Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960

1960-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:32, Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960

1

Nr 32

Utlåtande i anledning au våckt motion ungaende utgivande av eu

matrikel över riksdagens ledamöter.

I skrivelse till banko utskottet den 23 mars 1960 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

upptagit frågan om utgivande av en matrikel över riksdagens

ledamöter och därvid anfört följande.

Riksdagen biföll den 22 april 1959 bankoutskottets utlåtande nr 19, som

föreslog, att styrelsen för riksdagsbiblioteket skulle fortsätta utredningsarbetet

rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen

och publiceringen av en matrikel över riksdagens ledamöter och för utskottet

framlägga de förslag styrelsen funne motiverade.

Med anledning härav får styrelsen anföra följande, varvid styrelsen inledningsvis

vill något närmare beröra förhållandena i våra grannländer under

förnyad erinran om att motsvarande publikationer finnas i flertalet länder.

1 Danmark utgav »Riksdagens Rureau» 1899—1915 efter varje folketingseller

landstingsval häften med biografier men utan porträtt av resp. kammares

ledamöter. På initiativ av utrikesdepartementet och med hänvisning

till det ökade nordiska samarbetet och allmänhetens intresse återupptogs

utgivandet 1956 i form av en publikation Folketinget 1956 med porträtt.

Den senaste upplagan omfattar 248 sidor och inledes med en redogörelse för

riksdagsbyggnaden, grundlagar, vallagar och arbetsordning jämte presidium

och partigruppering. Härefter följer den egentliga matrikeldelen. Slutligen

i edovisas folketingets »aldersordensliste», regeringsmedlemmar, som

icke äro riksdagsmän, de senaste 27 årens valresultat, tillkomsten av olika

departement, regeringens partiprogram, partistyrelser, folketingets »kontorer»

och platsfördelningen i folketingssalen. F. n. pågår undersökningom

handbokens översättning till främmande språk. Man avser att utge en ny

upplaga så snart som möjligt efter varje folketingsval. 1959 utkom ett

supplement Nye medlemmer i folketinget 1957—1959 (20 sid.).

Beträffande Danmark må slutligen tilläggas, att detta land har presterat

eu omfattande och betydande samt utförlig biografering av sina riksdagsmän.

1 k inland hetei motsvarande publikation Finlands Itiksdag, utgiven sedan

1.123 med poiträtt. Den baseras tämligen fullständigt på riksdagsmännens

egna uppgifter, som ej enhetliggöras eller kompletteras. Ej heller sker

några strykningar, varför matrikeln är mycket ojämn. Den senaste är Finlands

Riksdag 1953—1961 (tryckt 1958, 148 sid.).

Medan Danmark och Finland har eu alfabetisk uppställning av matriklarnas

huvuddel, har man i Norge en uppställning efter valkretsar i sin

motsvarande publikation, utgiven sedan 1900 med porträtt. Den norska

matrikeln inledes med en plan över stortingssalen, redovisning av valdistrikt

och namnregister. Efter den egentliga matrikeldelen följer presidierna, lagtinget,

utskotten, partistyrelserna, Nordiska rådet, Europarådet, interparla
Bibang

till riksdagens protokoll 1960. 8 sand. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960

mentariska gruppen, pensionsstyrelsen för stortinget, biblioteksstyrelsen,

valöversikt, partisammansättning, ålderslista, redovisning av återval och

nyval samt valstatistik. Den senaste är Stortinget 1958—1961, utgiven 1958

(122 sid.).

Styrelsen föreslår, alt den svenska riksdagsmatrikeln utformas med ungefär

samma biografiska redovisning som den danska. I proportion till denna

skulle den egentliga matrikeldelen i den svenska publikationen omfatta 316

sidor.

Utöver den rent biografiska delen föreslås alt publikationen begränsas till

att innehålla eu kortare inledning om arbetets karaktär och syfte. Eventuellt

torde en översikt över placeringen i kamrarna i förening med en förteckning

efter anciennitet befinnas lämplig.

Publikationen skulle härigenom komma att omfatta cirka 21 ark.

I de yttranden, som redovisas i bankoutskottets utlåtande 1958: 14, finnas

två skilda alternativ representerade.

Enligt det första alternativet skulle ett förlag åtaga sig utgivandet på eget

förlag. Som förutsättning för dess kostnadsberäkning gällde att riksdagsbiblioteket

skulle leverera allt biografiskt material jämte fotografier. Förlaget

skulle då förbinda sig att leverera 500 exemplar till riksdagen för en

kostnad av 7 000 kronor. Dessutom skulle erforderligt supplementhäfte utgivas

vartannat år. Förlaget räknade med en total upplaga av 2 000 exemplar

och ett bokhandelspris ä kr 23: 50. Om försålt exemplar kan beräknas ge en

bruttovinst på 50 procent för förlaget, skulle det fordras cirka 600 försålda

exemplar för att uppnå en vinst av 7 000 kr. Med den av riksdagen betalade

summan skulle vinsten stiga till 14 000 kr., d. v. s. ungefärligen svara mot

den tryckningskostnad, som biblioteksstyrelsen i nämnda utlåtande hade beräknat.

Rimligtvis torde förlaget ha kalkylerat med en total försäljningssiffra

av minst 1 500 exemplar, då hela upplagan anslagits till 2 000. Då

kostnaderna äro kalkylerade för ungefär två år sedan, torde de böra något

uppräknas, vartill kommer alt förlaget räknat med 18 ark. Nuvarande arkkostnad

beräknas till omkring 800 kr.

Biblioteksstyrelsens förslag utgjorde det andra alternativet, varvid manuskriptet

avsågs att färdigställas i riksdagsbiblioteket, som skulle beställa

tryckningen och ombesörja korrekturläsningen.

Om man räknar med dagens arkkostnad (800 kr.), skulle tryckningskostnaden

belöpa sig till ungefär 17 000 kr. Om man kalkylerar med en försäljning

av 1 000 ex. med ett pris av lägst 10 kr. och distributionen genom

riksdagens ekonomibyrå samt en jämförelsevis obetydlig försäljningskostnad,

skulle detta alternativ kunna ställa sig något gynnsammare. Vid distribution

genom bokhandeln blir givetvis försäljningskostnaderna betydande.

Då en riksdagsmatrikel enligt styrelsens mening hör till de publikationer,

som lämpligen bör utgivas av riksdagen eller dess organ, vill styrelsen

förorda ett utgivande genom riksdagsbibliotekets försorg.

Arbetet torde lämpligen kunna igångsättas i maj månad 1960 och inkommet

material bearbetas under sommarmånaderna, varefter komplettering på

grundval av ändringarna, förorsakade genom höstens val, ombesörjas omedelbart

efter valen. Tryckningen torde då kunna bli färdig till början av

1961 års riksdag.

Då det är svårt att mera exakt beräkna arbetets omfattning, vill styrelsen

dock påpeka, att någon förstärkning av arbetskraften kan ifrågakomma,

förslagsvis en assistent under åtta månader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960 3

Frågan om supplement torde lämpligen böra upptagas efter matrikelns

färdigställande.

Styrelsen får slutligen erinra om att kommittén för firandet av representationsreformens

100-årsjubileum beslutat »bringa till styrelsens för riksdagsbiblioteket

kännedom att det enligt kommitténs uppfattning vore angeläget

att det motionsvis framförda förslaget om utgivande exempelvis vart

fjärde år av en utförligare matrikel över riksdagens dåvarande ledamöter

förverkligades eller att — om nämnda förslag icke komme att bifallas —

de uppgifter, som skulle ha ingått i en sådan matrikel, dock insamlades vid

varje valperiods början, lämpligen i samband med infordrandet av uppgifter

till de sedvanliga förteckningarna över kamrarnas ledamöter, samt

att detta material arkiverades genom riksdagsbibliotekets försorg».

över framställningen har utskottet inhämtat utlåtande från fullmäktige

i riksgäldskontoret, som uttalat följande:

Fullmäktige har redan i tidigare sammanhang (se härom bankoutskottets

utlåtande nr 14/1958 A) givit sin anslutning åt tanken på utgivningen av

en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter. Såsom fullmäktige härvid

framhållit måste det nämligen otvivelaktigt betecknas såsom en brist,

att en sådan matrikel hittills icke utgivits i vårt land. Det är emellertid i

rådande läge särskilt angeläget att tillse, att den därmed förenade kostnaden

icke blir större än som skäligen kan anses svara mot värdet av eu

matrikel av ifrågavarande slag. Biblioteksstyrelsens i ärendet gjorda framställning

innefattar icke någon fullständig kostnadsberäkning; en sådan

skulle, om däri inkluderas kostnaderna jämväl för den arbetskraft, som

inom riksdagsbiblioteket skulle sysselsättas med hopsamling och redigering

av allt material, ävensom diverse utgiftsposter för material, distribution

etc., sannolikt icke komma att understiga 30 000 kronor. Om man vidare,

med godtagande av biblioteksstyrelsens förslag om ett pris av 10 kronor per

exemplar räknar med att genom viss försäljning få in ett belopp av förslagsvis

högst 5 000 kronor — biblioteksstyrelsens antagande om en försäljningssiffra

av 1 000 exemplar torde få bedömas såsom alltför optimistisk

— skulle man komma fram till en nettokostnad av omkring 25 000

kronor. Fullmäktige anser för sin del icke att denna kostnad är av den storleksordning,

att den bör hindra ett realiserande av tanken på utgivningen

av en fylligare matrikel över riksdagens ledamöter; och fullmäktige vill

därför nu tillstyrka, att uppdrag lämnas styrelsen för riksdagsbiblioteket

att i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget ombesörja

utgivningen av en sådan matrikel samt att för ändamålet erforderligt

belopp, beräknat till 25 000 kronor, anvisas för budgetåret 1960/61 såsom

reservationsanslag till Riksdagsbiblioteket: Utgivande av matrikel över

riksdagens ledamöter. Uppdraget torde böra tills vidare begränsas till en

matrikel avseende riksdagens sammansättning efter höstens andrakammarval.

Frågan om fortsatt utgivning av matrikeln och om supplement till densamma

torde böra upptagas till prövning först framdeles, sedan närmare

erfarenheter vunnits beträffande ifrågavarande utgivningsarbete.

Såsom biblioteksstyrelsen avsett, torde arbetet med matrikelns utgivning

böra påbörjas i så god tid, alt matrikeln kan finnas tillgänglig om möjligt

redan från början av 1961 års riksdag.

Fullmäktige vill slutligen understryka angelägenheten av att arbetet med

matrikelns utgivning planeras och genomföres på sådant sätt, alt ett fullgott

resultat ernås till lägsta möjliga kostnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 32 är 196Ö

Utskottet har vi sammanträde den 3 maj 1960 beslutat, att för närvarande

icke framlägga något förslag för riksdagen med anledning av styrelsens för

riksdagsbiblioteket framställning angående utgivande av en matrikel över

riksdagens ledamöter, varom anmälan jämlikt § 21 riksdagsstadgan gjorts

till riksdagens kamrar.

I anledning av denna anmälan har inom första kammaren herr Birger

Andersson väckt en till bankoutskottet hänvisad motion nr 690, i vilken

hemställes, att riksdagen måtte besluta, att en porträttmatrikel över riksdagens

ledamöter måtte utgivas vart fjärde år i anslutning till ordinarie andrakammarval

i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen för riksdagsbiblioteket

föreslagit i skrivelse till bankoutskottet den 23 mars 1960.

Som motiv för sin hemställan har motionären anfört följande.

Som såväl styrelsen för riksdagsbiblioteket som fullmäktige i riksgäldskontoret

framhållit i detta ärende är det en brist, att i vårt land alltjämt

icke finnes en porträttmatrikel med biografier över riksdagens ledamöter.

Det torde icke kunna bestridas, att en dylik publikation skulle vara till avsevärd

nytta för såväl pressen och den politiskt intresserade allmänheten

som riksdagen själv. Detta har man uppenbarligen klart insett bl. a. i våra

tre nordiska grannländer, som — enligt vad som utförligt redovisas i

biblioteksstyrelsens framställning — alla förfogar över en utförlig, periodiskt

utgiven riksdagsmatrikel.

Vår gällande valordning lämnar som bekant föga utrymme för det personliga.

En biografisk redovisning av folkrepresentationen bör kunna bidraga

till att skingra partianonymiteten och befordra bättre personliga

kontakter mellan valda och väljare. En parlamentarisk porträttmatrikel

fyller även en icke obetydlig politisk-demokratisk funktion.

Den här behandlade frågan är just nu särskilt aktuell, då det nämligen

är mycket lämpligt att den första matrikelutgåvan — liksom följande nya

upplagor — presenterar den relativt förnyade personuppsättningen efter ett

andrakammarval. Skall den sålunda, som önskvärt är, kunna utkomma redan

under våren 1961, måste positivt beslut i ärendet fattas senast i mitten

av kommande höstsession.

Utskottet

Frågan om utgivningen av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter

var senast förra året föremål för riksdagens prövning. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 19 framhöll utskottet, att det kunde förtjäna

närmare ntredas huruvida icke en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter

borde utgivas i riksdagens regi. Utskottet fann därför lämpligt —

utan att föregripa den prövning av ärendet som senare kunde komma till

stånd — att styrelsen för riksdagsbiblioteket fortsatte utredningsarbetet

rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen och

publiceringen av en dylik matrikel och för utskottet framlade de förslag

styrelsen funne motiverade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 32 är 1960

5

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i skrivelse den 23 mars 1960 föreslagit

att en matrikel skulle utgivas genom riksdagsbibliotekets försorg. I

anledning härav har utskottet, såsom redovisats i anmälan för riksdagens

kamrar, beslutat att för närvarande icke framlägga något förslag för riksdagen

i ämnet.

I den föreliggande motionen föreslås att beslut skall fattas om att en porträttmatrikel

måtte utgivas vart fjärde år i anslutning till ordinarie andrakammarval

i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens för riksdagsbiblioteket

nämnda förslag.

Utskottet anser sig icke på grundval av den förebragta utredningen kunna

biträda motionärens yrkande, eftersom utskottet icke känner sig helt övertygat

om att värdet med den ifrågasatta publikationen skulle motsvara kostnaderna

för denna. Ett definitivt ställningstagande bör emellertid kunna

träffas längre fram och i avvaktan härpå synes det inom riksdagsbiblioteket

pågående utredningsarbetet böra fortsätta. I enlighet med en tanke som

framförts av kommittén för firandet av representationsreformens 100-årsjubileum

är utskottet, under förutsättning att någon erinran häremot icke

framkommer från riksdagen, berett hemställa till styrelsen för riksdagsbiblioteket

att tills vidare vid varje valperiods början låta insamla och sammanställa

utförligare biografiska uppgifter rörande riksdagens ledamöter samt

hålla dessa sammanställningar tillgängliga för allmänheten.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att motionen I: 690 — i den

mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört — icke skall till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 maj 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler,

Aspling och Yngve Nilsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Regnéll,

Löfgren, Hagnell, Bengtsson i Landskrona och Hamilton.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.