Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960
1960-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1960:32, Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960
1
Nr 32
Utlåtande i anledning au våckt motion ungaende utgivande av eu
matrikel över riksdagens ledamöter.
I skrivelse till banko utskottet den 23 mars 1960 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
upptagit frågan om utgivande av en matrikel över riksdagens
ledamöter och därvid anfört följande.
Riksdagen biföll den 22 april 1959 bankoutskottets utlåtande nr 19, som
föreslog, att styrelsen för riksdagsbiblioteket skulle fortsätta utredningsarbetet
rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen
och publiceringen av en matrikel över riksdagens ledamöter och för utskottet
framlägga de förslag styrelsen funne motiverade.
Med anledning härav får styrelsen anföra följande, varvid styrelsen inledningsvis
vill något närmare beröra förhållandena i våra grannländer under
förnyad erinran om att motsvarande publikationer finnas i flertalet länder.
1 Danmark utgav »Riksdagens Rureau» 1899—1915 efter varje folketingseller
landstingsval häften med biografier men utan porträtt av resp. kammares
ledamöter. På initiativ av utrikesdepartementet och med hänvisning
till det ökade nordiska samarbetet och allmänhetens intresse återupptogs
utgivandet 1956 i form av en publikation Folketinget 1956 med porträtt.
Den senaste upplagan omfattar 248 sidor och inledes med en redogörelse för
riksdagsbyggnaden, grundlagar, vallagar och arbetsordning jämte presidium
och partigruppering. Härefter följer den egentliga matrikeldelen. Slutligen
i edovisas folketingets »aldersordensliste», regeringsmedlemmar, som
icke äro riksdagsmän, de senaste 27 årens valresultat, tillkomsten av olika
departement, regeringens partiprogram, partistyrelser, folketingets »kontorer»
och platsfördelningen i folketingssalen. F. n. pågår undersökningom
handbokens översättning till främmande språk. Man avser att utge en ny
upplaga så snart som möjligt efter varje folketingsval. 1959 utkom ett
supplement Nye medlemmer i folketinget 1957—1959 (20 sid.).
Beträffande Danmark må slutligen tilläggas, att detta land har presterat
eu omfattande och betydande samt utförlig biografering av sina riksdagsmän.
1 k inland hetei motsvarande publikation Finlands Itiksdag, utgiven sedan
1.123 med poiträtt. Den baseras tämligen fullständigt på riksdagsmännens
egna uppgifter, som ej enhetliggöras eller kompletteras. Ej heller sker
några strykningar, varför matrikeln är mycket ojämn. Den senaste är Finlands
Riksdag 1953—1961 (tryckt 1958, 148 sid.).
Medan Danmark och Finland har eu alfabetisk uppställning av matriklarnas
huvuddel, har man i Norge en uppställning efter valkretsar i sin
motsvarande publikation, utgiven sedan 1900 med porträtt. Den norska
matrikeln inledes med en plan över stortingssalen, redovisning av valdistrikt
och namnregister. Efter den egentliga matrikeldelen följer presidierna, lagtinget,
utskotten, partistyrelserna, Nordiska rådet, Europarådet, interparla
Bibang
till riksdagens protokoll 1960. 8 sand. Nr 32
2
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960
mentariska gruppen, pensionsstyrelsen för stortinget, biblioteksstyrelsen,
valöversikt, partisammansättning, ålderslista, redovisning av återval och
nyval samt valstatistik. Den senaste är Stortinget 1958—1961, utgiven 1958
(122 sid.).
Styrelsen föreslår, alt den svenska riksdagsmatrikeln utformas med ungefär
samma biografiska redovisning som den danska. I proportion till denna
skulle den egentliga matrikeldelen i den svenska publikationen omfatta 316
sidor.
Utöver den rent biografiska delen föreslås alt publikationen begränsas till
att innehålla eu kortare inledning om arbetets karaktär och syfte. Eventuellt
torde en översikt över placeringen i kamrarna i förening med en förteckning
efter anciennitet befinnas lämplig.
Publikationen skulle härigenom komma att omfatta cirka 21 ark.
I de yttranden, som redovisas i bankoutskottets utlåtande 1958: 14, finnas
två skilda alternativ representerade.
Enligt det första alternativet skulle ett förlag åtaga sig utgivandet på eget
förlag. Som förutsättning för dess kostnadsberäkning gällde att riksdagsbiblioteket
skulle leverera allt biografiskt material jämte fotografier. Förlaget
skulle då förbinda sig att leverera 500 exemplar till riksdagen för en
kostnad av 7 000 kronor. Dessutom skulle erforderligt supplementhäfte utgivas
vartannat år. Förlaget räknade med en total upplaga av 2 000 exemplar
och ett bokhandelspris ä kr 23: 50. Om försålt exemplar kan beräknas ge en
bruttovinst på 50 procent för förlaget, skulle det fordras cirka 600 försålda
exemplar för att uppnå en vinst av 7 000 kr. Med den av riksdagen betalade
summan skulle vinsten stiga till 14 000 kr., d. v. s. ungefärligen svara mot
den tryckningskostnad, som biblioteksstyrelsen i nämnda utlåtande hade beräknat.
Rimligtvis torde förlaget ha kalkylerat med en total försäljningssiffra
av minst 1 500 exemplar, då hela upplagan anslagits till 2 000. Då
kostnaderna äro kalkylerade för ungefär två år sedan, torde de böra något
uppräknas, vartill kommer alt förlaget räknat med 18 ark. Nuvarande arkkostnad
beräknas till omkring 800 kr.
Biblioteksstyrelsens förslag utgjorde det andra alternativet, varvid manuskriptet
avsågs att färdigställas i riksdagsbiblioteket, som skulle beställa
tryckningen och ombesörja korrekturläsningen.
Om man räknar med dagens arkkostnad (800 kr.), skulle tryckningskostnaden
belöpa sig till ungefär 17 000 kr. Om man kalkylerar med en försäljning
av 1 000 ex. med ett pris av lägst 10 kr. och distributionen genom
riksdagens ekonomibyrå samt en jämförelsevis obetydlig försäljningskostnad,
skulle detta alternativ kunna ställa sig något gynnsammare. Vid distribution
genom bokhandeln blir givetvis försäljningskostnaderna betydande.
Då en riksdagsmatrikel enligt styrelsens mening hör till de publikationer,
som lämpligen bör utgivas av riksdagen eller dess organ, vill styrelsen
förorda ett utgivande genom riksdagsbibliotekets försorg.
Arbetet torde lämpligen kunna igångsättas i maj månad 1960 och inkommet
material bearbetas under sommarmånaderna, varefter komplettering på
grundval av ändringarna, förorsakade genom höstens val, ombesörjas omedelbart
efter valen. Tryckningen torde då kunna bli färdig till början av
1961 års riksdag.
Då det är svårt att mera exakt beräkna arbetets omfattning, vill styrelsen
dock påpeka, att någon förstärkning av arbetskraften kan ifrågakomma,
förslagsvis en assistent under åtta månader.
Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1960 3
Frågan om supplement torde lämpligen böra upptagas efter matrikelns
färdigställande.
Styrelsen får slutligen erinra om att kommittén för firandet av representationsreformens
100-årsjubileum beslutat »bringa till styrelsens för riksdagsbiblioteket
kännedom att det enligt kommitténs uppfattning vore angeläget
att det motionsvis framförda förslaget om utgivande exempelvis vart
fjärde år av en utförligare matrikel över riksdagens dåvarande ledamöter
förverkligades eller att — om nämnda förslag icke komme att bifallas —
de uppgifter, som skulle ha ingått i en sådan matrikel, dock insamlades vid
varje valperiods början, lämpligen i samband med infordrandet av uppgifter
till de sedvanliga förteckningarna över kamrarnas ledamöter, samt
att detta material arkiverades genom riksdagsbibliotekets försorg».
över framställningen har utskottet inhämtat utlåtande från fullmäktige
i riksgäldskontoret, som uttalat följande:
Fullmäktige har redan i tidigare sammanhang (se härom bankoutskottets
utlåtande nr 14/1958 A) givit sin anslutning åt tanken på utgivningen av
en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter. Såsom fullmäktige härvid
framhållit måste det nämligen otvivelaktigt betecknas såsom en brist,
att en sådan matrikel hittills icke utgivits i vårt land. Det är emellertid i
rådande läge särskilt angeläget att tillse, att den därmed förenade kostnaden
icke blir större än som skäligen kan anses svara mot värdet av eu
matrikel av ifrågavarande slag. Biblioteksstyrelsens i ärendet gjorda framställning
innefattar icke någon fullständig kostnadsberäkning; en sådan
skulle, om däri inkluderas kostnaderna jämväl för den arbetskraft, som
inom riksdagsbiblioteket skulle sysselsättas med hopsamling och redigering
av allt material, ävensom diverse utgiftsposter för material, distribution
etc., sannolikt icke komma att understiga 30 000 kronor. Om man vidare,
med godtagande av biblioteksstyrelsens förslag om ett pris av 10 kronor per
exemplar räknar med att genom viss försäljning få in ett belopp av förslagsvis
högst 5 000 kronor — biblioteksstyrelsens antagande om en försäljningssiffra
av 1 000 exemplar torde få bedömas såsom alltför optimistisk
— skulle man komma fram till en nettokostnad av omkring 25 000
kronor. Fullmäktige anser för sin del icke att denna kostnad är av den storleksordning,
att den bör hindra ett realiserande av tanken på utgivningen
av en fylligare matrikel över riksdagens ledamöter; och fullmäktige vill
därför nu tillstyrka, att uppdrag lämnas styrelsen för riksdagsbiblioteket
att i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget ombesörja
utgivningen av en sådan matrikel samt att för ändamålet erforderligt
belopp, beräknat till 25 000 kronor, anvisas för budgetåret 1960/61 såsom
reservationsanslag till Riksdagsbiblioteket: Utgivande av matrikel över
riksdagens ledamöter. Uppdraget torde böra tills vidare begränsas till en
matrikel avseende riksdagens sammansättning efter höstens andrakammarval.
Frågan om fortsatt utgivning av matrikeln och om supplement till densamma
torde böra upptagas till prövning först framdeles, sedan närmare
erfarenheter vunnits beträffande ifrågavarande utgivningsarbete.
Såsom biblioteksstyrelsen avsett, torde arbetet med matrikelns utgivning
böra påbörjas i så god tid, alt matrikeln kan finnas tillgänglig om möjligt
redan från början av 1961 års riksdag.
Fullmäktige vill slutligen understryka angelägenheten av att arbetet med
matrikelns utgivning planeras och genomföres på sådant sätt, alt ett fullgott
resultat ernås till lägsta möjliga kostnad.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 32 är 196Ö
Utskottet har vi sammanträde den 3 maj 1960 beslutat, att för närvarande
icke framlägga något förslag för riksdagen med anledning av styrelsens för
riksdagsbiblioteket framställning angående utgivande av en matrikel över
riksdagens ledamöter, varom anmälan jämlikt § 21 riksdagsstadgan gjorts
till riksdagens kamrar.
I anledning av denna anmälan har inom första kammaren herr Birger
Andersson väckt en till bankoutskottet hänvisad motion nr 690, i vilken
hemställes, att riksdagen måtte besluta, att en porträttmatrikel över riksdagens
ledamöter måtte utgivas vart fjärde år i anslutning till ordinarie andrakammarval
i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen för riksdagsbiblioteket
föreslagit i skrivelse till bankoutskottet den 23 mars 1960.
Som motiv för sin hemställan har motionären anfört följande.
Som såväl styrelsen för riksdagsbiblioteket som fullmäktige i riksgäldskontoret
framhållit i detta ärende är det en brist, att i vårt land alltjämt
icke finnes en porträttmatrikel med biografier över riksdagens ledamöter.
Det torde icke kunna bestridas, att en dylik publikation skulle vara till avsevärd
nytta för såväl pressen och den politiskt intresserade allmänheten
som riksdagen själv. Detta har man uppenbarligen klart insett bl. a. i våra
tre nordiska grannländer, som — enligt vad som utförligt redovisas i
biblioteksstyrelsens framställning — alla förfogar över en utförlig, periodiskt
utgiven riksdagsmatrikel.
Vår gällande valordning lämnar som bekant föga utrymme för det personliga.
En biografisk redovisning av folkrepresentationen bör kunna bidraga
till att skingra partianonymiteten och befordra bättre personliga
kontakter mellan valda och väljare. En parlamentarisk porträttmatrikel
fyller även en icke obetydlig politisk-demokratisk funktion.
Den här behandlade frågan är just nu särskilt aktuell, då det nämligen
är mycket lämpligt att den första matrikelutgåvan — liksom följande nya
upplagor — presenterar den relativt förnyade personuppsättningen efter ett
andrakammarval. Skall den sålunda, som önskvärt är, kunna utkomma redan
under våren 1961, måste positivt beslut i ärendet fattas senast i mitten
av kommande höstsession.
Utskottet
Frågan om utgivningen av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter
var senast förra året föremål för riksdagens prövning. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 19 framhöll utskottet, att det kunde förtjäna
närmare ntredas huruvida icke en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter
borde utgivas i riksdagens regi. Utskottet fann därför lämpligt —
utan att föregripa den prövning av ärendet som senare kunde komma till
stånd — att styrelsen för riksdagsbiblioteket fortsatte utredningsarbetet
rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen och
publiceringen av en dylik matrikel och för utskottet framlade de förslag
styrelsen funne motiverade.
Bankoutskottets utlåtande nr 32 är 1960
5
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i skrivelse den 23 mars 1960 föreslagit
att en matrikel skulle utgivas genom riksdagsbibliotekets försorg. I
anledning härav har utskottet, såsom redovisats i anmälan för riksdagens
kamrar, beslutat att för närvarande icke framlägga något förslag för riksdagen
i ämnet.
I den föreliggande motionen föreslås att beslut skall fattas om att en porträttmatrikel
måtte utgivas vart fjärde år i anslutning till ordinarie andrakammarval
i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens för riksdagsbiblioteket
nämnda förslag.
Utskottet anser sig icke på grundval av den förebragta utredningen kunna
biträda motionärens yrkande, eftersom utskottet icke känner sig helt övertygat
om att värdet med den ifrågasatta publikationen skulle motsvara kostnaderna
för denna. Ett definitivt ställningstagande bör emellertid kunna
träffas längre fram och i avvaktan härpå synes det inom riksdagsbiblioteket
pågående utredningsarbetet böra fortsätta. I enlighet med en tanke som
framförts av kommittén för firandet av representationsreformens 100-årsjubileum
är utskottet, under förutsättning att någon erinran häremot icke
framkommer från riksdagen, berett hemställa till styrelsen för riksdagsbiblioteket
att tills vidare vid varje valperiods början låta insamla och sammanställa
utförligare biografiska uppgifter rörande riksdagens ledamöter samt
hålla dessa sammanställningar tillgängliga för allmänheten.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att motionen I: 690 — i den
mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan
anfört — icke skall till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 maj 1960
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler,
Aspling och Yngve Nilsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Regnéll,
Löfgren, Hagnell, Bengtsson i Landskrona och Hamilton.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.