Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet.

1960-03-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande

ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det

privata näringslivet.

I en inom andra kammaren under nr 536 väckt, till bankoutskottet hänvisad

motion har herr Haglund m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande

från kommerskollegium, som vid sitt utlåtande fogat yttranden från handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle ävensom från Kooperativa

förbundet och Sveriges industriförbund. Därjämte har utskottet berett

tillfälle för Landsorganisationen och Svenska arbetsgivareföreningen att avgiva

yttrande i ärendet.

Kommerskollegium har i likhet med de i ärendet hörda handelskamrarna

ävensom Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen avstyrkt

motionen. Kollegium anför följande.

Motionärerna ha hemställt om en utredning angående ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Syftet med en

sådan utredning har i motionen icke angivits närmare än att utredningen

skulle bereda medborgarna ökad insyn i näringslivet. I anslutning härtill vill

kollegium allmänt uttala att det synes angeläget att man från det allmännas

sida ägnar uppmärksamhet åt den pågående koncentrationen av företagarverksamheten

inom landet. Visserligen måste en sådan utveckling anses

vara fördelaktig ur den synpunkten att den skapar ökade möjligheter till

rationalisering av produktion och distribution, konsumenterna till gagn,

men erfarenheten visar att den också kan leda till förhållanden, vilka för

samhället framstå såsom betänkliga. Det må erinras om att statsmakterna

genom särskild lagstiftning och särskilt tillskapade myndigheter redan ha

vissa möjligheter att ingripa mot de ur samhällets synvinkel ej önskvärda

företeelserna. Kollegium avser härmed närmast 1953 års konkurrensbegränsningslag

samt pris- och kartellnämnden, näringsfrihetsombudsmannen och

näringsfrihetsrådet. Nämnden kan genom undersökningar och utredningar

kartlägga förhållandena på t. ex. prisbildningens område inom olika branscher,

och ombudsmannen kan genom att draga saken inför rådet få prövat,

huruvida ett visst företag eller grupper av företag på ett ur allmän synpunkt

otillbörligt sätt missbrukar sin ställning.

För att härefter närmare anknyta till motionen må erinras om att såväl

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 11 är 1960

aktiebolagslagen som lagen om ekonomiska föreningar möjliggöra för den

enskilde att få en viss inblick i ägandeförhållandena inom näringslivet. Härvid

bör framför allt aktiebolagslagens föreskrifter om detaljredovisning av

aktier i andra bolag uppmärksammas. Företagens årsredovisningar ge en

tämligen god bild av koncern- och liknande förhållanden. Såsom handelskammaren

i Gävle framhållit kunna också upplysningar i dessa frågor vad

beträffar större företag inhämtas i årligen utkommande uppslagsverk och

genom de analyser av bokslut som bruka lämnas i dagspressen och facktidskrifter.

Maktkoncentrationen påverkas emellertid icke endast av ägandeförhållandena

utan av en mångfald andra omständigheter. Motionärerna ha bl. a. påpekat,

att det förekommer att en och samma person har styrelseuppdrag i

ett flertal bolag och ha häri sett en tendens till sådan koncentration. Detta

behöver emellertid icke med nödvändighet vara fallet. Förening hos en person

av flera styrelseuppdrag kan ha sin förklaring exempelvis i en önskan

från bolagens sida att tillgodogöra sig vederbörandes speciella erfarenheter

eller däri att kretsen av personer skickade för uppdragen är starkt begränsad.

Kollegium vill — utan att ingå på de olägenheter som kunna vara förknippade

med sammanförande hos en person av många styrelseuppdrag —

med det nu sagda endast framhålla, att en klarläggande utredning om maktkoncentrationen

förutsätter ytterst vanskliga ståndpunktstaganden och bedömanden.

Svårigheterna i samband med en utredning berörande hela det

enskilda näringslivet måste bli mycket stora med hänsyn till den mångfald

skiftande faktorer som spela in när det gäller koncentrationsförhållandena.

Det torde ej kunna förväntas att resultatet härav skall kunna giva en fullständig

bild av de verkliga förhållandena. Det må även erinras om att dessa

icke äro bestående utan ständigt ändras i större eller mindre utsträckning.

I de särskilda fall där det skulle kunna vara påkallat att det allmänna får

ingående upplysningar om ett företags förhållanden, torde det vara möjligt

för Kungl. Maj :t att föranstalta om erforderliga undersökningar av hithörande

frågor, exempelvis genom lämpligt ordinarie statligt organ.

Handelskammaren i Gävle har bl. a. framhållit följande.

Ett incitament till motioner har uppenbarligen bl. a. varit de meddelanden,

som på sistone förekommit i pressen och där livligt kommenterats. Handelskammaren

finner det naturligt att när en gammal industri lägges ned, såsom

nu skett bl. a. i Gävle, den spontana reaktionen blir medkänsla med dem,

som härigenom hotas av arbetslöshet. Ingen ansvarskännande företagsledning

kan dock av hänsyn till de anställda under någon längre tid fortsätta

med driften av en rörelse, som äger otillräckliga resurser för att genomföra

den rationalisering och anpassning av produktionen, som kräves för att företaget

skall kunna hävda sig i den skärpta konkurrensen. En viss omställning

av det svenska näringslivet och produktionsapparaten blir f. ö. en ofrånkomlig

följd av Sveriges inträde i sjustatsblocket. Driftsnedläggelser inom

vissa industrier måste därför enligt handelskammarens uppfattning accepteras,

varvid givetvis förutsättes att avvecklingen sker med hänsynstagande

till de anställda och de rekommendationer härvidlag som lämnas av arbetsmarknadsstyrelsen

och industriens produktionsråd.

När motionärerna föreslår en undersökning om hur stort inflytande sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

3

hället och de anställda haft vid de aktuella fabriksnedläggelserna, ligger det

nära till hands att förmoda, att de anser att statliga ingripanden skulle kunna

ha förhindrat den uppkomna situationen. Handelskammaren vill som sin

bestämda uppfattning deklarera, att det skulle vara synnerligen olyckligt om

statsmakterna genom stödåtgärder sökte hålla vid liv företag, som icke visat

sig konkurrenskraftiga eller som på grund av långvarig kris till följd av

internationell strukturrationalisering (textil) måste nedläggas. Detta vore

endast att fördröja en ofrånkomlig produktionsanpassning.

Kammaren vill för övrigt i sammanhanget framhålla, att de kapitalinsatser

som göres inom industriföretagen, mera sällan kan återvinnas vid en

avveckling av rörelsen. Det är därför naturligt, att företagsledningen i det

langsta söker undvika en så radikal åtgärd som ett nedläggande av rörelsen

eller överflyttande av driften till annan ort innebär. De statligt dirigerade

foretagen synes icke i motsvarande grad ha att taga hänsyn till yrkeskunnig

P<frs.onal och gj°rda investeringar. Kammaren har sålunda på nära håll haft

tillfälle att bevittna hurusom Tobaksmonopolet med kort varsel lämnade

Gavle, en stad med 200-åriga anor inom tobaksbranschen. När monopolets

överförande av cigarrcigarrett-tillverkningen till Malmö ägde rum, var för

övrigt konjunkturläget ur sysselsättningssynpunkt väsentligt sämre än nu

vid nedläggandet av textilfabriken i Strömsbro.

Sveriges industriförbund anser, att det icke kan förnekas att såväl äganderätten

till produktionsmedlen som fördelningen av styrelseuppdragen i de

större bolagen och koncernerna här i landet företer en viss koncentration.

Det senare förhållandet gäller för övrigt inte enbart inom aktiebolagssfären

utan även inom den ekonomiska föreningsrörelsen. Omfattningen och verkningarna

av denna koncentration är emellertid på många håll starkt överdrivna

särskilt med tanke på alla de starka balanserande krafter vi har i

t. ex. lagstiftningen, pressen, den allmänna opinionen, intresseorganisationerna

o. s. v. Enligt Industriförbundets mening är det dock önskvärt att

äganderätten till företagen får en ökad spridning. En spridd personlig äganderätt

till produktionsmedlen bör medföra ett ökat intresse från olika befolkningsgruppers

sida för att produktionsapparaten skall förstärkas och

utvecklas.

Industriförbundet anser sig inte kunna dela motionärernas uppfattning

om värdet av en offentlig utredning för att klarlägga ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Vad beträffar ägandeförhållandena

är dessa genom redan gjorda undersökningar förhållandevis

väl kända och det förefaller inte som om en förnyad utredning skulle

kunna öka kunskapen därom i mera betydande grad. I fråga om maktkoncentrationen,

d. v. s. olika personers inflytande på företagens skötsel, måste

kraftigt framhållas, att detta endast till mindre del kan mätas genom statistiska

studier av ägandeförhållandena och fördelningen av styrelseuppdragen.

Det reella inflytandet beror på eu rad faktorer, som det knappast är

möjligt att få ett riktigt grepp om genom en statlig utredning. Det är exem
-

Bihang till riksdagens protokoll 1960. X sand. Nr 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1960

pelvis uppenbart att verkställande direktörerna i många storföretag har ett

inte sällan avgörande inflytande på bolagens skötsel trots att deras aktieinnehav

i bolagen är synnerligen litet. Även i de statliga bolagen har uppenbarligen

de verkställande direktörerna en utomordentligt stor makt.

Kooperativa förbundet, som helt instämmer i den inledande motiveringen

till motionen, berör i sitt yttrande bl. a. frågan om lagstiftning mot samhällsskadlig

konkurrensbegränsning. Åtskilliga statliga utredningar har utförts

som har bidragit till att lämna upplysningar om företagskoncentrationens

och företagssamarbetets utbredning inom flera branscher av det

privata näringslivet.

Enligt förbundets uppfattning stöter man vid bedömningen av den i samband

med stordriftsformens och maktkoncentrationens tillväxt på mycket

komplicerade problem. En utredning av det slag som berörts skulle visserligen

i sin mån bidraga till att belysa, vid vilken gräns maktkoncentrationen

inom det privata produktions- och bankväsendet oeftergivligt skulle anses

kräva särskilda statliga ingripanden, vilka i så fall måste beslutas på den

politiska vägen. Å andra sidan torde den inte kunna lämna nämnvärda upplysningar

om i vilken omfattning den principiella suveräniteten hos privata

och andra icke-statliga företag att inrikta sin bestämmanderätt över affärspolitiken

— avseende t. ex. lokalisering av företagsenheterna, tekniska och

arbetsorganisatoriska omläggningar, finansieringsmetoder etc. — är inriktad

på kostnadsminskning och produktivitetshöjning. Den kooperativa rörelsens

fortgående utveckling mot tekniska stordriftsformer har varit och är förbunden

med dylika strävanden. Utvecklingen mot storföretag med åtföljande

utnyttjande av moderna rationaliseringsmetoder innebär obestridligen nyttoverkningar

för samhället i dess helhet, även om de enskilda företagens avsikter

i denna riktning inte i främsta rummet ledes av en sådan målsättning

utan av intresset att öka räntabiliteten för deras kapitalinvesteringar. Man

torde heller inte böra förbise, att samhället genom statsmakterna redan nu

äger möjligheter att i väsentliga avseenden påverka det privata näringslivet

genom en hela det ekonomiska livet och samhällslivet i övrigt omfattande

ledning av den ekonomiska politiken. Dessa medel har i alltjämt ökad utsträckning

tagits i bruk och effektiviserats. Detta gäller t. ex. investeringsoch

kreditpolitik, penningpolitik, sysselsättningspolitik och handelspolitik.

Huruvida ett mera direkt statligt ingripande i de enskilda företagens ledning,

planering och verksamhet i övrigt skulle visa sig vara mera gagneligt

för att motverka missbruk av den i motionen berörda maktkoncentrationen

än de mera generella och indirekta åtgärder för att leda det privata företagslivet

in i en samhällsekonomiskt betonad samverkan, vilka nyss berörts,

förefaller förbundet tvivelaktigt. Om ett allmänt förstatligande kan det här

inte vara tal; härom är inte heller fråga i den föreliggande motionen. Inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

5

en del kretsar av det brittiska arbetarpartiet har ett förslag om rätt för

staten att förvärva en aktieminoritet i aktiebolag av större omfattning och

betydelse omfattats med visst intresse. Avsikten med en sådan lagstiftning

skulle vara att på så sätt förvärva ökad direkt insyn i respektive företags

interna planering och i dess ledning. Det vill dock synas som om en sådan

anordning knappast skulle ge större möjligheter i avsedd riktning än bestämmelsen

om tillsättande av minoritetsrevisor i den svenska aktiebolagslagen.

Möjligheterna att genom åtgärder liknande dem, som nyss berörts,

förvärva ökad insyn i företagen och ett effektivt samhälleligt medinflytande

synes alltså vara starkt begränsade av minoritetsställningen. Större effektivitet

för att stävja en autokratisk ledning av de många stora aktiebolag,

i vilka aktiekapitalet är fördelat på många händer, kan möjligen ernås genom

icke-statliga åtgärder, främst genom de s. k. aktieägarföreningarna.

Över huvud taget är, som framhålles i motionen, en decentralisering av

aktieinnehavet i privata företag i aktiebolagsform, däribland också affärsbankerna,

i och för sig önskvärd. En alltför utbredd decentralisering kan

emellertid lätt leda till att det faktiska maktinnehavet hos en stabil större

minoritetsgrupp förstärkes, såvida inte samtidigt organisatoriska åtgärder

för att trygga medinflytandet för de smärre aktieägarna av nyss antydd art

igångsättes och främjas. Det har uppgivits, att i vissa mycket stom, börsnoterade

aktiebolag i Storbritannien det visat sig tillräckligt att 20 procent

eller mindre av aktierna innehas av den stabila, maktägande minoritetsgruppen

för att betrygga dess kvarvaro vid makten. Möjligen skulle en utredning

i motionens syfte kunna stimulera de små aktieägarna till att genom

egna organisationer tillvarataga sin medbestämmanderätt. Det är dock tydligt

att en dylik organisatorisk utveckling inom aktiebolagsväsendet ingenting

har att göra med en ökad samhällelig insyn i företagen eller ett stärkande

av det samhälleliga medinflytandet.

Förbundet betonar de tekniska svårigheterna att verkställa den av motionärerna

föreslagna utredningen. Den första svårigheten ligger i att förskaffa

utredningen ganska obegränsad tillgång till bokföring, affärshandlingar och

korrespondens hos företagen, till och med avsevärt mer vittgående än motsvarande

bestämmelser i den svenska konkurrenslagstiftningen, då utredningen

ju också skulle avse att skaffa uppgifter om de reella äganderättsförhållandena.

Därtill torde särskild lagstiftning erfordras. Vidare är begreppet

»maktkoncentration» i avsevärd grad diffust och mångtydigt. Varje

slag av kvanitativ mätning är givetvis uteslutet.

Förbundet föreslår att Kungl. Maj :t närmare prövar huruvida den i motionen

föreslagna utredningen trots omnämnda tekniska svårigheter kan

företagas med utsikt till att ernå åsyftade resultat samt — därest en dylik

utredning icke befinnes böra ske — att företeelser av det slag som innebär

missbruk av den i motionen berörda maktkoncentrationen i andra avseen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

den än i fråga om konkurrensbegränsningen — för vilken särskild lagstiftning

redan gäller — med uppmärksamhet följes av de statliga organ och

myndigheter, vilka har sin verksamhet förlagd till dessa övriga områden,

och att de iakttagelser som härvid kan komma att göras i största möjliga

utsträckning bringas till offentlig kännedom.

Svenska arbetsgivareföreningen har bl. a. lämnat följande upplysningar.

I ett dynamiskt näringsliv med fortgående välståndsökning sker ständigt

förändringar i produktionens inriktning och omfattning. Arbetskraftens anpassning

till denna utveckling sker ofta frivilligt och utan att några svårlösta

problem uppstå. Det är emellertid ofrånkomligt att en strukturomvandling

ibland medför omställningsproblem, som kan bli mycket svårbemästrade,

i första hand givetvis för den friställda arbetskraften men också

för en hel bygd, då en för denna dominerande industri tvingas inställa driften.

Det är i en sådan situation angeläget att de största ansträngningar göras

från såväl företagets som samhällets sida för att underlätta omställningsprocessen.

För företagets del gäller det att i god tid informera anställda och

berörda myndigheter om förestående driftsinskränkningar. Denna information

tryggas bl. a. genom huvudorganisationernas avtal om företagsnämnden

och det avtal om varsel vid arbetsnedläggelse, som träffats mellan det för

föreningen och Sveriges industriförbund gemensamma organet Industriens

Produktionsråd och arbetsmarknadsstyrelsen. Vid de av motionärerna

nämnda industrinedläggelserna i Gävle och Valdemarsvik har ingen befogad

kritik kunnat riktas mot företagsledningarnas uppfyllande av dessa överenskommelser.

Landsorganisationen instämmer i motionärernas uppfattning att samhällets

insyn i näringslivets ägande- och maktkoncentrationsförhållanden för

närvarande knappast kan anses vara tillfredsställande. Fn undersökning

som den av motionärerna föreslagna torde dock stöta på betydande svårigheter.

De formella äganderättsförhållandena, liksom styrelseuppdragens fördelning,

kan förmodligen i stort gå att klarlägga, men detta säger mycket

litet om var den reella makten ligger. Personer i företagsledande ställning

kan, utan att själva äga någon större andel av företagen, utöva ett avgörande

inflytande över dessas politik dels beroende på sin utomordentliga insyn

i företagens interna förhållanden, dels genom möjligheten att inskaffa fullmakter

från ägare av mindre aktieposter, vilka ej själva anser sig ha anledning

rösta för sina andelar. Banker och andra inrättningar kan genom sin

låneverksamhet eller fullmakter från vissa ägarekategorier skaffa sig långtgående

möjligheter att styra stora företagsbildningars utveckling utan att

något formellt ägareförhållande kan konstateras. Genom släktskapsförhållanden,

användandet av bulvaner etc. kan vidare den reella makten utövas

av helt andra personer än de formella ägarna. Ehuru dessa förhållanden

torde vara ytterst besvärliga att klarlägga skulle det enligt LO icke desto

mindre vara intressant och viktigt att få dem belysta och diskuterade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

7

Landsorganisationen anser att en rent klarläggande utredning av ägandeoch

maktfördelningsförhållandena skulle underlätta bedömandet av vilka

ytterligare åtgärder som kan behöva vidtagas för att fördjupa den ekonomiska

demokratien. Den pågående diskussionen om ytterligare vidgande av

aktieägandet till nya medborgargrupper, bl. a. genom statliga åtgärder, gör

det dessutom särskilt angeläget att få utrett i vad mån en sådan utveckling

kan leda till en ökad maktkoncentration genom att den kan underlätta för

vissa grupper att behärska stora företagsbildningar med relativt ringa egen

insats av kapital, och om så är fallet, hur samhället lämpligast skall motverka

detta. LO vill därför icke motsätta sig att en utredning av ifrågavarande

slag kommer till stånd.

Utskottet

Den föreliggande motionen utmynnar i ett yrkande om att riksdagen hos

Kungl. Maj :t skulle begära en utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Motionen

ger emellertid icke underlag för ett bedömande av vad som åsyftas med begreppet

maktkoncentration eller eljest vilket ändamål den föreslagna utredningen

skulle kunna tjäna.

I motionen omnämnes bl. a. att fördelningen av styrelseuppdragen i de

stora bolagen skett på ett sådant sätt att vissa personer erhållit ett stort

antal sådana uppdrag. Detta väl kända förhållande framgår av allmänt tillgängliga

uppslagsböcker och torde icke kräva någon särskild utredning för

att klarläggas. Det är vidare sörjt för att allmänheten skall kunna få en

insyn i ägandeförhållandena m. m. genom föreskrifter i aktiebolagslagen och

lagen om ekonomiska föreningar. Ytterligare må nämnas att myndigheterna

genom 1953 års konkurrensbegränsningslag fått möjlighet att ingripa när

det gäller företeelser som ur samhällets synpunkt är icke önskvärda. Motionärerna

har icke visat att dessa möjligheter till insyn skulle vara otillräckliga.

Utskottet finner därför att något behov icke blivit styrkt av en utredning

av den vittsyftande karaktär som motionärerna tänkt sig och som med

nödvändighet skulle bli ytterst komplicerad och praktiskt svårgenomförbar,

särskilt om det gällde att försöka belysa icke blott de formella utan de reella

koncentrationsförhållandena inom näringslivet. Därtill kommer att en sådan

utredning snabbt skulle förlora i aktualitet. Utskottet kan ej heller finna att

en utredning av detta slag skulle ha någon betydelse för en önskvärd spridning

av äganderätten till aktier, för vilket ändamål åtgärder av annan art

torde böra komina i fråga.

Motionärerna har vidare berört frågan om nedläggningen av vissa företag,

ehuru denna fråga knappast synes ha något samband med den s. k. maktkoncentrationen.

Utskottet vill i anledning härav framhålla att åtgärder av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

detta slag torde vara ofrånkomliga i ett dynamiskt näringsliv där produktionens

inriktning ständigt undergår förändringar. Strukturförändringarna

framkallar dock med nödvändighet vissa problem, som kan vara svårbemästrade.

Hithörande frågor har därför uppmärksammats både av berörda myndigheter

och av arbetsmarknadens parter. Regler har antagits, enligt vilka

företagsledningen har att i god tid informera de anställda och myndigheterna

om förestående driftsinskränkningar. Dessa regler, som tryggas genom

avtal mellan huvudorganisationerna, har också iakttagits i de särskilt omnämnda

fallen. Även om det är angeläget att strukturanpassningen sker på

ett sådant sätt att svårartade skadeverkningar undvikes under omställningstiden

måste samtidigt framhållas, att dessa förändringar inom näringslivet

måste få ske. I detta sammanhang torde f. ö. äganderättsförhållandena och

en större eller mindre insyn i företagen vara av helt underordnad betydelse.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 536 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 29 mars 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler,

Aspling, Yngve Nilsson, Ståhle och Torsten Mattsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin*, Löfgren*,

Eliasson i Sundborn, Persson i Appuna, Adamsson, Hamilton och

Nordgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Mattsson och Eliasson i Sundborn, vilka ansett att utskottets

motivering bort ha följande lydelse:

»Den föreliggande motionen utmynnar i ett yrkande om att riksdagen hos

Kungl. Maj :t skulle begära en utredning i syfte att klarlägga äganderättsförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Mo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

9

tionärerna framhåller, att en stark maktkoncentration råder inom storföretagen

och affärsbankerna och ifrågasätter om icke samhället har för ringa

insyn i de förhållanden, som rör ägande och maktkoncentration.

Enligt utskottets mening innebär en finansiell maktkoncentration — privat

såväl som statlig — en risk genom att den kan leda till maktmissbruk.

Inom vissa branscher är stordrift mången gång nödvändig. Men den får inte

leda till en ekonomisk koncentration, som utnyttjas i samhällsskadliga monopolistiska

syften och till ett undertryckande av den mindre företagsamheten.

Såsom anförts i ett yttrande över motionen har det länge stått klart

för lagstiftarna i både Sverige och andra länder, att en intim sammanflätning

mellan ledningen av storföretagen inom skilda branscher av produktionslivet

och mellan dessa företag och bankkoncerner och andra tongivande

kreditgivare medför faror för en förstärkning av monopolistisk maktutövning.

De lagstiftningsåtgärder mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning,

som genomförts i vårt land, är självfallet ägnade att motverka en dylik monopolistisk

maktutövning.

Det är ett känt faktum, att en betydande finansiell koncentration råder

inom vissa delar av näringslivet. Även om styrkeförhållandena mellan kapital

och arbete numera i hög grad utjämnats främst genom arbetsmarknadsorganisationerna

och även om olika lagstiftningsåtgärder tillkommit i syfte

att förhindra maktmissbruk, är det enligt utskottets mening angeläget att

utvecklingen följes med uppmärksamhet och att skadlig maktkoncentration

motverkas. Utskottet vill samtidigt starkt understryka, att enskilt ägande

och enskild företagsamhet utgör grunden för en gynnsam produktionsutveckling

med bevarad personlig frihet.

En mera spridd personlig äganderätt till produktionsmedlen måste enligt

utskottets mening eftersträvas. Det är därför särskilt angeläget att den

mindre företagsamheten främjas genom goda kreditmöjligheter — bl. a. bör

möjligheterna att erhålla långfristig kredit avsevärt förbättras — en väl avvägd

skattepolitik och andra åtgärder, varigenom det direkta personliga

ägandet kan spridas till så många som möjligt.

Den av motionärerna förordade utredningen har icke direkt tillstyrkts av

någon remissinstans. I yttranden av bl. a. Kooperativa förbundet och Landsorganisationen

har framhållits de betydande svårigheter som möter om man

skall kartlägga icke blott de formella och ganska väl kända äganderättsförhållandena

utan också de reella koncentrationsförhållandena inom vissa delar

av näringslivet. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill slutligen framhålla att motionärerna icke framlagt något

konkret förslag som främjar ett mera spritt direkt personligt ägande och

som är ägnat att motverka en skadlig finansiell koncentration.»

2) av herrar Fahlander, Strandler, Aspling, Ståhle, Andersson i Ronneby,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1960

Sköldin, Persson i Appuna och Adamsson, vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort erhålla följande lydelse:

»Den föreliggande motionen utmynnar i ett yrkande om att riksdagen hos

Kungl. Maj:t skulle begära en utredning i syfte att klarlägga ägandeförhållandena

och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. Av remissinstanserna

har både Kooperativa förbundet och Landsorganisationen uttalat

sitt positiva intresse för en sådan utredning.

Utskottet vill instämma i motionärernas uttalande att insynen i näringslivets

ägande- och maktkoncentrationsförhållanden för närvarande knappast

kan anses vara tillfredsställande. I flera av remissyttrandena från näringslivets

egna organisationer har för övrigt vitsordats att äganderätten till produktionsmedlen

och fördelningen av styrelseuppdragen i de större bolagen

företer ’en viss koncentration’. Utan att ingå på någon bedömning av om den

nuvarande koncentrationen ur rent näringspolitisk synpunkt är fördelaktig

eller medför nackdelar, finner utskottet förhållandena vara sådana att en

kartläggning av detta område skulle fylla en viktig uppgift genom att ge

ökad upplysning om och vidgad insyn i det privata näringslivets struktur

och äganderättsförhållanden.

Behovet av en utredning av detta slag har också kommit att aktualiseras

genom de önskemål som från vissa håll, bl. a. i de likalydande motionerna

I: 528 och II: 639 till fjolårets riksdag, framförts om ytterligare spridning av

aktieägandet till nya medborgargrupper. I samma mån som en vidgning av

aktieinnehavet kan komma att ske genom spridning av små aktieposter, ökar

givetvis också dessa gruppers behov av en ökad insyn i ägande- och maktfördelningsförhållandena

inom det privata näringslivet. Behovet av ökad

upplysning om dessa förhållanden har på senare tid dessutom understrukits

genom bl. a. vissa uppmärksammade företagsnedläggelser. Även om vissa

svårigheter skulle uppstå vid en undersökning av detta slag, anser utskottet

det angeläget att en kartläggande utredning om ägandeförhållandena och

maktkoncentrationen inom det privata näringslivet kommer till stånd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen — med bifall till motionen II: 536 — måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning i syfte att

klarlägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom

det privata näringslivet.»

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1960

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivet. a1 i texten