Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning i syfte att skapa en statlig svensk petrokemisk industri.

1960-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning i syfte att skapa en statlig svensk petrokemisk industri.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

liankouts kottets utlåtande nr 11 de 11)60

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning i syfte att

skapa en statlig svensk petrokemisk industri.

I en inom andra kammaren under nr 89 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets handläggning, har herr Johansson i Stockholm m. fl. hemställt,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en utredning

i syfte att skapa en statlig svensk petrokemisk industri, oberoende av

utländska koncerner, på grundval av förstatligande och statligt monopol på

oljeimporten, oljedistributionen, oljehandeln och oljeraffineringen i stort

sett efter de riktlinjer som föreslagits av 1945 års oljeutredning».

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

över motionen har utlåtande i vederbörlig ordning inhämtats från kommerskollegium,

som vid sitt utlåtande fogat yttranden från Sveriges industriförbund

och handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle.

Kommerskollegium anför, att det av oljeutredningen framlagda förslaget

om ett statligt oljemonopol icke har föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd,

varför frågan härom numera torde få anses avskriven. Att nu införa ett

oljemonopol i syfte att därigenom skapa förutsättningar för en statlig

petrokemisk industri kan kollegium ej förorda. Kollegium avstyrker därför

bifall till den föreslagna utredningen. Även övriga remissinstanser har avstyrkt

motionen.

Sveriges industriförbund framhåller följande:

Den petrokemiska industrien kännetecknas av en intensiv teknisk utveckling

under hård konkurrens. Ett omfattande forskningsarbete nedläggs

på att få fram nya produktionsmetoder och förbättrade produkter. En petrokemisk

industri, som icke kan följa med i denna tekniska utveckling, kommer

därför att redan efter kort tid slås ut i konkurrensen.

Vårt tekniska kunnande och våra forskningsresurser beträffande petrokemien

iir för närvarande begränsade. Ett nära samarbete med utländska

företag och ett utnyttjande av deras erfarenheter är därför en förutsättning

för att eu petrokemisk industri skall kunna startas och drivas i Sverige.

En av orsakerna till att någon petrokemisk industri ännu icke kommit

till stånd här i landet iir att den möjliga avsättningen för flertalet av de

produkter som kan komma i fråga hittills varit för liten för att tillåta byggandet

av anläggningar i ekonomisk skala. Storleken av den minsta tillverkning

som kan anses ekonomiskt motiverbar har för övrigt successivt

llihang till riksdagens protokoll 1060. 8 sand. Nr H

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

liankoutskottets utlåtande nr It år WHO

ökat. De kapitalinvesteringar som blir nödvändiga för ändamålet har också

med tiden kraftigt stigit.

Konsumtionen i Norden av vissa petrokemiska produkter har emellertid

nu kommit upp i en nivå som synes kunna motivera anläggningar i ekonomisk

skala. Tekniskt bistånd kan säkerligen erhållas från USA eller Västeuropa,

varvid en privatägd industri torde ha större möjligheter än ett statligt

företag att få del av utländska erfarenheter på området.

För att finansiera uppbyggnaden av en petrokemisk industri i Sverige

torde kapitaltillskott från utlandet vara erforderligt. I motsats till vad som

framhålles i motionen är ett vidgat internationellt finansieringssamarbete

i hög grad önskvärt och ligger helt i linje med aktuella strävanden mot eu

liberalisering av världshandeln och av de internationella kapitalrörelserna.

Staten bör alltså tillse att tillflödet av utländskt kapital till den svenska

marknaden underlättas, men anledning att skapa eu statlig industri i branschen

saknas.

Stockholms handelskammare yttrar följande:

Handelskammarens allmänna inställning till frågan om statsdrift torde

här icke behöva närmare redovisas. Utöver de allmänna skäl som bruka

åberopas mot statsdrift kan det finnas anledning att i nu förevarande sammanhang

särskilt understryka, att den europeiska integrationen, som måste

innefatta större frihet för kapitalrörelser mellan de europeiska länderna,

icke gärna kan få innebära, att Sverige blir ett uteslutande kapitalexporterande

land.

Vårt intresse att etablera oss i andra europeiska länder med därav följande

behov av kapitalexport måste alltså få en motsvarighet av kapitalplacering

från utländska intressenters sida i vårt land. Att detta kan bli

aktuellt vid utbyggnaden av en petrokemisk industri i landet är uppenbart,

eftersom det här är fråga om investeringar på hundratals miljoner kronor.

Redan ur kapitaltillgångssynpunkt är det svårt att tänka sig att staten

skulle engagera sig i en petrokemisk industri. Mot ett statligt engagemang

i denna verksamhet talar också, att en helt ny industri i Sverige på detta

område måste baseras på den erfarenhetsgrund, som redan föreligger, d. v. s.

hos de enskilda företag som engagerat sig i kemisk industri. Därutöver måste

våra resurser kompletteras med tekniskt »know-how» från andra håll i en

betydligt större utsträckning än sannolikt i något annat känt fall av nyetablerad

industri.

Det torde inom landet föreligga olika intressen med inriktning på en snar

utbyggnad av petrokemisk industri. Ur olika synpunkter är det angeläget,

att den fortsatta uppbyggnaden av vår kemiska industri sker med så ringa

dröjsmål som möjligt. Ett statligt engagemang i detta sammanhang skulle

säkerligen taga avsevärd tid, innan det kunde realiseras. Ett statsingripande

på detta område skulle lätt kunna medföra, att utvecklingen i Europa gled

förbi oss.

Handelskammaren i Göteborg uttalar bl. a. följande:

En petrokemisk industri i statlig form skulle, utan de fördelar som enskilt

företagande skulle kunna ernå genom samgående med internationella företag

på oljeområdet, ha att möta den mycket hårda internationella konkurrens,

som redan existerar. På lång sikt måste det antagas, att den petroke
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 1''i år liftiO

3

miska industrien kommer att koncentrerus till sådana områden, som ligga

val till, d. v. s. nära produktionsområdena för råvarorna, och att de företag,

som äro inkopplade i hela utvinnings- och förädlingsprocessen när det gäller

mineraloljor, också äro de som ha störst möjligheter att hålla i gång eu

konkurrenskraftig petrokemisk produktion. Med utgångspunkt från sådana

bedömningar är det knappast rimligt att igångsätta en statlig industri

av föreslagen art i vårt land. Härtill kommer, att man med de inlegralionsplaner,

som nu börjat tillämpas inom EFTA, måste räkna med att vi om ett

antal år icke längre ha några tullar gentemot bl. a. England där det redan

finnes en högt utvecklad petrokemisk industri. Den industri det här gäller

är i hög grad automatiserad, varför det ej heller av sysselsättningspolitiska

motiv kan vara något statens speciella intresse att i vårt land skapa en

petrokemisk industri.

Skånes handelskammare påpekar bl. a. att en petrokemisk industri förutsätter

en omfattande forskning. På detta område har de utländska oljekoncernerna

stort försprång. Utan tillgång till dessa koncerners forskningsresurser

skulle det därför enligt kammaren säkerligen taga mycket lång

tid för en nyupptagen svensk forskning att hinna ikapp den utländska. Att

beakta är jämväl de betydande risker, som startandet av en ny rörelse inom

denna bransch med den internationella konkurrens, som där råder, skulle

innebära. Av nu anförda skäl anser kammaren, att staten icke bör engagera

sig å ifrågavarande område utan att eventuella initiativ till inhemsk petrokemisk

industri bör överlåtas åt den enskilda företagsamheten.

Handelskammaren i Gävle har anfört bl. a. följande.

De av motionärerna framförda betänkligheterna mot att eu internationell

koncern skulle komma att intressera sig för den svenska marknaden och

där ensam eller i samarbete med svenska företag starta eu petrokemisk

industri finner handelskammaren överdrivna. En dylik utveckling vore enligt

handelskammarens uppfattning snarast att betrakta såsom eu önskvärd

genväg till skapandet av en livskraftig inhemsk petrokemisk industri.

Handelskammaren kan heller icke dela motionärernas påtagliga misstro

mot de dotterbolag till de stora internationella oljebolagen, som nu är verksamma

på den svenska marknaden. Tvärtemot vad som i motionen hävdas

synes samarbetet mellan dessa och staten under det senaste världskrigets

avspärrning liksom under Suez-krisen i stort sett ha varit gott. Kammaren

finner likaledes anledning framhålla de betydande insatser, som med dessa

företags medverkan såväl ekonomiskt som personellt göres för att åstadkomma

en tillfredsställande beredskapslagring åt vårt land.

Utskottet. Den i motionen berörda frågan om förstatligande av oljeimporten

och oljedistributionen in. m. var senast föremål för riksdagens behandling

i anledning av då föreliggande motioner under 1959. Utskottel fann i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 0 1959 icke skäl föreligga för

riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om clt förstatligande

av ifrågavarande företag. Utskottet är alltjämt av samma uppfat t
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1960

ning. Vid sådant förhållande och under hänvisning i övrigt till vad remissinstanserna

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte avslå motionen II: 89.

Stockholm den 22 mars 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Geijer*, Schmidt,

Strandler, Aspling, Yngve Nilsson och Torsten Mattsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Larsson i Julita,

Löfgren, Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna, Bengtsson i Göteborg*,

Lindahl och Nordgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

U >|1 til* M

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 63

003853

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.