befriande av förre

vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld från uppdraget att vara ledamot

och ordförande i kommittén, utsett herr Persson i Vinberg till ordförande

samt vice riksbankschefen Sven Joge till ny ledamot av kommittén.

Kommitténs verksamhet har i stort sett vilat under året i avvaktan på

att riksdagen skulle ta ställning till kommitténs av fullmäktige i skrivelse

till bankoutskottet den 19 februari 1959 tillstyrkta förslag att riksbanken —

under nu gällande arbetsmässiga och administrativa förutsättningar —

skulle bibehålla den nuvarande distriktsindelningen.

Med anledning av nämnda framställning och på hemställan av bankoutskottet

i dess utlåtande nr 44 har riksdagen beslutat, att riksbanken tills

vidare må bibehålla avdelningskontor på de platser, där sådana för närvarande

är inrättade. Samtidigt har emellertid utskottet i nämnda, av riksdagen

godkända utlåtande understrukit angelägenheten av att utredningar

rörande möjligheterna att tillföra avdelningskontoren ytterligare arbetsuppgifter

från statsförvaltningen snarast igångsättes och redovisas för riksdagen.

Detta utredningsarbete måste sannolikt enligt utskottets mening

omfatta stora delar av den lokala statsförvaltningen och således företagas

i annan ordning än den hittills inom riksbanken verkställda utredningen.

Det får enligt utskottet ankomma på fullmäktige att ta initiativet härtill

och göra de hänvändelser till Kungl. Maj:t som i anslutning härtill kan visa

sig erforderliga.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda uttalat har fullmäktige den 3

december 1959 uppdragit åt organisationskommittén att upprätta förslag

till skrivelse i ärendet till Kungl. Maj:t.

Kommittén har därefter återupptagit sitt arbete.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

§ 7.

Den europeiska betalnings unionen (EPU), som i juni 1958 förlängdes att

gälla till och med den 30 juni 1959, ersattes fr. o. m. den 29 december 1958

med det Europeiska monetära avtalet (EMA).

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil

samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Bulgarien, Polen,

Rumänien (fr. o. m. den 28 augusti 1959), Sovjetunionen, Spanien (t. o.m.

den 20 juli 1959, då Spanien beviljades inträde i EMA), Tjeckoslovakien

och Ungern, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna, vilka

samtliga är av bilateral innebörd.

Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige och

OEEC-länderna Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Portugal och

Turkiet ingångna betalningsöverenskommelserna. Avtalet med Turkiet försattes

dock ur kraft den 15 juni 1959, avtalet med Norge den 17 november

1959, avtalet med Portugal den 24 november 1959, avtalet med Danmark

den 25 november 1959 och avtalet med Frankrike den 12 december 1959.

Åtgärder har vidtagits i syfte att bringa även avtalet med Nederländerna

att upphöra. Överenskommelserna med Belgien, Grekland, Italien, Schweiz,

Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike upphörde att

gälla samtidigt som EPU upphörde.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de

med Argentina, Finland, Japan, Jugoslavien, Folkrepubliken Kina, Marocko

och Tunisien träffade betalningsöverenskommelserna, vilka samtliga är av

multilateral innebörd, har dessa fallit inom riksbankens verksamhetsområde.

Ifrågavarande överenskommelse med Tunisien upphörde att gälla den 3

november 1959.

§ 9.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s. k. industrigarantilån

vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelse den 4 juni 1954

(nr 409) skall i län, där företagarförening finns med rätt att utlämna lån av

statsmedel, denna förening utgöra lokalorgan, medan i andra län riksbankens

kontor är lokalorgan. Numera fungerar av riksbankens kontor endast

huvudkontoret som lokalorgan för beviljande av industrigaranti.

Riksbankens samtliga kontor är däremot lokalorgan i ärenden rörande

statsgaranti för lån, som jämlikt Kungl. brev den 30 juni 1959 utlämnas till

företag inom turisthotellnäringen (hotellgarantilån). Enligt sagda

brev skall vad i 2—20 §§ förenämnda kungörelse 1954:409 stadgas i tilllämpliga

delar — med vissa avvikelser — gälla även beträffande hotellgarantilån.

Lånegarantin beslutas av Kungl. Maj:t. Hittills har icke någon

dylik garanti lämnats.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

43

§ 10.

Vid utgången av år 1959 innestod i riksbanken å investeringskonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt

omkring 6 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142)

om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod

i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 9 mkr. Riksbanken tillämpar

sedan den 1 juni 1958 en räntesats av 4 V2 % för medel insatta a skogskonto.

§ 11.

Vid utgången av år 1959 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt

Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) angående investeringsfonder

för konjunkturutjämning, till ett sammanlagt belopp

av cirka 282 mkr, därav omkring 269 mkr avsåg investeringsfonder för

rörelse och omkring 13 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 12.

På kontot statens budgetutjämningsfonds medel

kvarstod i riksbanken vid utgången av år 1959 ett belopp av cirka 90 mkr.

§ 13.

Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst 3 månader har

sedan den 3 maj 1958 utgjort lägst 4 V2 %.

§ 14.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde

utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången

av år 1959 sammanlagt 56 248 271 kronor. Däri ingår ett belopp om

36 372 114 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen

den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt

akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30 april

1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått

polisskola, kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med

statlig kreditgaranti, kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 276) med särskilda bestämmelser

om studielån åt flyktingstudenter samt kungörelsen den 30 juni

1959 (nr 436) med särskilda bestämmelser om studielån åt vissa utländska

studerande. Antalet garantilån utgjorde vid samma tidpunkt 5 065, därav

503 vid huvudkontoret och 4 562 vid avdelningskontoren, vilket innebär en

ökning under året med 197. Antalet övriga avbetalningslån har under året

nedgått med 896.

Räntan å lån från fonden har sedan den 6 maj 1958 utgjort 5 %; för

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

garantilån har dock räntan från och med den 1 juni 1958, jämlikt Kungl.

kungörelse den 16 maj 1958 (nr 211), utgått med 5 %.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika

kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 33.

§ 15.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen

hittills som kapital anvisat sammanlagt 61 100 600 kronor, varav 56 mkr

överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid utgången av sistlidna

år 44 962 449 kronor. Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen

till antal och belopp hänvisas till sammanställningen å sid. 34. Under år

1959 har antalet lån nedgått med 3 710 och det utestående lånebeloppet har

minskat med 3 680 277 kronor.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

räntefot. För lån, som numera utgives, skall tillämpas den normalränta,

vilken gäller för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas

under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan)

4 V. %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av

år 1959 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt 302 669 490 kronor,

varav återbetalats 254 684 309 kronor, medan ett belopp av sammanlagt

3 022 000 kronor efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring 1 %

av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1958/59 har

riksbanken uppburit 291 284 kronor.

§ 16.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustrikredit,

vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången av

år 1959 till följande belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma kr.

Falun ...................

9

37 700: —

Jönköping ...............

1

500: —

Linköping ...............

. 14

98 850: —

Uppsala .................

. 27

143 484: —

Vänersborg ..............

8

63 350: —

59

343 884: —

Vid utgången av år 1958 utestod 63 lån å ett sammanlagt belopp av

429 082 kronor. En minskning i utlåningen från fonden har sålunda inträtt

även under år 1959.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

45

Räntan å lån från fonden utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd

räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av V2 %. För lån beviljade

under budgetåret 1959/60 utgör räntefoten 5 %.

§ 17.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egna hemsorganen och hushållningssällskapen övertagna

lånen fördelade sig per den 31 december 1959 å de olika kontoren

på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 35 och 36. Antalet

förvaltade lån har under år 1959 nedgått från 51 177 till 48 131 och det utestående

lånebeloppet har under samma tid minskat från 193 213 563 kronor

till 181 098 326 kronor.

Under budgetåret 1958/59 har på grund av utebliven betalning avskrivits

endast ett lån å 1 114 kronor. Sedan riksbanken övertog låneförvaltningen

den 1 juli 1948 har av dylikt skäl avskrivits sammanlagt 145 892 kronor.

För förvaltningen av lånen under budgetåret 1958/59 har riksbanken

uppburit ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 179 119 kronor

50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med

ifrågavarande låneverksamhet — och vilka ej ingår i riksbankens balansräkning

utan redovisas separat — har till statsverket under år 1959 av influtna

amorteringar återlevererats 11 359 410 kronor. Beloppet fördelar sig

med 7 230 000 kronor å egnahemslånefonden, 1 990 000 kronor å lånefonden

för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 40 000 kronor å täckdikningslånefonden,

20 000 kronor å arrendelånefonden, 1 020 000 kronor

å arbetarsmåbrukslånefonden samt 1 059 410 kronor å förbättringslån under

riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.

§ 18.

Vid utgången av år 1959 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A),

766/1951 (St B), 764/1952 (St C), 723/1954 (StD), 593/1955 (St E) och

650/1957 (StF) till ett sammanlagt belopp av 106 702 078 kronor, innebärande

en minskning under året med 22 091 287 kronor.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid. 37. Vissa uppgifter beträffande nödlidande lån meddelas å sid. 38.

§ 19.

Genom kungörelse den 10 april 1959 (nr 77) har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, förordnat, att kungörelsen den 21 december

1956 (nr 608) angående lån från fonden för supplementär

jordbrukskredit skulle upphöra att gälla med utgången av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

juni månad 1959 utom beträffande lån som beviljats dessförinnan. Någon

nyutlåning från fonden har följaktligen ej beslutats efter sistnämnda tidpunkt.

På förslag av jordbruksutskottet medgav 1959 års riksdag att statlig

kreditgaranti fick ställas av lantbruksnämnderna för lån från fonden,

vilka avsåg att bereda möjlighet för jordbrukare, som saknade egna

medel för ändamålet, att inköpa utsäde, konstgödsel och liknande produktionsmedel

som var nödvändiga för att genomföra vårbruket 1959. Beslut

i låneärende måste emellertid ha fattats före den 1 juli 1959. Kungl. kungörelse

i ämnet utfärdades den 17 april 1959 (nr 78).

Räntan för ifrågavarande statsgaranterade lån har av fullmäktige den

23 april 1959 fastställts till 5 V2 % oavsett lånens löptid. För övriga lån

från fonden har gällt oförändrade räntesatser sedan den 5 maj 1958.

Vid utgången av år 1959 utestod lån från fonden för supplementär jordbrukskredit

till ett sammanlagt belopp av 4 115 130 kronor. Vid årets början

uppgick utlåningen från fonden till 4 151 885 kronor.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid. 39.

§ 20.

Genom lag den 22 maj 1959 (nr 183) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

från och med den 1 juli samma år med 200 mkr till

6 800 mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisas per den 23 december

1959 och utgjorde 6 472 204 071 kronor, 206 720 595 kronor eller 3,3%

över siffran för samma dag föregående år.

§ 21.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1958 torde få hänvisas

till bankoutskottets memorial nr 18 år 1959.

§ 22.

Enligt överenskommelse med berörda personalorganisationer har de sedan

den 1 april 1949 gällande bestämmelserna om företagsnämnder vid

riksbanken upphört att gälla från och med den 1 augusti 1959.1 stället skall

Kungl. Maj:ts cirkulär till statsmyndigheterna den 19 december 1958 (nr

662) med därvid såsom bilaga fogade »Allmänna grunder för företagsnämnder

m. m. inom statsförvaltningen» i tillämpliga delar gälla beträffande

riksbankens företagsnämnder.

§ 23.

Sedan två f. d. riksbankstjänstemän, Folke Lindesvärd och Erik Palm,

vid Stockholms rådhusrätt anhängiggjort rättegång mot riksbanken för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

47

utbekommande av viss avlöning under tjänstgöring såsom beställningshavare

i reserven, har målen numera slutligt avgjorts genom att Högsta

domstolen, dit Lindesvärd och Palm fullföljt talan mot Svea hovrätts

domar, fastställt hovrättens domslut, varigenom Lindesvärds och Palms

talan ogillats.

§ 24.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid

sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 28 — uppgick per den

31 december 1959 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av år

1958 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp .................... 16

b) » ABp .................. 21

c) » År .................... 71

d) » Ao .................... 3032

därav bankpersonal ............ 182 (183)

biträdespersonal.......... 67 (65)

vaktpersonal m. fl......... 54 (57)

extra ordinarie tjänstemän......................... 1483

därav bankpersonal ............ 13 (14)

bankexpeditörspersonal ... 224 (19)

biträdespersonal ......... 86 (98)

vaktpersonalm.fi

aspiranter ....................................... 22

därav bankaspiranter........... 13 (8)

biträdesaspiranter ........ 9 (12)

extra tjänstemän ................................. 38

därav biträdespersonal.......... 34 (30)

vaktpersonal m. fl......... 4 (8)

(16)

(21)

(8)

(305)

(150)

(20)

(38)

Summa 555 (558)

1 Därav 1 tjänsteman med vikariatslön och 4 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre, över stat

förd tjänst med lönegradsbeteckningen Ao.

2 Därav 14 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

2 Därutöver 40 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre ordinarie tjänst och vilka i uppställningen

redovisats som ordinarie tjänstemän.

4 Därav 20 tjänstemän, vilka innehar lägre ordinarie tjänst men ej redovisats som ordinarie

tjänstemän.

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.

reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och

i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör i

genomsnitt cirka 210.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande

(jfr BoU:s uti. nr 35:1952 resp. nr 27: 1955) äger bestämma antalet kammarskri

vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster

i Ao 7, har för år 1960 fastställt dessa antal till 56, respektive 25.

§ 25.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har omläggningen

av värmesystemet fortsatts, sedan 1959 års riksdag (BoU:s uti.

1959: 31) medgivit att i riksdagshuset anordnas en för riksdags- och riksbankshusen

gemensam värmecentral samt bemyndigat riksbanken att för

ifrågavarande ändringsarbeten ta i anspråk förslagsvis 520 000 kronor utöver

de 170 000 kronor, som anvisats av 1957 års riksdag.

I samband med efterlagningar på grund av nämnda arbeten med värmeanläggningen

har målningsarbeten utförts för en kostnad av 17 800 kronor.

Därjämte har golvet i en del av korridoren en trappa upp omlagts för en

kostnad av 16 800 kronor.

Det i föregående års berättelse omnämnda arbetet med omläggningen av

riksbankens avloppssystem och anslutningen av detsamma till stadens avloppsnät

i Kanslihuskajen har slutförts. Totalkostnaden kan ej angivas, då

anläggningen ännu icke är helt likviderad.

Beslut har vidare fattats om reparation av räcket å Bankkajen samt om

uppsättning å nämnda kaj av nya lyktstolpar. Den sammanlagda kostnaden

har beräknats till 14 500 kronor.

Österbygdens vattendomstol har, på ansökan av Stockholms stad, genom

dom den 24 oktober 1959 lämnat staden tillstånd att på vissa villkor utföra

och för framtiden bibehålla en damm i Norrströms södra del — den s.k.

Stallkanalen — från Bankkajen till Kanslihuskajen. Dammbyggnaden skall

vara fullbordad senast vid utgången av år 1962.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll,

som beslutats av fullmäktige eller direktionen, uppgått till

belopp, som framgår av nedanstående sammanställning. De kontor, där

kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor

Kronor

Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg .....

5 800: —

Diverse ändrings- och reparationsarbeten i

samband med omdisposition av uthyrda

lokaler.

Halmstad.....

57 000: —

Reparationer i en uthyrd bostadsvåning

(se föregående års berättelse) samt uppfö- rande av ny pannskorsten jämte smidesar- beten till denna.

Kristianstad . .

10 000: —

Ändrings- och reparationsarbeten i banklo- kalema samt målningsarbeten i vaktmäs- tarbostaden.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960 49

Kontor

Kronor

Kostnaden avser huvudsakligen:

Luleå .......

. 115 000: —

Lagning av skadad puts på samtliga fasa- der, sedan gammal färg avlägsnats, samt

därefter sprutning av fasaderna med s. k.

activan. Omdragning av ledningar och

komplettering av plåtbeslag på tak och lis- ter; målning av fönster.

Mariestad . . .

38 800: —

Ändrings- och reparationsarbeten i bank- lokalerna.

Vänersborg . .

6 300: —

Ombyggnad av kapprum och anordnande

av toaletter.

Östersund . . . .

11 500: —

Reparations- och målningsarbeten i direk- törsvåningen. Inmontering av radiatorer i

vaktmästarbostaden. Underhåll av ytter- taket.

Beslut har fattats om ombyggnad och reparation av huvudentré och

trapphallar vid kontoret i Luleå. Kostnaderna härför beräknas uppgå till

cirka 35 000 kronor.

Medgivande har lämnats televerket, som förhyr lokaler i riksbankens

fastighet i Mariestad, att på egen bekostnad verkställa om- och tillbyggnad

av dessa lokaler.

§ 26.

Med stöd av bemyndigande av 1959 års riksdag (se BoU:s uti. nr 33) har

riksbanken genom köpekontrakt den 25 juni 1959 för en köpeskilling av

193 500 kronor överlåtit viss beredskapsanläggning.

§ 27.

Sedan telestyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1959 anmält önskan att

omkring år 1963 få övertaga de lokaler i televerkets fastighet i Kalmar,

vilka för närvarande förhyres för riksbankens avdelningskontor i nämnda

stad, har förhandlingar upptagits med Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet

om att förhyra lokaler för avdelningskontoret i en bolaget tillhörig

nybyggnad, som är under färdigställande.

§ 28.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket och

sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 februari 1959—31 januari 1960. I

kollektivavtalet beträffande arbetarpersonalen vid pappersbruket har därefter

vidtagits vissa ändringar och tillägg avseende arbetstiden och dess förläggning

från och med den 1 januari 1960 i anledning av den arbetstidsförkortning

som enligt gällande lag skall genomföras från och med sistnämnda

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. S samt. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bankoatskottets memorial nr 1 år 1960

dag. Vidare har nytt kollektivavtal för förmännen vid pappersbruket ingåtts

för år 1959.

Pappersbruket: Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket

till sedelkontoret har under år 1959 uppgått till 65,8 milj. sedelenheter,

mot 97,4 milj. sedelenheter under föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal

3,1 mkr, mot cirka 2,8 mkr föregående år.

De i föregående års berättelse omförmälda maskinerna för tillverkning av

sedelpapper i rulle har numera levererats. Anläggningen omfattar ny rulloch

granskningsmaskin till en kostnad av omkring 187 000 kronor, nya upprullningsanordningar

å pappersmaskin, skärmaskin, kalander och limmaskin

till en kostnad av cirka 88 000 kronor samt nya upp- och avrullningsspindlar

med hylsor till en kostnad av omkring 35 600 kronor. I dessa belopp ingår

även kostnaderna för montage och erforderliga byggnadsarbeten, vilka

till större delen utförts av brukets egen personal.

Även den i sagda berättelse omnämnda 500 kV A-transformatorn har numera

levererats och monterats.

För limmaskinen har installerats en automatisk, registrerande fukthaltsmätare

och vid pappersmaskinen har anbragts en ny separat ångledning

till filttorkcylindrarna. Kostnaderna har uppgått till cirka 23 000 resp.

10 500 kronor.

För effektivisering av rengöringsarbetena inom ledningsnätet för pappersmassan

har anskaffats en pump för högtrycksvatten, kostnadsberäknad till

9 000 kronor.

Skiljerummet har försetts med en anläggning för luftkonditionering till

en beräknad kostnad av omkring 19 000 kronor.

Telfrar för papperslagring har efter yrkesinspektionens anvisningar anordnats

för en kostnad av omkring 20 900 kronor.

Till grovholländeriet har inköpts och levererats en holländarekubb, komplett

med axel m. m., till en beräknad kostnad av omkring 40 000 kronor,

varav hittills erlagts omkring 26 700 kronor.

I samband med installationen av de nya maskinerna har vissa förarbeten

utförts för en förbättring av 1875 års fabriksbyggnad, i det att pelarfundament

och pelare utbytts mot dylika av sådan bärkraft, att betongbjälklag

framdeles kan utföras i byggnadens övre våningar. Kostnaderna för dessa

arbeten har uppgått till cirka 12 800 kronor.

1833 års fabriksbyggnad har under året underkastats fullständig yttre

reparation till en kostnad av omkring 13 000 kronor.

Moderniseringen och reparationen av bostadssamhället har fortgått planenligt.

Vid utgången av år 1959 uppgick antalet anställningshavare vid bruket

till 17 tjänstemän, 6 förmän, 64 manliga och 40 kvinnliga arbetare (därav

4 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Sedeltryckeriet: Under år 1959 levererade sedeltryckeriet till

sedelkontoret omkring 89,5 milj. sedelenheter mot omkring 82,1 milj. sedelenheter

föregående år.

Sedeltryckeriets tidigare bostadslägenheter har under året ombyggts till

arbetslokaler för gransknings- och skärmaskinsavdelningarna, vilka härigenom

erhållit ändamålsenliga lokaler. Arbeten för pabyggnad av ytterligare

en våning å sedeltryckeriets terrassbyggnad har utförts under året och

beräknas vara slutförda under första kvartalet 1960. Genom de ovan

nämnda om- och påbyggnadsarbetena kommer tryckeriet att tillföras arbetslokaler

å sammanlagt cirka 500 kvm. Tryckeriets utrymmesbrist kommer

därefter att kvarstå endast för vissa hjälpa vdelningar, varjämte vissa

önskvärda förbättringar av personalutrymmena icke nu kan genomföras.

Man kan emellertid räkna med att en förbättring även för dessa avdelningar

m. m. kommer att möjliggöras sedan helrotationsmaskinen blivit inkörd

och sedan vissa äldre maskiner avyttrats samt vissa hjälpavdelningar

avvecklats.

Det av 1957 års riksdag (se BoU:s uti. 1957: 19) beviljade beloppet 2,5

mkr beräknas vara tillräckligt för att täcka kostnaderna för ovannämnda

byggnadsarbeten och för den beställda helrotationsmaskinen, vilken torde

komma att levereras under andra kvartalet 1960.

Sedeltryckeriet har under året anskaffat diverse maskiner och inventarier

för en sammanlagd kostnad av cirka 77 000 kronor.

Vid utgången av december 1959 uppgick personalen vid sedeltryckeriet

till 26 tjänstemän samt 53 manliga och 16 kvinnliga kollektivavtalsanställda

arbetare. (Motsvarande antal vid tidpunkten för beslutet om anskaffandet

av helrotationsmaskinen var 28, 70 och 20.) Därtill kommer städningspersonal

samt 8 tillfälligt anställda, timavlönade äldre arbetare och nattvakter.

Sedan riksbankens industristyrelse låtit verkställa utredning i frågan har

fullmäktige godkänt delvis nya grunder för upprättande av boksluten vid

pappersbruket och sedeltryckeriet.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,

som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna

föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet

av verksamheten under året.

§ 29.

För riktigheten av de å sid. 26—32 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrcrarna

Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive

kontrasignerat riksbankens bokslut.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

§ 30.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1959 verkställts

av herr Persson i Vinberg och bankdirektören Ekengren vid kontoret i

Östersund,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad,

Jönköping, Karlstad, Mariestad, Vänersborg och Örebro, och tillsammans

med bankokommissarien Laurén vid kontoret i Kristianstad,

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén

vid kontoret i Nyköping,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Härnösand, Karlskrona,

Umeå, Visby och Växjö och tillsammans med bankokommissarien Borggren

vid kontoret i Uppsala samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar,

Linköping, Luleå och Västerås.

I inspektionerna vid kontoren i Linköping och Örebro deltog även bankokommissarien

Gustafsson.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks

och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året verkställts vid

samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 7 januari 1960.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg Emil Ahlkvist Gunnar Svärd

Karin Winberg

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

53

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 27 december 1958 lämnat

en redogörelse för såväl den dåvarande tillämpningen av valutaförordningen

som för under år 1958 vidtagna ändringar däri. Vad tillämpningsprinciperna

och administreringen av valutaregleringen beträffar anser sig

valutastyrelsen nu i huvudsak kunna inskränka sig till att hänvisa till

nämnda skrivelse. Nedan lämnas en redogörelse för de under år 1959 vidtagna

ändringarna i valutalagstiftningen liksom för under året genomförda

viktigare ändringar i tillämpningsbestämmelserna ävensom avslutningsvis

i korthet för de restriktioner, som för närvarande gälla.

Genom beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 129; B:oU 36; Rskr 304)

har ändring skett beträffande de lagliga förutsättningarna för valutareglering.

Den principiellt betydelsefullaste innebörden härav är, att upprätthållande

av valutareglering i andra lägen än när riket befinner sig i krig

eller krigsfara icke såsom tidigare är beroende av förhandenvaron av utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden utan kan ske när »så prövas

erforderligt för uppnående av det mål, som fastställts för riksbankens penningpolitiska

verksamhet, eller eljest med hänsyn till rikets betalningsförhållanden

med utlandet». Det sistnämnda kriteriet utgör i nuvarande läge

grunden för regleringen av betalningstransaktionerna inom den på bilateral

basis vilande betalningstrafiken med utlandet. Förordnande om valutareglering

i andra lägen än vid krig eller krigsfara kräver framställning från

fullmäktige i riksbanken samt samstämmande beslut av Kungl. Maj:t och

riksdagen. Är särskilt brådskande läge för handen, kan Kungl. Maj:t dock

giva visst begränsat förordnande och i efterhand underställa riksdagen

frågan. Förordnande må i dessa fall givas endast för viss tid, högst ett år.

Konstruktionen av valutalagen i detta hänseende innebär sålunda, att i

första hand riksbanken har att taga ställning till frågan, huruvida behov

av valutareglering föreligger eller ej.

Med stöd av bemyndigande av 1959 års riksdag har Kungl. Maj:t utfärdat

ny valutaförordning. Den nya förordningen, som gäller till och med den

30 juni 1960, upptar en del ändringar. Sålunda har den äldre valutaförordningens

bestämmelser om liembudsskyldighet och om den sedan länge icke

utnyttjade möjligheten till brevkontroll utgått. Vidare har tidpunkten, från

vilken en utlänning skall ha haft fast bostad i Sverige för att räknas såsom

valutainlänning, fastställts till den 1 januari 1957. Tidigare gällde den 1

januari 1953.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

Kapitalrörelserna ha fortfarande varit föremål för kontroll. En del inskränkningar,

som härvidlag tidigare gällt ifråga om vissa slag av överföringar

till dollarområdet jämfört med samma slags överföringar till andra

länder, ha upphävts under året. Sålunda har den särskilda emigrationsvalutan

även vid emigration till dollarområdet höjts till i övrigt gällande

75.000 kronor per person — emigrant erhåller därutöver löpande avkastning

transfererad — och vidare medgives numera försäljning i Sverige från

dollarområdets sida av innehav av svenska värdepapper enligt samma regler,

som tillämpas gentemot utlandet i övrigt. Valutaregleringen synes i

princip ej längre böra användas för att förhindra eller fördröja hemtagning

av tillgodohavanden och tillgångar i Sverige av olika slag, tillhöriga i dollarområdet

bosatta personer; ifråga om från Sverige emigrerade personer synes

dock kunna krävas, att bosättningen utomlands visat sig mera varaktig,

innan de uppnå fulla möjligheter till överföring av svenska tillgodohavanden.

Vad beträffar överföring av kapital till dollarområdet för räkning i Sverige

bosatt person, exempelvis för investering, anser valutastyrelsen det

däremot alltjämt motiverat att underkasta framställningar därom mera

restriktiv prövning än när det gäller andra länder.

I fråga om förfoganden över utländska värdepapper ha lämnats generella

dispenser i olika hänseenden. I Sverige eller i valutabanks eller annan svensk

fondkommissionärs depå i utlandet förvarade utländska värdepapper kunna

sålunda under vissa förutsättningar omplaceras i utlandet genom att försälj

ningslikviden användes för köp av utländska värdepapper. Vad beträffar

överlåtelse mellan valutainlänningar av i Sverige förvarade utländska

värdepapper har tidigare gällande föreskrift, att värdepapperen skola vara

börsnoterade i Sverige eller upptagna i en valutabankerna delgiven förteckning,

upphävts. Utländska värdepapper må vidare försäljas till utlandet

enligt generellt medgivande, vilket även gäller fast egendom i utlandet och

utomlands befintligt lösöre. De generella dispenserna omfatta icke värdepapper,

beträffande vilka avtalats mellan riksbanken och värdepappersinnehavaren,

att försäljning ej skall ske utan riksbankens tillstånd, eller vilka

— vad gäller omplaceringar i utlandet — eljest representera en direkt investering.

Beträffande portfölj investeringar från svensk sida i utlandet må

nämnas, att tidigare praxis att ej tillåta utbyte av tyska obligationer annat

än mot andra tyska obligationer liksom att ej medgiva byte av utländska

obligationer mot utländska aktier frångåtts.

Summan av under år 1959 lämnade tillstånd till direkta investeringar i

utlandet — med fördelning på dollarområdet och världen i övrigt och med

beloppen för s. k underutvecklade länder särskilt angivna — framgår av

nedanstående sammanställning. Siffrorna för åren 1955—1958 lämnas till

jämförelse. Belopp i miljoner kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

55

1955

1956

1957

1958

1959

Dollarområdet ....................

22,5

29,3

74,1

60,8

68,5

Övriga länder ....................

114,1

106,1

117,2

110,0

288,1

Summa investeringar..............

136,6

135,4

191,3

170,8

356,6

Härav s. k. underutvecklade länder . .

64,7

68,4

61,5

91,8

98,2

Beloppen inkludera såväl nyteckning och ökning av aktie- och andelskapital som försträckningar

och vissa längre varukrediter. Transaktionerna ha tagit formen av penningöverföringar, överföring

av apportegendom eller eljest varuutförsel, disposition av utländska fordringar eller andra utländska

tillgodohavanden eller — i ringa omfattning — upplåning i utlandet.

Vad beträffar de löpande betalningarna till utlandet gäller att de i det

stora hela kunnat utföras utan inskränkningar och genom förmedling av de

olika betalningsställena (valutabanker m. fl.) utan riksbankens förhandsprövning.

De tidigare föreliggande mindre inskränkningarna vad beträffar

betalningar till dollarområdet vid jämförelse med motsvarande betalningar

till andra länder ha avskaffats. Sålunda har exempelvis bemyndigandet till

bankerna att medgiva förskottsbetalningar vid varuimport utvidgats att

gälla intill samma belopp vid betalning till dollarområdet som till andra

länder (25.000 kronor).

Liksom ifråga om kapitalbetalningar ha de under året genomförda ändringarna

i tillämpningsbestämmelserna beträffande de löpande betalningarna

till utlandet genomgående betytt förenklingar och lättnader eller inneburit

utvidgade bemyndiganden för valutabanker och andra betalningsställen.

Detta har exempelvis gällt ifråga om betalningar för licensavgifter samt

för fartygsfrakter. Beträffande de senare har tidigare gällande anmälningsoch

redovisningsskyldighet för resa med svenskt fartyg eller befraktat utländskt

fartyg, vilken berörde dollarområdet, avskaffats. Tidigare erfordrades

— med visst undantag — i princip riksbankens godkännande av alla

betalningar under transitoaffärer. Nya bestämmelser ha gjort det möjligt

för bankerna att själva medgiva sådana betalningar på uppdrag av det förmedlande

svenska företaget, därest den betalning, som sker till Sverige, erlägges

i konvertibel valuta och affären avvecklas inom sex månader. Valutatilldelning

för tjänste- och affärsresor är numera icke begränsad i annan

mån än att beloppet skall vara skäligt med hänsyn till resans ändamål och

tiden för utlandsvistelsen.

De inskränkningar i betalningsutbytet med utlandet, som gälla vid utgången

av år 1959, äro sammanfattningsvis väsentligen följande.

Kapitalöverföringar till Sverige i rent placerings- eller spekulationssyfte

medgivas i princip icke. Den viktigaste härav berörda kategorien av transaktioner

är för närvarande portfölj förvärv från utlandets sida av svenska

värdepapper. I princip lämnas ej heller tillstånd till kapitalöverföringar till

utlandet av nyssnämnda slag. Härav beröras främst portföljköp av värdepapper

men även placeringar på räkningar i utlandet och i fast egendom,

exempelvis villafastigheter för rekreationsändamål. Erläggandet till utlandet

av premier för ny liv-, livräntc- och pensionsförsäkring är likaledes begrän
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1960

sat. För direkta investeringar i dollarområdet gäller som ovan nämnts

strängare prövning än eljest är fallet. Emigranter kunna erhålla upp till

75.000 kronor i samband med utresa ur Sverige. Till förhindrande av emigranters

utförande av kapital därutöver skall vid försäljning från utlandets

sida av svenska värdepapper avlämnas ett affidavit, utvisande att värdepapperen

icke tillhört någon som efter den 1 januari 1957 varit bosatt i

Sverige.

Ifråga om löpande betalningar är turistvalutatilldelningen för resa till

andra länder än Danmark, Finland, Island, Norge samt Storbritannien och

the Scheduled Territories (sterlingområdet) i övrigt begränsad till 5.000

kronor per person och år (exklusive biljettkostnader). För hälsans vårdande

och för studier lämnas vid behov ytterligare tilldelning. Förskottsbetalningar

till utlandet prövas av riksbanken med hänsynstagande till transaktionens

art; varulikvider på upp till 25.000 kronor — vid maskinköp intill

1/3 av likviden — kunna dock betalas utan riksbankens förhandsprövning.

Som allmän princip beträffande betalningsvägarna gäller att betalningarna

mellan Sverige och utlandet skola ske genom förmedling av svenska-valutabanker

och andra betalningsställen (övriga försäljningsställen för resevaluta

och i viss omfattning postverket). I stort sett kunna alla löpande betalningar

och därjämte vissa slag av kapitaltransaktioner utföras under generella

bemyndiganden, som lämnats av riksbanken. För betalningarna skola

avlämnas valutaanmälningar i den mån beloppen överstiga 5.000 kronor —

på de nordiska länderna 10.000 kronor — eller erfordras riksbankens förhandsprövning.

För betalningarna till och från de bilaterala länderna, som för närvarande

äro Brasilien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien,

Ungern och Östtyskland, gälla särskilda föreskrifter ifråga om betalningsvägarna.

Dessa äro dock icke förestavade av valutaregleringsskäl utan av

handelspolitiska skäl.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge Å. Lundgren

Stockholm den 2 januari 1960.

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1960

600007

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.