Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av ett näringsråd samt om översyn av handelsrepresentationen i de västeuropeiska länderna.
1960-04-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1960:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av ett näringsråd samt om översyn av handelsrepresentationen i de västeuropeiska länderna.
Dokumentets text
Nr 18—19
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1960
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av ett
näringsråd samt om översyn av handelsrepresentationen
i de västeuropeiska länderna.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 435 i första kammaren av herr Mattsson m. fl. och nr 544 i
andra kammaren av herr Antonsson m. fl., har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om inrättande av ett
näringsråd med syfte att underlätta det svenska näringslivets erforderliga
anpassning till den europeiska frihandelsmarknaden och med de allmänna
uppgifter som i motionen angivits skyndsamt må prövas, att handelsrepresentationen
i de västeuropeiska länderna göres till föremål för översyn, varvid
särskilt bör prövas möjligheterna att dels främja tillkomsten av försäljningsorganisationer
av den art som i motionerna angivits, dels etablera samarbete
med dylika försäljningsorganisationer, samt att förslag i ovan berörda
ärenden snarast må föreläggas riksdagen.
Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas, i den mån redogörelse
härför icke lämnas i det följande, till motionen II: 544.
över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
från kommerskollegium, som vid sitt utlåtande fogat yttranden från Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Svenska bankföreningen, Kooperativa förbundet samt
handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Utskottet har
därjämte berett tillfälle för Sveriges allmänna exportförening, Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige att yttra sig över
motionerna.
Kommerskollegium, som avstyrker motionerna, anser att det i första
hand är vederbörande företag som får bära ansvaret för att erforderliga
anpassningsåtgärder vidtages till de ändrade världsekonomiska och handelspolitiska
förutsättningarna för svensk utrikeshandel. Företagen och näringsorganisationerna
bör även svara för de utredningar och bedömanden vilka
erfordras som bakgrund till företagens handlande. Myndigheterna kan bidraga
härvidlag genom att lämna ingående informationer och, om så anses
lämpligt, medverka i fråga om samordning av olika utredningar.
En förhållandevis omfattande statlig utredningsverksamhet pågår för
närvarande beträffande de av motionärerna berörda frågorna. Inom kommerskollegium
har sålunda i samverkan med representanter för närings1
— Biliang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 18—19
2
Bankoutskottets utlåtande nr 18 är 1960
livet frambragts ett omfattande material som i mycket underlättat Sveriges
ställningstagande till olika handelspolitiska avgöranden men även varit
underlag för en mycket omfattande information till närings- och arbetsmarknadsorganisationer,
företag och andra.
Även om, i enlighet med vad som nyss anförts, utredningar och bedömningar
av verkningarna av Sveriges deltagande i EFTA i första hand bör
verkställas av företagen och näringsorganisationerna, finner kollegium att
det kan visa sig påkallat att utredningar av mera allmän natur rörande
hithörande frågor verkställes genom statlig försorg. Den rådande osäkerheten
om de handelspolitiska förutsättningarna torde emellertid i dagens
läge omöjliggöra några mera detaljerade analyser av det slag som beröres
i motionerna om inrättandet av ett näringsråd etc.
I motionerna I: 435 och II: 544 föreslås en centraliserad handläggning av
de frågor som syftar till åtgärder inom näringspolitiken — i vidsträckt
betydelse — inför förändringarna i Sveriges handelspolitiska läge. För ändamålet
skulle inrättas ett näringsråd, som skulle svara för en kartläggning
av de nya marknadsmässiga förhållandena och på grundval härav föreslå
lämpliga åtgärder. Den föreslagna centraliseringen förefaller kollegium ur
allmänna synpunkter icke lämplig. Det gäller här, som ovan antytts, en
mångfald frågor, berörande skilda delar av näringsliv och statlig verksamhet.
De snabba förändringar av förutsättningarna som kan förväntas leder
lätt till att utredningsarbetet blir inaktuellt. En centraliserad bedömning i
ett organ av den omfattning och beskaffenhet i övrigt som motionärerna
tänkt sig blir därför tidsödande och måste ofta fördröja lösningar av de olika
problemen. Enligt kollegii uppfattning nås under rådande förhållanden
bättre resultat genom användande av de redan etablerade vägarna för förberedande
av ifrågavarande åtgärder. Härigenom säkras även en samverkan
med olika delar av näringslivet under lämpliga former.
Sveriges industriförbund upplyser att hithörande frågor bevakas såväl
av näringslivets organisationer som av statliga myndigheter och naturligen
även av åtskilliga företag inom näringslivet. Icke minst har ett värdefullt
samarbete etablerats genom den inom kommerskollegium verksamma delegationen
för frihandelsfrågor. Då sålunda goda förutsättningar redan finnes
för vidtagande av sådana undersökningar in. in. som kan föranledas av de
nya marknadsförhållandena avstyrker industriförbundet i likhet med Stockholms
handelskammare, handelskamrarna i Göteborg och Gävle, Sveriges
allmänna exportförening, Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen
motionerna. Även Skånes handelskammare och Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation ställer sig tveksamma till förslaget om inrättande
av ett näringsråd. Sveriges grossistförbund anser att åt kommerskollegium
bör uppdragas att — med Malmfors-delegationen såsom rådgivande
organ -— kartlägga de problem inom den ekonomiska politiken, som påverkar
näringslivets anpassning till en friare mellanfolklig handel, samt att
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1960
3
successivt till Kungl. Maj :t framföra de synpunkter och önskemål, som
därav kan föranledas, samt att vissa av de frågor som berörts i föreliggande
motioner därvid bör kunna upptagas till behandling.
Kooperativa förbundet erinrar om att en samverkan mellan stat och
näringsliv enligt linjer liknande dem, som uppdragits av motionärerna sedan
relativt långt tillbaka äger rum t. ex. i vårt grannland Danmark, enligt en
allmän uppfattning med fruktbara resultat. Organen för denna samverkan
är dels Landbrugsrådet, vars arbetsuppgift i stor utsträckning omfattar exporten
av jordbruksprodukter, och dels Industrirådet. Representanter för
jordbrukets organisationer och för företags- och arbetsgivarorganisationerna
inom industrien ingår i respektive råd vid sidan av representanter för jordbrukskooperationen
respektive fackföreningsrörelsen och konsumentkooperationen.
De bägge rådens arbetsuppgifter är synnerligen omfattande och
berör praktiskt taget alla områden av näringslivet och därjämte allmänekonomiska
och sociala frågor. På den senaste tiden har bägge dessa organ
varit intensivt sysselsatta med de handelspolitiska anslutningsalternativen
och hithörande omställningsproblem.
Kooperativa förbundet tillstyrker motionärernas yrkande, att frågan om
inrättande av ett näringsråd med syfte att underlätta det svenska näringslivets
anpassning till den europeiska frihandelsmarknaden måtte prövas
av Kungl. Maj :t, varvid styrelsen förutsätter en föregående utredning samt
att det föreslagna rådets arbetsuppgifter också måtte omfatta frågor berörande
våra utomeuropeiska handelsförbindelser, särskilt som det kan förutsättas,
att den europeiska frihandelsmarknadens upprättande kan få betydande
återverkningar på dessa.
De i motionerna berörda kapitalmarknads problemen behandlas bl. a. av
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svenska bankföreningen,
Kooperativa förbundet och Landsorganisationen.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation vitsordar, att kreditmarknaden
ur de mindre företagens synpunkt ger anledning till oro, särskilt
mot bakgrunden av de lånebehov som en omställning och rationalisering
av produktion och försäljning inför det nya marknadsläget redan börjat
framtvinga. En förstärkning av det statliga kreditgarantisystemet tillstyrkes.
Däremot förefaller det organisationen oklart, hur motionärerna tänkt
sig statens medverkan vid uppbyggandet av de enskilda företagens försäljningsorganisation,
i den mån man härmed icke avser den tidigare i motionerna
berörda ökade servicen från handelsrepresentationens sida.
beträffande slutligen de ökade ränteinkomster från statens lån till företagarföreningarna,
som på grund av räntehöjningen nu uppstår och som
motionärerna önskar disponibla för genomförandet av sina förslag, må erinras
om att förslag väckts i andra motioner om alt åtminstone en del av dessa
räntemedel bör användas för att finansiera företagarföreningarnas admi
1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 saml. Nr 18—19
4
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1960
nistrationskostnader, eftersom den nya ränteberäkningen försatt ett flertal
föreningar i ett ekonomiskt bekymmersamt läge. En bedömning av hur
dessa medel skall disponeras kan därför bli komplicerad.
Svenska bankföreningen uttalar bl. a. följande.
Gemensamt för det stora flertalet av de åtgärder som ifrågakommer för
att vidmakthålla och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft är
att de kräver mycket betydande insats av kapital. Den dominerande frågan
när det gäller att lösa de problem som beröres i motionerna är därför i själva
verket hur näringslivets — såväl småföretagsamhetens som den större industriens
— kapitalbehov skall kunna tillgodoses. Ansträngningarna bör
därför framför allt inriktas på att öka tillgången på kapital för angelägna
investeringar inom näringslivet. Åtgärder bör vidtagas såväl för att öka kapitalbildningen
över huvud taget som också för att vid fördelningen av tillgängliga
kapitalresurser tillförsäkra näringslivet en tillräcklig andel därav.
I detta sammanhang må framhållas att en utvidgning av systemet med statliga
kreditgarantier inte ökar de totala kapitalresurserna. Enligt bankföreningens
mening är det för övrigt också av flera skäl önskvärt, att det statliga
stödet till hantverk och småindustri hålles inom en så pass snäv ram, att
det inte utvecklas till en med den reguljära kreditmarknaden konkurrerande
kreditapparat.
Kooperativa förbundet erinrar om att förbundet i åtskilliga tidigare sammanhang
tillstyrkt både ett sådant kreditgarantisystem i princip och förslag
till lättande av villkoren för företag att erhålla exportkreditgarantier.
Landsorganisationen hänvisar till tidigare yttrande, i vilket LO förutsatt
att det svenska exportstödet också i realiteten skulle komma upp i nivå
med stödet i de länder i Västeuropa som ur konkurrenssynpunkt är betydelsefulla
för Sverige, samt påpekar att en viss upprustning på detta område
också kommit till stånd från halvårsskiftet 1959.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har i sitt remissvar lämnat
följande översikt över de organ som f. n. sysselsätter sig med samordningsfrågorna.
Delegationen för frihandelsfrågor inom kommerskollegium
utgör statsmakternas kontaktorgan mellan myndigheter, näringsliv
och arbetsmarknad, när det gäller problem i samband med EFTA-konventionen.
Delegationen har såväl under förhandlingarna om ett allmänt europeiskt
frihandelsområde som vid förberedelserna till och genomförandet av
EFTA-konventionen branschvis gått igenom olika sektioner av svenskt näringsliv
för bedömning av konsekvenserna på olika områden av en vidgad
marknad. Delegationens kansli har insamlat och bearbetat ett omfattande
material och haft överläggningar med olika branschorganisationer.
Sveriges allmänna exportförening har i sin verksamhet
av naturliga skäl uppmärksamheten i hög grad riktad på EFTA-avtalets
konsekvenser för svensk export.
Den av vissa näringsorganisationer bildade Sa mar betskommittén
för integrationsfrågor studerar det nya exportlägets inverkan ur
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1960
5
näringslivets synpunkt. På basis härav bedriver kommittén informationsverksamhet
beträffande exportproblem i samband med de förändrade marknadsförhållandena.
Den inom Sveriges allmänna exportförening verksamma, med statsbidrag
arbetande Småindustriens exportbyrå arbetar för främjande
av småindustriens export. Byråns resurser är emellertid otillräckliga i det
nu rådande läget, varför såväl Hantverksorganisationen som Småindustriens
exportråd hemställt hos Kungl. Maj :t om en förstärkning av byråns resurser.
Årets statsverksproposition upptar dock icke något förhöjt bidrag, men
frågan har på nytt tagits upp genom motioner till årets riksdag.
Utskottet
I de föreliggande motionerna har betonats att omställningen inför Europamarknaden
nu är vår allra största näringspolitiska uppgift och att den
bör ha en viss förtur vid ekonomisk-politiska bedömanden. Med hänsyn
härtill förordar motionärerna, att ett organ för näringspolitiska frågor —
ett näringspolitiskt råd — inrättas. Rådets första uppgift skulle vara att
söka kartlägga de möjligheter som den nya marknaden rent prismässigt erbjuder
för vårt näringsliv samt även konkurrensförhållandena på hemmamarknaden.
Ett dylikt arbete har inför frihandelsavtalet utförts av kommerskollegium,
och detta ämbetsverk bör enligt motionärernas mening fullfölja
arbetet och ställa erforderligt material till rådets förfogande. Bland
andra uppgifter som nämnes för det tilltänkta rådet är marknadsövervakning
på frihandelsmarknaden och rådgivning vid uppbyggandet av de
inhemska försäljningsorganisationerna.
Frågan om formerna för utredningsarbetet i samband med förberedelserna
för den europeiska frihandelssammanslutningen har i anledning av
väckta motioner upprepade gånger behandlats av riksdagen (se bankoutskottets
utlåtanden 22/1957, B 8/1958 och 25/1959). Bankoutskottet framhöll i sitt
av riksdagen förra året godkända utlåtande, att hithörande spörsmål sedan
flera år varit föremål för kontinuerlig och ingående behandling av en inom
kommerskollegium tillsatt delegation med allsidig sammansättning. Utskottet
ansåg att arbetet hade organiserats ändamålsenligt.
Enligt vad utrikesutskottet upplyst i utlåtandet nr 2 till innevarande års
riksdag har direktiv givits om att den inom kommerskollegium tillsatta delegationen
för frihandelsfrågor skall fortsätta sin verksamhet. Utrikesutskottet
konstaterar samtidigt, att de funktioner som åvilar denna delegation är
av sådan art att därmed behovet av kontakter med näringslivet och arbetsmarknadens
parter i frågor som äger samband med det handelspolitiska
integrationsarbetet får anses tills vidare vara tillfredsställande täckt. Sett
ur denna synpunkt ansåg utskottet syftet med ett näringsråd av det slag
som angivits i de nu föreliggande motionerna tillgodosett. Utrikesutskottets
utlåtande har av riksdagen godkänts.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1960
Vad beträffar den i motionerna berörda frågan om översyn av handelsrepresentationen
i de västeuropeiska länderna vill utskottet erinra om att
statsrådet och chefen för handelsdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 20 mars 1959 tillkallat en beredning med uppdrag att verkställa
en översyn av de åtgärder som erfordras för att i utlandet stödja den svenska
utrikeshandeln på det kommersiella området. Detta utredningsarbete, som
alltjämt pågår, innefattar bl. a. en avvägning rörande handelskammar- och
handelssekreterarinstitutionernas liksom den ordinarie utrikesförvaltningens
insatser på detta område.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 435 och II: 544 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 april 1960
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt*, Strandler,
Nils Theodor Larsson*, Aspling, Ståhle* och Virgin;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Regnéll*, Löfgren,
Persson i Appuna och Adamsson, fru Renström-Ingenäs*, herrar Börjesson
och Nordgren.
• Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.