Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

1960-01-15 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1959 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Falilander, Schmidt, Strandler,

Aspling, Nilsson, Yngve, och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Persson i Appuna, Agerberg, Adamsson och Hamilton.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

3

Fullmäktiges i riksgäldskon t ore t berättelse till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1959 års riksdag avgavs.

Under oktober 1959 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1958/

59, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.

Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken; i

det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets

rörelse under senare halvåret 1959.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan

av riksstaten uppgick under andra halvåret 1959 till 1 856 mkr. För

täckande härav överlämnade riksgäldskontoret 1 850 mkr i kassaförstärkningar

till statskontoret. Riksgäldskontorets nettoutbetalningar för kapitalbudgeten

utgjorde 823 mkr. Å andra sidan återbetalade statliga myndigheter

och aktiebolag 70 mkr å sina rörliga krediter i riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets

totala medelsbehov under andra halvåret 1959 uppgick till

2 607 mkr.

Dessa utgifter finansierades praktiskt taget helt genom upplåning. Statsskulden

steg under halvåret med 2 599 mkr till 21 772 mkr den 31 december

1959.

Under andra halvåret 1959 emitterade riksgäldskontoret två räntebärande

obligationslån, nämligen 1959 års 41/2 % lån av 15/11 med en löptid

av 4 1/3 år och 1959 års 5 % lån av 5/10 med en löptid av 16 år, samt ett

premielån, 1960 års premielån, med en löptid av 11 1/2 år.

Å 4 1/2 % lånet tecknades sammanlagt 264 mkr, varav 217 mkr inflöt till

riksgäldskontoret före utgången av december 1959. Detta belopp tillsammans

med slutlikvid å 73 mkr av det i maj 1959 emitterade 4 5/8 % lånet och efter

avdrag av 38 mkr av 1954 års 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3, som användes

som likvid för tecknade belopp å 4 1/2 % lånet, tillförde riksgäldskontoret

under halvåret netto 252 mkr genom korta obligationslån. Den långfristiga

obligationsupplåningen inbringade 450 mkr, varav 300 mkr å 1959

års 5 % lån och 150 mkr å 1960 års premielån. Upplåningen i övrigt skedde

huvudsakligen mot skattkammarväxlar, som ökade med 1 851 mkr. Under

halvåret tog riksgäldskontoret tidvis dagslånemarknaden i anspråk.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1959 framgår av det såsom

bilaga 1 till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande

de förändringar av riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som

ägt rum under andra halvåret 1959. I bilaga 2 lämnas en sammanställning

av statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under kalenderåren

1953—1959 med beloppen fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1959.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden

1 juli—-31 december 1959

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1959

(netto i mkr) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte

för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1958.

1/7—31/12 1959 1/7—31/12 1958

Utgifter

Inkomster

Utgifter Inkomster

Kassaförstärkning åt statskontoret........

1850

—

1375

1000

Kapitalinvestering i folkpensioneringsfonden

—

—

550

—

Kapitalbudgeten........................

823

—

847

—

Rörliga krediter ........................

—

70

—

268

Övriga konton..........................

—

2

—

14

2 673

72

2 772

1282

Upplåning..............................

—

2 599

—

1 489

Kassaförändring ........................

—

2

—

1

Summa 2 673

2 673

2 772

2 772

Kassaförstärkning åt statskontoret

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 30 juni 1959 2 365 mkr. Den 31 december 1959 hade statskontorets

ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 1 850 mkr

och utgjorde sålunda 4 215 mkr, vilket innebär en ökning under år 1959

med 415 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena

för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1959 fördelar sig på föl
-

jande sätt:

Nettoutgifter:

Televerkets fond ...............

Statens järnvägars fond .........

Statens vattenfallsverks fond....

Luftiartsfonden.................

Statens allmänna fastighetsfond .

Försvarets fonder..............

Statens utlåningsfonder.........

Fonden för låneunderstöd......

Fonden för statens aktier ......

Fonden för förlag till statsverket

Övriga ........................

Mkr

20

26

159

31

4

5

346

68

171

3

1 834

10

Nettoinkomster:

Fonden för kreditgivning till utlandet......

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

Netto

9

1

823

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

5

Av utgifterna till statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd

å tillsammans 414 mkr (346 + 68) utgöres 350 mkr av nyinvesteringar i

lånefonden för bostadsbyggande och 75 mkr av räntefria lån till bostadsbyggande.

I det under fonden för statens aktier redovisade beloppet ingår

inlösen av aktier i LKAB med 150 mkr och aktieteckning i AB Statens skogsindustrier

med 21 mkr.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för

dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,

som den 30 juni 1959 utgjorde 668,3 mkr, minskades under andra halvåret

1959 med 70,5 mkr till 597,8 mkr på sätt framgår av följande sammanställning.

Myndighet

Med-

Räntefot

Ute-

>/7—»>/>»

1959

Ute-

given

fr. o. m.

stående

Utbe-

Återbe-

stående

högsta

s/6 1958

belopp

talda

talda

belopp

kredit

*

den 80/s

belopp

belopp

den 8l/i»

Telestyrelsen..............

mkr

55,0

5

1959

mkr

mkr

mkr

1959

mkr

Järnvägsstyrelsen..........

150,0

>

15,0

20,0

35,0

—

Vattenfallsstyrelsen........

100,0

>

50,0

35,0

—

85,0

Domänstyrelsen...........

80,0

>

40,0

14,0

54,0

—

Luftfartsstyrelsen........

3,0

>

—

—

—“

Statens reproduktionsanstalt

0,7

>

0,3

0,0

-*

0,3

Försvarets fabriksstyrelse ..

16,0

>

—

—

—

—■*

Marinverkstäderna ........

13,0

>

—

1,5

—

1,5

Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap........

> 740,0

Y

500,0

—

—

500,0

AB Svenska tobaksmonopolet

10,0

>

—

—

—

—

AB Vin- och spritcentralen

10,0

Y

—

—

—

—

Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening......

• 190,0

5*/»

38,0

6,0

33,0

11,0

Norrbottens järnverk AB ..

75,0

Y

25,0

11,0

36,0

—

Kungl. Maj:t..............

3 5,0

—

—

—

—

Summa

1446,7

668,3

87,5

168,0

597,8

i.« Kungl. Waj:t har medgivit, att den av riksdagen beviljade rörliga krediten må disponeras

intill resp. 500 och 140 mkr.

3 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46).

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1959

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens

sammanställning under andra halvåret

1959.

30/6 1959

31/12 1959

Förändring

Mkr

Mkr

Mkr

Räntelöpande obligationslån ...........

... 11778

12 330

+

552

Premieobligationslån...................

... 1 951

2103

+

152

Statsskuldförbindelser .................

... 1 157

1 157

—

Sparobligationer.......................

15

13

—

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

30/6 1959

31/12 1959

Förändring

Mkr

Mkr

Mkr

Marshall-lånet............................

92

90

- 2

Av staten övertagna lån..................

12

19

+ 7

Prisutjämningsavgifter vid export av träva- ror m. m.............................

477

471

— 6

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

899

946

+ 47

Skattkammarväxlar ......................

2 792

4 643

+ 1851

Summa 19173

21 772

+ 2 599

Därav:

Fonderad statsskuld......................

14 666

15 057

+ 391

Tillfällig statsskuld ......................

4 507

6 715

+ 2 208

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1959

framgår av följande redogörelser.

Räntelöpande obligationslån

Kronor

Statens skuld för räntelöpande obligationslån uppgick den 30

juni 1959 till............................................ 11777 842 670

Under andra halvåret ökades denna skuld genom

emission av följande obligationslån

1959 års 4 5/8% lån av 20/5 (se årsboken

1958/59).................................. 73 220 000

1959 års 5 % lån av 5/10 .................. 300 000 000

1959 års 4 1/2 % lån av 15/11 .............. 217 110 000 + 590 330 000

Å andra sidan minskades'' skulden genom inlösen av 1954 års

2 1/2—31/2 % lån av 15/31.............................. — 38 200 000

Skulden utgjorde den 31 december 1959 .................... 12 329 972 670

1 I samband med emission av 1959 års 4 1/2 % lån.

1959 års 5 % statslån av den 5/10

Fullmäktige beslöt den 10 september 1959 att emittera ett 5 % 16-årigt

obligationslån utan på förhand fastställt lånebelopp att återbetalas den 5

oktober 1975, men med konverteringsrätt för riksgäldskontoret fr. o. m.

den 5 oktober 1969. Lånet, som dagtecknades den 5 oktober 1959, utbjöds

till teckning under tiden 16—21 september 1959 till en kurs av 98 %. Likvid

för tecknade belopp skulle erläggas under tiden 23 september—24 oktober

1959 antingen kontant eller medelst skattkammarväxlar köpta i riksgäldskontoret

före den 10 september 1959, varvid returdiskonto i varje särskilt

fall skulle beräknas efter samma diskontosats, som tillämpats vid växelns

försäljning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

7

Lånet emitterades under medverkan av riksbanken och affärsbankerna

m. fl. fondkommissionärer, vilka erhöll en provision av 0,2 % å genom

dem tecknade och likviderade belopp.

Å lånet tecknades 300 000 000 kr.

Av det tecknade beloppet likviderades 137 500 000 kr. kontant och

162 500 000 kr med skattkammarväxlar. Dessa fördelade sig på följande förfallotider:

50,5 mkr per 18/11 1959, 75 mkr per 18/12 1959, 15 mkr per 18/3

1960, 12 mkr per 18/5 1960 och 10 mkr per 23/9 1960.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av nedanstående

sammanställning.

Tecknare Mkr %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.).. 13 4

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter.................... 1 0

Affärsbanker .............................................................. 40 13

Sparbanker.................... 27 9

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) ...................... 166 55

Övriga kreditinrättningar .................................................. 22 7

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d..................................... 13 4

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner ................ 7 3

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc....................... 4 1

Enskilda personer (493 st).................................................. 8 3

Summa 300 100

Den influtna lånevalutan redovisas

enligt följande.

Nominellt

Kapitalrabatter

Influtet

Kurs

belopp

Emissionskurs 98 % Provision

belopp

%

kr

kr kr

kr

300 000 000

6 000 000 575204

293424 796

97,808

Effektiv

räntefot

%

J5,205

1 Under förutsättning att lånet blir utelöpande under 16 år till den 5 oktober 1975.

1959 års 4 1/2 % statslån av den 15/11

Den 19 november 1959 beslöt fullmäktige emittera ett 4 1/3-årigt 4 1/2 %

obligationslån utan på förhand bestämt lånebelopp att återbetalas den 15

mars 1964. Lånet, som i första hand var avsett för affärsbankerna, emitterades

till en kurs av 99 % och teckning fick ske endast en dag, 24 november

1959, med likvid 26 november 1959—15 januari 1960.

För att underlätta för bankerna att teckna å lånet medgavs dessa rätt

att erlägga likvid för tecknade belopp dels medelst skattkammarväxlar,

köpta före den 19 november 1959, varvid returdiskonto skulle i varje särskilt

fall beräknas efter samma diskontosats, som av riksgäldskontoret tilllämpats

vid växelns försäljning, och dels medelst obligationer av svenska

statens sexåriga 2 1/2—3 1/2 % obligationslån av den 15 mars 1954, som

förfaller till betalning den 15 mars 1960, varvid dessa obligationer skulle avräknas

efter parikurs och upplupen kupongränta å 3 1/2 % för tiden från

den 15 mars 1959 till och med likviddagen skulle utbetalas av riksgäldskontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Provision skulle utgå med 0,1 % å nominella beloppet å teckningar, som

av kreditinrättning förmedlades för kunds räkning.

Å lånet tecknades 264 110 000 kr.

Av det tecknade beloppet hade 217 110 000 kr likviderats t. o. m. den 31

december 1959, varav 11,91 mkr kontant, 167,0 mkr med skattkammarväxlar

samt 38,2 mkr med det den 15 mars 1960 förfallande sexåriga lånet.

Skattkammarväxlarna fördelade sig på följande förfallotider: 31 mkr per

18/1 1960, 101 mkr per 18/3 1960, 16 mkr per 18/5 1960 och 19 mkr per

18/7 1960.

Premieobligationslån

Kronor

Statens skuld för utgivna premieobligationer uppgick den 30

juni 1959 till......................................... 1 951 185 850

Under andra halvåret 1959 ökades denna skuld genom

försäljning av obligationer till

1955 års premielån ...................... 2 210 700

1960 års premielån ...................... 150 000 000 + 152 210 700

Skulden utgjorde den 31 december 1959 .................... 2 103 396 550

1955 års premielån

Som framgår av redogörelse i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret

1954/55 försåldes under detta budgetår nom. kr 147 661 750 av 1955 års premielån.

Sedermera har under budgetåren 1955/56—1957/58 genom riksgäldskontorets

kassa och till riksgäldskontorets kommissionärer försålts resp.

nom. kr 27 550 och nom. kr 100 000, varefter den 30 juni 1959 kvarstod en

osåld del på nom. kr 2 210 700. Detta belopp såldes i augusti 1959 till en

kurs av kr 51: 75 per obligation.

Den influtna valutan å 1955 års premielån framgår av följande tabell:

Nominellt Provision

belopp kr

kr

160 000 000 1 425 590

Uppgäld Influtet Medel
kr

belopp emissionskurs

kr %

77 374:50 148 651784:50 99,101

Medelemissionskursen 99,101 % motsvarar en effektiv ränta av 3,061 %,

under förutsättning att lånet förblir utelöpande under 20 år till den 1 maj

1975.

1960 års premielån

Den 5 november 1959 beslöt fullmäktige att med början den 12 november

1959 emittera ett nytt premielån benämnt 1960 års premielån på i huvudsak

följande villkor:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

9

Lånebelopp:

Valör:

Vinster:

Utbetalning

av vinster:

Återbetalning:
Skatt:
-

150 000 000 kr.

100 kr. Lånet är fördelat på 1 500 serier med 1 000 obligationer

i varje serie.

Å lånet anordnas tjugotre dragningar. Dessa äger rum i februari

och september 1960, i mars och september 1961—1970

samt i mars 1971. Vid varje dragning utlottas 20 491 vinster

till ett sammanlagt belopp av 3 275 000 kr, motsvarande en årlig

förräntning av 4,367 %. På varje serie utlottas i varje dragning

minst 12 vinster å sammanlagt 750 kr, motsvarande 1,5 %

årlig avkastning å seriekapitalet. Högsta vinsten är 250 000

kr och lägsta vinsten 50 kr.

Fr. o. m. den dag den officiella dragningslistan utkommit.

1 juni 1971.

20 % av vinstbeloppet.

Till skillnad från samtliga tidigare premielån, vilkas obligationsvalörer

varit 50 kr, är obligationsvalören för 1960 års premielån 100 kr.

Försäljningspriset till allmänheten fastställdes tills vidare till 100 kr för

obligation och försäljningen skulle äga rum, förutom i riksgäldskontoret,

hos riksbanken, postanstalter, affärsbanker, sparbanker, jordbrukskassor,

mäklare och kommissionärer samt kooperativa affärer. Obligationerna skulle

av de vid lånets försäljning medverkande bankerna m. fl. utom posten

övertagas i fast köp mot en provision av 45—75 öre per styck beroende på

det antal som övertogs. Riksgäldskontorets kommissionärer — AB Nordiska

Kompaniet, Bonniers Obligationsavdelning AB samt firma Åhlén och Holm

_erhöll tillstånd att sälja 1960 års premieobligationer på avbetalning och

övertog härför vardera 5 000 000 kr av lånet.

1960 års premieobligationer var livligt efterfrågade och redan första dagen

hade av banker m. fl. återförsäljare i fast köp övertagits 113 mkr samt

av postverket i kommission 20 mkr. Den inledningsvis stora efterfrågan

mattades något efter hand. Resterande belopp samt från postverket erhållna

returer slutsåldes dock före årsskiftet, varvid vissa mindre poster såldes

till kurser något överstigande pari.

Obligationernas slutliga fördelning på de olika försäljningsställena var

följande:

Riksgäldskontoret

Riksbanken......

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas bank AB och Jordbrukets bank)

Sparbanker och Sparbankernas bank AB......................

Jordbrukskassor och Jordbrukets bank........................

Bankirer ....................................................

Kooperativa förbundet ......................................

Riksgäldskontorets kommissionärer............................

Mkr

4

3

17

78

20

2

6

2

18

Summa 150

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande

Nominellt

Provision

Uppgäld

Influtet

Medelemis-

Nominell

Effektiv

belopp

kr

kr

belopp

sionskurs

räntefot

räntefot

kr

kr

%

%

%

100 000000

1014116:25

25515:65

149011399:40

99,341

4,367

4,440

Statsskuldförbindelser

En den 1 oktober 1959 till betalning förfallande 2,5 % statsskuldförbindelse

å kr 10 000:— utbyttes å förfallodagen mot en ny statsskuldförbindelse

å samma belopp, förfallande till betalning den 1 oktober 1967 och lö<- pande med en ränta av 5 %.

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser uppgick

den 31/12 1959 till samma belopp som den 30/6 1959 eller 1 156,6 mkr.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån, som den 30 juni 1959 utgjorde

12,5 mkr, ökades under andra halvåret 1959 genom övertagande av betalr

ningsansvaret för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags 3 1/2 % obligationslån

av år 1946 med 8,7 mkr samt minskades genom amortering av lån

med 2,3 mkr. Skulden utgjorde den 31 december 1959 18,9 mkr.

Prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export

av vissa trävaror

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 6/3 1959 utbetalade riksgäldskontoret

i juli 1959 från lågkonjunkturfonden 6 mkr till styrelsen för svenska

träforskningsinstitutet.

Av medel avsatta för nämnden för arbets- och maskinteknisk forskningsoch

försöksverksamhet inom skogsbruket utbetalade riksgäldskontoret under

andra halvåret 1959 ytterligare 0,4 mkr.

Kontot prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m. har genom

förenämnda utbetalningar under andra halvåret 1959 nedgått med 6,4 mkr

till 470,9 mkr den 31 december 1959.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

11

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående

lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1959 ....................

Under andra halvåret 1959 ökades denna skuld genom följande

inlåning:

Serafimerlasarettets" köpeskillingsmedel, förlängning av den

14/9 1959 förfallande deposition till den 14/9 1962, 4,5 %

ränta................................................ 10,5

Exportkreditfonden ....................................

Postgirokontoret, avista-medel .......................... 55,0

Å andra sidan minskades skulden genom inlösen av följande

lån:

Statens pensionsanstalt (netto) .......................... 8,5

Norrländska skogsfonden................................ 0,4

Serafimerlasarettets köpeskillingsmedel (omsättning se ovan) 10,5

Skulden utgjorde den 31 december 1959....................

Mkr

899,2

+ 66,2

- 19,4

946,0

Ränta å postgirokontorets avistamedel, som fr. o. m. den 3 maj 1958 utgått

efter 1,75 %, har fr. o. m. den 1 november 1959 utgått efter 3 %. Höjningen,

som skall tillämpas tillsvidare i avvaktan på slutlig överenskommelse

i ärendet, sammanhänger med den omläggning av postens skatteredovisning

till statsverket, som ägde rum den 1 november 1959. Enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 30 juni 1959 (S. F. S. nr 459) skall nämligen fr. o. m.

nämnda dag till postverket influten skatt påföljande dag genom generalpoststyrelsens

försorg insättas på statsverkets checkräkning i riksbanken.

Tidigare redovisades skatten i regel endast en gång i veckan och den vid

uppbördsterminens slut kvarstående s. k. skatteslumpen först i samband

med nästa uppbördstermin. Postgirots å avista-konto i riksgäldskontoret

innestående medel utgöres efter omläggningen huvudsakligen av andra medel

än skatter.

Kortfristig affärsbankskredit (dagslån)

Riksgäldskontorets dagslån hos affärsbanker under andra halvåret 1959

framgår av följande sammanställning.

Månad Räntefot Upptagna Återbetalda lån Utestående lån vid

1959 % lån mkr slutet av månaden

mkr mkr

Juni ...................... — — — —

Juli ...................... 1,0 —1,0 635 585 50

Augusti.................... 1,75—4,0 467 493 24

September ................ 1,5 —4,0 798 782 40

Oktober .................. 2,0 —4,0 956 951 45

November ................ 1,5 —2,5 423 468 —

December.................. 3,0 —4,25 266 265 —

Summa 3 544 3 644

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1959

sammanlagt 2 791,55 mkr och ökade under andra halvåret 1959 med 1 851,10

mkr till 4 642,65 mkr.

Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1959

på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedan

lämnade sammanställning.

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1959 den 31 december 1959

Förfallo-

Diskonto

Mkr

Förfallo-

Diskonto

Mkr

dag

%

dag

%

7/7 1959.......

..... 4,0

105,00

7/1 1960.......

..... 4,5

1940,00

18/7 1959.......

..... 3,4—2,8

160,25

18/1 1960.......

..... 3,4—2,9

167,40

23/7 1959.......

3,2

2 025,00

18/3 1960.......

..... 3,6—3,1

120.00

18/9 1959.......

..... 3,4—2,9

161,30

27/4 1960.......

..... 4,0—3,4

130,00

18/11 1959.......

..... 3,4—3,2

75,00

18/5 1960.......

..... 4,0—3,5

209,15

18/12 1959.......

..... 3,4—3,3

125,00

23/5 1960.......

..... 3,2

1950,00

18/1 1960.......

3,4

65,00

18/7 1960.......

..... 3,6

21,00

18/3 1960.......

..... 3,6

35 00

19/9 1960.......

..... 4,2—4,0

105,10

18/5 1960.......

..... 3,6

40,00

Summa

2 791,55

Summa

4642,65

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje

månad under andra halvåret 1959 (i mkr):

Månad

Marknaden

Riks- Total

Utelö-

Därav

Öv-

riga

1959

Emitte-

rade

In-

lösta

Netto

b a n- nettoför- k e n ändring

pande

belopp

Riks-

banken

Affärs-

banker-

na

Pos-

ten

Juni 30..

._

__

_

_ _

2 791,55

2130

536,0

125

0,55

Juli......

433,40

160,25

+273,15

- 65,00 + 208,15

2 999,70

2 065

759,0

175

0,70

Augusti..

277,35

—

+277,35

- 30,00 + 247,35

3 247,05

2 035

1036,0

175

1,05

September

66,85

374,05

-307,20

+ 25,00 - 282,20

2 964,85

2 060

778,5

125

1,35

Oktober..

264,40

—

+264,40 + 330,00 + 594,40

3 559,25

2390

1043 2

125

1,05

November

45,00

325,00

-280,00

- 190,00 - 470,00

3 089,25

2 200

763,2

125

1,05

December

120,10

256,70

-136,60 +1690,00 +1553,40

4 642,65

*3 215

512,0

915

0,65

Summa 1207,10 1116,00 + 91,10 +1760,00 +1851,10

1 Efter försäljning till marknaden.

Under andra halvåret 1959 har riksgäldskontoret vid försäljning i marknaden

av växlar tillämpat följande diskontosatser:

1959

30/6-7/12

8/12-15/12

16/12-23/12

24/12-3

%

%

%

%

Växlar

med löptid

av

ca

1

månad ....

2,0

2,1

2,3

2,5

>

1 >

>

y

2

månader ....

... 2,6—2,8

2,7-2,9

2.9-3,1

3,1—3,3

>

> >

>

>

3

» ....

... 2,9—3,0

3,0-3,1

3,2 3,3

3,4-3,5

>

> >

>

>

4

» ....

... 3,1—3,2

3.2 3,3

3,4 3,5

3,6—3,7

>

> >

>

>

5

> ....

3,3

3,4

3,6

3.8

>

> >

>

>

6

> ....

3,4

3,5

3,7

3,9

>

> >

>

>

7

J> ....

3,5

3,6

3,8

4,0

>

> >

>

8

» ....

3,6

3,7

4,0

4,2

>

» 7>

>

2>

9

> ....

3,6

3,7

4,0

4,2

> >

>

10

I- ....

3,8

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

13

Ä de till riksbanken under halvåret 1959 försålda skattkammarväxlarna

har riksgäldskontoret erlagt diskonto efter räntesatser, varierande mellan

lägst 3,2 % och högst 41/2 %.

Svenska statens ansvarsförbindelser

Enligt en mellan svenska och belgiska regeringarna den 30 april 1959

träffad överenskommelse om reglering av Sveriges skuld till Belgien i samband

med den europeiska betalningsunionens likvidation skall för viss del

liv skuldbeloppet till belgiska regeringen överlämnas svenska statens obligationer

lydande å belgiska francs och löpande med 2 3/4 % ränta.

Med bifall till Kungl. Maj:ts prop. nr 179 har 1959 års riksdag godkänt

nyssnämnda överenskommelse och uppdragit åt riksbanken att handha

Sveriges skulder och fordringar i samband med betalningsunionens likvidation.

I anslutning härtill och med stöd av § 33 i reglementet för riksgäldskontoret

har riksgäldsfullmäktige på hemställan av fullmäktige i riksbanken

utfärdat och till riksbanken överlämnat de i nämnda överenskommelse

avsedda obligationerna jämte räntekuponger, nämligen tre obligationer å

vardera 70 milj. belgiska francs förfallande till betalning 15/4 1960 respektive

15/10 1960 och 15/4 1961 ävensom en obligation å 54 408 050 belgiska

francs förfallande till betalning 15/10 1961.

Eftersom riksbanken åtagit sig att fullgöra betalningsskyldigheten för

ifrågavarande obligationer till såväl kapital som ränta, redovisas obligationerna

i riksgäldskontoret allenast såsom en skuld inom linjen.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till

de olika lånens återstående löptid:

31/12 1958 30/6 1959 81/12 1959

Mkr

I %

Mkr

I *

Mkr

I %

Lån med en återstående löptid av _

högst 1 år....................

5 252

26

3 489

18

5 478

25

över 1 men högst 5 år......

3 515

18

3 949

21

4 744

22

1918

10

2 482

13

2 338

11

, 10 > » 20 > ......

2 631

13

3 021

16

2 985

14

> 2o år ....................

6 709

29

5 275

28

6 273

24

Amorteringslån..................

204

1

200

1

204

1

Lån utan bestämd återbetalningst id

723

4

758

4

750

3

Summa 19 851

100

19173

100

21 772

100

Av sammanställningen framgår bl. a., att de långfristiga (över 20 år) lånens

andel i statsskulden rätt avsevärt nedgått under år 1959, vilket sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

manhänger med att nyupplåningen under året till stor del skedde mot lån

med relativt kort löptid, vartill kommer att de återstående löptiderna för

de utestående lånen successivt förkortas.

Stockholm den 8 januari 1960

AXEL STRAND

ERIK HAGBERG

WALD. SVENSSON

ANDERS PETTERSSON

PATRIK SVENSSON

BIRGER ANDERSSON

SVEN HEDQVIST

STEN WIDLUND

Riksgäldsdlrektör

/ Torsten Bjerlöu?

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960 15

Bilaga 1

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i rnkr)

Tillgångar

1959

1959

Riksgälds fonden

30/6

31/12

Förändr.

Uppköpta obligationer m. m................

2

2

_

Förskott och utlånta medel.................

10

13

+ 3

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

668

598

— 70

Vissa garantimedel.........................

4

4

—

Oreglerade anslagsmedel...................

Fordran hos riksgäldskontorets kommissio-

8

—

- 8

närer ...................................

3

15

+ 12

Lån till vissa företag inom träindustrien.....

8

8

Kassaförstärkning åt statskontoret...........

2365

4 215

+ 1850

Checkräkning hos riksbanken...............

6

4

— 2

Postgirokonto nr 1015......................

2

1

— 1

3 075

4 859

+ 1784

Kapitalinvesteringar.........................

18 526

19 349

+ 823

Summa

Skulder

Riksgäldsf onden

Statsskulden

21 601

24 208

+2 607

Fonderad statsskuld .....................

14 666

15 057

+ 391

Tillfällig statsskuld.......................

4 507

6 715

+2 208

19 173

21 772

+2 599

Förfallna obligationer......................

14

7

- 7

Förfallna kuponger m. m...................

10

26

+ 16

Förfallna skattepremieobligationer ..........

1

—

— 1

Kostnader för skattepremielånen............

Icke disponerade medel tillhöriga statens sekun-

1

1

—

därlånefond för rederinäringen ............

1

1

—

Skattemedel................................

1

—

- 1

Tillgångar över skulder1

19 200

21 807

+2 607

Statens eget kapital.........................

2 401

2 401

—

Summa

21 601

24 208

+2 607

1 Molsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som

medel.

finansierats av andra medel än låne-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1953—1959

A. Det statliga lånebehovet

Kassamässiga belopp, mkr

Kalenderår

Statens utgiftsöverskott (+)

Avsättningar (+)

Låne- behov

(= stats- skuld- ökning)

(5+9)

Stats-

Riksgäldskontoret

Sum-

ma

Folk-

pen-

sione-

rings-

fon-

den2

Sär- skilda

konton

i riks- ban- ken*

Check-

räk-

ningar

Sum-

ma

verket1

Kapi-

tal-

bud-

geten

Rör-

liga

kre-

diter

Di-

verse

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

l:a halvåret 1953..

746

+

458

+

144

+

26

_

118

_

_

_

61

—

61

—

179

2:a

»

+

800

+

575

—

21

0

+

1354

—

—

—

33

—

33

+

1321

År 1953

+

54

+ i

033

+

123

+

26

+

1236

-

—

—

94

—

94

+

1142

1?a halvåret 1954..

_

903

+

452

+

41

+

27

—

383

—

—

+

118

+

118

—

265

2:a

»

+

1123

+

594

—

32

—

22

+

1663

—

—

191

—

191

+

1472

År 1954

+

220

+ i

046

+

9

+

5

+

1280

-

-

—

73

—

73

+

1207

l:a halvåret 1955..

_

1097

+

484

+

29

+

25

—

559

—

no

+

24

+

24

-

535

2:a

»

+

955

+

528

—

18

—

11

+

1454

—

+

—

7

+

103

+

1 557

År 1955

—

142

+ i

012

+

11

+

14

+

895

-

+

no

+

17

+

127

+

1022

l:a halvåret 1956..

_

1332

+

529

—

31

—

6

—

840

—

+

246

—

10

+

236

-

604

2:a

+

1106

+

296

+

59

+

9

+

1470

—

—

+

19

+

19

+

1489

År 1956

—

226

+

825

+

28

+

3

+

630

-

+

246

+

9

+

255

+

885

l:a halvåret 1957..

_

986

+

327

+

123

—

31

—

567

—

+

459

—

40

+

419

-

148

2:a

»

+

1550

+

796

—

169

+

10

+

2187

—

—

+

90

+

90

+

2 277

År 1957

_L

564

+ i

123

—

45

—

21

+

1621

-

4"

459

+

49

+

508

+

2129

l:a halvåret 1958..

—

1587

+

521

+

143

-

4

-

927

-

375

100

-

81

+

194

-

733

2:a

»

+

1381

+

833

268

0

+

1946

+

550

1000

—

7

-

457

+

1489

År 1958

—

206

+ -

1354

125

4

+

1019

+

550

-

725

—

88

263

+

756

l:a halvåret 1959..

_

1438

734

+

26

8

—

686

—

—

+

8

4-

8

678

2:a

»

+

1856

+

815

70

+

6

+

2 607

—

—

—

8

8

+

2 599

År 1959

+

418

+ i

1549

—

I

44

2

+

1921

—

—

0

0

+

1921

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets

checkräkning. Avsättning och återföring av steriliseringsmedel ingår dock ej; jfr kol. 7.

2 Till folkpensioneringsfonden överförda steriliseringsmedel; jfr not 3.

3 Budgetutjämningsfonden och särskilda pensioneringsfonden (sieriliseringsmedel).

4 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäidskontorets checkräkningar i riksbanken.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1960

17

Bilaga 2

B. Statsupplåningens placering

Nominella belopp, mkr1

Kalenderår

Upplåning ( + ) för täckning av

Summa

upplå-

ning

(stats-

skuld-

ökning)

(6+9)

Utgiftsöverskott

Avsättningarna

Marknaden

Riks-

ban-

ken3

Sum-

ma

Pen-

sions-

styrel-

sen4

Riks-

ban-

ken"

Sum-

ma

Affärs-

banker

Pos-

ten

Öv-

riga2

Sum-

ma

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

l:a halvåret 1953..

+

684

+ 49

- 6

+

727

845

- 118

61

61

- 179

2:a »

826

- 60

+ 21

+

787

+

567

+ 1354

—

—

33

—

33

+ 1321

År 1953

+

1510

- 11

+ 15

+

1514

-

278

+ 1236

—

-

94

—

94

+ 1142

l:a halvåret 1954..

_

141

- 90

+ 316

+

85

—

468

- 383

_

+

118

+ 118

- 265

2:a »

—

114

+ 154

+ 577

+

617

+ 1046

+ 1663

—

—

191

—

191

+ 1472

År 1954

—

255

+ 64

+ 893

+

702

+

578

+ 1280

-

-

73

-

73

+ 1207

l:a halvåret 1955..

_

375

-215

+ 498

—

92

—

467

- 559

—

+

24

+

24

- 535

2:a »

+

166

+ 94

+ 50

310

+

1144

+ 1454

—

+

103

+ 103

+ 1557

År 1955

-

209

-121

+ 548

+

218

+

677

+ 895

-

+

127

+ 127

+ 1022

l:a halvåret 1956..

—

181

-297

+ 60

—

418

—

422

- 840

_

+

236

+ 236

- 604

2:a »

-1-

354

+ 443

-f 4

+

801

+

669

+ 1470

—

+

19

+

19

+ 1489

År 1956

+

173

+ 146

+ 64

4“

383

~f

247

+ 630

-

+

255

+ 255

+ 885

l:a halvåret 1957..

—

215

-127

+ 133

—

209

—

358

- 567

—

+

419

+ 419

- 148

2:a »

+ 1030

+ 206

+ 343

+ 1579

+

608

+ 2187

—

+

90

+

90

+ 2 277

År 1957

+

815

+ 79

+ 476

+ 1370

+

251

+ 1621

-

+

508

+ 508

+ 2129

l:a halvåret 1958..

_

242

+ 3

- 36

—

275

—

652

- 927

—

+

194

+ 194

- 733

2:a »

+

798

+ 175

- 14

+

959

+

987

+ 1946

+ 550

—

1007

—

457

+ 1489

År 1958

+

556

+ 178

- SO

+

684

335

+ 1019

+ 550

-

813

—

263

+ 756

l:a halvåret 1959..

+

410

-225

- 164

4-

21

_

707

- 686

—

+

8

+

8

- 678

2:a »

4-

266

+ 845

+ 392

+ 1503

1104

+ 2 607

—

—

8

—

8

+ 2 599

År 1959

+

676

+ 620

+ 228

+

1524

397

+ 1921

—

0

0

+ 1921

1 Förändringar i respektive sektors innehav av statspapper.

2 Försäkringsbolag, sparbanker m. fl. (restpost).

3 Förändringar i statens nettoskuld till riksbanken (exakta uppgifter t. o. m. 1957, därefter

uppskattningar).

* Upplåning i pensionsstyrelsen i samband med överföringen av steriliseringsmedel till folkpensioneringsfonden.

5 Upplåning i riksbanken svarande mot förändringarna i statens tillgodohavanden i riksbanken

(kol. A: 7 + A: 8).

2 Bihang till riksdagens protokoll 1000. S samt. .Yr 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.