Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

1960-05-10 · 42 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 36 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:24, Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

t

Nr 24

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret

angående omorganisation av riksgäldskontoret.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 31 mars 1960

på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd organisationsundersökning

framlagt ett förslag till omorganisation av riksgäldskontoret,

som främst syftar till en lämpligare och efter göromålens art och omfattning

bättre anpassad byråindelning än den nuvarande. Enligt förslaget, som varit

föremål för förhandlingar med vederbörande personalorganisationer skall

riksgäldskontorets arbetsuppgifter i fortsättningen uppdelas på tre — i stället

för såsom för närvarande fem — byråer, nämligen en kanslibyrå, en finansbyrå

och en obligationsbyrå. Varje byrå uppdelas på två sektioner. Härtill

kommer en särskild revisionsavdelning. Skrivelsen jämte av statens organisationsnämnd

avgiven rapport rörande översyn av riksgäldskontorets och

riksdagens ekonomibyrås organisation har såsom bilagor 1 och 2 fogats till

detta utlåtande.

En huvudpunkt i förslaget är att man till en enda byrå sammanfört arbetsuppgifter,

som har avseende på dels riksgäldskontorets direkta låne- och kreditverksamhet,

inklusive emissioner, och dels den rena medelsförvaltningen.

Denna byrå, benämnd finansbyrån, är också avsedd att svara för det kontinuerliga

studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla fullmäktige och

riksgäldsdirektören material för bedömande av lånebehov, såväl lång- som

kortfristigt. Finansbyrån skulle bildas genom en sammanslagning av den del

av nuvarande obligationsbyrån, som ombesörjer riksgäldskontorets emissionsverksamhet,

med nuvarande räkenskapsbyrån. Till en annan byrå, benämnd

obligationsbyrån, skulle enligt förslaget i första hand samlas alla arbetsuppgifter,

som sammanhänger med ränte- och premielån efter emissionen,

dvs. de uppgifter som för närvarande åvilar statsskuldboksbyrån samt

nuvarande obligationsbyrån, i vad avser dragningar på premielån, vinstkontroll

och kupongkontroll. Till kanslibyrån skulle centraliseras alla avlönings-

och pensionsärenden rörande samtliga riksdagens verk utom riksbanken.

I byrån skulle vidare, i syfte att underlätta ett effektivt utnyttjande

av personalresurserna, inordnas en funktion för systematisk personalplanering.

I övrigt skulle byrån handhava sina hittillsvarande arbetsuppgifter av

väsentligen administrativ och juridisk natur obeskurna.

Det i anslutning härtill upprättade förslaget till ny personalförteckning

1 •— Bihang till riksdagens protokoll 1960. S samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

lör riksgäldskontoret upptar följande högre tjänster, nämligen 3 byråchefer

i B 1, 1 byrådirektör (souschef på finansbyrån) i A 26 samt 6 sektionschefer,

därav 4 i A 23 (1 förste byråsekreterare, 3 kamrerare) och 2 i A 21

(förste revisorer). Härtill kommer 1 förste revisor i A 23 (chef för revisionsavdelningen)

samt 1 kamrerare och 2 förste revisorer i A 21. Sammanlagt

upptar förslaget till personalförteckning 88 ordinarie tjänster mot för närvarande

98. Den totala personalstyrkan i riksgäldskontoret beräknas efter

omorganisationens genomförande komma att uppgå till 99 tjänstemän mot

107 tjänstemän den 1 januari 1960.

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen av riksgäldskontoret

har beräknats medföra en besparing i fråga om riksgäldskontorets personalkostnader

med sammanlagt ca 135 000 kronor om året.

Av organisationsnämnden påbörjade undersökningar i syfte att ytterligare

nedbringa personalbehovet genom ökad användning av maskinella

hjälpmedel kommer att fullföljas av fullmäktige.

Den nya organisationen föreslås skola träda i tillämpning den 1 juli 1960.

Organisationsnämndens undersökningar har jämväl omfattat riksdagens

ekonomibyrå. Fullmäktige har emellertid på anförda skäl ansett sig icke nu

böra framlägga något förslag till omorganisation av ekonomibyrån.

över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenåmnden

för riksdagens verk, som anfört följande.

Fullmäktiges förslag att riksgäldsfullmäktiges arbetsuppgifter skall uppdelas

på tre byråer samt en revisionsavdelning har icke givit lönenåmnden

anledning till erinran. Med hänsyn till att löneställningen för de i organisationen

ingående tjänsterna är ett resultat av en förhandlingsöverenskommelse

med vederbörande personalorganisationer har lönenåmnden ansett

sig icke böra ingå på en närmare prövning av de föreslagna lönegradsplaceringarna.

Utskottet

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 7 till 1959 års riksdag framhöll

utskottet under punkten 4) att utskottet funnit det välbetänkt, att fullmäktige

i riksgäldskontoret låtit föranstalta om en utredning rörande riksgäldskontorets

organisation. Utskottet förutsatte därvid att statens organisationsnämnd

bleve i tillfälle att självständigt pröva problemet i dess helhet. Utskottet

ansåg att undersökningen borde gälla även riksdagens ekonomibyrå.

Vidare betonades att resultatet om möjligt borde redovisas för 1960 års

riksdag.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att fullmäktige på grundval av en

av statens organisationsnämnd utarbetad rapport om översyn av riksgäldskontorets

och riksdagens ekonomibyrås organisation framlagt förslag till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2k dr 1960

3

omorganisation av riksgäldskontoret. Förslaget, som tillstyrkts av lönenämnden,

föranleder icke någon erinran från utskottet.

Fullmäktige har nu icke framlagt något förslag beträffande riksdagens

ekonomibyrå och har såsom skäl härför åberopat en skrivelse från statens

organisationsnämnd den 28 mars 1960, i vilken nämnden bl. a. under hänvisning

till författningsutredningens pågående arbete funnit att byråns

organisation med de av riksdagen och fullmäktige inrättade tjänsterna borde

tills vidare bibehållas. Såvitt utskottet kunnat finna synes en omorganisation

av ekonomibyrån emellertid icke böra anstå längre än till ingången av

1961 och med hänsyn härtill förväntar sig utskottet att förslag i ämnet framlägges

av fullmäktige under hösten 1960.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

dels godkänna av fullmäktige framlagt förslag till omorganisation

av riksgäldskontoret, att tillämpas fr.o.m. den

1 juli 1960,

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att

vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för riksgäldskontoret, som påkallas av nämnda omorganisationsförslag.

Stockholm den 10 maj 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Strandler*, Yngve

Nilsson, Ståhle*, Danmans och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Löfgren, Eliasson i Sundborn, Agerberg, Adamsson och Hamilton.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

Bilaga 1

Till Riksdagens Bankoutskott

Sedan 1958 års statsrevisorer tagit upp frågan om en översyn av riksgäldskontorets

organisation, meddelade fullmäktige i sitt till 1959 års riksdag

med anledning härav avgivna yttrande (se Bihanget till riksdagens prot.

1959, 2 saml.), att arbetet med en översyn av personalorganisationen inom

riksgäldskontoret upptagits under hösten 1958, närmast såsom en följd av

den arhetsminskning inom riksgäldskontoret, som beräknades uppkomma

genom det i rationaliseringssyfte införda inskrivningsstoppet för premieobligationer

från och med den 1 april nämnda år. Denna översyn avsåg

tillika en omprövning av verkets hela organisation med hänsyn till erfarenheterna

under 1950-talet. Liksom tidigare skett var det härvid avsett, att

samråd beträffande kontorsorganisatoriska spörsmål skulle äga rum med

statens organisationsnämnd. Ett förslag i ämnet hade beräknats kunna överlämnas

till 1960 års riksdag.

I sitt i ämnet avgivna, av 1959 års riksdag godkända utlåtande nr 7, sade

sig bankoutskottet ha funnit välbetänkt, att fullmäktige låtit föranstalta om

en utredning rörande riksgäldskontorets organisation, varvid utskottet förutsatte,

att statens organisationsnämnd skulle få tillfälle att självständigt

pröva problemet i dess helhet. Undersökningen borde även gälla verksamheten

inom riksdagens ekonomibyrå. Resultatet av utredningsarbetet borde om

möjligt redovisas för 1960 års riksdag.

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde fullmäktige i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 23 april 1959 om uppdrag för statens organisationsnämnd

att lämna sin medverkan vid översynen av riksgäldskontorets

och riksdagens ekonomibyrås organisation. Sedan nämnden erhållit sådant

uppdrag, har nämnden, efter företagen organisationsundersökning inom riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå, till fullmäktige den 30 januari

1960 avgivit här bilagda, den 13 januari 1960 dagtecknade rapport, vari redovisas

de vid undersökningen framkomna resultaten, innefattande bl. a. förslag

till ny organisation för riksgäldskontoret och ekonomibyrån.

Syftet med organisationsnämndens undersökningar har beträffande riksgäldskontoret

i första hand varit att få underlag för en bedömning av möjligheterna

att åstadkomma en lämpligare och efter göromålens art och omfattning

bättre avpassad byråindelning än den nuvarande och i andra hand

att studera, huruvida rationaliseringar kunde vara möjliga beträffande de

mera personalkrävande arbetsrutinerna. Nämnden har däremot icke inriktat

sina undersökningar på detalj spörsmål och ej heller på frågor rörande

exempelvis lokalplanering eller vaktmästarorganisation.

Sedan riksgäldsdirektören på fullmäktiges uppdrag på grundval av organisationsnämndens

utredning framlagt ett fullständigt förslag till omorganisation

av riksgäldskontoret, har detta förslag varit föremål för förhand
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

5

lingar med vederbörande personalorganisationer1 med undantag för vaktmästarna,

som icke påkallat några förhandlingar. De vid dessa förhandlingar

uppnådda överenskommelserna har biträtts av fullmäktige.

Beträffande riksdagens ekonomibyrå har nämndens undersökningar avsett

en fullständig genomgång av kontorsorganisationen. Nämndens förslag

har delgivits t. f. chefen för ekonomibyrån, som i anledning härav till fullmäktige

inkommit med två särskilda skrivelser.

I häröver avgivet utlåtande har organisationsnämnden i skrivelse till fullmäktige

den 28 mars 1960 anfört följande:

Sedan organisationsnämnden den 13 januari i år behandlade frågan

om riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås ställning och organisation

har i riksdagen motionsledes (II: 148) framförts ett yrkande

att till 1960 års höstriksdag måtte uppskjutas behandlingen av riksgäldsfullmäktiges

i skrivelse den 5 november 1959 gjorda framställning

angående avlöningsbestämmelserna för de hos riksdagen tillfälligt anställda

tjänstemännen.

Även författningsutredningen torde nu inom en närmare framtid

kunna väntas avlämna sitt betänkande, vilket med största sannolikhet

kommer att beröra riksdagens uppgifter på sådant sätt, att organisation

och arbetsförhållanden påverkas.

Under sådana förhållanden bör enligt nämndens mening ställningstagandet

till ekonomibyråns omorganisation anstå tills ytterligare klarhet

vunnits. Nämnden anser därför, att nuvarande organisation med de

av riksdagen och riksgäldsfullmäktige inrättade tjänsterna tills vidare

bör bibehållas.

Med anledning av vad organisationsnämnden sålunda anfört har fullmäktige

ansett sig icke nu böra framlägga något förslag till omorganisation av

riksdagens ekonomibyrå. I det följande upptages alltså allenast frågan om

riksgäldskontorets organisation. De förslag, som i detta hänseende i särskilda

avsnitt redovisas, grundar sig på organisationsnämndens och riksgäldsdirektörens

utredningar samt de ovannämnda förhandlingsöverenskommelserna.

BYRÅORGANISATIONEN

Riksgäldskontoret är sedan år 1935, då den nuvarande organisationen i

stort sett fastställdes, uppdelat på fem byråer, var och en med en chef, för

närvarande i lönegrad B 1, nämligen kanslibyrån, räkenskapsbyrån, obligationsbyrån,

statsskuldboksbyrån och revisionsbyrån. Angående de arbetsuppgifter,

som åvilar de skilda byråerna samt beträffande den nuvarande

personalorganisationen, torde få hänvisas till nämndens rapport (s. 6—7).

Utgående från vissa allmänna av nämnden anförda synpunkter på riksgäldskontorets

arbetsuppgifter uppställer nämnden i sin rapport (s. 10—11)

två krav för en nyorganisation av riksgäldskontoret och ekonomibyrån. För

det första bör enligt nämnden den nya organisationen inte endast fylla de krav

på rationell indelning i arbetsenheter, som uppställes i dagens läge, utan också

vara anpassningsbar till förändringar i arbetsuppgifternas struktur, och

för det andra bör i organisationen inordnas en funktion för systematisk per
-

l Förhandlingsprotokollen har i stencil bifogats fullmäktiges framställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

sonalplanering, som skulle kunna underlätta ett effektivt utnyttjande av

personalresurserna. Från dessa utgångspunkter föreslår nämnden en uppdelning

av riksgäldskontorets arbetsuppgifter på tre byråer under riksgäldsdirektören;

revisionen skulle bilda en egen enhet liksom riksdagens ekonomibyrå.

En huvudpunkt i förslaget (s. 13) är att man till en enda byrå sammanfört

arbetsuppgifter, som har avseende på dels riksgäldskontorets direkta

låne- och kreditverksamhet, inklusive emissioner, och dels den rena medelsförvaltningen.

Denna byrå, förslagsvis benämnd finansbyrån, är också avsedd

att svara för det kontinuerliga studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla

fullmäktige och riksgäldsdirektören material för bedömande av

lånebehov, såväl lång- som kortfristigt. Finansbyrån skulle bildas genom en

sammanslagning av den del av nuvarande obligationsbyrån, som ombesörjer

riksgäldskontorets emissionsverksamhet, med nuvarande räkenskapsbyrån.

Till en annan byrå, benämnd obligationsbyrån, skulle enligt förslaget i

första hand samlas alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränteoch

premielån efter emissionen, dvs. de uppgifter som för närvarande åvilar

statsskuldboksbyrån samt nuvarande obligationsbyrån i vad avser dragningar

på premielån, vinstkontroll och kupongkontroll.

Under kanslibyrån skulle förläggas bl. a. personalplaneringen och den

centraliserade avlöningsuträkningen. I övrigt skulle byrån handhava sina

hittillsvarande arbetsuppgifter av väsentligen administrativ och juridisk natur

obeskurna.

Beträffande nämndens förslag till ny byråorganisation torde i övrigt få

hänvisas till det i nämndens rapport intagna organisationsschemat.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär organisationsnämndens

ifrågavarande förslag väsentligen en krympning av riksgäldskontorets

byråorganisation från fem till tre byråer, varje byrå uppdelad på två sektioner.

Denna krympning föreslås skola ske dels genom en omläggning av

revisionsarbetet och dels genom en omfördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.

Därigenom skulle två byråchefsbefattningar i riksgäldskontoret kunna

indragas. En så stark beskärning av riksgäldskontorets nuvarande topporganisation

skulle måhända kunna vara ägnad att väcka vissa betänkligheter,

särskilt mot bakgrunden av den fortgående statsskuldsökningen. Det bör

då framhållas, att riksgäldskontorets personalorganisation under de senare

åren väsentligt nedbringats genom vidtagna rationaliseringsåtgärder. Med

hänsyn härtill framstår den föreslagna koncentreringen av arbetskrafterna

på färre byråer som både möjlig och önskvärd. En fördel med den föreslagna

organisationen är dessutom, att den i stort sett bibehåller nuvarande arbetsenheter

i riksgäldskontoret intakta. Inom ramen för den nya byråorganisationen

finnes jämväl ett visst utrymme för en anpassning efter de olika krav,

som framdeles kan komma att ställas på riksgäldskontoret. Organisationen

kan sålunda vid behov utbyggas med nya underavdelningar. Erinras må jämväl,

att fullmäktige äger att inom den nya organisationens ram verkställa de

omflyttningar av tjänster, som för arbetets behöriga gång och för personalens

rationella utnyttjande kan påkallas. Vad angår den föreslagna utbrytningen

av revisionsverksamheten ur byråorganisationen och begränsningen

i samband därmed av den nya revisionsavdelningens granskningsverksamhet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottel.s utlåtande nr 24 är 1960

7

synes denna, på sätt närmare utvecklas i det följande, likaså ändamålsenlig.

Organisationsnämndens ifrågavarande förslag har fullmäktige funnit sig

böra godtaga såsom grund för en omorganisation av riksgäldskontoret.

BYRÅERNAS INRE ORGANISATION

Såsom inledningsvis nämnts har organisationsnämndens undersökningar

inte inriktats på detalj spörsmål — bortsett från vissa av speciella skäl särskilt

studerade arbetsrutiner. Detta gör, att nämnden vad angår de föreslagna

byråernas inom riksgäldskontoret inre organisation begränsat sig till att

i huvudsak ange en enligt nämndens mening lämplig fördelning av ärendena

på olika sektioner, var och en under ledning av en sektionschef i någon av

lönegraderna 19, 21 eller 23. Nämnden har däremot icke gått in på behovet

av eller löneställningen för personal under sektionscheferna. Såsom riktpunkt

för byråernas organisation i övrigt anges, att byråerna personalmässigt

sett bör ges en minimiorganisation, dvs. att för varje särskild arbetsgrupp

eller arbetsrutin bör finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat

antal tjänstemän. Härigenom avses att tillskapa en rörlig reserv, huvudsakligast

i de lägsta lönegraderna, för inplacering på olika arbetsgrupper allt

efter behov.

Mot denna principiella uppläggning av byråernas organisation och tillskapandet

av en rörlig arbetsreserv av biträden har fullmäktige i stort sett icke

något att erinra. Till den rörliga reserven bör emellertid liksom för närvarande

hänföras även viss personal i kammarskrivar- och revisorsgraderna

(inklusive amanuenser).

Närmast upptages nu till granskning de av organisationsnämnden framlagda

förslagen beträffande byråernas inre organisation, vilka kompletteras

med förslag rörande erforderlig personal över biträdesgraderna.

Kanslibyrån

Kanslibyrån föreslås av organisationsnämnden skola uppdelas på två sektioner,

sekretariatet och personalsektionen, med den fördelning av arbetsuppgifterna,

som närmare framgår av nämndens redogörelse på s. 11—13.

Enligt organisationsnämndens förslag skulle bl. a. avlöningsärendena angående

riksdagens tjänstemän och övrig personal i riksdagshuset överflyttas

till den föreslagna personalsektionen på kanslibyrån, till vilken i övrigt

skulle koncentreras allt arbete med icke blott som för närvarande uträkning

utan även kontroll av avlöningar och pensioner för samtliga riksdagens verk

utom riksbanken. Då, såsom redan nämnts, fullmäktige med hänsyn till av

organisationsnämnden anförda omständigheter icke avser att i förevarande

sammanhang framlägga något förslag angående omorganisation av riksdagens

ekonomibyrå, torde någon ändring beträffande ekonomibyråns handläggning

av avlöningsärenden tills vidare icke böra ske, även om den av

nämnden föreslagna överflyttningen till riksgäldskontoret skulle ha inneburit

viss besparing. Den ökning av arbetsuppgifterna, som genom överflyttningen

skulle ha uppkommit för personalsektionen, skulle nämligen icke

ha påkallat någon utökning av kvalificerad personal på denna sektion. Däremot

skulle överflyttningen ha möjliggjort indragning av en revisorstjänst

på ekonomibyrån genom en omfördelning av arbetsuppgifter inom riksgäldskontoret

och ekonomibyrån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

Organisationsnämndens förslag i övrigt beträffande kanslibyråns organisation,

särskilt i vad avser personalplaneringen, har fullmäktige ansett

välmotiverade, och fullmäktige biträder därför desamma. Personalsektionen

kommer dessutom att anförtros upphandlingsärendena, som för närvarande

handlägges av räkenskapsbyrån, samt postöppningen, som nu ombesörjes av

revisionsbyrån.

Beträffande löneställningen för de båda sektionscheferna har organisationsnämnden

ansett, att någon av lönegraderna A 21 eller A 23 närmast

svarar mot karaktären av arbetsuppgifterna. Vad angår chefen för sekretariatet,

vilken måste ha juridisk utbildning (enl. gällande kompetensföreskrifter

jämväl domarutbildning) och även får förutsättas skola fungera såsom

byråchefens ersättare, synes en lägre lönegrad än nuvarande A 23 icke

böra ifrågakomma. Beträffande åter chefen för personalsektionen torde, även

med beaktande av att sektionens arbetsuppgifter skulle bli rätt omfattande,

lönegraden A 21 (förste revisor) få anses lämpligt avvägd. Personalsektionschefen

skall självfallet i alla avseenden vara underställd chefen för kanslibyrån.

Viktigare frågor rörande personalplanering bör underställas riksgäldsdirektören,

som efter samråd med byråcheferna fattar beslut. Lämpligt

torde vara att chefen för personalsektionen — vilket organisationsnämnden

förutsatt skola regelmässigt ske — tillika utses till verkets organisationsföredragande;

i sådan egenskap bör han föredraga ärenden direkt för riksgäldsdirektören.

Såsom närmaste man bör personalsektionschefen med hänsyn till önskvärdheten

av största möjliga kontinuitet och enhetlighet vid behandlingen

av avlönings- och pensionsärenden samt övriga personalfrågor ha en relativt

kvalificerad ersättare, förslagsvis i lönegraden A 19 (revisor). Såsom ytterligare

motiv härför kan anföras, att ifrågavarande tjänsteman kommer att

få vissa kontrolluppgifter, som för närvarande åvilar en tjänsteman på revisionsbyrån

i samma lönegrad. I övrigt skulle personalen på denna sektion

utgöras av biträden, därav två mera kvalificerade. Personaluppsättningen

på sekretariatet skulle under sektionschefen utgöras av en jurist i befordringsgången

samt personal för skrivbyrån; ett kvalificerat biträde erfordras

för huvudsakligen registratorsgöromål och utländsk korrespondens.

Beträffande nyssnämnda juristbefattning i befordringsgången (för närvarande

med % tjänstgöring) är denna erforderlig icke blott för handläggningen

av vissa juridiska ärenden utan jämväl för protokollskrivning samt

utredningar av olika slag. Med hänsyn härtill torde även i fortsättningen

behov föreligga av ifrågavarande befattning, vilken f. n. är uppförd i lönegrad

A 19.

Kanslibyrån skulle sålunda i enlighet med vad som nu förordats få följande

organisation.

Kanslibyrån

Byråchef (Bl)

Sekretariatet

Personalsektionen

(med skrivbyrån)

1 förste byråsekreterare (A 23),

sektionschef

chef

1 revisor (A 19)

Biträdespersonal

1 förste revisor (A 21), sektions
-

1 byråsekreterare (A 19) (jurist i

befordringsgången)

Biträdespersonal

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960

9

Finansbyrån

Arten och omfattningen av finansbyråns arbetsuppgifter framgår av redogörelsen

på s. 13—14 i organisationsnämndens rapport. Inrättandet av

denna byrå — genom att sammanföra de egentliga å den nuvarande obligationsbyrån

handlagda emissionsärendena och räkenskapsbyråns arbetsuppgifter

•—- innebär enligt fullmäktiges uppfattning ett gott grepp i syfte att ernå

en slagkraftig organisation inom denna centrala gren av riksgäldskontorets

rörelse, som avser upplåningsverksamheten och medelsförvaltningen. Finansbyrån

bör härutöver anförtros riksgäldskontorets uppgifter i samband med

lönsparandet. För att byrån skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra

sina viktiga arbetsuppgifter, måste byrån utrustas med ett jämförelsevis

stort antal kvalificerade tjänstemän. Närmast under byråchefen men överordnad

de båda sektionscheferna skulle enligt organisationsnämndens förslag

finnas en tjänsteman i byrådirektörs grad, vilken tillika skulle fungera

såsom byråchefens ställföreträdare. Det torde få förutsättas, att ifrågavarande

tjänsteman i första hand skall medverka vid handläggningen av emissions-

och lånefrågor.

Organisationsnämnden har föreslagit, att byrådirektören skulle placeras

i lönegraden A 24 och chefen för emissionssektionen i A 21. Vid förhandlingar

mellan representanter för fullmäktige samt för Statstjänstemännens

riksförbund och den därtill anslutna Riksgäldstjänstemännens förening har

enhälligt förordats en högre löneställning för dessa tjänstemän, nämligen

A 26 för byrådirektören och A 23 för sektionschefen. Med hänsyn till de

synnerligen ansvarsfulla arbetsuppgifter, som kommer att åvila ifrågavarande

tjänstemän, samt till de stora krav på ekonomisk skolning och erfarenhet

som måste ställas på dessa befattningshavare, har fullmäktige ansett

sig böra godkänna vad sålunda förordats.

Till nuvarande obligationsbyrån är knuten en expert med ekonomisk utbildning

för undersökningar och utredningar i särskilt kreditmarknadsfrågor

m. m. Denne tjänsteman, som för närvarande tjänstgör på halvtid, bör

efter omorganisationen placeras på finansbyråns emissionssektion och därvid

med hänsyn till nämnda kvalificerade arbetsuppgifter bibehållas i sin

nuvarande lönegrad A 23 (förste aktuarie). Man torde vidare böra räkna med

att hans tjänstgöring framdeles måste utsträckas från halvtid till heltid. På

sektionen synes i övrigt böra placeras några biträden. Personaluppsättningen

inom emissionssektionen skulle enligt detta förslag i stort sett motsvara den,

som enligt nuvarande organisation är mera stadigvarande avdelad inom obligationsbyrån

för handläggning av emissions- och lånefrågor. Under tider,

då låneemissioner pågår, måste personalen förstärkas genom biträden från

andra byråer och eventuellt även med tillfälligt anställd personal.

Även i fråga om räkenskapssektionen har organisationsnämnden föreslagit,

att sektionschefen skulle placeras i lönegraden A 21. Enl. fullmäktiges mening

är en högre lönegradsplacering motiverad med hänsyn till det ökade ansvar,

som efter omorganisationen kommer att ställas på denna tjänsteman. Han

kommer nämligen tillsammans med sin närmaste man, för närvarande en

revisor i A 19, att få övertaga en icke oväsentlig del av de arbetsuppgifter

beträffande medelsförvaltningen, som för närvarande åligger byråchefen på

räkenskapsbyrån. Sektionschefen har vidare att utarbeta redogörelser för

riksgäldskontorets verksamhet (årsboken och berättelsen till riksdagen) samt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

verkställa beräkningar av lånebehovet m. m. Han måste besitta ingående

kännedom om statsfinanserna och den statliga bokföringsorganisationen. De

kvalificerade göromål, som kommer att åvila ifrågavarande tjänsteman, gör

det enligt fullmäktiges mening befogat, att han placeras i 23 :e lönegraden,

vilken i regel tillämpas för närmast jämförliga tjänstemän i statsförvaltningen.

Denna placering har även förordats i förut omnämnda förhandlingsöverenskommelse.

Vad angår den föreslagna revisorn på räkenskapssektionen skulle dennes

arbetsuppgifter efter omorganisationen bli så väsentligt utökade, att en placering

i A 21 är motiverad. I sammanhanget må särskilt framhållas, att revisorn

skall svara för den interna kontrollen av utanordningar och inkomstreversal

ävensom huvudbokföringen, vilken för närvarande jämte andra uppgifter

åligger de två högsta tjänstemännen på revisionsbyrån.

Beträffande personalen i övrigt på räkenskapssektionen och den därtill

hörande kassaexpeditionen föreslås i jämförelse med organisationen av den

nuvarande räkenskap sbyrån bl. a. följande ändringar. Befattningen såsom

kassakontrollant i A 15 ersättes i samband med innehavarens pensionering

den 1 juli 1960 med en befattning som förste kontorsskrivare i A 12 (kassakontrollant).

I samband med att upphandlingsdetaljen såsom redan nämnts

skulle överflyttas från räkenskapsbyrån till kanslibyrån kan vidare en av de

två på räkenskapsbyrån nu bokförda förste kammarskrivarna undvaras på

räkenskapssektionen. Härjämte skulle kassaexpeditionen övertaga det arbete,

som för närvarande ombesörjes av statsskuldboksbyråns expedition,

varigenom två i denna sistnämnda expedition hittills sysselsatta kvalificerade

biträden skulle lösgöras för andra arbetsuppgifter. Denna fråga beröres närmare

i det följande.

Slutligen må nämnas, att kassörsbefattningen torde böra bibehållas tills

vidare, varjämte på räkenskapssektionen lämpligen bör redovisas ytterligare

en i den nuvarande kontorsorganisationen ingående revisor (A 19).

Finansbyråns organisation föreslås sålunda bli följande:

Finansbyrån

Byråchef (Bl)

1 byrådirektör (A 26)

Emissionssektionen

1 kamrerare (A 23), sektionschef

1 förste aktuarie (A 23), expert i

kreditmarknadsfrågor

Biträdespersonal

Räkenskapssektionen

1 kamrerare (A 23), sektionschef

1 förste revisor (A 21)

1 kassör (A 19)

1 revisor (A 19)1

1 amanuens i reglerad befordringsgång

(A 13—A19)1

1 förste kammarskrivare (A 17)1

Biträdespersonal

Organisationsnämnden har med hänsyn till den centrala ställning, chefen

för finansbyrån intager i riksgäldskontorets organisation, ansett det vara

lämpligt, att han fungerar såsom riksgäldsdirektörens ställföreträdare, vilket

uppdrag är förenat med särskild ersättning. Otvivelaktigt skulle en sådan

i Rörlig personal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

11

anordning såtillvida vara till fördel för verket, som den skulle öka möjligheten

att till den viktiga posten såsom chef för finansbyrån förvärva en person,

som besitter ingående kännedom om emissionsverksamhet och upplåningsfrågor

i allmänhet. Förslaget är sålunda värt allt beaktande, men syftet

med detsamma skulle också kunna vinnas genom en högre lönegradsplacering

för ifrågavarande byråchef utan att direkt knyta ställföreträdarskapet

till denna tjänst. Frågan torde emellertid kräva ytterligare övervägande.

Med hänsyn härtill torde någon ändring icke nu böra göras i gällande regler

för utseende av ställföreträdare för riksgäldsdirektören. Fullmäktige vill

därför såsom hittills förbehålla sig full valfrihet i nu nämnt hänseende.

Obligationsbyrån

Byråns arbetsuppgifter samt fördelningen av dessa på olika avdelningar

enligt organisationsnämndens förslag framgår av rapporten på s. 14 15.

Förslaget att till en ny obligationsbyrå sammanföra dels den nuvarande statsskuldboksbyrån

och dels de arbetsuppgifter från den nuvarande obligationshyrån,

som enligt förslaget icke skall överföras till finansbyran, har i det

föregående i princip tillstyrkts. Även för obligationsbyrån har nämnden förordat

en uppdelning av arbetet på två sektioner, var och en med en sektionschef,

direkt underställd byråchefen.

Nämnden har såsom grund för sitt förslag till sektionsindelning gjort åtskillnad

mellan sådana göromål, som äger samband med räntelån, och sådana,

som hör samman med premielånen. En ur arbetssynpunkt lämpligare

indelningsgrund torde emellertid vinnas, därest indelningen sker enligt det

andra av nämnden diskuterade alternativet, nämligen på basis av om obligationerna

är inskrivna eller icke. Därest så sker skulle den nuvarande statsskuldboksbyrån

såsom en naturlig och obruten arbetsenhet uppgå i och bilda

den ena sektionen, för inskrivna obligationer eller statsskuldbokssektionen,

och de olika arbetsgruppernas kontinuitet skulle då icke behöva sprängas

genom konstruktioner, som i praktiken skulle visa sig svåra att strikt tilllämpa.

Sektionen för inskrivna obligationer bör lämpligen benämnas statsskuldbokssektionen

och sektionen för icke inskrivna obligationer vinst- och

kupongsektionen, vilka benämningar i huvudsak täcker sektionernas arbetsuppgifter.

Enligt nämndens uppfattning skulle sektionschefernas arbetsuppgifter och

ställning närmast svara mot någon av lönegraderna A 19 eller A 21. Beträffande

chefen för statsskuldbokssektionen må emellertid framhållas, att de

omfattande arbetsuppgifter, som nu åligger motsvarande tjänst i nuvarande

organisation och vilka icke kommer att ändras genom omorganisationen,

synes motivera, att löneställningen för denna tjänst bibehålies i lönegraden

A 23 (kamrerare). Chefen för vinst- och kupongsektionen torde däremot böra

placeras i lönegraden A 21.

Den nuvarande statsskuldboksbyrån är uppdelad i tva avdelningar, inskrivningsavdelningen

och valvsavdelningen. Denna indelning bör tills vidare

bibehållas i den nya organisationen.

På inskrivningsavdelningen torde liksom nu böra placeras en förste revisor

i A 21 och en revisor (korrespondent) i A 19 samt dessutom erforderlig

biträdespersonal.

Av de olika arbetsgrupper, som ingår under inskrivningsavdelningen, har

organisationsnämnden särskilt berört den grupp, som sysslar med vinstsök
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 2t dr 1960

ning i fråga om inskrivna premieobligationer. Utredningen har givit vid handen,

att en viss minskning av biträdespersonalen inom denna arbetsgrupp är

möjlig att genomföra. Såsom en konsekvens av inskrivningsstoppet och inlösen

av 1945 års premielån har vissa åtgärder i sådant avseende redan genomförts,

och en fortsatt successiv minskning av personalen är avsedd att

ske i anslutning till kommande inlösen av premielån. Nämnden har vidare

föreslagit, att statsskuldboksbyråns nuvarande expedition skulle nedläggas,

varvid dess arbete skulle övertagas av finansbyråns kassaexpedition.

Även denna omläggning skall genomföras. Den minskning av behovet av biträden

inom statsskuldbokssektionen, som kan ernås genom här avsedda

åtgärder, beröres närmare i det följande.

Organisationsnämnden har i övrigt icke närmare ingått på organisationen

av statsskuldbokssektionen. Det är emellertid lämpligt att till valvsavdelningen

från den nuvarande obligationsbyrån överflytta vården av i dess valv

förvarade värden, såsom premieobligationer avsedda för försäljning på avbetalning

genom riksgäldskontorets kommissionärer samt värdehandlingar

tillhörande vissa reparationsfonder m. m. Denna utvidgning av valvsavdelningens

arbetsuppgifter kan genomföras utan ökning av avdelningens personal.

Arbetet inom valvsavdelningen kommer att minska såsom en följd av det

förut omnämnda inskrivningsstoppet för premieobligationer, men avdelningen

kommer ännu under några år att ha en stor stock av premieobligationer

att förvalta, samtidigt som inskrivningarna av räntebärande obligationer

kommer att successivt öka. Avvecklingen av de nu inskrivna premieobligationerna

kommer dessutom att innebära ett betydande arbete för valvsavdelningen.

En indragning av valvsavdelningen såsom en särskild enhet i

organisationen kan sålunda icke bli aktuell under de närmast följande åren.

Inskrivningsstoppets inverkan på avdelningens arbete bör emellertid följas

med uppmärksamhet och frågan om en omläggning av valvsorganisationen

bör upptagas till övervägande, så snart ytterligare ett antal äldre premielån

inlösts.

Chefen för statsskuldboksbyråns valvsavdelning är för närvarande en

tjänsteman i lönegraden A 24 (byrådirektör). Det är emellertid i gällande

personalförteckning för riksgäldskontoret fastslaget, att befattningen vid

nuvarande innehavarens avgång, vilken kommer att äga rum vid utgången

av juni månad 1960, skall ändras till en tjänst i lönegraden A 21 (kamrerare).

Ansvaret för de inskrivna och i statsskuldboksbyråns valv förvarade

obligationerna åligger förutom chefen två andra tjänstemän. Under senare

år har eftersträvats att för den egentliga valvstjänsten minska antalet högre

befattningshavare och ersätta dessa med kvalificerad biträdespersonal. Sålunda

har den ändringen redan vidtagits, att en förste kammarskrivare ersatts

av en förste kontorsskrivare. Erfarenheterna av denna anordning har varit

enbart goda, och det torde vara lämpligt att vid organisationen av den nya

valvsavdelningen nu gå ytterligare ett steg på den inslagna vägen genom att

från valvstjänsten frigöra en befattningshavare i revisorsgraden och ersätta

även denne med en förste kontorsskrivare. Valvsavdelningen skulle alltså

tills vidare komma att utgöras av en kamrerare i A 21 och två förste kontorsskrivare

i A 12.

Vad angår personaluppsättningen på vinst- och kupongsektionen torde —

förutom chefen, förste revisor i A 21, och biträdespersonal — tills vidare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960

13

böra placeras 1 revisor (A 19) och 1 förste kammarskrivare (A 17). Sistnämnda

båda tjänstemän skulle ingå i den rörliga personalreserven.

Obligationsbyråns organisation skulle sålunda enligt det nu förordade förslaget

bli följande:

Obligationsbyrån

Byråchef (Bl)

Statsskuldbokssektionen

(Inskrivningsavdelningen)

1 kamrerare (A 23), sektionschef

1 förste revisor (A 21)

1 revisor; korrespondent (A 19)

Biträdespersonal

Valvsavdelningen (vårdare)

1 kamrerare (A 21)

2 förste kontor sskrivare (A 12)

Vinst- och kupongsektionen

1 förste revisor (A 21), sektionschef
1

revisor (A 19)1

1 förste kammarskrivare (A 17)1

Biträdespersonal

REVISIONEN

Organisationsnämndens förslag innebär en omläggning av det revisionsarbete,

som för närvarande utföres av revisionsbyrån. Den kamerala revision,

som skall verkställas av den föreslagna revisionsavdelningen, skulle i vad

avser bokföringen av riksgäldskontorets inkomster och utgifter samt utbetalningen

av avlöningar, pensioner m. m. väsentligen begränsas till granskning

genom stickprov. Det förutsättes härvid, att samtliga räkenskapshandlingar

samt avlönings- och pensionslistor förgranskas på respektive finans- och

kanslibyråerna. Denna kontroll torde tillsammans med revisionsavdelningens

stickprovsgranskning på ett betryggande sätt tillgodose de krav, som bör

ställas på revisionen av riksgäldskontorets medelsredovisning. Ifrågavarande

kontrollanordningar överensstämmer med vad som numera tillämpas inom

statsförvaltningen.

Den föreslagna omläggningen synes böra genomföras i enlighet med organisationsnämndens

förslag. Den nya revisionsavdelningen bör sålunda utgöras

av en förste revisor i lönegraden A 23 samt ett eller två biträden. Vad härefter

beträffar kontrollen över värdeförvaltningen och kassor skulle denna

enligt förslaget utövas av den nya revisionsavdelningen i minst samma utsträckning

som för närvarande sker genom revisionsbyrån. Såsom redan

nämnts skulle postöppningen övertagas av kanslibyrån.

Vid övergång till den nya ordningen bör, i anslutning till vad nämnden

ifrågasatt, efter samråd med riksdagens revisorer, revisionsavdelningens

arbetsuppgifter och arbetssätt noga fixeras. Förste revisorns arbetsuppgifter

bör härvid anges i en detaljerad av fullmäktige fastställd, konfidentiell instruktion,

i vilken jämväl omfattningen av stickprovsgranskningen bör angivas.

Härav följer, att de nuvarande anvisningarna rörande revisionen i tjänstgöringsordningen

bör ersättas med allmänt hållna bestämmelser. Revisionsavdelningen

förutsättes i likhet med den nuvarande revisionsbyrån bliva

direkt underställd fullmäktige.

l Börlig personal.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

BITRÄDESPERSONALEN

Riksgäldskontorets biträdespersonal är fördelad på lönegraderna A 12

(förste kontorsskrivare), A 10 (kontorsskrivare), A 9 (kontorist) och A 7

(kameralbiträde) samt biträden i reglerad befordringsgång. Kontoristbefattningarna

infördes för riksgäldskontorets vidkommande i samband med 1953

års tjänsteförteckningsrevision och knöts då i likhet med vad fallet är beträffande

biträdesbefattningarna i 10 :e och 12 :e lönegraderna till vissa bestämda

arbetsuppgifter. Kameralbiträdesbefattningarna är däremot numera att betrakta

väsentligen som en påbyggnad av den reglerade befordringsgången för

biträdespersonal. Vikariatsförordnanden meddelas icke på sistnämnda

tjänster.

Såsom redan inledningsvis omnämnts, har det av riksgäldsdirektören på

fullmäktiges uppdrag utarbetade fullständiga förslaget till omorganisation av

riksgäldskontoret, såvitt avsåg biträdespersonalen, varit föremål för förhandlingar

med Statstjänstemannaförbundet och riksgäldskontorets därtill anknutna

kvinnliga personalförening. Den förhandlingsöverenskominelse, som

därvid träffades och som fullmäktige funnit sig böra biträda, innebär, att

ytterligare två förste kontorsskrivartjänster i Ao 12 och likaledes ytterligare

två kontorsskrivartjänster i Ao 10 skulle tillkomma utöver i nuvarande personalförteckning

för riksgäldskontoret upptagna sex förste kontorsskrivare i

Ao 12 och åtta kontorsskrivare i Ao 10. Härvid har förutsatts, att ur den nuvarande

personalorganisationen skulle utgå en tjänst som e. o. förste kontorsskrivare

(Ae 12) och två tjänster som e. o. kontorsskrivare (Ae 10) samt att

en översyn skulle ske framdeles av löneställningen för sektionscheferna underställd

personal med hänsyn tagen till arbetsuppgifternas art. — I övrigt

föreslår fullmäktige, att samtliga nuvarande ordinarie befattningar i kontorist-

och kameralbiträdesgraderna (Ao 9 och Ao 7) skall bibehållas tills vidare.

En av kontoristtjänsterna, som för närvarande är vakant, kommer härvid

att besättas med en vaktmästare, som för närvarande innehar extra tjänst

i samma lönegrad (Ag9) såsom arkivtjänsteman.

De högre biträdesbefattningarnas anknytning till bestämda arbetsuppgifter

har visat sig medföra en viss stelhet och orörlighet, som varit till hinder för

ett effektivt utnyttjande av personalen och en smidig anpassning till de skiftningar

i fråga om arbetets art och omfattning, vilka, såsom organisationsnämnden

påpekat, är så karakteristiska för riksgäldskontorets verksamhet.

Systemet har även haft till följd, att vikariatsförordnanden i regel ansetts

böra meddelas vid vakans å någon av de ifrågavarande tjänsterna. Fullmäktige

anser, att en ökad rörlighet i fråga om biträdespersonalens utnyttjande

i möjligaste mån bör såsom ett led i den tidigare omnämnda centrala

personalplaneringen eftersträvas. Beträffande förste kontorsskrivartjänsterna

torde emellertid i allmänhet befinnas ändamålsenligt att såsom hittills utplacera

dem på viss angiven byrå såsom arbetsledare med bestämda arbetsuppgifter,

och även beträffande vissa kontorsskrivartjänster torde detta bli fallet.

I övrigt torde det få ankomma på personalplaneringen att tillse att biträdespersonalen,

såväl den befordrade som den icke befordrade, blir effektivt

utnyttjad inom de verksamhetsområden, där de vid varje tillfälle bäst behövs.

Vikariatsförordnanden vid uppkommande ledigheter bör härvid i

princip icke meddelas i andra fall än då verksledningen med hänsyn till

arbetsuppgifternas art och omfattning finner detta nödvändigt. Fullmäktige

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

15

kommer härjämte att ha sin fortsatta uppmärksamhet inriktad på att de besparingar

i fråga om personalkostnader, som möjliggöres i samband med

inlösen av äldre premielån, tillvaratages.

VAKTMÄSTARPERSONALEN

Riksgäldskontorets vaktmästarorganisation utgöres för närvarande av 1

övervaktmästare (Ao 11), 1 förste riksgäldsvaktmästare (Ao 9) samt 5 riksgäldsvaktmästare

(Ao 7); 1 förste riksgäldsvaktmästarbefattning och 2 riksgäldsvaktmästarbefattningar

är sedan länge vakanta. Härtill kommer, att en

av de 5 riksgäldsvaktmästarna sedan fem år tillbaka bestrider en tjänst i lönegraden

Ag 9 såsom föreståndare för riksgäldskontorets arkiv och statsskuldboksbyråns

aktsamling. Den egentliga vaktmästarkåren har sålunda successivt

nedbringats från inalles 10 till 6 befattningshavare; dessutom finns icke

längre såsom tidigare några extra vaktmästare, frånsett en för bevakning av

riksgäldskontorets expeditionslokal arvodesanställd, pensionerad f. d. polisman.

Någon nyrekrytering till vaktmästarkåren har icke på länge förekommit,

och genomsnittsåldern för de kvarvarande vaktmästarna är så hög som ca

52 år. Dessa omständigheter gör att man nu måste taga ställning till frågan,

huruvida en förstärkning av vaktmästarkåren är påkallad eller om andra utvägar

bör sökas för att täcka det servicebehov, som vaktmästarna hittills avsett

att fylla. Vid övervägandet av detta spörsmål har det befunnits ändamålsenligt

att tills vidare icke vidtaga någon åtgärd för att utfylla vakanserna i

vaktmästarorganisationen utan i stället i erforderlig utsträckning anlita biträdespersonal

för budskickning inom verket. Om nu förordade anordningar

visar sig slå väl ut torde — i mån av framtida uppkommande vakanser — antalet

vaktmästare kunna ytterligare successivt minskas; vid övergående arbetsanhopningar,

såsom vid premielånskonverteringar och andra låneemissioner,

torde behovet av vaktmästarpersonal kunna fyllas genom anlitande av

tillfällig personal eller under tid, då riksdagssession ej pågår, genom lån av

vaktmästare från riksdagens ekonomibyrå. I organisationen bör emellertid nu

upptagas 1 övervaktmästare (A 11), 1 förste riksgäldsvaktmästare (A 9) samt

4 riksgäldsvaktmästare (A 7). Den förutnämnde föreståndaren för riksgäldskontorets

arkiv och statsskuldboksbyråns aktsamling torde i samband härmed

böra slutgiltigt överföras från vaktmästarkåren till en tjänst i A 9 med

tjänstetiteln kontorist.

REKRYTERINGSFRÅGAN

En fråga, som under senaste tiden alltmer aktualiserats för riksgäldskontorets

vidkommande, är rekryteringen av personal, framför allt till de högre

karriärerna inom kontoret. Att så blivit fallet beror till en del på den restriktiva

anställningspolitik, som i anslutning till pågående rationaliseringar tilllämpats

under en följd av år, särskilt accentuerad efter inskrivningsstoppet

för premieobligationer och inför förestående omorganisation, och som i förening

med en hög avgångsfrekvens avsevärt nedbringat riksgäldskontorets

personalresurser; under de senaste fem åren har personalen minskat med 16

tjänstemän. Såsom ur rekryteringssynpunkt särskilt oroande framstår den

osedvanligt höga medelåldern — ca 45 år — för de tjänstemannakategorier,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 2b dr 1960

ur vilka riksgäldskontorets högre och högsta tjänstemän normalt sett skall

rekryteras. Till en icke oväsentlig del beror det nu aktuella rekryteringsläget

emellertid på den starka ansvällning av personalen, som inom en relativt kort

tidrymd ägde rum i samband med de arbetskrävande folklånen under krigsåren.

I stor utsträckning kom denna personal, särskilt i mellangraderna, att

även i fortsättningen fast knytas till riksgäldskontoret, och därmed försvårades

i hög grad en kommande successiv naturlig personalrekrytering.

Under de senaste åren har knappast förekommit någon egentlig rekrytering

av personal i riksgäldskontoret — senaste nyanställning av kontorsbiträdesaspiranter

skedde för över två år sedan, medan någon rekrytering inom de

högre karriärerna icke förekommit på fyra år — trots att avgången på personal,

delvis genom pensionering, varit betydande. Under de nu närmast följande

åren kommer personalen att ytterligare minska till följd av beräknelig

naturlig avgång, vilken för perioden 1/8 1960—30/6 1965 uppgår till 17 tjänstemän

(2 byråchefer, 1 förste revisor och 14 biträden). Denna minskning torde

såvitt nu kan bedömas icke vara möjlig att uppväga ens genom verkningarna

av inskrivningsstoppet och de ytterligare rationaliseringsåtgärder, som kan

visa sig möjliga att genomföra. Mot bakgrunden av det nu anförda synes det,

även med beaktande av att det ökade personalbehovet vid förestående premielånskonverteringar

är avsett att väsentligen tillgodoses genom anlitande av

tillfälliga biträden, sannolikt att fullmäktige ganska snart kan bli nödsakade

att upptaga frågan om en viss nyrekrytering av personal.

Riksgäldskontorets personalorganisation upptar för närvarande följande

befattningar i kammarskrivarkarriären, nämligen 3 förste kammarskrivare

i Ao 17, 1 förste kammarskrivare i Ae 17, som tjänstgör som t. f. revisor

på ekonomibyrån, samt 4 kammarskrivare i Ae 15. Av dessa tjänster uppehälles

för närvarande två förste kammarskrivartjänster med vikariatslöneförordnande

samt två e. o. kammar skrivartjänster i Ae 15. Dessutom är 2

kammarskrivarbefattningar i Ao 14 uppförda på övergångsstat. Den ena av

dessa tvä befattningar kommer att bortfalla i och med att innehavaren, som

tillika uppehåller en e. o. kammarskrivartjänst i Ae 15, avgår med pension

från och med den 1 juli 1960. Den andra kammarskrivartjänsten på övergångsstat

innehaves av en tjänsteman, som sedan många år bestrider en icke

ordinarie högre tjänst i statens sakrevision, och måste sålunda tills vidare

bibehållas.

Någon nyrekrytering till kammarskrivarkarriären har icke förekommit

under de senaste 13 åren. Karriären torde emellertid böra bibehållas tills

vidare och viss nyrekrytering ske inom densamma.

Av de ovan omnämnda i riksgäldskontorets personalorganisation för närvarande

upptagna befattningarna i kammarskrivarkarriären föreslås 2 förste

kammar skrivartjänster skola bibehållas.

VISSA RATIONALISERINGSFRÄGOR

Ett av huvudsyftena med organisationsnämndens undersökningar har, såsom

tidigare angivits, varit att studera, huruvida rationaliseringar, eventuellt

genom ökad maskinanvändning, kunde vara möjliga beträffande de mera

personalkrävande arbetsrutinerna inom riksgäldskontoret. De rutiner, som

sålunda specialstuderats, har främst varit dragningarna på premielånen samt

vidare vinstsökning och vinstutbetalning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

17

Vad angår dragningarna på premielånen har nämnden undersökt möjligheterna

ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt att ersätta nuvarande manuella

dragningsförfarande med ett maskinellt sådant, närmare bestämt genom

generering av slumptal med elektronisk databehandlingsmaskin. De

härvid framkomna resultaten torde, såsom organisationsnämnden framhållit,

göra det befogat, att riksgäldskontoret föranstaltar om ytterligare utredning

i ämnet. En sådan utredning kommer snarast att igångsättas av fullmäktige.

Först när resultatet av utredningen föreligger, blir det möjligt för

fullmäktige att taga slutlig ställning i denna fråga. Även i övrigt kommer

organisationsnämndens undersökningar i syfte att nedbringa personalbehovet

genom ökad användning av maskinella hjälpmedel att nu fullföljas.

PERSONALBEHOVET

Nedanstående sammanställning utvisar personalens storlek och fördelning

på olika lönegrader enligt här ovan förordade förslag jämfört med nuvarande

— faktiska — personalorganisation (per 1/1 1960) inom riksgäldskontoret

(ordinarie och icke-ordinarie).

Lönegrad

Tjäns tebenämning

Nuv. perso- nalorgani- sation (ord.

och icke- ord.

tjänster)

1/1 1960

Föreslagen

personal- organisa- tion (ord.

och icke- ord.

tjänster)

1/7 1960

ökning +

Minskn. —•

B 1

Byråchef (riksgäldssekreterare,

riksgäldskommissarie) .........

5

3

— 2

A 26

Byrådirektör ....................

—

1

+ 1

A 24

» ..................

1

--

— 1

A 23

Förste byråsekreterare, förste re- visor, kamrerare, förste aktuarie

5

6

+ 1

A 21

Förste revisor, kamrerare ........

5

5

—

A 19

Byråsekreterare, kassör, revisor ...

6

6

—

A 17

Amanuens i befordringsgången ...

1

1

-*

A 17

Förste kammarskrivare ..........

2

2

—

A 15

Kammarskrivare.................

2

--

— 2

A 12

Förste kontorsskrivare ..........

7

8

+ 1

A 11

övervaktmästare ................

1

1

—

A 10

Kontorsskrivare .................

10

10

--

A 9

Förste riksgäldsvaktmästare......

1

1

-*

A 9

Kontorist .......................

3

4

+ 1

A 9

Arkivtjänsteman ................

1

—

— 1

A 7

Kameralbiträde..................

24

24

—

A 7

Hiksgäldsvaktmästare ............

5

4

— 1

A 5

Kontorsbiträde ..................

25

20

— 5

A 3

» ..................

1

1

—

A 1

Kontorsbiträdesaspirant..........

1

1

—

Arvodes-

tjänst

Ordningsvakt ....................

1

1

_

107

99

— 8

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. H samt. Nr 21

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bcinkoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

Av tablån framgår, att antalet tjänstemän i riksgäldskontoret, som enligt

motsvarande tablå i organisationsnämndens rapport (sid. 7) den 1 juli 1959

utgjorde 114, den 1 januari 1960 nedgått till 107 och efter genomförande av

det framlagda förslaget skulle utgöra 99. Härvid har emellertid frånräknats

fyra tjänstemän, som kommer att avgå först någon tid efter den 1 juli 1960.

Vidare bör i detta sammanhang framhållas, att sju av de i tablån härovan

upptagna tjänstemännen har avkortad tjänstgöring (i regel %-tid).

Riksgäldskontorets avlöningskostnader, kalkylerade efter nuvarande lönenivå,

kan från början av 1958 till början av 1960 beräknas ha nedgått med i

runt tal 200 000 kronor, huvudsakligen till följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder,

främst inskrivningsstoppet för premieobligationer. Ett genomförande

av den i det föregående föreslagna omorganisationen av riksgäldskontoret

har beräknats medföra en ytterligare besparing i fråga om personalkostnaderna

med sammanlagt ca 135 000 kronor för år.

PERSONALFÖRTECKNING FÖR RIKSGÄLDSKONTORET

Beträffande frågan om personalens fördelning på ordinarie och icke ordinarie

befattningar må erinras om att den starka ansvällningen av statsskulden

efter den senaste omorganisationen av riksgäldskontoret år 1947 i förening

med nödvändigheten att i någon mån förbättra befordringsutsikterna

för särskilt personal i mellangraderna samt för biträdespersonalen föranlett

inrättandet av ett antal extra ordinarie tjänster i A 21 (förste revisor), A 19

(revisor), A 12 (förste kontorsskrivare), A 10 (kontorsskrivare) och A 7

(kameralbiträde), samtidigt som tidigare motsvarande ordinarie tjänster i

lägre lönegrad ställts vakanta. Härjämte har i vissa fall vikariatslöneförordnanden

på längre tid meddelats. Allt detta har gjort personalredovisningen

svåröverskådlig.

Vid den nu företagna översynen har det synts önskvärt, att befattningar,

varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, ordinariesättes. Vad särskilt

angår den nya obligationsbyråns statsskuldbokssektion, där arbetsvolymen

väntas komma att minska till följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer,

må å andra sidan framhållas, att sektionen under de närmast

följande åren fram till år 1964 kommer att belastas med ett betydande extraarbete

i samband med konverteringar av premielån. Även för denna sektion

erfordras därför en fast kader av ordinarie tjänstemän. Efter år 1963

kan däremot väntas en sådan nedgång i arbetsbördan för denna sektion, att

en förnyad översyn av dess organisation då bör bli aktuell. Till följd av en

naturlig personalavgång från riksgäldskontoret fram till år 1964 kommer eu

eventuell krympning av personalorganisationen på statsskuldbokssektionen

att kunna genomföras utan hinder av att vissa tjänster därstädes innehas av

ordinarie tjänstemän. Detta innebär, att tillsättning av ledigbliven ordinarie

tjänst icke kommer att ske utan att dessförinnan behovet av tjänstens

återbesättande noga prövats.

Utifrån nu åberopade synpunkter föreslås, att sammanlagt 88 tjänster i

riksgäldskontoret — varav 20 kontorsbiträdestjänster — uppföres på ordinarie

stat i enlighet med här nedan intagen tablå, som till jämförelse jämväl

upptar motsvarande uppgifter enligt nu gällande personalförteckning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

19

Lönegrad

Tjänstebenämning

Gällande

personal-

förteckn.

Förslag till

ny perso- nalförteckn.

ökning +

Minskn. —

Bp 6

Riksgäldsdirektör och chef för riks- gäldskontoret .................

1

1

_

Bo 1

Byråchef (riksgäldssekreterare,

riksgäldskommissarie) .........

5

3

— 2

Ao 26

Byrådirektör ....................

—

1

+ 1

Ao 24

» ....................

1

—

- 1

Ao 23

Förste byråsekreterare, förste revi- sor, kamrerare ................

4

5

+ 1

Ao 21

Förste revisor, kamrerare ........

—

5

+ 5

Ao 19

Kassör, revisor ..................

7

5

— 2

Ao 17

Förste kammarskrivare ..........

3

2

— 1

Ao 14

Kammarskrivare (övergångsstat)..

2

1

— 1

Ao 12

Förste kontorsskrivare ..........

6

8

+ 2

Ao 11

övervaktmästare ................

1

1

—

Ao 10

Kontorsskrivare .................

8

10

+ 2

Ao 9

Förste riksgäldsvaktmästare......

2

1

— 1

Ao 9

Kontorist .......................

4

4

—

Ao 7

Kameralbiträde .................

17

17

—

Ao 7

Riksgäldsvaktmästare ...........

7

4

— 3

Ao 5

Kontorsbiträde ..................

301

201

—10

98

88

— 10

1 Fullmäktige i riksgäldskontoret äger tillsätta det ytterligare antal ordinarie tjänster

såsom kontorsbiträden i lgr Ao 5, som betingas av grunderna för den reglerade befordringsgången.

Den nya personalförteckningen torde böra tillämpas från och med den 1

juli 1960. Anmärkas må emellertid, att antalet byråchefer under juli 1960

(en av de nuvarande byråcheferna avgår med pension den 1 augusti) kommer

att utgöra fyra.

Beträffande den för budgetåret 1960/61 erforderliga medelsanvisningen till

avlöningar vid riksgäldskontoret kommer fullmäktige att avlåta särskild

skrivelse till bankoutskottet.

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av det ovan anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av fullmäktige i det föregående framlagda förslag till omorganisation

av riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1960,

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga de ändringar

i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskontoret, som påkallas

av nämnda omorganisationsförslag.

Stockholm den 31 mars 1960

På riksgäldsfullmäktiges vägnar:

GÖSTA RENLUND

/ Torsten Bjerlöw

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii'' v: ''v,u-''-..:V,x >''.u-.V4is<v,Stv.WA

--

! • -- i

ij .i'':AV’ )■:■<»»

H.''> lar, ijtn .

• • • ...... isn<» J i t - < >£. i 3

-■■■»'': »fi-"**''fa)

!- , <•Mnutkiau:r * v4* *• ö ?,t?

• '' • - -....... .... -4,:- '' - !

''ii/ZiOi . .i ‘I*.1 i > ;,i &.t::

• * - .‘''1 ?! tljft

-n tu ;^6?,w*n rt ■ t

■............ v. ■ *i <mt''r i

..... . , i -.i jlr» fi ‘.ii >.''i

: ;»ii; ‘ rui ?

....... . j

........... fri-; /:

.......... ,,i }

, ,!»**/>, »>f % ;4,ina H: < w;

.. .

.....i . .. . . j

.-...... *n.fsi.-».t*, /i

.......

;i q tf

t f»tf

t.» A

.%V o A

rr- ö/

•;.f o A

i i i> Å

i'''' Cl,

S‘ i i» A

it .

0! <,/.

P ''.A

C C* A

T 0-A

T <>A

• oA

i''’Uilk{i ‘i it.

~q*‘i ^-i VijÅii 5 oi

> ^ >Uy

. . • »140 •

?“JV

■;

1 n-)h !I-,. ...Kyji'' .

iv.au

JO■’■. ^ . - 1. :r.. ; ■.

! ){Vi" vin r.''. "Oi;

»a.

;**«.*«*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

RAPPORT

rörande

ÖVERSYN AV RIKSGÄLDSKONTORETS OCH

RIKSDAGENS EKONOMIBYRÅS

ORGANISATION

avgiven av

STATENS ORGANISATIONSNÄMND

den 13 januari 1960

opaginerad Kontrollera mot PDF

f>VUr\i>V\

i norf/ n

j ■ ■ ■ )C; I

it M> r;TH HO i''in M sO J / O/ it ! ii fl /. 1 r. H MV O

/ l,« y it i'' tf o / o a « i- /.:? ;:> #. tf v * i a

/O fl A/.!,// .nio

»i: itJ/rgya

iV/MÅMAmThW''/ LriilO rftfSTAT*

.. 1 i- '' ■

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Uppdraget......................24

2. Riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås nuvarande organisation

........................25

3. Förslag till ny organisation................29

31. Allmänt ...................29

32. Kanslibyrån..................30

33. Finansbyrån..................32

34. Obligationsbyrån................33

35. Revisionen..................34

36. Riksdagens ekonomibyrå.............35

4. Studerade arbetsrutiner.................37

5. Allmänna synpunkter rörande genomförandet av förslaget .... 39

6. Organisationsschema över riksgäldskontoret.........40

7. Bilagor.......................41

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

1. UPPDRAGET

Riksdagens år 1958 församlade revisorer har under § 3 av sin berättelse

angående riksgäldskontoret diskuterat frågan om kontorets ställning i statsförvaltningen

ävensom kontorets organisatoriska uppbyggnad. I berättelsen

framfördes förslaget att riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå i rationaliseringssyfte

skulle bli föremål för en översyn av statens organisationsnämnd.

Målet borde därvid enligt revisorerna vara att åstadkomma en med

hänsyn till omfattningen av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna

administrativa principer uppbyggd byråorganisation.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i ett yttrande över revisorernas berättelse

upplyst, att man inom riksgäldskontoret under hösten 1958 igångsatt

arbetet med en översyn av organisationen och att förslag i ämnet beräknades

kunna överlämnas till 1960 års riksdag.

I bankoutskottets utlåtande angående revisorernas granskning av riksbankens

och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning (BU 7/59) uttalades rörande

den ifrågasatta organisationsundersökningen, att statens organisationsnämnd

förutsattes bli i tillfälle att självständigt pröva problemet i dess helhet.

Utskottet tillkännagav i utlåtandet som sin uppfattning, att de arbetsuppgifter

som för närvarande är anförtrodda riksgäldskontoret också framdeles

bör åvila ett riksdagen underställt ämbetsverk och således icke någon

av de myndigheter som lyder under Kungl. Maj:t.

På framställning den 23 april 1959 av fullmäktige i riksgäldskontoret uppdrog

Kungl. Maj :t den 30 april 1959 åt organisationsnämnden att — i enlighet

med vad bankoutskottet i förutnämnda utlåtande anfört — medverka

vid översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås organisation.

Organisationsnämnden har under hösten 1959 verkställt undersökningar

inom såväl riksgäldskontoret som riksdagens ekonomibyrå. Syftet med dessa

har varit i första hand att få underlag för en bedömning av möjligheterna

till lämpligare byråindelning, i andra hand att studera huruvida rationaliseringar

kunde vara möjliga beträffande de mera personalkrävande arbetsrutinerna,

speciellt inom riksgäldskontoret.

Nämndens undersökningar har —- efter samråd med ordföranden i riksgäldsf

ullmäktige samt riksgäldsdirektören — icke inriktats på detalj spörsmål

och ej heller på frågor rörande exempelvis lokalplanering eller vaktmästarorganisation.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

25

2. RIKSGÄLDSKONTORETS OCH RIKSDAGENS EKONOMIBYRÄS

NUVARANDE ORGANISATION

Riksgäldskontorets förvaltning handhas av riksgäldsfullmäktige, som består

av sju av riksdagen valda ledamöter. Fullmäktige utser inom eller utom

sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå.

A. Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret är uppdelat på fem byråer. Varje byrå förestås av en

chef i lönegrad B 1. Byråerna har huvudsakligen följande uppgifter.

Kanslibyrån

Kanslibyråns arbetsuppgifter kan i stort indelas i tre huvudgrupper, nämligen

att vara fullmäktiges sekretariat, att handha förekommande juridiska

ärenden och att handlägga personalärenden.

Som fullmäktiges sekretariat upprättar kanslibyrån föredragningslistor till

sammanträdena och för protokoll vid dessa. Byrån bereder vidare de flesta

ärenden som skall föredragas inför fullmäktige. Kanslibyrån uppsätter och

expedierar även fullmäktiges skrivelser och utlåtanden.

De juridiska ärendena sammanhänger främst med riksgäldskontorets depositionsrörelse.

Handläggningen består bl. a. i granskning av bouppteckningar

och fullmakter. Ärenden beträffande förkomna värdehandlingar och

preskriberade fordringar handläggs också av kanslibyråns jurister.

Personalärendena inkluderar avlönings- och pensionsärenden vad gäller

personal vid riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå och riksdagsbiblioteket

ävensom vid riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens

expeditioner.

Räkenskapsbyrån

Denna byrå förvaltar riksgäldskontorets tillgångar och skulder samt bokför

alla därmed sammanhängande transaktioner. Till räkenskapsbyrån hör

riksgäldskontorets kassaexpedition. Byrån har vidare till uppgift att bereda

riksgäldskontoret berörande budgetärenden, att handlägga ärenden i samband

med kontorets kontoupplåning samt att uppgöra vissa beräkningar rörande

riksgäldskontorets lånebehov. Varje år utarbetar räkenskapsbyrån en årsbok,

i vilken redogöres för kontorets verksamhet.

Till räkenskapsbyråns uppgifter hör slutligen också upphandling av inventarier,

förbrukningsartiklar m.m.

Obligationsbyrån

Obligationsbyrån handlägger ärenden som har samband med emitterande

av statsobligationer och skattkammarväxlar m. m. i den mån handläggningen

inte ankommer på annan byrå. Byrån granskar vidare inlösta vinster och

kuponger samt kontrollerar och förvarar inlösta obligationer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1960

Byrån anordnar utlottningarna på premielånen och utger dragningslistorna.

Konvertering av statslån handhas av obligationsbyrån i samarbete med

statsskuldboksbyrån.

Statsskuldboksbyrån

Riksgäldskontorets depositionsrörelse skötes av statsskuldboksbyrån. Byrån

mottager ränteobligationer för inskrivning och expedierar ränteutbetalningarna

på de inskrivna obligationerna. För växling och uttag håller byrån

ett lager av ränteobligationer.

Sedan den 1 april 1958 mottages icke vidare — med ett obetydligt undantag

— premieobligationer för inskrivning i statsskuldboken. Dessförinnan gjorda

depositioner finnes emellertid till stort antal. Ifrågavarande obligationer

förvaltas av byrån, som efter dragningarna företar s. k. vinstsökning samt

betalar ut vinster till deponenterna.

Byrån har en egen kassaexpedition för inskrivningar, uttag m. m., en korrespondensgrupp

och en citografanläggning.

Revisionsbyrån

Revisionsbyrån granskar riksgäldskontorets medelsförvaltning och utövar

kontroll över förvaltningen av värdehandlingar (inventeringar).

Byrån handhar även kontorets postöppning.

Riksgäldskontorets personal

Totala antalet tjänstemän vid riksgäldskontoret var den 1 juli 1959 förutom

riksgäldsdirektören 114. Motsvarande siffra per den 1 juli 1958 var 119.

TABLÅ 1. Riksgäldskontorets tjänstemän 1.7.1959

Löne-

grad

Tjänst

Kansli-

byrån

Räken-

skaps-

byrån

Obliga-

tions-

byrån

Stats-

skuld-

boks-

byrån

Revi-

sions-

byrån

Summa

B 1

Byråchef...............

1

1

1

1

1

5

A 24

Byrådirektör ...........

ID

1

23

Förste byråsekr./

kamrerare ...........

1

22)

1

1

5

21

Förste revisor/kamrerare

1

1

1

3

19

Byråsekr./kassör/revisor

D)

1

1

3

1

7

17

Förste kammarskrivare ..

23)

2

15

Kammarskrivare........

2

2

4

Amanuens .............

1

1

Biträdes- o. vaktmästar-

personal .............

162)

13

152)

372)

5

86

Summa

21

21

20

44

8

114

Anmärkningar

1) Fullgör %-tjänst 4) Skall vid vederbörandes avgång ersät
2)

Varav en fullgör %-tjänst tas med A 21.

3) Varav en tjänstgör vid riksdagens

ekonomibyrå

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

27

Under den tid förevarande organisationsundersökning pågått har antalet

tjänstemän, på grund av avgång utan återbesättning, enligt uppgift minskat

med ca 5. Minskningen hänför sig till biträdes- och vaktmästarpersonalen.

B. Riksdagens ekonomibyrå

Riksdagens ekonomibyrå är underställd riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören.

Byrån förestås närmast av en byråchef och är indelad i flera

tämligen fristående arbetsgrupper, nämligen för kontorsgöromål med undantag

av skrivarbete, för skrivgöromål, för vaktmästargöromål samt för arbeten

vid riksdagshusets maskincentral. Förstnämnda grupp benämnes i det

följande ekonomibyråns kontor. Utöver dessa arbetsgrupper sysselsättes

städerskor, korrekturläsare samt viss tillfällig personal.

Ekonomibyråns kontor

Detta skall infordra och granska anbud på tryckning och bindning av riksdagstrycket.

(Beslut om anbudsantagande fattas av fullmäktige.) Vidare ingår

i åliggandena att befordra från utskotten och riksdagsledamöterna inkomna

manuskript till tryckning och fördela uppdragen mellan de kontraherade

tryckerierna. Kontoret granskar sedan även räkningarna från tryckerierna

och bokbinderiet. över riksdagstrycket föres register och uppgöres

detaljerad statistik.

Ekonomibyråns kontor ansvarar för vården av riksdagshuset, låter utföra

reparationer och inköper inventarier m. m. För större reparationsarbeten

resp. inköp erfordras särskilt beslut av riksgäldsfullmäktige. Granskning

sker av räkningar på anslagen till riksdagen och riksdagens ekonomibyrå.

På kontoret uträknas lön åt portvakterna (men ej vaktmästarna), städerskorna

och ev. övrig tillfälligt anställd personal samt granskas arvodes- och

lönelistor beträffande riksdagsledamöter resp. kammar- och utskottspersonal.

Personalärenden rapporteras till riksgäldskontoret och i vissa fall till fullmäktige.

Ärenden rörande pension åt ovannämnda kategorier beredes av

byrån.

Ekonomibyråns kontor granskar riksdagsledamöternas reseräkningar.

Kontoret åvilar slutligen vad gäller kyrkomötet en del arbetsuppgifter,

som i stort sett motsvarar vad ovan sagts om riksdagstryck och räkningsgranskning.

Skrivbyrån

På skrivbyrån sysselsättes tre biträden med skrivarbete för riksdagsutskott

och riksdagsledamöter.

Vaktmästarna

Förmanskapet över dessa utövas av materialförvaltaren (övervaktmästaren).

En del av vaktmästarpersonalen bildar den s. k. tryckeriexpeditionen,

som mottager och distribuerar riksdagstrycket. Expeditionen handhar även

försäljning av riksdagstrycket och publikationer, vilka utgivits av riksdagen.

Maskinpersonalen

övermaskinisten utövar närmaste förmanskap över maskinpersonalen, vilken

främst är sysselsatt med arbeten som sammanhänger med riksdagshusets

uppvärmning och ventilation.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

Korrekturläsarna

Dessa sorterar under tryckeriavdelningen inom riksdagens kansli. Föreståndare

för denna är ekonomibyråns chef med biträde av förste revisorn på

ekonomibyrån, vilken sistnämnde uppbär särskilt arvode för detta speciella

uppdrag.

Städerskorna

Arbetsledningen utövas av materialförvaltaren och en överstäderska.

Tillfällig personal

Hit hör framför allt port- och läktarvakter. Denna personal lyder under

materialförvaltaren.

Riksdagens ekonomibgrås personal

Den 1 juli 1959 var antalet tjänstemän på riksdagens ekonomibyrå 55. Därtill

kommer 43 städerskor, 16 portvakter och ett antal korrekturläsare.

TABLÅ 2. Riksdagens ekonomibyrås tjänstemän 1.7.1959

Löne-

grad

Tjänst

Kontor

Skriv-

byrå

Vakt-

mästare

Maskin-

personal

Summa

B 1

Byråchef ...............

H)

1

A 21

Förste revisor..........

H)

1

19

Revisor ................

U)

1

14

Materialförvaltare ......

1

1

13

Maskinmästare .........

1

1

Biträdes- och vaktmästar-

personal .............

3

32)

383)

6

50

Summa

6

3

39

7

55

Anmärkningar

1) Tillförordnad (vikariatslön)

2) Varav en tjänstgör endast under sessionstid

3) Flertalet utlånade under icke sessionstid.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

29

3. FÖRSLAG TILL NY ORGANISATION

31. Allmänt

Arbetet inom riksgäldskontoret kännetecknas av starka fluktuationer vad

beträffar arbetsvolymen. Härtill kommer att arbetsuppgifternas struktur kan

utsättas för skiftningar beroende på ändringar i upplåningsformerna.

En del av fluktuationerna i arbetsvolymen är tämligen klart förutsebara,

vilket gäller bl. a. utbetalning av certifikaträntor på befintliga lån, vinstsökning

och vinstutbetalningar rörande inskrivna premieobligationer samt inlösen

av obligationslån. Andra volymfluktuationer uppstår med kortare varsel,

vilket huvudsakligast är fallet vid emissioner av obligationslån. För både

volymen och strukturen av arbetet är det framtida statliga lånebehovet och

sättet för dess täckande av fundamental betydelse. Prognoserna härvidlag är

svårställda och måste med nödvändighet bliva kortsiktiga.

En faktor som i hög grad kommer att verka i riktning mot arbetsminskning

för riksgäldskontoret är det s. k. inskrivningsstoppet beträffande premieobligationer.

De till följd härav successivt bortfallande arbetsuppgifterna sysselsätter

f. n. ett tjugotal personer. Under år 1964 kommer ifrågavarande arbetsvolym

att ha minskat till 50 % jämfört med år 1960, och vid början av 1970- talet kommer avvecklingen att vara så gott som total.

En annan faktor, som kan komma att verka i samma riktning i fråga om

personalbehovet, är möjligheterna till ökad mekanisering av vissa kontorsrutiner.

Det synes angeläget, att mera ingående undersökningar göres för

klarläggande av dessa möjligheter. Inom ramen för den av organisationsnämnden

företagna allmänna översynen har en första början gjorts, i det att

förutsättningarna för ett utlottningsförfarande med hjälp av en elektronisk

databehandlingsmaskin har studerats. Andra arbetsuppgifter, för vilka maskinellt

utförande eventuellt kunde ersätta det manuella, är vinstkontrollen

samt sorteringen av inlösta premieobligationer.

Här nämnda förhållanden ger två hållpunkter för den aktuella omorganisationen.

För det första bör den nya organisationen inte endast fylla de krav

på rationell indelning i arbetsenheter, som uppställes i dagens läge, utan också

vara anpassningsbar till förändringar i arbetsuppgifternas struktur. För det

andra bör det i organisationen inordnas en funktion för systematisk personalplanering,

som i detta fall kan underlätta att personalresurserna utnyttjas på

fullt effektivt sätt.

Organisationsnämndens förslag innebär att riksgäldskontoret organiseras

på tre byråer under riksgäldsdirektören (jfr bifogat organisationsschema).

Revisionen bildar en egen enhet, liksom riksdagens ekonomibyrå.

En huvudpunkt i förslaget är att man till en enda byrå sammanför arbetsuppgifter

som har att göra med dels riksgäldskontorets direkta låne- och

kreditverksamhet, inklusive emissioner, dels den rena medelsförvaltningen.

Denna byrå, i organisationsschemat benämnd finansbyrån, är också avsedd

att svara för det kontinuerliga studiet av kreditmarknaden och att tillhandahålla

fullmäktige och riksgäldsdirektören material för bedömande av lånebehov,

såväl lång- som kortfristigt.

Till en annan byrå, här kallad obligationsbyrdn, samlas i första hand alla

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränte- och premielån efter emission,

dvs. huvudsakligast de uppgifter som f. n. åvilar statsskuldboksbyrån, men

också t. ex. dragningar å premielån, vinstkontroll och kupongkontroll.

Under kanslibyrdn förlägges bl. a. personalplaneringen och den centraliserade

avlöningsuträkningen.

Byråerna bör personalmässigt sett ges en minimiorganisation, dvs. för varje

särskild arbetsgrupp (för t. ex. vinstsökning, vinstkontroll, certifikaträntor)

avdelas i stomorganisationen ett mycket begränsat antal tjänstemän. Övriga

tjänstemän, huvudsakligast biträden i de lägsta lönegraderna, redovisas under

kanslibyrån (personalsektionen). Deras inplacering på olika arbetsgrupper

sker efter särskild arbetsplan, uppgjord för en eller ett par veckor framåt

med hänsyn till de betydande fluktuationerna i arbetsmängd och ytterst

baserad på arbetstidsberäkningar.

Den byråindelning, för vilken här i korthet redogjorts, motsvarar en uppdelning

av kontorets funktioner på tre grupper, vilka torde vara tämligen klart

avgränsade från varandra. Uppdelningen framgår av organisationsschemat.

Även vid framtida ev. ändringar beträffande låneformerna torde huvudprincipen

för uppdelningen vara tillämplig, nämligen att finansbyrån sköter förberedande

utredningar samt emission, medan obligationsbyrån handhar lånets

fortsatta administration.

Genom systemet med minimiorganisation och en för hela kontoret central

personalplanering avseende viss del av biträdeskategorien vinner man den

flexibilitet i personalorganisatoriskt hänseende som nödvändiggöres av den

fluktuerande arbetsbelastningen på de olika grupperna.

I det följande behandlas de tre föreslagna byråerna var för sig, varefter

följer ett avsnitt om vardera revisionen och riksdagens ekonomibyrå.

32. Kanslibyrån

Enligt förslaget är kanslibyrån uppdelad på två sektioner, här benämnda

sekretariatet och personalsektionen.

Sekretariatet bereder flertalet ärenden, som skall föredragas inför fullmäktige,

uppsätter och expedierar fullmäktiges skrivelser, utlåtanden och

andra expeditioner samt upprättar föredragningslistor och för protokoll vid

fullmäktiges sammanträden. Vidare handlägger sekretariatet förekommande

juridiska ärenden. Skrivbyrån och diariet sorterar under denna sektion.

Personalsektionen är bl. a. central för avlöningsarbetet och personalbokföringen

beträffande tjänstemän vid riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,

riksdagsbiblioteket, riksdagens revisorer samt JO:s och MO:s expeditioner,

vidare riksdagsledamöterna, personal vid riksdagens olika kanslier samt

städerskor och portvakter vid riksdagshuset. Pensionsärenden berörande

samtliga här nämnda personalkategorier skall också beredas eller handläggas

inom sektionen.

Detta innebär en centralisering av ifrågavarande göromål, vilka f. n. är

spridda på riksgäldskontoret, ekonomibyrån och riksdagskanslierna. Den centrala

avlöningsuträkningen och personalbokföringen förutsättes ske på grundval

av en relativt enkel, månatlig rapportering från de olika tjänsteställena

resp. från kammarkanslierna beträffande riksdagsledamöterna. Personalrapportören

vid ekonomibyrån är tänkt att fungera som kontaktförmedlare mellan

riksdagsledamöterna och personalsektionen i de fall då detta kan anses

ur kommunikationssynpunkt bekvämare än direkt kontakt. Löne- och arvo
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

31

desbestämning samt skatteavdrag sker emellertid i regel utan annat informationsutbyte

mellan uträknare och mottagare än ev. överenskommelse en gång

årligen om att skatteavdrag skall göras med från tabell avvikande belopp.

Själva löneutbetalningen kan ske på samma sätt som f. n., men en fortsatt

övergång till postgiro torde medföra vissa fördelar ur arbetssynpunkt. Eventuellt

kunde beträffande riksdagsledamöternas arvoden också överenskommelse

träffas med postverket om utbetalning via postanstalten i riksdagshuset

med kvittering direkt på en arvodeslista, upptagande de ledamöter, som

inte önskar få arvodet sig tillsänt under särskild adress.

Sammanförandet till personalsektionen av göromålen beträffande avlöningar,

pensioner och personalredovisning medför flera fördelar. F. n. är tre

instanser engagerade i arvodesrutinerna beträffande riksdagsledamöterna och

riksdagens kanslipersonal, vilket torde innebära onödig omgång. Enligt förslaget

blir löne- och pensionsexpertisen koncentrerad till riksgäldskontoret,

som därmed får en samlad överblick över dessa stundom komplicerade områden.

Förslaget medför för riksdagens ekonomibyrå en ganska avsevärd

avlastning, för riksdagens kanslier en viss arbetslättnad och för lön- och

arvodestagarna åtminstone ingen försämring i servicehänseende. En viss

förstärkning blir nödvändig beträffande kanslibyråns nuvarande avlöningsdetalj,

men totalt för riksgäldskontoret och ekonomibyrån torde man genom

centraliseringen kunna räkna med en viss minskning av personalkostnaderna

(jfr avsnittet rörande riksdagens ekonomibyrå).

Vidare sker inom personalsektionen granskning av alla reseräkningar utom

riksdagsledamöternas.

Ansvarig för avlöningar, pensioner och reseräkningar är chefen för personalsektionen.

Denne har sålunda bl. a. att kontrollera avlöningslistornas

riktighet. Upprättandet av listorna är beträffande riksdagsledamöterna och

riksdagens kanslipersonal ett tämligen enkelt arbete, som förutsättes skola

utföras av biträdespersonal.

Såsom nämnts i tidigare avsnitt skall enligt förslaget den centrala personalplaneringen

ske genom personalsektionens försorg. Sektionschefen har

bl. a. till uppgift att i samråd med byråcheferna och ledarna för de mindre

arbetsenheterna inom byråerna planera för utnyttjandet av biträdespersonalen,

vilken till största deien bokföres under kanslibyrån men står till förfogande

för riksgäldskontoret i dess helhet. Planen bör göras detaljerad och

täcka en eller ett par veckor framåt i tiden. På detta sätt åvägabringas den

personella rörlighet mellan arbetsenheter och mellan byråer, som f. n. är svår

att uppnå men som är nödvändig med hänsyn till förut berörda fluktuationer

i arbetskraftsbehovet. Som exempel på arbetsenheter o. d., beträffande vilka

detaljplanering bör anses befogad, kan nämnas vinstsökning och vinstutfaetalning,

vinstkontroll, emissioner, certifikaträntor, avlöningar, expediering av

dragningslistor, kassa, ekonomibyrån.

En nödvändig förutsättning för en rationell arbetsplanering är att planeraren

har tämligen ingående kännedom inte bara om volymfluktuationerna

utan också om den tidsåtgång som kräves per mängdenhet av de olika arbetsuppgifterna.

Sektionschefen bör ha eller fortlöpande skaffa sig sådan kännedom.

Arbetsmätningar och tidsstudier torde vara motiverade beträffande de

mera biträdeskrävande arbetsrutinerna. Genom organisationsföredragandens

försorg har några undersökningar gjorts i detta syfte, och organisationsnämnden

bar i samband med förevarande översyn utfört ytterligare några sådana,

men åtskilliga rutiner återstår. Det synes därför välmotiverat att chefen för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

personalsektionen tillika blir verkets organisationsföredragande och att här

antydda framtida undersökningar bedrives av denne. Det är givetvis önskvärt,

att befattningshavaren i fråga har någon utbildning i rationaliseringsteknik.

Sektionschefen förutsättes vidare ha kännedom om de icke »fast placerade»

biträdenas kompetens för skilda arbetsuppgifter. Han bör sålunda ha goda

möjligheter att bedöma hur det konstaterade arbetskraftsbehovet skall fyllas

på effektivaste sätt.

Det bör åligga sektionschefen att fortlöpande hålla tjänstgöringsordningen

aktuell och upprätthålla ständig kontakt med byråcheferna i personal- och

rationaliseringsfrågor. I förekommande fall bör han föredraga ärenden direkt

inför riksgäldsdirektören.

Under personalsektionen är det avsett att även vaktmästarna och växeltelefonisten

skall sortera.

Beträffande löneställningen för de båda sektionscheferna torde någon av

lönegraderna A 21 eller A 23 närmast svara mot karaktären av arbetsuppgifterna.

Med hänsyn främst till att inskrivningsstoppet beträffande premieobligationer

kommer att medföra en avsevärd minskning av antalet sekretariatärenden

— de juridiska ärendena sammanhänger, enligt riksgäldsfullmäktiges

tidigare berörda yttrande, främst med kontorets depositionsrörelse — borde

övervägas att om några år minska antalet juristtjänster, vilka f. n. utgör

2% st.

33. Finansbyrån

Den föreslagna finansbyrån kan i viss mån sägas utgöra en sammanslagning

av nuvarande räkenskaps- och obligationsbyråerna. Den är tänkt att

fylla funktionen av ekonomisk central för riksgäldskontoret. Såväl lånefrågor

— innefattande både analyser av lånebehovet och själva upplåningen —

som medelsförvaltning och -redovisning faller under denna byrå. Dagslån,

skattkammarväxlar och statsskuldförbindelser skötes således här, liksom

emissionerna av ränte- och premielån. Byrån handhar också utredningar rörande

kreditmarknadsläget och sammanställer i samband därmed erforderliga

statistiska uppgifter. Inom finansbyrån utarbetas även redogörelser för

riksgäldskontorets verksamhet, i första hand den s.k. årsboken.

Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas bokföringen, som ju intimt sammanhänger

med statistikgöromålen, samt effektuerandet av myndigheternas

rekvisitioner avseende kapitalmedelsanslag. Byrån bereder vidare budgetärenden

och handhar de s. k. rörliga krediterna.

Även kassan sorterar under finansbyrån. I detta sammanhang kan nämnas,

att en besparing bör kunna ernås genom slopandet av kassaexpeditionen för

statsskuldboksärenden såsom en separat enhet. Föreståndaren synes utan

olägenhet kunna inordnas i den egentliga kassaexpeditionen, där erforderlig

biträdeshjälp torde kunna ställas till förfogande. Den speciella statsskuldboksexpeditionen

består enligt en byråns PM av den 13 oktober 1959 av, förutom

föreståndaren, två biträden.

Finansbyrån kan uppdelas på två sektioner. Den ena sysselsättes huvudsakligast

med upplåningsfrågor och utredningar samt den intermittenta emissionsverksamheten.

Den andra sektionen svarar i princip för räkenskapssidan,

inklusive kassaexpeditionen. De båda sektionerna måste emellertid med nödvändighet

få många beröringspunkter med varandra, och det torde bl. a. av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

33

den anledningen vara befogat att tillämpa någon form av gemensam ledning

under byråchefsplanet. Med tanke på de krav, som måste ställas på en souschef

vid en byrå med här ifrågavarande arbetsuppgifter, kunde en byrådirektörsbefattning

i lönegrad A 24 måhända komma i fråga. För de egentliga

sektionscheferna torde lönegraden A 21 vara lämplig.

De arbetsuppgifter som enligt förslaget åvilar finansbyrån är delvis av

den karaktären att byråchefen får en relativt ansvarsfylld ställning inom kontoret.

Detta gäller speciellt frågor som har att göra med den direkta upplåningen,

inklusive obligationsemissioner. Det förutsättes att byråchefen härvid

intimt samarbetar med riksgäldsdirektören och fullmäktiges arbetsutskott.

Eftersom nämnda frågor är centrala för riksgäldskontorets verksamhet, torde

det vara lämpligt att chefen för finansbyrån fungerar som riksgäldsdirektörens

ställföreträdare.

Ett dylikt arrangemang utgör ytterligare ett motiv för inrättande av nyss

berörda befattning som souschef inom finansbyrån. Innehavaren av en dylik

befattning kan beräknas komma att tjänstgöra som tillförordnad chef för

finansbyrån under minst tre månader årligen.

Det förtjänar här framhållas, att benämningen finansbyrån — liksom övriga

i denna rapport använda benämningar på byråer och sektioner — är att betrakta

som ett av flera tänkbara alternativ; namnfrågorna förutsättes komma

att lösas på lämpligt sätt efter det att de egentliga organisationsfrågorna funnit

sin lösning.

34. Obligationsbyrån

Denna byrås verksamhet är avsedd att omfatta dels nuvarande statsskuldboksbyråns

arbetsområde, dels de arbetsuppgifter som f. n. åvilar obligationsbyrån

och som enligt vad ovan sagts icke skall överföras till finansbyrån.

Detta innebär att till obligationsbyrån sammanföres uppgifter avseende

obligationslånens administration efter emission, med tyngdpunkten liggande

på de med statsskuldboken förknippade arbetsuppgifterna.

De olika arbetsgrupper som enligt förslaget sålunda sorterar under denna

byrå sysselsattes med bl. a. bokföring av inskrivna obligationer, utbetalning

av certifikaträntor, vinstsökning och vinstulbetalning beträffande inskrivna

premieobligationer samt kontroll av redovisade vinster, kuponger och inlösta

obligationer. Vidare utföres inom byrån de arbetsuppgifter som hör samman

med dragningar på premielån, innefattande även expediering m.m. av dragningslistor,

samt kvarvarande göromål avseende sparobligationer (rörelsegrenen

är i princip nedlagd). Byrån handlägger också sådana ärenden rörande

förkomna obligationer och förvaringsbevis, där kanslibyråns juridiska sakkunskap

inte behöver tagas i anspråk annat än ev. genom informell konsultation.

Under byrån sorterar slutligen korrespondenten ävensom den personal som

sysselsättes vid citografanläggningen. Huvudparten av kontorets valvsutrymmen

är avsedd att disponeras av denna byrå.

Såsom framgår av bär gjord uppräkning är byråns arbetsuppgifter i stort

sett av rutinkaraktär. Fullgörandet av dem kräver emellertid förhållandevis

stor personal.

Beträffande indelningen i arbetsenheter kan olika vägar väljas. En möjlighet

är att låta de ovan antydda arbetsgrupperna sortera direkt under chefen

för byrån. Man kan också sammanföra grupperna till sektioner med sek- 3

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S sand. Nr 24

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

tionschef i spetsen, vilket torde medföra visa fördelar, bl. a. därför att arbetsuppgifter

finnes, för vilka cheferna för grupperna (rekryterade från biträdeskarriären)

icke är tillräckligt kvalificerade och för vilka chefen för byrån

å andra sidan torde få anses överkvalificerad. Som exempel på dylika arbetsuppgifter

kan nämnas ledningen av arbetet med dragningarna på premieobligationslån

samt handläggning av ärenden rörande förkomna certifikat

och förvaringsbevis. Två sektionschefsbefattningar torde vara motiverade av

dels nyss nämnda förhållande, dels storleken av den personalstyrka, som det

gäller att leda.

Även vid uppdelningen på två sektioner kan man välja olika alternativ. Det

som förefaller mest välmotiverat ur funktionell synpunkt är att i enlighet med

vad som inritats på organisationsschemat inrätta en sektion för alla göromål

i samband med räntelån och en motsvarande sektion för premielån (t. v. även

sparobligationer). Den enhetlighet som på det sättet ernås inom varje sektion

torde medföra åtskilliga fördelar ur arbetssynpunkt bl. a. genom att den fasta

personalen blir speciellt förtrogen med den ifrågavarande låneformen. Även

ur kundernas synpunkt torde det vid förfrågningar o. d. vara fördelaktigt

med en relativt strikt uppdelning med å ena sidan premielånsärenden, å andra

sidan räntelånsärenden.

En annan möjlighet är att göra sektionsindelningen på basis av — uttryckt

med viss förenkling — huruvida obligationerna är inskrivna eller icke, varigenom

man skulle erhålla en statsskuldbokssektion och en sektion för ärenden

utan samband med inskrivna obligationer.

Hur uppdelningen än göres, måste varje sektion tilldelas sitt särskilda valv

och även inom sektionerna torde det bli behov av separata valvsenheter. De

befintliga valven är redan f. n. uppdelade i flera från varandra skilda avdelningar,

varför valvsfrågan icke torde behöva inverka på bedömningen av

byråns sektionsindelning.

Den nuvarande valvsavdelningen inom statsskuldboksbyrån förutsättes

successivt avvecklas allteftersom konsekvenserna av inskrivningsstoppet beträffande

premieobligationer gör sig gällande. Valvsgöromålen torde därefter

utan olägenhet kunna fullgöras genom sektionernas försorg.

Såsom ovan nämnts är obligationsbyråns arbetsuppgifter inte i och för sig

av särskilt kvalificerad art. Det kan därför måhända ifrågasättas om byråchefsgraden

i detta fall är tillräckligt motiverad. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna

är mångskiftande samt till att arbetsvolymen och även personalen

är stor kan det dock vara motiverat att t. v. placera chefen för byrån i

lönegrad B 1.

Sektionschefernas arbetsuppgifter och ställning synes närmast svara mot

någon av lönegraderna A 19 eller A 21.

Det förtjänar slutligen framhållas, att den tendens till minskning i arbetskraftsbehovet,

varom inledningsvis nämnts, kommer att göra sig gällande i

främsta rummet beträffande här omhandlade byrå. Detta medför att såväl

sektionsindelningen som lönesättningsfrågorna i vart fall torde få omprövas

inom de närmaste fem eller tio åren.

35. Revisionen

Den nuvarande revisionsbyrån har till huvudsaklig uppgift att

a) granska bokföringen jämte tillhörande verifikationer;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960 35

b) granska avlönings- och pensionslistor, reseräkningar samt tjänsterna

triklar;

c) företaga inventeringar.

Bokföringsgranskningen är total, dvs. varje verifikation granskas mot journalen.

övergång till stickprovsvis granskning torde kunna ske utan olägenhet,

vilket skulle innebära en betydande minskning av revisionsarbetet. Kontorets

egen revision av räkenskaperna kan över huvud taget skäras ned betydligt

genom att kontroller inlägges i själva bokföringsrutinerna inom finansbyrån.

Det under b) härovan angivna granskningsarbetet kommer enligt organisationsförslaget

att huvudsakligast åvila chefen för personalsektionen inom

kanslibyrån. Härmed slopas den nuvarande dubbleringen av personalbokföringen.

Den egentliga revisionen i dessa avseenden inskränkes till stickprovsvis

granskning av avlönings- och pensionslistor. Vid denna revision kan den

inom kanslibyrån gjorda personalbokföringen tjäna som underlag.

Inventeringarna förutsättes bibehållas såsom en revisionsfunktion.

Den inom kontoret bedrivna revisionsverksamheten skulle alltså vid här

föreslagen omorganisation få en relativt blygsam omfattning. Revisionen

kunde lämpligen handhas av en tjänsteman i lönegrad A 23 med tjänstebenämningen

förste revisor. Till sin hjälp torde han ha behov av ett eller ett

par biträden. Såsom framgår av organisationsschemat är revisionsavdelningen

avsedd att vara helt fristående från byråerna.

De här redovisade inskränkningarna av revisionsgöromålen betingas i

första hand av den ändrade organisationen, som kan sägas innebära att revision

i en del fall ersättes av kontroll inom vederbörande byrå. I sammanhanget

förtjänar också nämnas att riksdagens revisorer enligt sin instruktion

liar till åliggande att utföra viss revision av riksgäldskontoret. I nämnda instruktion

ålägges nämligen revisorerna att »undersöka, om detta verk kommit

i behörigt åtnjutande av de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar

samt om verkställda utbetalningar varit överensstämmande med gällande

beslut och föreskrifter; att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige

samt riksgäldskontorets ämbets- och tjänstemän ställt sig de för detta verk

gällande stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit

och vårdat vad dem för övrigt ålegat eller varit anförtrott». Även om denna

föreskrift icke fattas så, att riksdagens revisorer normalt skulle utföra fullständig

kameral revision i egentlig mening, måste det anses betydelsefullt att

ett från riksgäldskontoret fristående organ har att kontrollera att kontorets

egen interna revision bedrives på ett effektivt sätt.

36. Riksdagens ekonomibyrå

Undersökningen har i första hand inriktats på vad som i översikten över

den nuvarande organisationen kallats ekonomibyråns kontor. Vidare har avgränsningsproblemen

rörande ekonomibyråns kompetens i förhållande till

talmanskonferensen, kanslideputerade, utskottssekreterarna m. fl. icke ansetts

ingå i uppdraget. Vissa av dessa problem har tagits upp av 1958 års kommitté

för riksdagens personalorganisation i ett den 2 juli 1959 avlämnat betänkande.

Kommittén föreslår att behandlingen av vissa personalfrågor avseende

hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän centraliseras till en riksdagens

personalbudget nämnd. Betänkandet har ej slutbehandlats, men det synes icke 4

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. S sand. Nr 2b

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

sannolikt att kommitténs tanke att låta chefen för ekonomibyrån vara sekreterare

i nämnden kommer att realiseras.

För organisationsnämndens undersökning har därför utgångspunkten varit,

att de eventuella förändringarna i riksdagens personalorganisation inte

kommer att i någon väsentlig mån påverka ekonomibyråns ställning och

uppgifter.

Arbetet inom byrån uppvisar betydande växlingar under året, eftersom

arbetsuppgifterna så nära anknyter till riksdagsarbetet. De är dessutom företrädesvis

av den karaktären, att de måste utföras utan dröjsmål. Den ojämna

belastningen gör arbetskraftsbehovet förhållandevis svårbedömt. Då riksdagsarbetet

i flera avseenden är beroende av uppgjorda tidsscheman kan

emellertid många av ekonomibyråns arbetstoppar förutses. Det torde för

ekonomibyrån liksom för riksgäldskontoret — enligt vad tidigare anförts i

denna rapport — vara lämpligt att fastställa en minimiorganisation och låta

belastningstopparna enligt särskild plan utjämnas med hjälp av personal

från riksgäldskontorets kanslibyrå.

Arbetet med uträkning och granskning av arvoden, löner och pensioner

bör, som förut nämnts, i sin helhet överflyttas till riksgäldskontoret.

Vid undersökningarna har från nämndens sida under hand föreslagits slopande

av den detaljerade statistiken över riksdagstrycket. Denna förändring

har redan vidtagits, vilket inneburit en icke obetydlig minskning av de arbetsuppgifter

som ålegat kontorsskrivaren.

Centraliseringen av arbetet med avlöningar m. m. till riksgäldskontoret

medför en relativt betydande minskning av arbetskraftsbehovet för ekonomibyråns

kontor. En tjänsteman i lönegrad A 19 (vikariatslön) — som egentligen

innehar tjänst i A 17 i riksgäldskontoret — är f. n. ansvarig för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Därjämte tages ett kontor sbiträde i lönegrad A 5

till cirka tre fjärdedelar i anspråk för avlöningsarbetet. Kontorsbiträdet har

i övrigt huvudsakligen skrivarbete. Denna kontorsbiträdestjänst föreslås

utgå i likhet med nämnda tjänst i lönegrad A 19. Skrivarbetet torde kunna

överlåtas på skrivbyrån medan kontorsskrivaren övertager återstående smärre

biträdesgöromål.

Personalbehovet på riksdagens ekonomibyrås kontor kan med de uppräknade

förändringarna uppskattas till normalt tre tjänstemän. En av dessa

skall vara närmaste chef för ekonomibyrån i dess helhet, en skall sköta de

administrativa uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning

samt en slutligen skall handha kontakten med riksdagsledamöterna,

granska vissa räkningar och sköta byråns löpande kontorsgöromål.

Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna återfinnes i bilaga D.

Ifrågavarande tjänster föreslås lönegradsplacerade enligt följande:

1 byrådirektör A 24

1 revisor A 19

1 kontorsskrivare A 10

Vid bedömningen av lönegradsplaceringen för chefen för ekonomibyrån

bör beaktas, att dennes befogenheter är relativt begränsade och att den beslutande

funktionen i de flesta fall utövas av dels riksgäldskontoret och fullmäktige,

dels talmännen och kanslideputerade. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter

omfattar tre skilda områden. För det första ansvarar han för vården

av riksdagshuset, vilket innebär en direkt fastighetsförvaltande funktion,

såsom kontakt med entreprenadfirmor samt övervakande av repara
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 19t>0

37

tions- m. fl. arbetens utförande. Beslut om större arbeten fattas av riksgäldsfullmäktige.

Det andra arbetsområdet avser ansvaret för ekonomibyråns åligganden

vad gäller riksdagstrycket. För det tredje fyller chefen för byrån den

allmänna uppgiften som ledare för byråns personal. Den direkta arbetsledningen

beträffande huvudparten av de anställda utövas emellertid av dels

övervaktmästaren, dels maskinmästaren.

Dessa arbetsuppgifter torde, i den mån jämförelser kan göras med statsförvaltningen

i övrigt, ungefärligen motsvara den här föreslagna lönegraden.

Förslaget innebär alltså en sänkning från byråchef till byrådirektör. Detta

motiveras dels av här antydda kvalitativa aspekter, dels av att den föreslagna

överflyttningen av avlönings- och pensionsgöromål från ekonomibyrån till

riksgäldskontoret påverkar chefens ansvarsvolym.

Den föreslagna revisorstjänsten motsvarar i stort sett den tjänst som f. n.

uppehälles i lönegrad A 21. En återgång till tjänstens ordinarie grad, A 19,

synes befogad, med hänsyn till dels arbetsuppgifternas karaktär, dels att

motivet till den år 1956 företagna höjningen till lönegrad Ae 21, nämligen

skillnaden i löneställning mellan byråchefen och hans närmaste man, bortfaller

med här föreliggande förslag rörande chefens lönegrad.

Beträffande kontorsskrivartjänsten innebär förslaget ingen förändring i

lönegradshänseende.

4. STUDERADE ARBETSRUTINER

Såsom inledningsvis nämnts har vid översynen av riksgäldskontorets organisation

också några av de mera personalkrävande arbetsrutinerna studerats.

Syftet härmed var dels att undersöka huruvida arbetsförenklingar, eventuellt

genom mekanisering, kunde företagas, dels att framskaffa värden för tidsåtgång,

möjliggörande bedömning av personalbehovet för ifrågavarande arbetsuppgifter.

De rutiner, som sålunda studerats, är dragningar på premielånen, vinstkontroll

samt vinstsökning och -utbetalning.

I det följande ges en summarisk redovisning av undersökningarnas resultat.

Dragningar på premielånen

Möjligheterna har undersökts att ersätta nuvarande manuella dragningsförfarande

med ett maskinellt, närmare bestämt genom generering av slumptal

med elektronisk databehandlingsmaskin. Avsikten med dessa undersökningar

har varit att mycket grovt ge en bild av möjligheterna ur såväl teknisk

som ekonomisk synpunkt. Resultatet har visat sig positivt ur båda dessa

synpunkter, och förutsättningar synes föreligga att genom en övergång till

dylik maskinell utlottning ernå besparingar. Kontakt i frågan har tagits med

dels statistiska centralbyrån — vars maskincentral om någon tid kommer

att kompletteras med en maskin av typ IBM 7070 -— dels en särskild sakkunnig,

laboratorn i numerisk analys vid Lunds universitet, C. E. T. Fröberg.

En omläggning av dragningsförfarandet efter de antydda linjerna skulle

genom ökade integreringsmöjligheter medföra bättre förutsättningar för en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1960

maskinell vinstkontroll samt gynnsamt påverka arbetet med framställning

av dragningslistor.

Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att personalen, enligt intervjuer

med ifrågavarande tjänstemän, betraktar det nuvarande dragningsarbetet

som inte bara monotont utan dessutom synnerligen tröttande på grund av

den anspänning av uppmärksamheten, som erfordras under den hela arbetsdagen

pågående dragningsproceduren. Ur denna synpunkt synes arbetsuppgiften

sålunda, även bortsett från rena kostnadsfaktorer, vara lämplig för

automatisering.

Det torde med de framkomna resultaten få anses befogat att riksgäldskontoret

föranstaltar om närmare undersökningar på basis av de nu företagna,

vilka närmare redovisas i bilaga A1. Under hand har från Svenska Penninglotteriet

AB inhämtats, att intresse föreligger för ett samgående, för den

händelse en tillfredsställande lösning framkommer.

Vinstsökning och vinstutbetalning rörande inskrivna premieobligationer

Denna arbetsgrupp bestod vid undersökningstillfället av 9% tjänstemän.

Arbetsstudierna ger vid handen att man efter en del förenklingar i rutinerna

(Bilaga B1) kan för år 1960 räkna med ett genomsnittligt behov, som avsevärt

understiger nyssnämnda antal tjänstemän. Arbetsvolymen är emellertid

synnerligen fluktuerande, bl. a. beroende på olika tidsintervall mellan dragningarna

samt variationer i vinstantalet.

Stomorganisationen synes för dessa arbetsuppgifter lämpligen böra upptaga

två tjänstemän, medan det periodvis ökade behovet fylles genom personalsektionens

försorg. Till följd av den minskning i arbetsmängden, som

blir en följd av inskrivningsstoppet, blir personalbehovet år 1964 mindre än

hälften jämfört med 1960, och år 1975 kommer arbetsuppgifterna i fråga att

i det närmaste helt försvinna.

Vinstkontroll

Arbetsgruppen för vinstkontroll bestod vid undersökningstillfället av 5V2

tjänstemän (4y2 från den 1/1 1960). Under år 1960 skulle, enligt de gjorda

arbetsstudierna (Bilaga C1), vid oförändrad rutin åtgå ca 4 900 arbetstimmar,

motsvarande en genomsnittlig arbetsstyrka av 3,2 tjänstemän.

Med hänsyn till de ganska kraftiga fluktuationerna torde det vara lämpligt

att i stomorganisationen avdela 2% tjänstemän (en halvtidstjänst finnes även

f. n.) för ifrågavarande arbetsuppgifter och fylla det ytterligare behovet, då

sådant förekommer, med biträden från kanslibyråns personalsektion. Såsom

nyss nämnts torde vinstkontrollen, om dragningarna kommer att utföras med

hjälp av datamaskin, med fördel kunna läggas om till maskinell rutin.

Härovan förekommer, liksom i en del av bilagorna, att arbetskraftsbehovet

uttryckes i antal tjänstemän. Vid den därmed företagna evalveringen från

arbetstimmar (inkl. spilltid) har beräknats att en tjänsteman åtnjuter 25

dagars semester, är sjukledig 8 % och tjänstledig av annan anledning 6 %

av årets arbetsdagar. Dessa siffror bygger huvudsakligen på statistik från

riksgäldskontoret.

1 Ej tryckt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

39

5. ALLMÄNNA SYNPUNKTER RÖRANDE GENOMFÖRANDET AV

FÖRSLAGET

Det här framlagda förslaget till ändringar inom riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå är avsett att i första hand ge ramen till en ny organisation.

Flera frågor, vilka bedömts vara av sekundär betydelse, har i denna

rapport förbigåtts, ehuru de varit föremål för studium i samband med översynen

och i åtskilliga fall diskuterats med riksgäldsdirektören eller andra

befattningshavare inom verket. Som exempel på dylika frågor kan nämnas

inplaceringen i organisationen av arbetsuppgifter som postöppning samt upphandling

av kontorsutensilier m. in., där alternativa lösningar är möjliga

inom ramen för organisationsförslaget.

Undersökningen har givit vid handen, såsom framgått av bl. a. närmast

föregående avsnitt, att personalen vid vissa arbetsenheter i framtiden bör

kunna minskas även vid bortseende från en minskad arbetsvolym. Vid en

omorganisation enligt förslaget kommer vidare en del befattningar att utgå,

i första hand två byråchefsbefattningar inom riksgäldskontoret. Det torde

finnas skäl att i avvaktan på fastställandet av ny personalorganisation icke

fylla inom kontoret uppkommande vakanser annat än då särskilda skäl föreligger.

Med hänsyn till dels att åtskilliga befattningshavare står i tur att avgå

med pension inom de närmaste åren, dels att avgång av andra'' skäl kan förutsättas

komma att ske i ungefär samma utsträckning som f. n. kan en ganska

avsevärd minskning av antalet anställda komma till stånd inom en förhållandevis

kort tidrymd.

Vid övergång till en organisation enligt föreliggande förslag synes det vara

av vikt att särskilt revisionsavdelningens arbetsuppgifter och arbetssätt noga

fixeras, vilket förutsättes ske i samarbete med riksdagens revisorer. För förste

revisorn bör sålunda uppgöras en detaljerad konfidentiell arbetsinstruktion.

Även beträffande ekonomibyrån torde det finnas anledning att närmare fastställa

befogenhetsgränser m. in., exempelvis i fråga om fastighetsarbeten samt

inköp av inventarier.

Slutligen förtjänar än en gång att framhållas den betydelse som en fortlöpande

rationaliseringsverksamhet har då det gäller kontorsarbete av det

slag som bedrives inom riksgäldskontoret. Genom metodstudier för olika

rutiner framkommer möjligheter till arbetsförenklingar, och genom arbetsmätningar

kan personalplaneringen effektiviseras. Organisationsnämndens

tidsstudiegrupp, som redan i samband med denna översyn medverkat i vissa

arbetsstudier, torde även fortsättningsvis kunna ställas till förfogande för

uppdrag inom kontoret

opaginerad Kontrollera mot PDF

STATENS OR&ANtSATlONSNAMND

tf*-

O

ORGANISATIONSSCHEMA

ÖVER R1KSGÅLDSK0NT0RET

REVISION

obugations&yran

KANSLI BYRÅN

"RIKSDAGEN

RIKSG ALDS EU LLM AKT I GE

BANKOUTSKOTTET

EMlSSIONSiCKTlOH

SEKRETARIAT

PERSONALSEKT1W

yw> intj,

orftaw’iv»V»ovi4u-d#f
to

I C*«»nCfk<t Vttfcl- * I

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1960

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

41

Bilaga A

Utlottning på premieobligationer med elektronisk databehandlingsmaskin.

Bilaga B

Vinstsökning och vinstutbetalning rörande inskrivna premieobligationer.

Vinstkontroll.

Bilaga C

(Bilagor A—C har ej tryckts.)

Skiss till arbetsfördelning för riksdagens ekonomibyrå

Bilaga D

Riksdagshus
vården
-

Riksdagstrycket

Personalled
ningen
-

Byrådirektören åligger

att efter dagliga rapporter från materialförvaltaren och

övermaskinisten beträffande riksdagshusets skick m. m. vidtaga

nödvändiga åtgärder;

att infordra anbud å fastighetsarbeten samt verkställa

fullmäktiges beslut i dessa ärenden;

att för närmaste treårsperiod årligen uppgöra förslag till

plan för reparations- och ändringsarbeten inom riksdagshuset;
att

med tillämpning av de bestämmelser som utfärdas av

riksgäldsfullmäktige besluta i frågor rörande dels uthyrning

av lokaler i riksdagshuset, dels tillstånd till parkering

på riksdagshusets plan;

att inom av fullmäktige fastställda befogenhetsgränser

inköpa inventarier och förnödenheter för riksdagens och

riksdagshusets behov;

att infordra samt granska anbud å tryckning och bindning

av riksdagens protokoll med bihang m. m.;

att tillse, att tryck för riksdagens räkning utföres och

distribueras på för staten ekonomiskt förmånligaste sätt;

att vara föreståndare för riksdagens kanslis tryckeriavdelning;
att

ansvara för arbetets behöriga gång inom ekonomibyrån

;

att anställa städerskor och portvakter;

att upprätta semesterplan samt pröva ledighetsansökningar

innan de underställes fullmäktige för beslut samt

att tillse, att under tider då riksdagen icke är samlad

övertalig å ekonomibyrån årsanställd personal i möjligaste

mån placeras hos andra statliga myndigheter.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 24 dr 1960

Riksdagstrycket

Revisorn åligger

att till trycket befordra från riksdagens kamrar och ut- skott mottagna manuskript;

att föra för tryckets numrering och preliminära registre- ring erforderliga anteckningar1;

att vara biträdande föreståndare för riksdagens kanslis

tryckeriavdelning2;

att bokföra och redovisa vid försäljning av riksdagstryck

m. m. influtna medel samt

Räkningsgransk-

ning

att granska inkommande räkningar utom rese-, bokbin- deri- och tryckeriräkningar.

Riksdagsleda-

möterna

Kontorsskrivaren åligger

att handha kontakten med riksdagsledamöterna beträf- fande resor, skatteavdrag m. m.;

Riksdagstrycket

att granska riksdagsledamöternas reseräkningar;

att granska räkningar avseende tryckning och bindning;

att enligt särskilda föreskrifter granska debiteringsnotor

från tryckerierna;

Övrigt

att ombesörja distributionen av det bundna trycket3;

att upprätta sakregister över väckta motioner i riksdagens

kamrar och föra anteckningar över riksdagsskrivelser;

att årligen inventera i riksdagshuset befintliga konstverk,

mattor, skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier och föra

härför erforderliga anteckningar;

att prenumerera på tidningar för kamrarnas räkning;

att lämna personalrapporter till riksgäldskontoret samt

att sköta löpande kontorsgöromål.

1 Liggarna kan ersättas av ett kortregister kompletterat med en bordläggningslista.

2 Revisorn börjar och slutar arbetet en timme senare än den övriga personalen.

3 Riksgäldskontorets citografregister bör utföra påtryckningen av adresslappar och fraktgodssedlar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.