Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utformningen av en planerad internationell finansieringsinstitution, m.m.

1960-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utformningen av en planerad internationell finansieringsinstitution, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1960

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utformningen av

en planerad internationell finansieringsinstitution, m.m.

I en inom andra kammaren under nr 619 väckt, till bankoutskottet hänvisad

motion har herrar Rydén och Christenson i Malmö hemställt, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå att den internationella finansieringsinstitutionen

(IDA) får en sådan utformning att den vid sidan av att

tillhandahålla investeringskrediter till de underutvecklade länderna även

direkt engagerar sig vid etablerandet av industri-, handels- och transportföretag

inom de underutvecklade länderna eller om detta icke låter sig göra,

att Kungl. Maj :t tar initiativet till skapandet av en sådan etableringsfond

som i motionen skisserats inom Världsbanken.

I den föreliggande motionen har framhållits, att bristen på riskvilligt kapital

för investeringar inom näringslivet i länder under utveckling »spelar en

ödesdiger roll». För att avhjälpa denna brist anser motionärerna att de internationella

offentliga insatserna i större utsträckning bör inriktas på den

privata sektorn. Den multilaterala hjälpen bör med andra ord inkludera åtgärder

för att starta och driva industri- och handelsföretag i dessa länder.

Världsbanken anses vara den lämpligaste organisationen för administrerandet

av en biståndsverksamhet av detta slag. Motionärerna erinrar om att

Världsbankens biståndsverksamhet avses bli förstärkt genom förslaget om

bildandet av en ny internationell finansieringsinstitution (IDA). I motionen

föreslås att vårt land antingen försöker påverka utformningen av denna fond

i den riktning som angivits eller verkar för bildandet av ytterligare en fond,

som skulle ha helt till uppgift att etablera och driva industri- och handelsföretag

i de mindre utvecklade länderna. Efter en tid av förslagsvis fem år

skulle samtliga aktier i företaget säljas inom det hjälpbehövande landet och

ledningen överlåtas på den inhemska tjänstemannakadern.

över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken,

som anfört följande.

Motionen utgår från att den »väldiga» kapitalhjälpen till de underutvecklade

länderna skulle ha givit oväntat ringa resultat beroende på dess inriktning

pa allmännyttiga och liknande projekt. Trots att denna kapilalhjälp i

förhållande till de föreliggande behoven snarast måste betecknas som knapp,

bni den i själva verket hall eu avgörande betydelse lör vissa länders möjligheter

att genomföra sina utvecklingsprogram. (Indien erhåller t. ex. under

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 13 dr 1960

den andra femårsplanen utländskt bistånd uppgående till halva värdet av

landets export.) Att hjälpens inriktning på basinvesteringar inte skulle vara

gynnsam, torde man få ställa sig tveksam till. Sådana investeringar i ekonomiskt

mindre utvecklade länder jämnar nämligen marken för privata investeringar,

vilka annars ej skulle komma till stånd.

Detta hindrar givetvis inte att tillförsel av privat riskvilligt kapital lör nyetablering

inom näringslivet i de mindre utvecklade länderna utgör ett angeläget

önskemål, icke minst på grund av det tekniska kunnande och den industriella

erfarenhet som härigenom förmedlas. I motionen havdas, att bristen

på sådant kapital endast kan avhjälpas genom att de internationella otfentliga

insatserna i större utsträckning inriktas på den privata sektorn; »det ar

nödvändigt att den multilaterala hjälpen inkluderar åtgärder for att starta

och driva industri- och handelsföretag i de underutvecklade landerna».

Med hänvisning till ovan antydda motivering föreslås i motionen, att antingen

det internationella utvecklingssamfundet (International Development

Association — IDA) ges en sådan utformning att det direkt engagerar sig vid

etablerandet av industri-, handels- och transportföretag inom de underutvecklade

länderna eller en särskild etableringsfond med denna uppgift på

svenskt initiativ skapas inom Världsbanken. Sedan stadgan för IDA numera

antagits av Världsbankens direktion och underställts medlemsstaterna för

godkännande, torde möjligheter att påverka dess utformning ej längre föreligga

Vad avser förslaget om tillskapande av ett nytt finansieringsorgan vdl

fullmäktige framhålla, att det 1956 såsom ett komplement till Världsbanken

upprättade Internationella finansieringsbolaget (International Finance Corporation

— IFC) redan ålagts uppgifter liknande de i detta förslag åsyftade.

Principerna för IFC:s verksamhet avviker visserligen i någon mån från de i

motionen förutsedda — främst så till vida att investeringsbolaget icke må

ikläda sig ansvar för förvaltningen av företag i vilka det investerat men

fullmäktige vill ändå starkt ifrågasätta lämpligheten av att föreslå ytterligare

en internationell institution på detta område.

Med hänsyn till vad som ovan sagts anser sig fullmäktige icke kunna tillstyrka

de i motionen framställda yrkandena.

Vid behandlingen av ärendet hos fullmäktige anmälde herr Kollberg, att

han ansåg att fullmäktige hade bort tillstyrka motionen.

Utskottet

Motionärerna har anvisat två alternativa vägar i syfte att förbättra kapitalförsörjningen

till privata företag i länder under utveckling, nämligen antingen

en reform av IDA eller upprättandet av ett nytt internationellt finansieringsinstitut.

Utskottet vill beträffande IDA framhålla, att planerna på detta finansieringsinstitut

nu fortskridit så långt att det knappast föreligger några praktiska

möjligheter att från svensk sida få ändringar till stånd. Stadgan för

IDA har antagits av Världsbankens direktion och underställts medlemsstaterna

för godkännande.

1 anledning av förslaget om upprättandet av ett nytt finansieringsinstitut

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotiets utlåtande nr 13 dr 1960

3

får utskottet erinra om att det vid sidan av IDA redan finns det i motionen

icke omnämnda år 1956 upprättade Internationella finansieringsbolaget

(IFC), vars syften i väsentliga hänseenden överensstämmer med dem som

angivits för det ifrågasatta nya institutet. IFC lämnar bidrag till enskilda

företags kapitalförsörjning och utgör således ett komplement till den av Internationella

återuppbyggnadsbanken bedrivna, huvudsakligen på långivning

till stater och statsgaranterade projekt inriktade verksamheten. Bolagets fond,

till vilken Sverige bidragit med ca 6 miljoner kronor, uppgår enligt senast tillgängliga

uppgifter till 94 miljoner dollar. Den 30 september 1959 hade IFC

investerat medel i tjuguåtta olika projekt till ett sammanlagt belopp av nära

24 miljoner dollar. Privata investerare hade dessutom deltagit med över 3

miljoner dollar. Företagen var uppdelade på tretton länder i Asien, Australien

och Sydamerika.

Beträffande IFC:s verksamhet är för övrigt att nämna, att denna även avser

att främja en ökad tillströmning av privat kapital till de mindre utvecklade

länderna. Bolaget skall också verka för att företagsadministrativ sakkunskap

tillföres dessa länders näringsliv. Däremot har bolaget icke självt

ansvaret för ledningen av de företag, i vilka medel investerats, vilket närmast

torde vara en fördel jämfört med det i motionen föreslagna systemet. Det har

också, bl. a. från svensk sida, ansetts betydelsefullt, att finansieringsbolagets

verksamhet bedrives efter affärsmässiga linjer. Vidare förtjänar påpekas, att

de utlanade medlen skall friställas genom överlåtelse av bolagets intressen

till privata investerare, så snart detta låter sig göra på tillfredsställande villkor.

Då det icke torde kunna ifrågakomma att vid sidan av IDA och IFC inrätta

ytterligare ett internationellt finansieringsinstitut av det slag motionärerna

förordat, får utskottet avstyrka bifall till den föreliggande motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 619 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler,

Aspling, Yngve Nilsson och Ståhle;

från a n d r a kammaren: herrar Sköldin* Larsson i Julita, Regnéll* Eliasson

i Sundborn, Persson i Appuna, Adamsson, Ägren och Nordgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.